Stigluckan vid Snavlunda kyrkogård Snavlunda socken, Askersunds kommun, Närke. Restaurering av stiglucka på kyrkogården vid Snavlunda kyrka Bild 1. Putsad och avfärgad stiglucka vid Snavlunda kyrka. Louise Anshelm Rapport 2014:12 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
2
Inledning Lerbäcks Snavlunda Kyrkliga Samfällighet har erhållit kyrkoantikvarisk ersättning för restaureringsarbeten på stigluckan vid Snavlunda kyrka. Länsstyrelsen lämnade tillstånd till arbetet 2013-02-13. Enligt beslut skulle arbetet utföras under antikvarisk medverkan vilket skett genom Örebro läns museum. Putsarbetet har bestått i att knacka ned befintlig puts, högtryckstvätta fasaden samt påförsel av tre lager hydraulisk kalkputs. Fasaden har avfärgats två gånger med kalkfärg. Arbetet är väl godkänt ur ett antikvariskt perspektiv. Administrativa uppgifter ÖLM diarienummer: 2013.230.022 Tillstånd från Länsstyrelsen: Dnr: 433-878-2013 Konsulter: Arkitektur & Byggnadsvård AB (åtgärdsförslag 2012-10-29) Entreprenör: Mellansvenska Fasad, kontaktperson Magnus Fritz Antikvarisk medverkan: Louise Anshelm, Örebro läns museum Slutbesiktning: Slutbesiktningen gjord 2014-12-02 Acc. Nr: 2014_27_1-9 3
Kort historik Snavlunda kyrka är belägen på en markant höjdsträckning i ett småbrutet åkerlandskap med småsjöar i skogsbygd, nära naturreservatet Tjälvesta och Snavlunda ängar. I miljön kring kyrkan ligger komministerbostad, arrendatorsbostad, nu församlingshem, och norr om kyrkan fungerande skolor. Kyrkogården är utvidgad i flera etapper i norr och öster. Den norra utvidgningen, troligtvis 1960-tal, omgärdas mot den angränsande landsvägen av en kallmurad stenmur, i övrigt av en planterad häck. Denna del av kyrkogården, som nås genom en sentida stiglucka, ligger i olika nivåer med avgränsande häckar och trappor. Utvidgningen öster om kyrkan omgärdas av granhäck och staket av plank. Även utvidgningarna har trädkrans. Kyrkan är belägen i södra delen av kyrkogården. Kyrkan och den äldre delen av kyrkogården omges av en kallmurad stenmur som även fungerar som stödmur. Innanför stenmuren löper en trädkrans med ädellövträd. Ingångar till kyrkogården finns i alla väderstreck. Huvudentrén är placerad i väster. KYRKAN - Snavlunda kyrka har ett medeltida ursprung. En omfattande om- och tillbyggnad skedde 1767-1769 då kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Snavlunda kyrka har rektangulär plan, sakristia under eget tak i öster samt torn i väster. Långhuset täcks av ett sadeltak klätt med skiffer. Kyrkans fasader är spritputsade och avfärgade i gult med släta hörn-, dörr- och fönsteromfattningar i vitt. Kyrkan har ingen sockel utan putsen är nedknackad så att murverket av natursten ger intryck av en sockel. Långhus och sakristia har rundbågiga fönsternischer och fönster med bågar och spröjs av järn, målade i en mörkgrön kulör. 1 STIGLUCKAN Uppgifter om stigluckans tillkomst saknas. I Örebro Läns Museum 2 finns uppgifter från 1973 som visar på att stigluckan uppfördes vid en tidigare utvidgning och det som står att finna om en tidigare utvidgning är uppgifter från 1939 vilka endast berör området öster om kyrkan. I arkivet finns även en vårdplan 3 för Snavlunda kyrka i vilken 1960-talet utpekas som stigluckans tillkomsttid. Stigluckan utgör en del av den västra muren invid norra utvidgningen. Byggnadsbeskrivning Stigluckan är uppförd av massiva betongblock, så kallade gråsuggor. Byggnadskroppen är rektangulär och ansluter vid kortändarnas västra hörn till kyrkogårdsmuren. Taket är av typen pyramidtak och är klätt med skiffer. Yttertaket kröns av ett smideskors. Innertaket har synliga takbjälkar samt innertak. Takfoten är täckt med en horisontalt inåt vinklad bräda. Fasaden är spritputsad med släta hörnmarkeringar samt avfärgad i gul och vit kulör. Byggnaden har en låg sockel av fogad natursten. Insidan av stigluckan har en putsad sockel. På fasadens norra sida finns åt öst en elcentral monterad. På södra sidan finns en grov vertikal elkabel monterad längs med östra hörnet. 1 Karakterisering av Snavlunda Kyrka, Strängnäs Stift, 2008. Borg, A. Örebro Läns museum. 2 Topografiska arkivet, Snavlunda kyrka. 3 Diarienummer: 2010.230.016 4
Innan åtgärd, tidigare arbeten Grundmuren består av betongblock vilka är putsade med kalkbruk samt en dolomitputs. Om dolomitputsen var färdigblandad eller om dolomit tillsattes ett kalkbruk är svårt att avgöra. 4 Fasaden är ursprungligen avfärgad med kalkfärg alternativt KC-färg i en gul kulör. På 1980- talet målades samtliga fasadpartier med en så kallad plastfärg. Hörnmarkeringarna är slätputsade med kalkbruk men har vid bättringsmålningen på 80-talet fått en grängad yta. Enligt M. Fritz (Mellansvenska Fasad) är det troligen en silikonhartsfärg av något slag. Något material, oklart vad, har blandats i färgen innan målning. Både fasad och hörnmarkeringar har partiellt vid tidigare tillfällen lagats med ett starkare bruk, möjligen KCbruk. Fasad mot vägen samt puts i anslutning till muren hade kraftiga puts- samt färgsläpp. Färgen på stigluckans insida hade i stora partier släppt från fasaden. Bild 2. Stigluckan innan restaurering, väst. Puts- och färgsläpp, in- och utvändigt. 4 Magnus Fritz, Mellansvenska Fasad AB. 5
Bild 3. Nordvästra hörnet. Bild 4. Västra sidan. Putslagning med hårdare typ av bruk samt avfärgad med akrylatfärg. 6
Bild 5. Putssläpp vid sydvästra hörnet. Under arbetes gång Framtagande av kulör Arkivhandling saknas om kulörton. Putsprov från stigluckan skickades till Bygma för färganalys och framtagande av kulörnummer. Vid besök konstaterades att uppmålat prov 5 stod sig väl mot kyrkan men visade den kulör på stigluckan/kyrkan som med tiden bleknat. Kyrkan liksom stigluckan har haft en mörkare och kulörtare gul ton vilket syns under kyrkans fönster samt där spritputsen är djupare/kraftigare. Bild 6. Pannåkulör enligt NCS kalkfärgslikare: 1020-Y20R oxidgult, 1010-Y20R ljusockra. 5 Uppmätta kulörnummer enligt NCS kalkfärgslikare: Panå: 1020-Y20R oxidgult, 1010-Y20R ljusockra. 7
En kraftigare gul nyans fanns även på baksidan av en plastfärgsmålad bit som togs från stigluckan vid första besöket. Baksidan på provet var oblekt och visade en betydligt mörkare gul ton. Det var svårt att avgöra den rätta kulören då provet visade på ett antal olika gula nyanser. Kulören kan dock visa på stigluckans tidigare färgsättning och borde ha varit lika med kyrkan. Om en ljusare nyans valdes skulle stigluckan avfärgas i en befintlig blekt kulör. Beslut togs, i samråd med A. Björkegren, att ta fram en mörkare gul kulör liknande den under kyrkans fönster. 6 Nytt putsprov togs under fönsterblecket på kyrkans östra gavel och skickades till Bygma. Bild 7. Kulör 45808-TFS (Bygmas kulörnummer). Ny framtagen kulör målades på pannå. Färgen var för orange-gul samt kulört och avvek markant med kulören under kyrkans fönster. Diskussion fördes huruvida kulören under kyrkans fönster har någon historisk förankring. När tornet avfärgades 1991 valdes den blekta kulören av naturliga skäl. Tillgängliga arkivhandlingar saknas om kulörton. Nytt beslut togs att med uppmätta kulörnummer göra en jämförelse med den kulör som fanns på putsbiten med plastfärg 7. Provet jämfördes med Målarkalks Kulörsamling, pigmenterade 6 Uppmätt kulörnummer enligt NCS kalkfärgslikare: 2040-Y20R oxidgult/järnoxidgult. Fasadkulören skilde sig dock något från likaren varpå en colourscan användes för att mäta ytan: Fasad: 1510-Y30R, 2030-Y20R. 7 1030-Y20R och 2040-Y20R (oxidgult/järnoxidgult). 8
kalkprodukter, varefter Målarkalk kontaktades för bestämmande av NCS-nummer 8. Kulörnummer utifrån baksidan på plastfärgsprovet riskerade att i förhållande till kyrkan bli för kulörta varför man valde en något svagare nyans. 1020-Y20R samt 1030-Y20R beställdes för provmålning. Bild 8. 1020-Y20R samt 1030-Y20R. Målade färgprover upplevdes något för mörka samt kulörta. Efter samtal med Lennart Ekblom, Mellansvenska Fasad AB, kan den mörkare, kulörta kulören bero på att karbonatiseringen vilar, ligger i dvala då temperatur och luftfuktighet påverkar kalkfärgen. Färgen var vid besöket inte riktigt genomtorr och sannolikheten finns att den mognar samt ljusnar något när den torkar. Den ljusare kulören S1020-Y20R målades på stigluckan. Utförda arbeten Putsarbeten Putsen bilades ned i sin helhet, både in- och utvändigt, varefter fasaden högtryckstvättades samt putsades med Målarkalks hydrauliska grundningsbruk, 0-4 mm 9. Som utstockningsbruk påfördes utvändigt ett 0-4 mm bruk och invändigt 0-1 mm 10. Ytputsen blandades med dolomitkross, 0-8 mm. 11 Kyrkans spritputs användes för mängdberäkning. Slutligen avfärgades stigluckan med två lager Kulturkalkfärg 246. 8 Sandkalk 403 samt 410; 1020-Y20R samt 1030-Y20R (oxidgult/järnoxidgult). 9 Saint-Astier NHL 3.5, 1:1:5, 0-4 mm kalkgrund 10 Saint-Astier NHL 3.5, 1:2, 0-4 mm. 11 Saint-Astier NHL 3.5, 1:2 0-4 mm tilsatt dolomitkross 0-8 mm. 2 kg dolomitkross per 25 kg kalkbruk. 9
Hörnmarkeringarna slätputsades samt avfärgas i NCS- kulören; S 0500 N. Invändigt påfördes grundningsbruk likt ovan samt finbruk 0-1 mm 12. Insidan avfärgades i två lager med kulturkalkfärg Cal 246, lika hörnmarkeringarna. Sockelbruket invändigt bilades inte bort i sin helhet utan lagades partiellt med utlagningsbruk 0-3 mm. Sockeln målades med silkatfärg i kulören 45669-TFS 13. Bild 9. Stiglucka efter restaurering, december 2014. Kommentarer De åtgärsförslag som låg till grund för Länsstyrelsens tillstånd frångicks delvis på grund av arbetets minskade omfattning samt val av material. På grund av fasadens kondition bilades den ned i sin helhet och vid omputsning valdes hydrauliskt kalkbruk. Färgtyp anpassades efter underlaget. Trots fasadens utsatta läge behöll sockeln sitt ursprungliga utseende. Innertak och takfot målades inte. Översyn av skiffertak sker vid senare tidpunkt. Kyrkan är i gott skick och i dagsläget är inte någon exteriör puts samt avfärgning inplanerad. Knutarna på kyrkan kommer att putsas om innan övrig fasad eftersom de idag är målade med någon typ av akrylatfärg. Anledningen till antalet provmålningar berodde på viljan att ha kyrkans fasad som utgångspunkt. Troligen kunde antalet led fram till beslut ha kortats om det 12 Saint-Astier NHL 0-1 mm. 13 AZ 303, kulör 45669-TFS. 10
första provet tagits från kyrkan, vilket inte skedde på grund av otydliga anvisningar/missförstånd. Vid slutbesiktningen var inte elcentralen på norra sidan liksom den grövre elkabeln på södra sidan tillbakamonterade. Elkabeln kommer att döljas av en kabelränna vilken färgas in vit likt hörnmarkeringarna. Bild 10. Elcentral norra sidan. 11
Bilddokumentation Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM_2014_27_1-9 Örebro läns museums diarienummer. 2013.230.053 Fotograf: Louise Anshelm Objekt: Stigluckana vid Snavlunda kyrka Socken: Snavlunda Kommun: Askersunds kommun Län: Örebro År: 2014 Motiv: 1. Putsad och avfärgad stiglucka vid Snavlunda kyrka. 2. Stigluckan innan restaurering, väst. 3. Nordvästra hörnet. 4. Västra sidan. Putslagning med hårdare typ av bruk samt avfärgad med akrylatfärg. 5. Putssläpp vid sydvästra hörnet. 6. Panåkulör enligt NCS kalkfärgslikare: 1020-Y20R oxidgult, 1010-Y20R ljusockra. 7. Kulör 45808-TFS (Bygmas kulörnummer). 8. 1020-Y20R samt 1030-Y20R. 9. Stiglucka efter restaurering, december 2014. 10. Elcentral norra sidan. 12