Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun

Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Hygienrutiner inom kommunal vård Skinnskattebergs kommun

Innehållsförteckning Inledning 4 Förord Syfte Avdelningen för vårdhygien Smittspridning 5 Smittvägar Basala hygienrutiner 6 Handdesinfektion Handtvätt Handskar Skyddskläder 7 Stänkskydd Personlig hygien 8 Händer Arbetsdräkt Hår Smycken Renhetsgrader 9 Rent Höggradigt rent Sterilt Förvaring av sterila och höggradigt rena produkter 10 Desinfektion 11 Spoldesinfektor Diskdesinfektor Desinfektion av medicinteknisk utrustning 12 Desinfektion av ytor och inventarier Dagligt underhåll av spoldesinfektor (Bilaga 1) 13 Dagligt underhåll av diskdesinfektor (Bilaga 2) 14 Tvätt 15 Allmänt Förvaring Smutstvätt från infekterad brukare/patient Omhändertagande av ren tvätt Avfall 16 Konventionellt avfall Farligt avfall Såromläggning 17 Ordination Steril rutin Ren rutin Hantering av omläggningsmaterial Hantering av instrument Urinkateter 18 Ordination Steril metod Ren metod Urinuppsamlingssystem Blåssköljning Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 2

Sondmatning 19 Ordination Sondnäring Förbrukningsartiklar Aggregat Sondspruta 20 Behållare till icke steril produkt Matningsslang till knapp Livsmedelshygien 21 Blodburen smitta 22 Smittvägar Rutiner vid tillbud eller skada Rutiner vid blodprovstagning, injektion etc. Hygienrutiner vid blodburen smitta 23 Utbrott av magsjuka 24 Bakgrund Smittvägar Symtom Handläggning vid misstänkt smittsamma diarréer/kräkningar 25 Hygienrutiner vid magsjuka 27 Registrering av magsjuka Brukare/patient (Bilaga 3) 29 Registrering av magsjuka Personal (Bilaga 4) 30 Stopp skylt (Bilaga 5) 31 Slutrapport efter fall med magsjuka (Bilaga 6) 32 Clostridium difficile 33 Bakgrund Smittvägar Symtom Diagnos Behandling Hygienrutiner vid Clostridium difficile 34 MRSA 35 Bakgrund Smittvägar Handlingsprogram Hygienrutiner vid MRSA Vård inom särskilt boende 36 Hygienrutiner vid MRSA Vård i ordinärt boende 38 Ansvarsfördelning vid nyupptäckt MRSA hos brukare/patient 39 Rutiner i samband med att brukare/patient med MRSA byter vårdform 40 Resistenta tarmbakterier 41 ESBL Bakgrund Smittvägar Handlingsprogram Hygienrutiner vid resistenta tarmbakterier 42 VRE 44 Bakgrund Smittvägar Handlingsprogram Hygienrutiner vid VRE 45 Rutiner i samband med att brukare/patient med VRE byter vårdform 47 Skabb 48 Smittvägar Symtom Diagnos Behandling Smittspårning Hygienrutiner vid känd eller misstänkt skabb 49 Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 3

Inledning Förord Vårdrelaterade infektioner och smittspridning utgör ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälso- och sjukvård. Kontakterna mellan olika vårdaktörer är många och kan innebära risk för smittspridning. Även inom egen kommunal organisation är kontakterna mellan olika professioner stor, det är därför viktigt att alla som arbetar inom vård och omsorg är noga med att följa de hygienrutiner som finns i detta dokument. Grunden för allt Hälso- och sjukvårdsarbete, är hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser och intentioner. I all hälso- och sjukvård finns krav på att vården ska vara av "god hygienisk standard". Vårdgivaren måste vidta de åtgärder som krävs för att uppnå kravet, bland annat vad gäller lokaler, utrustning, personal och tillgången till vårdhygienisk kompetens. Vårdtagaren har därmed rätt att ställa krav på en god och säker vård, oavsett vilken boendeform och vilken personalkategori som ger vården. Syfte Hygienrutinerna är utarbetade i samråd med Avdelningen för vårdhygien och de kommuner i Västmanland som tecknat avtal med vårdhygien. Syftet är att beskriva grunden för rutiner för god hygien och förhindrande av smittspridning inom kommunal vård och omsorg. Dokumentet ingår i kommunens kvalitetssäkringsarbete. Avdelningen för vårdhygien Den vårdhygieniska verksamhetens mål och uppgift är att som rådgivande expertinstans arbeta för att förebygga uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens. Vi arbetar med att: ge rådgivning i vårdhygieniska frågor informera och undervisa vårdpersonal i ämnet vårdhygien utarbeta hygienrutiner medverka vid hygienronder kartlägga utbrott övervaka infektionsläget ge rådgivning vid inköp av medicintekniska produkter/apparater ge rådgivning vid om-/nybyggnationer av vårdlokaler. Ni som är verksamma inom den kommunala vården på äldreboende, ålderdomshem, gruppboenden, gruppbostad enligt LSS, servicehus, olika dagverksamheter m.m. inom kommuner som tecknat samarbetsavtal för vårdhygien är välkomna att kontakta oss i alla vårdhygieniska frågor. Lena Sars Hygiensjuksköterska Avdelningen för vårdhygien Centrallasarettet, ingång 11 721 89 Västerås Tel. 021-17 45 32, 070-529 50 10 Fax: 021-17 59 26 lena.sars@ltv.se Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 4

Smittspridning Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från dem som är friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (t.ex. virus, bakterier) kan utveckla en infektion men kan också bli smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste alltid bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker vare sig från infekterade personer eller från friska smittbärare. Smittvägar Med smittvägar menas på vilket sätt mikroorganismer överförs mellan människor. Nedan ges några exempel på olika smittvägar. Flera olika smittvägar kan ibland förekomma parallellt. Blodburen smitta Smittämnen överförs via blod eller blodtillblandade kroppsvätskor. Exempel: Hepatit B, C, HIV Droppsmitta Hosta, nysningar och kräkningar ger en dusch av stora tunga droppar som sprids inom en armlängds avstånd från ansiktet. Dropparna som bär med sig smittämnen når ögon, nässlemhinna eller munslemhinna. Exempel: Calicivirus, förkylning Kontaktsmitta Direkt kontaktsmitta Smittämnen överförs genom direkt kontakt mellan två personer. Exempel: Hudinfektioner, skabb Indirekt kontaktsmitta Smitta överförs från en person till en annan via händer, kläder eller föremål som är förorenade med smittämnen från t.ex. sår, luftvägar, urin, avföring, kräkning eller blod. Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Exempel: Calicivirus, MRSA Livsmedelsburen smitta Smittämnen överförs via livsmedel eller vatten. Exempel: Campylobacter, Salmonella, Listeria Luftburen smitta Smittan sprids genom inandning av smittämnen. Droppar från luftvägarna torkar ihop till mindre droppkärnor och sprids till luften och inandas. Exempel: Vattkoppor, influensa, tuberkulos Tarmburen smitta Smittämnen utsöndras med tarminnehållet och når munnen med direkt eller indirekt kontakt eller via livsmedel eller vatten. Exempel: Calicivirus, Clostridium difficile, hepatit A Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på www.sjukvardsradgivningen.se/handboken under Smitta och smittspridning. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 5

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner skall gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. De skall tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller ej. Syftet är att förhindra smitta från brukare/patient till personal och från personal till brukare/patient mellan brukare/patient, via personalens händer och kläder. I basala hygienrutiner ingår handhygien, dvs. alltid handdesinfektion och ibland också handtvätt handskar skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock stänkskydd: visir eller skyddsglasögon och munskydd. Handdesinfektion Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före brukar-/patientkontakt och före rent arbete. Desinfektera händerna efter brukar-/patientkontakt, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Kupa handen och fyll den med handdesinfektionsmedel, ca 2-4 ml. Gnid in medlet överallt på händerna, den mekaniska bearbetningen är viktig. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna, i tumgreppet och avsluta med underarmarna. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Handtvätt Tvätta händerna med flytande tvål endast när händerna är synligt smutsiga eller känns kladdiga. Torka ordentligt torrt med papper. Avsluta med handdesinfektion. Vid misstanke om magsjuka skall händerna alltid tvättas före handdesinfektion då alkohol inte har full effekt på icke höljeförsedda virus som t.ex. Calicivirus. Handskar Använd alltid handskar vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Desinfektera händerna innan du tar fram handskar. Berör inte omväxlande smutsigt och rent. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Byt handskar mellan brukare/patienter. Kasta handskarna direkt efter användning. Handskar går lätt sönder och händerna kan förorenas när handskarna tas av. Därför måste händerna desinfekteras efter det att handskarna tagits av. Val av handskar Skyddshandskar av plast skall ha rätt storlek och modell för att passa din hand. Plasthandskar kan användas vid korta, torra arbetsmoment. Undersökningshandskar av vinyl är smidigare och har bättre passform. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 6

Exempel på arbetsmoment där vinylhandskar kan användas: direktkontakt med blod och blodtillblandade kroppsvätskor blodprovstagning injektioner omläggning av sår hjälp med nedre toalett. Skyddskläder Plastförkläde eller skyddsrock skall användas vid direktkontakt med brukaren/patienten eller dennes säng samt vid hantering av smutsiga föremål. Syftet är att skydda arbetsdräkten mot förorening och väta. Exempel på arbetsmoment där skyddskläder skall användas: hjälp med personlig hygien omläggning av sår bäddning hantering av smutstvätt sugning av luftvägar. Plastförklädet är brukar-/patientbundet och slängs efter användning. Skyddsrocken är brukar-/patientbunden. Den bör bytas dagligen samt då den blivit synligt smutsig eller våt. Stänkskydd Använd visir eller skyddsglasögon och munskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. Exempel på arbetsmoment där stänkskydd bör användas: sugning av luftvägar blodprovstagning vid känd eller misstänkt blodburen smitta. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 7

Personlig hygien Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är oftast på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt skall du alltid rapportera detta till enhetschef eller motsvarande som bedömer vilka åtgärder som skall vidas. Personal med diarré och/eller kräkning eller andra tecken på mag-/tarminfektion skall ej tjänstgöra. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Händer Håll naglarna korta och använd inte färgat nagellack eller lösnaglar. Långa naglar riskerar att åstadkomma hål i handskar och färgat nagellack kan dölja smuts. Använd vid behov handbalsam för att förebygga torra och nariga händer. Arbetsdräkt Alla personalkategorier skall använda kortärmad arbetsdräkt i det brukar-/patientnära vårdarbetet. Syftet är att göra en korrekt handdesinfektion möjlig. Arbetsdräkten bör tillhandahållas av arbetsgivaren. Den skall användas endast på arbetsplatsen. Kortärmad ren tröja/skjorta får användas under. Arbetsdräkten bör bytas dagligen samt då den blivit synligt smutsig eller våt. Tvätt skall ske i minst 60 C på arbetsplatsen eller på ett av verksamheten anlitat tvätteri. Hår Långt hår och skägg skall fästas upp då du arbetar i vården. Om du använder huvudduk skall den fästas upp eller stoppas innanför arbetsdräkten. Huvudduken byts dagligen och tvättas i minst 60 C. Smycken Ringar, armband och armbandsur skall inte användas i samband med vårdarbete. De samlar mikroorganismer och hindrar god handhygien. Smycken i piercade hål utgör ingen påvisad smittorisk om de sitter i läkta hål men kan utgöra en smittkälla om hålet är infekterat. Enhetschef eller motsvarande bedömer eventuella åtgärder utifrån verksamhetens policy. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på www.sjukvardsradgivningen.se/handboken under Basala hygienrutiner och personlig hygien. AFS 2005:1 Arbetsmiljöverkets författningssamling, mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 8

Renhetsgrader Olika behandlingar eller ingrepp kräver olika grader av renhet hos det material eller den utrustning som skall användas. Detta med hänsyn till den eventuella infektionsrisk som kan uppstå vid ingreppet/behandlingen. Medicintekniska produkter är produkter som bl.a. används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom samt kompensera skada eller funktionshinder. I praktiken kan nästan alla produkter som används inom vården betraktas som medicintekniska produkter. Exempel: från enkla förbrukningsartiklar som katetrar och sterila förbrukningsartiklar till komplicerade högteknologiska utrustningar som datortomografer När det gäller kraven på renhet delas de medicintekniska produkterna in i tre renhetsgrader: rent, höggradigt rent och sterilt. Rent Begreppet rent innebär att något är för ögat synligt rent. Produkter i denna grupp får beröra endast intakt hud. Exempel: blodtrycksmanschett, stetoskop, vissa hjälpmedel Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Om produkterna använts vid vård, undersökning eller behandling av en brukare/patient med pågående infektion där det finns risk för smittspridning skall de desinfekteras i samband med rengöringen. Höggradigt rent Begreppet höggradigt rent betyder att produkterna har behandlats så att de är fria från sjukdomsalstrande mikroorganismer. Instrument och produkter som inte skall tränga igenom hud och slemhinnor utan bara komma i beröring med dessa skall vara höggradigt rena. Exempel: pincett, sax, kompresser, absorptionsförband Om produkterna inte är avsedda för engångsbruk måste de desinfekteras mellan användningarna. Bästa resultat för att uppnå höggradigt rena föremål är att rengöra och desinfektera dem i en diskdesinfektor. Sterilt Sterilitet innebär att instrument och produkter ska vara fria från levande mikroorganismer. Med det menas att sannolikheten att en livskraftig mikroorganism finns på eller i produkten är lika med eller mindre än en på en miljon. Kravet ställs på produkter som skall tränga igenom hud eller slemhinna eller som genomströmmas av vätskor som tillförs områden som normalt är sterila. Exempel: kirurgiska instrument, kanyler, infusionsaggregat För att en produkt skall betraktas som steril måste den genomgå en steriliseringsprocess. En vanlig steriliseringsmetod inom vården är ångautoklavering. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 9

Förvaring av sterila och höggradigt rena produkter Det är viktigt att en medicinteknisk produkt behåller sin renhetsgrad ända fram till dess att produkten används. Sterila, höggradigt rena och rena medicintekniska produkter skall förvaras åtskilt. Förvaringen av sterilt gods sker i särskilt rum eller stängt skåp där de är skyddade mot damm, fukt och stora temperaturväxlingar. Fabrikssteriliserade sjukvårdsprodukter omges av flera förpackningar: Transportförpackning Avdelningsförpackning Produktförpackning Transportförpackning Skyddande transportemballage för avdelningsförpackningar med samma produktinnehåll. Transportförpackningen skall aldrig tas in i förrådet där sterilt gods förvaras eftersom risken är stor att smuts, damm och sporer följer med förpackningen. Avdelningsförpackning Skyddande förpackning för enskilda produktförpackningar av samma slag. Ta inte ut produktförpackningar ur sin avdelningsförpackning förrän de skall användas. Notera uttagsdatum på produktförpackningen. Produktförpackning Skyddande förpackning för den enskilda produkten. Produktens hållbarhetstid i produktförpackningen är ett år efter uttag från avdelningsförpackningen. Höggradigt rena instrument kan förvaras i plastlådor eller rostfria förvaringslådor med lock. Lådorna skall kunna rengöras/desinfekteras i diskdesinfektor. All hantering av höggradigt rent gods skall ske med desinfekterade händer. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på www.sjukvardsradgivningen.se/handboken under Medicintekniska produkter, Medicinska produkter med specificerad mikrobiell renhet, Medicintekniska produkter, hantering, förvaring, hållbarhetstider och grafiska symboler, Steriliseringsmetoder. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 10

Desinfektion Gods och instrument avsedda för flergångsbruk skall rengöras och desinfekteras efter användning. Desinfektion innebär att instrument, föremål och ytor behandlats så att de inte sprider smitta. Föremål som desinfekteras blir höggradigt rena. Desinfektion kan ske med värme eller med kemiska medel. Det finns två olika typer av värmedesinfektorer: spoldesinfektor och diskdesinfektor. Båda dessa typer av maskiner är avsedda för flergångsartiklar som tål hög temperatur. Spoldesinfektor Spoldesinfektorn kan ses som en desinfekterande utslagsback. Processen är kort, några minuter och innebär tömning, sköljning och desinfektion med fuktig värme. Spoldesinfektorn har ett öppet avlopp där man kan tömma t.ex. bäcken med avföring, urin och toalettpapper. Spoldesinfektorn är främst avsedd för t.ex. sugflaskor, bäcken och urinflaskor. Enligt standarden för SS-EN ISO 15883 är en spoldesinfektor inte avsedd för instrument. Daglig funktionskontroll och underhåll se (Bilaga 1). Processkontroll skall utföras en gång per år samt vid reparation. Alla kontroller skall dokumenteras och signeras. Diskdesinfektorn Processen i diskdesinfektorn innefattar sköljning, diskning och värmedesinfektion. Processtiden är längre än i spoldesinfektorn. Diskdesinfektorn är avsedd för instrument, skålar etc. Diskdesinfektorn saknar utslagsfunktion och tillåter inte utslag av vätskor. Gods och instrument som används vid ren rutin skall enbart processas i diskdesinfektor. Daglig funktionskontroll och underhåll se (Bilaga 2). Processkontroll skall utföras en gång per år samt vid reparation. Alla kontroller skall dokumenteras och signeras. I samtliga desinfektionsrum skall det finnas tillgång till pappershanddukar/torkpapper, flytande tvål, handdesinfektionsmedel, handskar, skyddskläder och stänkskydd. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 11

Desinfektion av medicinteknisk utrustning Kemisk desinfektion ersätter värmedesinfektion i de fall då inte spol-/diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Instrument kan bli höggradigt rena genom att de läggs i kärl med kemiskt desinfektionsmedel (Gigasept AF, VirKon). Se vidare, tillverkarens anvisning för valt medel. Desinfektionen måste föregås av en noggrann mekanisk rengöring. Rengöring skall ske under vattenytan för att minska risken för smitta vid stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Desinfektion av ytor och inventarier Punktdesinfektion är en viktig åtgärd för att förhindra smittspridning i vårdarbetet och skall alltid utföras omedelbart vid spill av t.ex. blod, urin, avföring eller sårsekret. Tillvägagångssätt: Tag rikligt med alkoholbaserat rengöringsmedel med tensid (Dax Ytdesinfektion Plus) på en engångsduk och bearbeta den förorenade ytan. När ytan är synligt ren och torr är den desinfekterad. Vid större förorenade ytor används ett desinfektionsmedel (VirKon). Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på www.sjukvardsradgivningen.se/handboken under Värmedesinfektion, Kemisk desinfektion. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 12

Dagligt underhåll av spoldesinfektor (Bilaga 1) Desinfektions ID nr: Enhet Avdelning Vecka Må Ti Ons To Fre Lö Sö Dagligt underhåll omfattar kontroll av att: Loggbok sparas på enheten spolmunstyckena lätt kan rotera dysornas spolhål är rena och inte igensatta rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt sträck på dunken) avloppet är fritt och eventuella galler/nät är rengjorda. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 13

Dagligt underhåll av diskdesinfektor (Bilaga 2) Desinfektions ID nr:. Enhet Avdelning. Vecka Må Ti Ons To Fre Lö Sö Dagligt underhåll omfattar kontroll av att: Loggbok sparas på enheten diskarmarna kan rotera spolhålen på diskarmarna är rena på över- och undersida rimlig mängd disk- och eventuellt sköljmedel gått åt (sätt sträck på dunken) grovsilen är fri från skräp. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 14

Tvätt Smutstvätt innehåller mikroorganismer och skall därför hanteras så att smittspridning undviks. Basala hygienrutiner skall tillämpas vid all hantering av tvätt. I samtliga tvättstugor skall det finnas tillgång till pappershanddukar/torkpapper, flytande tvål, handdesinfektionsmedel, handskar och skyddskläder. Allmänt Underkläder, handdukar, draglakan, sänglinne och skyddsrockar tvättas i minst 60 C. Normallångt tvättprogram skall användas. Tvätt som endast tål 40 C eller lägre temperaturer bör tvättas separat och ej blandas med andra brukare/patienters tvätt. Golvmoppar tvättas i 90 C. Tvätten torkas direkt i torkskåp eller torktumlare. Förvaring Tvätten förvaras helst i tvättsäck/korg på brukaren/patientens toalett. Sker förvaring i sköljrum eller tvättstuga skall tvätten förvaras i tvättsäck/korg med lock. Släng aldrig tvätt på golvet utan lägg smutstvätten direkt i tvättsäck/korg. Smutstvätt från infekterad brukare/patient Exempel: smittsam diarrésjukdom, känd MRSA, känd blodsmitta Tvätten förvaras i tvättsäck/korg på brukaren/patientens toalett. Tvätten sorteras efter lämplig tvättemperatur. Tvätta helst vid lägst 60 C. Tvätt från infekterad brukare/patient tvättas separat. Gemensam tvättmaskin kan användas. Smutstvätt från infekterad brukare/patient som skickas till tvätteri tas om hand enligt tvätteriets lokala anvisning för smittförande tvätt. Omhändertagande av ren tvätt Desinfektera händerna före hantering av ren tvätt. Tvätten sorteras på ren arbetsbänk och läggs därefter i brukaren/patientens skåp. Ren tvätt får inte läggas tillbaka i den smutsa tvättsäcken/korgen. Ren tvätt skall inte förvaras i tvättstugan. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på www.sjukvardsradgivningen.se/handboken under Smutstvätt. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 15

Avfall Basala hygienrutiner skall tillämpas vid all hantering av avfall. Avfall kan delas in i två huvudgrupper: konventionellt avfall och farligt avfall. Konventionellt avfall Det mesta av det avfall som uppkommer inom vården är så kallat konventionellt avfall, jämförbart med vanligt hushållsavfall. Exempel: blöjor, använda förband, tomma urinuppsamlingspåsar, tomma blodpåsar, använda infusionsaggregat Hantering: Lägg avfallet direkt i en avfallspåse av plast. Knyt ihop påsen. Lägg den förslutna påsen i kärl för hushållsavfall eller i en för ändamålet avsedd avfallssäck av plast eller papper. Avfallssäckar förvaras i soprum, sköljrum eller motsvarande med bra ventilation. Följ lokala anvisningar om hur avfallet skall sorteras, förpackas och förvaras. Material som varit i kontakt med kroppsvätskor eller läkemedel får inte återvinnas. Farligt avfall Farligt avfall kan vara skadligt för hälsa och miljö. Vanligt förekommande farligt avfall inom vården är: smittförande avfall skärande/stickande avfall. Smittförande avfall Smittförande avfall avser avfall som befaras medföra en större smittrisk än hushållsavfall och bedöms utgöra en fara för människors hälsa eller säkerhet genom att förorsaka infektioner. Med smittförande avfall avses bl.a. skärande/stickande avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor kraftigt nerblodat eller förorenat material från brukare/patient. Smittförande avfall läggs i avsedd godkänd behållare. Skärande/stickande avfall Som skärande och stickande avfall räknas t.ex. sprutor för engångsbruk med fast kanyl, kanyler för engångsbruk, rakblad, suturnålar, läkemedelsampuller. Skärande och stickande avfall läggs i avsedd godkänd behållare. Följ lokala anvisningar om hur avfallet skall sorteras, förpackas, märkas och förvaras. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på www.sjukvardsradgivningen.se/handboken under Avfall i vården, Konventionellt avfall, Farligt avfall. AFS 2005:1 Arbetsmiljöverkets författningssamling, mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 16

Såromläggning Utför alla omläggningar aseptiskt det vill säga bevara det rena rent. Basala hygienrutiner skall tillämpas vid all sårvård. Ordination Val av steril eller ren omläggningsrutin skall ordineras av behandlande läkare och dokumenteras i patientjournal. Steril rutin Vid steril rutin används sterila instrument, sterilt material och sterila vätskor genomgående under hela omläggningen. Ren rutin Ren rutin innebär att sår rengörs med färsktappat, kroppstempererat kranvatten och höggradigt rena produkter. Tag fram de höggradigt rena instrument och utensilier som behövs. Uppdukning skall ske på rengjord och desinfekterad yta. Använd färsktappat, kroppsvarmt kranvatten i ett höggradigt rent kärl. Kranvatten tas från ett tappställe som används ofta. Låt vattnet rinna någon minut innan det används. Duscha gärna direkt på såret. Hantering av omläggningsmaterial Hantera omläggningsmaterialet så att renhetsgraden bibehålls från förpackning till brukare/patient. Förvara omläggningsmaterialet torrt och dammfritt i stängd låda eller förpackning i t.ex. ett skåp. Används flergångsförpackning plockas kompresserna ur förpackningen med pincett. Plockpincetten förvaras stående i t.ex. rostfri mugg eller cylinder. Återförslut förpackningen noggrant mellan användningarna. Använt omläggningsmaterial som skall kasseras läggs direkt i soppåse som knyts ihop och slängs. Hanteras som konventionellt avfall. Hantering av instrument Använda flergångsartiklar t.ex. rondskålar, saxar och pincetter rengörs och desinfekteras i diskdesinfektor. Om sådan inte finns använd kemisk desinfektion (Gigasept AF, VirKon). Efter värmedesinfektion i diskdesinfektor: Öppna luckan och desinfektera händerna. Torka instrumenten med torkpapper eller liknande. Förvara instrumenten i låda med lock så att renhetsnivån bibehålls tills de skall användas. Hållbarhetstiden för höggradigt rena instrument är 1 vecka. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på www.sjukvardsradgivningen.se/handboken under Sårbehandling. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 17

Urinkateter Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen inom såväl sjukhusvård som äldrevård. Riskerna för urinvägsinfektion ökar väsentligt när man har en kvarliggande urinvägskateter (KAD). Basala hygienrutiner skall tillämpas vid all kateterbehandling. Ordination Inläggning och val av steril eller ren metod vid urinkateterisering skall ordineras av behandlande läkare och dokumenteras i patientjournal. Steril metod Vid steril metod används sterila instrument, sterilt material och sterila vätskor genomgående under hela insättningen. Ren metod Ren metod innebär att höggradigt rent material används med aseptisk teknik. Urinkatetern skall vara steril. Urinuppsamlingssystem Slutet system består av urinuppsamlingspåse med bottenventil, påsen töms utan att anslutningen mellan kateter och påsens slang bryts. Påsen byts minst en gång per vecka, vid katerbyte samt vid behov. Märk påsen med datum för bytet. På natten kan en icke tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara. Halvöppet system har en ej tömbar påse. Påsen byts när den är full eller vid behov. Om katetern beräknas ligga kvar i mer än 2 dygn rekommenderas en tömbar påse. Blåssköljning Blåssköljning utförs enligt läkarordination med ordinerad steril spolvätska. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på www.sjukvardsradgivningen.se/handboken under Katetrisering av urinblåsa. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 18

Sondmatning Enteral nutrition, dvs. näring som tillförs via en sond till mag-/tarmkanalen, ordineras då brukaren/patienten inte kan tillgodose sitt energi- och näringsbehov med hjälp av mat, dryck och eventuellt kosttillägg. Basala hygienrutiner skall tillämpas vid all enteral nutrition. Ordination Enteral nutrition skall ordineras av behandlande läkare och dokumenteras i patientjournal. Sondnäring Sondnäring finns sterila och icke sterila produkter. Sterila produkter är färdigberedda (industritillverkade) näringslösningar i ursprunglig flaska, burk eller motsvarande och hanteras på följande sätt: Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur. Öppnad flaska, burk eller motsvarande ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom den tid som anges av tillverkaren. Öppnad flaska, burk eller motsvarande som stått i rumstemperatur i mer än fyra timmar skall kasseras. Storpåse som ges kontinuerligt kan "hänga" i 24 timmar om den inte kopplas ifrån brukaren/patienten - så fort den kopplas ifrån gäller fyra timmar. Se i övrigt fabrikantens rekommendationer. Icke-sterila produkter kan vara produkter i pulverform som blandas med vatten eller steril produkt som hälls över i annan behållare. Produkterna förvaras efter tillverkarens anvisningar. Tillförsel av icke sterila näringslösningar skall vara avslutad inom 4 timmar efter beredning. Förbrukningsartiklar Aggregat, sondsprutor, matningsslangar m.m. som används vid enteral nutrition är medicintekniska produkter. Produkterna skall vara CE-märkta enligt EU:s medicintekniska direktiv. Engångsprodukter skall inte återanvändas, tillverkarens avsedda användning skall följas. Tillverkarens ansvar upphör om en engångsprodukt återanvänds (SOSFS 2001:12). Vilka aggregat och övriga tillbehör som ska användas avgörs av: näringsprodukt eller förpackning typ av sond eventuell sondmatningspump. Aggregat Aggregat är en engångsprodukt och får därmed inte återanvändas. Aggregatet byts: efter varje matningstillfälle vid intermittent tillförsel minst en gång per dygn vid kontinuerlig tillförsel när påsen är tom vid kontinuerlig användning av storpåse. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 19

Sondspruta Sondspruta finns för både engångs- och flergångsbruk. Om sondsprutan är för flergångsbruk tas den isär och rengörs i diskdesinfektor eller hushållsdiskmaskin efter varje måltid. I hemmet kan den rengöras för hand med diskmedel och vatten. Sprutan skall sköljas noggrant och lufttorka isärtagen och upprättstående. Förvaras torrt och dammfritt. Sprutan byts minst en gång per månad eller då den blivit trög, otät, repig eller missfärgad. Behållare till icke steril produkt Behållare finns för både engångs- och flergångsbruk. Flergångsbehållare rengörs i diskdesinfektor eller hushållsdiskmaskin efter varje måltid. I hemmet kan den rengöras för hand med diskmedel och vatten. Skölj noggrant och låt lufttorka. Behållaren byts minst en gång per månad, vid missfärgning eller bristande funktion. Matningsslang till knapp Matningsslangen är för flergångsbruk. Efter varje måltid spolas matningsslangen först igenom med kallt vatten. Därefter diskas den med diskmedel och vatten. Använd sondmatningsborste till PEG. Skölj noggrant. Spruta igenom matningsslangen med luft. Låt lufttorka. Förvara matningsslangen i en ren och märkt plastpåse/plastburk med lock i kylskåp. Slangen byts minst en gång per månad, vid missfärgning eller bristande funktion. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på www.sjukvardsradgivningen.se/handboken under Enteral nutrition. Enteral nutrition, Ansvarsfördelning vid behov av sondnäring i ordinärt och särskilt boende Västmanlands län. Antaget av gemensamma nämnden. Beslut om start 071001. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 20

Livsmedelshygien Vår mat är en stor smittkälla vad det gäller bakterier, virus och andra mikroorganismer! Därför är det viktigt att lära sig hur olika mikroorganismer smittar och hur man förhindrar smittspridning via maten. Goda kunskaper inom livsmedelshygien är särskilt viktig inom verksamheter där personalen alternerar mellan vårdande arbetsuppgifter och livsmedelshantering. Om enheten tillagar mat, förvarar eller lägger upp livsmedel, serverar eller överlämnar livsmedel för förtäring gäller livsmedelslagstiftningen. Det är den lokala tillsynsmyndigheten (kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning) som är ansvarig för godkännande och tillsyn samt ser till att relevant lagstiftning följs. Syftet med hygienregler vid livsmedelshantering är att: inga bakterier ska tillföras de bakterier som kan finnas i livsmedlet ska inte få en möjlighet att föröka sig. De krav som livsmedelslagstiftningen ställer på personalhygien vid livsmedelshantering skiljer sig inte väsentligt från de krav som gäller hygien hos personal vid vårdarbete. Den som hanterar livsmedel: Skall tillämpa noggrann handhygien. Skall använda lämplig ren skyddsklädsel t.ex. köksförkläde av tyg, hårskydd. Får inte bära armbandsur, ringar eller andra smycken på händer eller underarmar vid hantering av oförpackade livsmedel. Får inte ha smycken fastsatta i näsan, läppar, ögonbryn, öron eller annan plats om det kan utgöra en livsmedelshygienisk risk. Får inte hantera oförpackade livsmedel vid sjukdom med symtom som diarré, kräkningar, halsont eller hudinfektioner på händerna. Några viktiga punkter för enhetens kök: System för egenkontroll skall finnas. I samtliga kök skall det finnas tillgång till flytande tvål, handdesinfektionsmedel, handskar och pappershanddukar/torkpapper. Disktrasor bör ersättas med papper/engångsprodukter. Kylbrickor rekommenderas till kylvaror som temporärt förvaras utanför kylskåp. Det skall finnas separat utrustning för städning av köket. Husdjur får ej vistas i lokaler där livsmedel hanteras. Eftersträva att så få personal som möjligt sköter livsmedelshanteringen. Avdela om möjligt en särskild person för köksarbete. Misstanke om livsmedelsburen smitta/matförgiftning skall omedelbart rapporteras till kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på www.sjukvardsradgivningen.se/handboken under Livsmedelshygien. Livsmedelslagen (2006:804), Livsmedelsförordningen (2006:813), EG-förordning 852/2004, Livsmedelsverkets vägledning om Hygien, Offentlig kontroll av mindre förskolor, fritidshem och särskilda boenden m.m. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 21

Blodburen smitta Med blodburen smitta avses smitta med olika mikroorganismer som via blod, blodtillblandade kroppsvätskor/sekret och/eller blodprodukter överförs från en individ till en annan. Inom vård och omsorg finns anledning att iaktta försiktighet vid allt arbete som kan leda till kontakt med blod. Du kan aldrig vara säker på att en brukare/patient inte bär på en blodburen smitta. Betrakta allt blod som smittsamt. Till de vanligaste smittämnena hör hepatit B och C samt HIV. Med fungerande arbetsrutiner är risken för blodburen smitta mycket liten. Smitta överförs inte genom kramar, via luften, genom livsmedel, via bestick, glas, porslin eller gemensamma toaletter. Sociala kontakter eller arbetsmoment där det inte finns risk för kontakt med blod eller andra kroppsvätskor kräver inga särskilda skyddsåtgärder. Smittvägar stick- eller skärskada från ett blodförorenat föremål blod eller blodtillblandad kroppsvätska på skadad hud eller på slemhinna. Stick- och skärskador kan uppkomma t.ex. vid hantering av använda kanyler. Risken för smitta via hud- och slemhinnekontakt är störst där stora mängder blod förekommer t.ex. i samband med operationer. Vid ett flertal tillfällen har smittspridning inträffat när injektionsläkemedel i flerdosförpackning använts till flera patienter. Använd endosförpackningar i första hand. Rutiner vid tillbud eller skada Vid stick-/skärskada samt exponering av blod på slemhinna eller skadad hud: Desinfektera omedelbart, tag rikligt med alkohol, minst 70 %. Använd vad som finns tillgängligt, t.ex. handdesinfektionsmedel eller klorhexidinsprit. Vid stänk i munnen, skölj med alkoholen. Kläm inte, då riskerar du att sprida smittan i vävnaden. Vid stänk i ögonen, ta ut eventuella kontaktlinser: Skölj omedelbart, använd rikligt med ögondusch eller fysiologisk natriumklorid. Finns inte detta, använd rikligt med kranvatten. Rapportera omedelbart det inträffade till enhetschef/sjuksköterska. Följ lokal anvisning för stick-/skärskador. Gör en arbetsskadeanmälan. En bedömning av om det finns risk för blodburen smitta vid incidenten skall göras av behandlande läkare i varje enskilt fall. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 22

Rutiner vid blodprovstagning, injektion etc. Arbeta lugnt och metodiskt. Använd alltid handskar med god passform. Använd munskydd och skyddsglasögon/visir vid risk för stänk. Använd säkerhetsprodukter ex. säkerhetskanyl för provtagning. Medtag avsedd behållare för skärande/stickande material. Lägg använt material direkt i behållaren. Sätt aldrig tillbaka skyddshylsan på använd kanyl. Använd i första hand vacutainerhållare för engångsbruk. Används vacutainerhållare för flergångsbruk skall den alltid desinfekteras efter användning. Hygienrutiner vid blodburen smitta Brukare/patient Brukare/patient som blöder skall ha enkelrum med egen dusch och toalett. Avfall Nerblodat avfall läggs i plastpåse som knyts ihop och läggs i sopsäck/påse. Hanteras som konventionellt avfall. Kraftigt nerblodat avfall skall tas omhand enligt lokal anvisning för smittförande avfall. Skärande/stickande avfall läggs i avsedd punktionssäker behållare. Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt spill/stänk av blod eller andra kroppsvätskor med alkoholbaserat rengöringsmedel med tensid (Dax Ytdesinfektion Plus). Till större ytor används ett desinfektionsmedel (VirKon). Rengöring/desinfektion av flergångsmaterial Desinfektera flergångsmaterial i spol-/diskdesinfektor. Om sådan inte finns använd kemisk desinfektion (Gigasept AF, VirKon). Städning Städa på vanligt sätt med rengöringsmedel och vatten. Tvätt Kraftigt nerblodad tvätt från person med känd blodsmitta tvättas separat, helst i 60 C. Gemensam tvättmaskin kan användas. Kraftigt nerblodad tvätt som skickas till tvätteri skall tas om hand enligt tvätteriets lokala anvisning för smittförande tvätt. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på www.sjukvardsradgivningen.se/handboken under Blodburen smitta, Stick- skärskador samt exponering för blod hos personal och Farligt avfall. AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 23

Utbrott av magsjuka Bakgrund Diarréer kan spridas okontrollerat under lång tid om inga åtgärder vidtas. Överväg alltid om diarré/kräkning kan bero på infektion och därmed utgör en risk för smittspridning. Utbrott orsakade av rota- och calicivirus är de som har störst vårdhygienisk betydelse. Det rör sig så gott som alltid om virusorsakad magsjuka då: epidemi pågår i samhället sekundärfall inträffar med cirka två dagars inkubationstid vårdpersonal drabbas. Smittvägar Smittspridningen sker i huvudsak via direkt eller indirekt kontakt. Smittämnet finns i avföringen och i eventuella kräkningar. Smittan överförs via mat, förorenade händer eller föremål. Smittsamheten är mycket stor. Symtom Symtomen skiljer sig åt beroende på vilket virus som orsakat utbrottet: Calicivirus Även kallad norovirus eller vinterkräksjuka. Symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk, yrsel och feber. Insjuknandet kan ske plötsligt utan föregående sjukdomskänsla. Inkubationstiden är vanligen kort 12-48 timmar. Sjukdomsförloppet varar oftast 1-2 dygn. Personal insjuknar ofta i samma omfattning som brukarna/patienterna. Kortvarig immunitet. Smittade personer kan sprida smitta upp till två dygn, ibland längre efter att de tillfrisknat. Rotavirus De vanligaste symtomen är diarré och kräkningar. Inkubationstiden är 1-3 dygn. Sjukdomsförloppet varar oftast 4-6 dygn. Småbarn liksom personer över 60 år tycks ha lättare att förvärva sjukdomen och får även allvarligare symtom. Personal har god immunitet, varför endast ett fåtal insjuknar. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 24

Handläggning av misstänkt smittsamma diarréer/kräkningar Det är av stor vikt att så tidigt som möjligt identifiera att man har ett utbrott för att minska risken för smittspridning på och utanför enheten. Kontakta Avdelningen för vårdhygien vid misstanke om virusorsakad magsjuka. En brukare/patient insjuknar: Brukare/patient med symtom och eventuella medboende betraktas som potentiella smittbärare. Brukaren/patienten och eventuell medboende bör isoleras på rummet/lägenheten. Måltider intages på rummet/lägenheten. Om brukaren/patienten inte har egen toalett på rummet/lägenheten, avdela en toalett. Flytta om möjligt inte brukaren/patienten/medboende till andra vårdenheter eller vårdformer förrän efter tidigast 48 timmars symtomfrihet. Flytta inte in annan brukare/patient på rummet förrän efter 48 timmars symtomfrihet. Utbrott = två eller flera brukare/patienter och/eller personal insjuknar: Brukare/patient med symtom och eventuella medboende betraktas som potentiella smittbärare. Utbrottet är avgränsat till t.ex. en avdelning/sektion/våningsplan utan ytterliggare spridning på enheten. Dokumentera vilka brukare/patienter och personal som insjuknat (Bilaga 3, 4). Kontakta Avdelningen för vårdhygien. Informera medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och behandlande läkare. Rådgör med behandlande läkare angående provtagning. Avdela om möjligt ett fåtal medarbetare till att sköta potentiella smittbärare s.k. kohortvård. Följ lokal anvisning. Informera brukare/patienter och deras närstående. Informera övrig personal, städbolag, sjukgymnast, arbetsterapeut, vaktmästare, restaurang etc. Sätt upp information eller stoppskylt på avdelningen/sektionens entrédörr (Bilaga 5). Inflyttningsstopp Vid ett inflyttningsstopp räknas samtliga brukare/patienter/personal på enheten som potentiella smittbärare. Inflyttningsstopp införs vid okontrollerad spridning på enheten dvs. när brukare/patienter insjuknar på mer än en avdelning/sektion/våningsplan och/eller personal som inte vårdat brukare/patient med symtom insjuknar. Beslut om inflyttningsstopp och när detta skall hävas fattas av verksamhetschef/enhetschef i samråd med MAS. Som riktlinje gäller att inflyttningsstoppet hävs efter 48 timmars symtomfrihet. Enheten anses smittfri efter 48 timmars symtomfrihet hos samtliga brukare/patienter och personal. Sätt upp information eller stoppskylt på enhetens ytterdörr/entré (Bilaga 5) Stäng eventuell gemensam restaurang Stäng eventuell mötesplats. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 25

Brukare/patienter utan symtom Inga brukare/patienter skall delta i aktiviteter eller arbete utanför enheten under inflyttningsstoppet. Flytta inte brukare/patienter till andra vårdenheter eller vårdformer om inte starka medicinska skäl föreligger. Brukare/patienter som tillfrisknat (efter 48 timmars symtomfrihet) får vistas i gemensamma utrymmen inom enheten. Kohortvård För att begränsa ett utbrott kan kohortvård bli aktuell. Kohortvård innebär att brukare/patienter delas upp i två grupper: brukare/patienter med symtom och de som delat rum/lägenhet eller toalett med dessa brukare/patienter som ej exponerats för smitta. Varje grupp vårdas av särskilt avdelad personal som ej deltar i vården av övriga brukare/patienter. Kohortvård skall tillämpas hela dygnet för att vara effektiv. Dokumentation/information Dokumentera vilka brukare/patienter/personal som insjuknat (Bilaga 3, 4). När utbrottet upphört skickas en sammanställning/slutrapport om utbrottet till Avdelningen för vårdhygien (Bilaga 6). Personal Personal med symtom får inte tjänstgöra. Personal som insjuknar på arbetsplatsen skall skickas hem. Enligt Avdelningen för vårdhygiens rekommendationer kan han/hon återgå i tjänst efter 48 timmars symtomfrihet. Ordinarie personal skall ej arbeta på olika boende/enheter/våningsplan/sektioner/verksamheter under samma arbetsdygn. Extra personal som arbetar på flera enheter/verksamheter bör om möjligt undvika direktkontakt med potentiella smittbärare. Övrig personal som har arbete förlagt till flera enheter t.ex. sjukgymnast och arbetsterapeut bör undvika direktkontakt med potentiella smittbärare. Det viktigt att ta hänsyn till vilka insatser som är prioriterade och vilka man kan avvakta med. Om möjligt skall besök på drabbad enhet förläggas till slutet av dagen. Arbetsdräkten skall bytas dagligen samt då den blivit synligt smutsig eller våt. Tvätt skall ske i minst 60 C på arbetsplatsen eller på tvätteri. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 26

Hygienrutiner vid magsjuka Avfall Hanteras på sedvanligt sätt. Basala hygienrutiner Vid misstänkt magsjuka skall alltid handtvätt med tvål och vatten utföras före handdesinfektion. Besökare Sätt upp information eller stoppskylt på avdelningens/sektionens/enhetens entré/ytterdörr om att utbrott pågår (Bilaga 5). Informera eventuella besökare om smittrisken och vikten av en god handhygien. Besökare rekommenderas att tvätta händerna före och efter besök. Handsprit bör finnas tillgängligt för besökare. Handhygien Informera brukaren/patienten om smittvägen och se till att han/hon får möjlighet/hjälp att sköta sin handhygien. Särskilt viktigt är att händerna tvättas efter toalettbesök samt före måltid. Måltider Informera restaurang/centralkök att avdelningen/sektionen/enheten har magsjuka. Särskild personal avdelas för mathantering. Inga arbetsuppgifter utanför mat- och kökshantering skall utföras av denna person under tiden förberedelser och matservering pågår. Personal som deltar i vården av potentiella smittbärare skall ej hantera mat på enheten. Tillämpa inte buffésystem eller självservering under utbrottet. Alla måltider till potentiella smittbärare skall serveras på rummet/lägenheten. Brukare/patienter som äter i gemensam matsal informeras om vikten av en god handhygien. Disk diskas i enhetens diskmaskin. Handdiska ej. Överväg att använda engångsmaterial till potentiella smittbärare: engångsbestick, papperstallrikar och engångsmuggar. Provtagning Avföringsprover ordineras av behandlande läkare. Eventuell provtagning på nyinsjuknade bör ske så snart som möjligt (< 2 dygn från symtomdebut). Provtagning sker enligt mikrobiologens provtagningsanvisningar se: www.ltv.se/mikro. Vid utbrott räcker det med prov från några representativa fall bland de insjuknade. Avvakta inte provsvar utan den kliniska bilden skall vara vägledande för fortsatt handläggning. Tänk på att ett negativt provsvar inte alltid utesluter infektion. Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt spill/stänk av smittsamt material och kroppsvätskor med alkoholbaserat rengöringsmedel med tensid (Dax Ytdesinfektion Plus). Använd engångstrasa. Städning Desinfektera dagligen toalettsitsar, spolknapp, kranar och dörrhandtag med alkoholbaserat rengöringsmedel med tensid (Dax Ytdesinfektion Plus). Övrig städning utförs som vanligt förutsatt att punktdesinfektion utförts enligt ovan. Städutrustning desinfekteras efter användning. Rum/lägenheter hos potentiella smittbärare städas sist. Städpersonal skall inte städa drabbade rum/lägenheter, det gör enhetens personal. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 27

När utbrottet är över: Hos brukare/patienter som varit sjuka och vistas på korttidsenheter städas rum/toalett med ett desinfektionsmedel (VirKon). Horisontella ytor, inventarier, handtag och kranar rengörs och desinfekteras. Tvätt Tvätt från smittad brukare/patient tvättas separat om möjligt vid 60 C. Smutstvätt läggs i tvättsäck/korg som försluts på rummet. Tvätt som skickas till tvätteri skickas på sedvanligt sätt. Undersökning och behandling Informera personal på mottagande enhet om pågående utbrott om någon brukare/patient behöver söka vård. Flytta inte brukare/patienter till andra vårdenheter eller vårdformer om inte starka medicinska skäl föreligger. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på www.sjukvardsradgivningen.se/handboken under Infektioner i magtarmkanalen. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 28

Registrering av magsjuka Brukare/patienter (Bilaga 3) Enhet.. Avdelning. Insjuknande datum Rum Namn Symtom Prov taget datum Frisk datum Övrigt Kräkning = K Diarré = D Registreringen sparas på enheten Frisk = symtomfri i 48 timmar Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 29

Registrering av magsjuka Personal (Bilaga 4) Enhet.. Avdelning Insjuknande datum Arbetade senast Namn Symtom Prov taget datum Frisk datum Övrigt Kräkning = K Diarré = D Registreringen sparas på enheten Frisk = symtomfri i 48 timmar Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 30

Utbrott med magsjuka! (Bilaga 5) Besökare ombeds kontakta personal före besök Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 31

Slutrapport efter fall av magsjuka (Bilaga 6) Särskilda boendeformer i Västmanland Rapport datum: Kommun: Enhet: Antal platser: Datum för första fallet bland brukare/patienter Datum för första fallet bland personal Tillfrisknande datum för sista fallet bland brukare/patienter Tillfrisknande datum för sista fallet bland personal Totalt antal insjuknade brukare/patienter Totalt antal insjuknade personal Har prov för virusdiagnostik tagits? Ja Nej Om Ja, hur många brukare/patienter/personal provtogs? Resultat av provtagningen: Har enheten haft inflyttningsstopp? Ja Antal dagar: Nej Övrigt Verksamhetschef: Ansvarig uppgiftslämnare: Slutrapporten insändes till: Lena Sars Hygiensjuksköterska Avdelningen för vårdhygien Fax: 021-17 59 26 E-post: lena.sars@ltv.se Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 32

Clostridium difficile Bakgrund Clostridium difficile är en sporbildande bakterie som kan orsaka mer eller mindre allvarliga diarrétillstånd när den normala balansen i tarmfloran rubbas. Riskfaktorer för att drabbas av Clostridium difficile infektion är antibiotikabehandling, hög ålder, kronisk sjukdom och sjukhusvård. Flertalet personer har bakterien i tarmen utan att visa tecken till sjukdom. För symtomfria bärare finns inga restriktioner och de behöver heller inte behandlas. Vårdpersonal löper liten risk att drabbas eftersom den normala tarmfloran ger ett naturligt skydd. Smittvägar Smittspridning sker via direkt eller indirekt kontakt. Bakterien finns i avföringen. Bakteriesporer kan spridas till omgivningen från t.ex. hud och sängkläder. Eftersom bakterien är sporbildande kan de överleva länge i miljön. Symtom Symtom på Clostridium difficile infektion är vattnig, illaluktande och ibland blodtillblandad diarré. Även krampartade buksmärtor förekommer. Vanligen börjar symtomen under pågående antibiotikabehandling men de kan även debutera efter avslutad kur. Sporadiska fall utan koppling till antibiotikabehandling förekommer. Bakterien bildar ett toxin vilket orsakar symtomen från tarmen. Smittsamheten kvarstår så länge brukaren/patienten har diarré. Diagnos Diagnosen ställs genom att toxinet påvisas i avföring. Det är inte meningsfullt att ta kontrollprover efter behandling. Behandling Vid en lindrig sjukdomsbild räcker det ofta med att man avslutar antibiotikabehandlingen för att tillståndet skall gå tillbaka. Vid en svårare sjukdomsbild eller vid fortsatta besvär, ges behandling. Hygienrutiner inom kommunal vård i Västmanland 2007 33