Kunskap och fakta
Synen på fattigdom har förändrats under historien Medeltiden: fromhet 1500-talet: något självförvållat och nästan omoralisk 1700-talet: ett samhällsfenomen att tuktas. 1850-talet och framåt: resultatet av dåligt fungerande fördelningspolitik i samhället. Källa: Engebrigtsen 2012
I till exempel öststaterna (varifrån en majoritet av Feadfondens målgrupp kommer ifrån) ledde det planekonomiska systemets sammanbrott till: -Överskott av okvalificerad arbetskraft -Massarbetslöshet Fattigdom är kopplad till ett tydligt sammanhang - Nedmontering av det öststatliga välfärdssystemet Vilka i sin tur skapade ekonomisk otrygghet och arbetsbrist. Vilket ledde/leder till informella ekonomiska aktiviteter och andra alternativa överlevnadsstrategier Källa: Jordan 1999
Bilden av en fattig på riktigt Tydliga kännetecken på passivitet vid en tiggningssituation - Närhet/igenkännlighet - Synlig/a funktionsnedsättning/ar och - foglighet/utsatthet Brist på kännetecken - arbetsskygghet, lurendrejeri, fara. Skillnaden i utseende och beteende från resten av [majoritets]befolkningen = obekant = misstänksamhet Källa: De Swaan 1988
Markeringen vi-och-dem återskapas och förstärks i tiggerisituationen Givarens osäkerhet ökar därför om: De som tigger uppfattas som arbetsföra (de har ju åkt långt för att vistas i värdlandet) Några kanske uppträder annorlunda än de andra vanliga som tigger Givaren är påverkad av föreställningar och myter kring etnicitet, nation och särart. Källa: Brattvåg 2007, Dean 1988, De Swaans 1999 och Hancock 2002
När de som tigger berättar Kommer tillsammans med andra vuxna i familjen Lånar och skramlar ihop pengar för resan Överskottet från tiggandet går till livet i hemlandet: reparationer, barnens skolgång, kläder, räkningar osv. Upplever att värdlandets befolkning i de flesta fall vill dem väl Upplever att mediebevakning hjälper men också stjälper särskilt när det skrivs om organiserad brottslighet Källa: Engebrigtsen 2012, 2014, Brattvåg 2007
När de som tigger berättar Vill helst inte ta med sig barnen, särskilt till Norden. Barnen tas om hand av andra familjemedlemmar. Saknar barnen väldigt mycket Känsla av stolthet över sin identitet och historia. Markerar tydligt för sig själva och familjen på sin roll hemma och i tiggerisituationen (exempelvis genom kläder, röstläge et cetera.) Sist men inte minst: de vill egentligen arbeta som alla andra. Källa: Engebrigtsen 2012, 2014, Brattvåg 2007
Värdlandets utmaningar 90-dagarsvistelsen förutsätter att EU/EES-medborgaren kan klara sig själv ekonomiskt Källa: Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/38/EG Efter 90 dagar ska EU-EES-medborgaren säkra sitt eget eller sin familjs uppehälle och inte blir en belastning för... medlemsstatens sociala biståndssystem. Källa: artikel 7.1b-c i 2004/38/EG Om barn i skolåldern kommer med, har de rätt till skolgång Källa: skollagen kap 7 kap 2, 29 kap 2 Allemansrätten, kommunal och privat mark, regler kring att slå läger, avhysningar, handräckning och så vidare
forts Värdlandets utmaningar Offentliga och halvoffentliga rum polis och väktare Vård akut vård - EU-försäkringskort, hemresa/återvändande, härbärgen, skola osv. En etablerad målgrupp för civilsamhället behovsträngsel? Gränssnittet kommun civilsamhället socialtjänstlagen Civilsamhällets roll: röst eller leverans?
Forskare och institut Forskningsstiftelsen Fofa, Norge. Sedan sommaren 2014 drivs projektet Tilreisende hjemløse og gatearbeidere fra Romania i Skandinavia Anca Enache, Helsingfors universitet, rörlighet bland den romska minoriteten Open Society Foundation/ Ethnocultural diversity ressource center, Nova vid Högskolan i Oslo og Akershus Håkan Johansson, Socialhögskolan i Lund, forskning kring välfärd och civilsamhället samt Hans Swärd, Cecilia Heule, Arne Christensen kring hemlöshet och egenmakt Cecilia Parsberg, Göteborgs univ. Installation, http://www.tiggerisomyrke.se samt Leif Eriksson, globala studier, http://ejtiggare.se
Rapporter som tas med i Fead-fondens program Socialstyrelsens hemlöshetskartläggningar, mer specifikt Hemlöshet bland utrikes födda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige (2013) Stockholms stad (2013), Redovisning av insatser för EUmedborgare i Stockholm SKL (2014) Några juridiska spörsmål gällande utsatta EUmedborgare. Innehöll en webbenkät till kommuner. Stockholms länsstyrelsen (2014) Utsatta EU-medborgare i Sverige
Massmedier ett axplock ABC-nytt nov 2013 om Sara Olausson och Felicia, Västnytt, maj 2014 om eventuell avhysning, Rapport/Aktuell 10 nov 2014 om huruvida tiggeriplatsen hyrs ut eller inte, ABC 11 nov 2014 om rätten till skola för barn Göteborgsposten, bland annat 22 maj 2014, situationen för målgruppen Dagens Nyheter DN granskar tiggeriet i Stockholm och Den svenska kärleken 7 november 2014 Svenska Dagbladets webbkampani, Skänker du en slant till tiggare?, Metro, nu senast den 6 november 2014, situationen för målgruppen Direktpress, 31 okt 7 nov 2014, situationen för målgruppen, Mitt i, 11 nov 2014, avhysning från Långholmen, Mitt i, 18 nov 2014, avhysning Sveriges radio, P1 debatt 16 nov, Konflikt 25 okt och 15 nov om situationen för målgruppen, Tendens 13 okt om Sara och Felicia, Tendens om tiggeri 18-20 aug 2014, Kulturdebatt 15 okt Backateaterns Acts of mercy, Radioteatern 9 nov 2013 Tiggeriet,
Rapporter och handböcker ett axplock SOU 2011:28 Cirkulär migration och utveckling, förslag och framåtblick, mars 2011 Institutet för framtidsstudier, tidskriften Framtid: Om fattigdom (våren 2010) Kommerskollegium, Att flytta till Sverige hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare (2013:8) Fores, Fri rörlighet för vem? Socialt och ekonomiskt utsatta EU-migranter i Sverige, (2014:4) + www.migrantionsinfo.se Stockholms stadsmission, ESF, Stockholms stad, Arbetsförmedlingen, Frälsningsarmén, Crossroads metodhandbok en samarbetsmodell för att motverka utestängning av fattiga och arbetssökande EU- och tredjelandsmedborgare, 2014 + http://stockholmcrossroads.se/article/valkommen-till-crossroads-2/ Sensus, ABF, www.motesplatser2020.se