Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1
Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en kravspecifikation för Gröna tåget baserad på företagsekonomiska och samhällsekonomiska bedömningar Flexibelt, marknadsanpassat tågkoncept (idésamling) för den nordiska marknaden Operatörer (beställare) och tillverkare utformar tåget i detalj enligt egna kravspecifikationer 2
Miljarder personkilometer 10 8 6 4 2 Resandeutveckling i Sverige Persontrafik på järnväg 1950-2006 Bilismen expanderar Tågledarstrejk Andra energikrisen Lågpriståg Första energikrisen Ransonering Moms på resor Resor längre än 100 km Nya banor, nya tåg Resor kortare än 100 km Lägre tågpriser Högre bensinpriser Flygkonkurrens Minskad turtäthet 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 3
Högsta tåghastigheter i persontrafik Tåghastigheter Största tåghastighet (km/h) 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1850 1875 1900 1925 1950 1975 2000 2025 2050 Världsrekord Reguljärt världen Reguljärt Sverige Linjär trendlinje, (Reguljärt världen) 4
Marknadsförutsättningar Restider viktigast på personresemarknaden. Turtäthet, biljettpriser och komfort också viktiga (värdering beror på vilken grupp man frågar). Kortare restider ger mer resenärer: Tröskeleffekt* när tåget blir snabbare än bilen för regionala resor (ex: Svealandsbanan) Tröskeleffekt när tåget blir snabbare än flyget för interregionala (långväga) resor * ketchupflaska 5
Hur kan restiderna förkortas? Nya tåg på upprustade och/eller nya banor Nya tåg Gröna tåget Högre topphastighet (250 km/h eller mer) Ökad korglutning (europastandard) Bättre acceleration (högre effekt) Upprustade banor (200-250 km/h) Om bankapacitet finns Måttliga restidsvinster Nya höghastighetsbanor (300-350 km/h) Separerar gods- och persontrafik Stora restidsvinster Stora tillgänglighetsförbättringar 6
Exempel på möjliga linjer* för Gröna tåget Östersund Botniabanan Sundsvall Umeå Botniabanan Klar 2011 Oslo Göteborg Västra Götalands- Borås Mora Karlstad Örebro stambanan Borlänge banan Jönköping Hallsberg Falun Dalabanan Västerås Eskilstuna Ostkustbanan Norrköping Linköping Gävle Uppsala Stockholm Ostlänken Utredning pågår Köpenhamn Västkustbanan Helsingborg Södra Lund stambanan Malmö Kalmar Karlskrona Exempel på möjlig linje för Gröna tåget Framtida bana möjlig för Gröna tåget * Möjligt på sikt - beror på operatörerna 7
Möjliga restider med Gröna tåget Restider Förutsätter Gröna baninvestering Marknads- Idag tåget förutom signalsystem* effekter Västra stambanan Planskilda korsningar Stockholm-Göteborg Ny kontaktledning Resenärer Non-stop 2:45 2:30 Fler förbigångsspår från flyg Södra stambanan Ostlänken Stockholm-Malmö Ny kontaktledning Resenärer 2 stopp 4:13 3:20 Fler förbigångsspår från flyg Svealandsbanan Eskilstuna-Stockholm Ökad 5 stopp 1:00 0:55 Kapacitetsåtgärder pendling Botniabanan Resenärer Stockholm-Umeå från bil på 10 stopp (2011: 5:40) 5:00 Kapacitetsåtgärder mellanmarknad * Alla banor behöver anpassat, eller nytt signalsystem enligt EU-standard (ETCS/ERTMS), där hastigheten höjs 8
Tågstorlek Fast tågsätt hela trafikdygnet Fördelning av resande över dygnet 15% 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Stående eller avvisade kunder Tomma sittplatser Belagda sittplatser Sittplatser i ett tågsätt i trafik 05:30-20:00 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00 00:00 9
Tågstorlek Två tågsätt under trafikdygnet Fördelning av resande över dygnet 15% 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sittplatser i tågsätt 2 i trafik 05:30-09:30 och 14:00-19:00 Belagda sittplatser Sittplatser i tågsätt 1 i trafik 05:30-22:30 Tomma sittplatser 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00 00:00 Till- och frånkoppling och/eller Högre turtäthet vid högtrafik (förutsätter bankapacitet) 10
Tågstorlek Fördelar med korta tågsätt Korta tågsätt = ökad flexibilitet, högre beläggning Kortare tågsätt ger ekonomisk möjlighet att öka turtätheten förlänga trafikdygnet köra mindre belastade relationer vilket ger attraktivare utbud och flera resenärer 81 m 81 m 162 m 11
Brett eller kontinentalt? Inredningsskisser, exempel med ändvagn 2:a klass Toalett Bagage Bagage 3,27 m Förarhytt Toalett Bag 26,0 m GTW Brett tåg (3+2): 90 sittplatser (+22 %) Toalett Bagage Bagage 2,67 m Förarhytt Toalett Bagage GTC Kontinental bredd (2+2): 74 sittplatser 26,0 m 12
Exempel: Tågsätt med 320 sittplatser GTW: Gröna tåget, breda korgar 27 m 108 m GTC: Gröna tåget, kontinental bredd 27 m 135 m X 2000 25 m 165 m 13
Brett eller kontinentalt? Resultat Totalkostnad per sittplatskilometer 0,50 0,45 0,40 GTC: 5 vagnar 320 sittplatser 0,35 kr/sittplatskm 0,30 0,25 0,20 GTW: 4 vagnar 320 sittplatser GTW GTC 0,15 0,10 0,05 0,00 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 Antal sittplatser i tåget 14
Företagsekonomi Nytt attraktivt tåg ger nya resenärer (högre intäkter) och lägre driftkostnader. Exempel: SJ AB:s X 2000-trafik Ersätt 40 tågsätt med Gröna tåget: Kontinental bredd med 2+2-sittning (GTC) ger en resultatförbättring på 170-350 mkr/år Brett tåg med 3+2-sittning (GTW) ger en resultatförbättring på 350-700 mkr/år. 15
Jämförelse av totalkostnader som biljettpriser Modellberäknat medelpris vid break-even Enkel resa Stockholm-Göteborg Tågsätt med 320 sittplatser, 50 % beläggning X 2000: 346 kr (ej kalibrerat värde) Gröna tåget kontinentalt (GTC): 315 kr (ca -10 %) Gröna tåget bred korg (GTW): 285 kr (ca -20 %) Dessutom: Betalningsviljan för Gröna tåget större genom ned till 15 min kortare restider (20-80 kr/resa). Ökat resande ger lägre biljettpriser 16
Är besparingen viktig? Reglerad marknad konkurrens med andra färdmedel Avreglerad marknad även konkurrens med andra trafikoperatörer Kostnadsminskning kan tas ut som högre vinst och/eller lägre medelpriser på biljetterna Operatör med kontinental profil har 10-20 % högre kostnader än operatör med breda tåg 10-20 % prisskillnad kan betyda vinna eller försvinna 17
Vad är specifikt nordiskt för Gröna tåget-konceptet? Ger bättre ekonomi Korta restider (med korglutning) Flexibel tåglängd Bred korg med 3+2-sittning Utveckling av nödvändig teknik Korglutning, speciellt i vinterklimat Spårvänligt tåg för höga hastigheter Snabb till- och frånkoppling, speciellt i vinterklimat Tunna vagnskorgväggar för breda tåg Ev. modulärt tågkoncept med korta vagnskorgar och korglutning 18
slutbild 19