Transistorn en omkopplare utan rörliga delar

Relevanta dokument
Digital Design IE1204

Digital Design IE1204

IE1205 Digital Design: F3 : CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

Vad är elektricitet?

Grindar och transistorer

Vad är elektricitet?

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Digital IC konstruktion

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

F1: Introduktion Digitalkonstruktion II, 4p. Digital IC konstruktion. Integrerad krets. System. Algorithm - Architecture. Arithmetic X 2.

Digital IC konstruktion

IE1204 Digital Design

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Talrepresentation. Heltal, positiva heltal (eng. integers)

Digital Design IE1204

Digital elektronik CL0090

Digital IC konstruktion

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Digital IC konstruktion

Maurice Karnaugh. Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist

Switch. En switch har två lägen. Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten. Öppen. Symbol. William Sandqvist

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

Fördröjningsminimering vid buffring. ON-resistansen. Energiåtgång och effektförbrukning i CMOS. RAM-minnet

nmosfet och analoga kretsar

Digital IC konstruktion

D0013E Introduktion till Digitalteknik

CMOS-inverteraren. CMOS-logik. Parasitiska kapacitanser. CMOS-variationer: Pseudo-NMOS och PTL

Undersökning av logiknivåer (V I

Digital Design IE1204

Elektronik. MOS-transistorn. Översikt. Då och nu. MOS-teknologi. Lite historik nmosfet Arbetsområden pmosfet CMOS-inverterare NOR- och NAND-grindar

Olika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Design av digitala kretsar

Läsminne Read Only Memory ROM

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tenta i Digitalteknik

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Repetition delay-element

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

Digital- och datorteknik

VHDL 1. Programmerbara kretsar

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1

Digital elektronik. I Båda fallen gäller förstås att tidsförloppet måste bevaras.

Laboration i digitalteknik Datablad

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden.

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS v 2.1

PARALLELL OCH SEKVENTIELL DATABEHANDLING. Innehåll

Digital- och datorteknik

FÖRELÄSNING 13. Sekvenskretsar - vippor och latchar. Digitalt konstruktionsexempel. Föreläsning 13

Digital IC konstruktion

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

F5 Introduktion till digitalteknik

Implementering av standardceller med låg effektförbrukning. Oscar Rasmusson

Digital elektronik CL0090

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät

Laboration i digitalteknik Datablad

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

IE1205 Digital Design: F13: Asynkrona Sekvensnät (Del 2)

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

F13: Konstruktionsflöde för VLSI chip. Introduktion. Strukturerad konstruktion. Målsättning

GPIO - General Purpose Input Output

Experiment med schmittrigger

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Laborationshandledning

F9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden

FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM

Digital Design IE1204

IE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Energiöverföring med resistor

Sekvensnät. William Sandqvist

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2

Föreläsning 8. MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn Exempel, enkel förstärkare med MOS. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT VT11/BM

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell

Digital Design IE1204

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.

Fler exempel: Det sista uttrycket blir med NAND grindar: a b c. abc de. abc. d e

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Låskretsar och Vippor

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

IE1204/IE1205 Digital Design

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

Transkript:

Transistorn en omkopplare utan rörliga delar Gate Source Drain Principskiss för SiGe transistor (KTH)

Varför CMOS? CMOS-Transistorer är enkla att tillverka CMOS-Transistorer är gjorda av vanlig sand => billigt råmaterial En transistor är lätt att få att fungera som en switch (omkopplare)

P och N MOS-transistorer Pull Up Pull Down 1 0

Strukturen av en CMOS-krets Två olika nät: PMOS gör kretsens utgång 1 NMOS gör kretsens utgång 0

Inverteraren V DD T 1 En CMOS-krets består av både PMOS och NMOS-kretsar. CMOS står för (Complementary MOS). V x V f x T 1 T 2 T 2 0 1 on off off on f 1 0 (a) Circuit (b) Truth table and transistor states Area: A inverter = 2 Transistors

CMOS-inverterarens spänningsnivåer Utspänning V f 1 V x V DD T 1 V f 0 T 2 0 1 Inspänning V x

Typiska signalnivåver för CMOS V Hmax Utgångsspänningar V O och ingångsspänningar V I passar varandra som hand i handske, och med marginal! V OHmin V OLmax V IHmin V ILmax V Lmin Matningsspänning 5.0V 3.3V 1.8V V HMAX 5.0 3.3 1.8 V IHMIN 2.9 1.9 1.0 V LMAX 2.1 1.4 0.8 V LMIN 0.0 0.0 0.0 Marginal er!

En instabil punkt! V out VDD CMOS-kretsen har en mycket stabil överföringsfunktion Vid V in =V DD /2 finns en instabil punkt, då både T 1 och T 2 leder. Om en krets tillfälligt fastnar i detta läge så inträder ett tillstånd som kallas för metastabilitet. VDD Instabil punkt V in Om detta tillstånd varar för länge så kan transistorerna i kretsen skadas pga den höga strömmen. Vi återkommer till metastabilitet

CMOS - Dynamisk förlusteffekt! Klassisk CMOS har bara förlusteffekt precis vid omslaget. Förlusteffekten P F blir proportionell mot klockfrekvensen! 1 0 1 0 1 0 P V f C 2 f C P f F F C DD f C V Power 2 DD losses Clockfrequency Supply Voltage

NAND-grinden VDD VA VB VOH V A V B V OH V SS (0) V SS (0) V DD (1) V SS (0) V DD (1) V DD (1) V DD (1) V SS (0) V DD (1) V DD (1) V DD (1) V SS (0) VSS Area: A NAND = 4 Transistors

NOR-grinden VDD VA VB VOH V A V B V OH V SS (0) V SS (0) V DD (1) V SS (0) V DD (1) V SS (0) V DD (1) V SS (0) V SS (0) V DD (1) V DD (1) V SS (0) VSS Area: A NOR = 4 Transistors

Negativ logik? Man kan också vända på begreppen och låta L (låg spänning) representera en logisk 1:a och låta H (hög spänning) representera en logisk 0:a. Detta kallas för negativ logik. En AND-funktion blir då en OR-funktion och vice versa. Negativ logik eller positiv logik är egentligen egalt, men av tradition använder man sig av positiv logik.

Three-state? En CMOS-grind kan förutom 1 eller 0 även förses med ett tredje utgångstillstånd Three-state Z ( = frånkopplad utgång ). Om många utgångar kopplas ihop till samma tråd ( buss ) så kan ju bara en av utgångarna åt gången få vara aktiv. De övriga hålls i Threestatetillståndet.

Three state Z Y = A Y ='Z'

Transmissionsgrinden (Pass gate) E A Q A E Q E Utan att gå in på kretsdetaljerna så består en transmissionsgrind av en PMOS-transistor i parallell med en NMOS-transistor. Grinden styrs med E (och E ) och är då att jämföra med en vanlig kontakt. En signal kan gå från A till Q, men även baklänges från Q till A. Transmissionsgrindskopplingar utnyttjar färre transistorer än andra grindar, men har sämre drivförmåga. Area: A TG = 2 Transistors

( Transmissionsgrinden ) E E A Q A Q E E V A V E V OH L L Z L H L H L Z H H H

Vad är en multiplexor, MUX? En multiplexor är en dataväljare. Q=XS+YS X Y 1 0 Q X Y Q S S

Förenklat ritsätt Exempel: MUX X Y Q X Y 1 0 S Q Q=XS+YS S X Y Q S Av inverteraren blir endast ringen kvar. Mellanliggande ledningar underförstås.

MUX med transmissionsgrind 2 MOS Sel X 2 MOS 2 MOS Y Q Area: A mux = 6 Transistors

XOR med transmissionsgrind A B 2 MOS 2 MOS 2 MOS 2 MOS F = A B Area: A XOR = 8 Transistors Knappast självklart?

( XOR med transmissionsgrind ) A B F 0 0 0 1 0 1 F = B 1 1 0 1 1 0 F = B

Fördröjningar i kretsar Alla ledningar i elektronikkretsar har kapacitans. Det tar ett tag för spänningar att nå slutvärdet. Dessa fördröjningar i kretsar och mellan kretsar begränsar snabbheten.

Typiska fördröjningar NAND,NOR, NOT NOT NAND-NAND AND-OR XOR,XNOR,MUX T NAND=standard T ½ T, 1T (om NAND-grind) 2T (2 NAND i rad) XOR,MUX (med TG) 2T 4T, 3T (NAND-NOT+NOR-NOT) 3 5T

Optimerade strukturer för MUX DeMorgan AND-OR NAND-NAND Area: A MUX = 2+6+6+6=20 Transistorer Delay: T MUX = 5T NAND Area: A MUX =2+4+4 = = 10 Transistorer Delay: T MUX = 3T NAND Area: A MUX = 6 Transistorer Delay: T MUX = ~2T NAND Bäst!

Optimerade strukturer för XOR DeMorgan Area: A XOR =2+2+6+6+6=22 Transistorer Delay: T XOR =5T NAND Area: A XOR =2+2+4+4=12 Transistorer Delay: T XOR =3T NAND Nand only Area: A XOR =4+4+4+4=16 Transistorer Delay: T XOR =3T NAND Area: A XOR =8 Transistorer Delay: T XOR =~2T NAND Bäst!

Fan-out och Fan-in Fan-out - en utgång driver många ingångar. Utgången lastas ned med summan av ingångarnas kapacitanserna => fördröjningen T blir last-beroende. Fan-in - en grind har många ingångar. Detta medför att den har fler inre kapacitancer => den inre fördröjningen T i (även kallad den intrinsiska fördröjningen) blir större.

Grindar med flera ingångar VA VB VC T i VDD VQ Man använder sällan grindar med fler än fyra ingångar. Lång rad av seriekopplade transistorer ger långsam funktion! 3-input NAND VSS

Hög Fan-in löses med trädstrukturer DeMorgan Till priset av ökat grind-djup (fördröjning) ( c) b a c b a = ) ( ) ( d c b a d c b a = d c b a d c b a = + ) ( ) (

Fler trädstrukturer a + b + c + d = ( a + b) + ( c + d) a b c d = ( a b) ( c d) Till priset av ökat grind-djup (fördröjning), men effekten av inre kapacitanser hade blivit värre. a b c d = ( a b) ( c d) Kan Du bevisa dessa likheter?

Fan-out Antalet grindar som en grind driver betecknas som fan-out Alla grindar som drivs ökar den kapacitativa lasten x N 1 f To inputs of n other inverters x V f To inputs of n other inverters C n = n C (a) Inverter that drives n other inverters (b) Equivalent circuit for timing purposes

Fan-out Fördröjningen för olika fan-outs V f for n = 1 V DD V f for n = 4 Gnd 0 Time

Buffer En buffer är en krets som implementerar funktionen f(x) = x ( det vill säga ut = in ) Idén med bufferten är att ökar drivförmågan av kapacitativa laster - För att öka drivförmågan så använder man större transistorer - Buffrar kan dimensioneras så att de kan driva större strömmar

Hög Fan-out använd buffer W 3W x En f x En f 0 0 Z 0 1 0 1 0 Z 1 1 1 En x f Non-inverting Buffer High-Fan-Out Buffer Tri-state Buffer

Critical path (den längsta vägen) x x x2 x 0 1 0 x2 x1 x2 f = + + x 0 x 1 x 2 f Vilken väg till utgången tar längst tid? x 0 x 1 x 2?

Critical path x x x2 x 0 1 0 x2 x1 x2 f = + + x 0 x 1 x 2 f x 0 x 1 x 2 passerar alla var sin NOT, AND, och OR, på vägen mot utgången f, men x 2 belastas av tre ingångar, x 0 och x 1 bara av två. Critical path blir x 2!

Look-up-tables (LUT) Programmable cells 0/1 0/1 0/1 1 0 1 1 0 A LUT with n inputs can realize all combinational functions with n inputs The usual size in an FPGA is n=4 f 0/1 0 x 2 x 1 Two-input LUT

Ex. XOR-funktion Programmed values 0 1 Multiplexer x 2 x 1 1 1 0 0 1 0 Two-input LUT 1 0 f x 1 x2 f 0 0 0 0 1 1 1 0 1 1 1 0

7400-series standard chips

Standardkretsarna används mest som reservdelar Inte så dyra! Men många fler än skolorna behöver kretsarna. Det finns många kvar i lager

Implementering av en logisk funktion V DD 7404 f = + x x x 1 2 2x3 7408 7432 x 1 x 2 x 3 f

Kopplingsdäcksimulator Inför laborationerna ska Du prova att koppla upp kretsarna med en kopplingsdäcksimulator! f = + x x x 1 2 2x3

Kommer Du ihåg? Trevägs ljuskontroll Brown/Vranesic: 2.8.1 Antag att vi behöver kunna tända/släcka vardagsrummet från tre olika ställen. x 3 x 2 f x 1 x 2 x 3 f x 1

Trevägs ljuskontroll x 1 x 2 x 3 f f = m( 1,2,4,7) = x1x2 x3 + x1x2 x3 + x1x2 x3 + x1x2 x 3

NAND-NAND Om vi byter till NAND-NAND så finns alla grindarna till simulatorn. x 1 x 2 x 3 f 7404 7410 7410 7420

Du måste skriva dit pin-nummer i schemat annars kommer Du att villa bort dig! 2:1 2:2 2:13 2:12 x 3 1:2 1:1 1:4 1:3 1:12 1:13 2:10 2:11 2:9 3:1 3:13 3:2 #1 #2 #3 #4 3:3 3:4 3:5 2:8 3:12 3:6 4:1 4:2 4:4 4:5 4:6 x 1 x 2 7404 7410 7410 7420

Simulera!

Färdig fil finns Färdig JBB-simuleringsfil finns. Lägg den i circuitsmappen. ThreeWaySwitch.cir

Sammanfattning Logiska grindar kan implementeras med CMOS-teknologin CMOS-kretsar har en fördröjning CMOS-kretsar förbrukar relativ lite effekt

Facebooks första serverhall i Luleå. Argumenten är kylan och ett elnät som inte haft avbrott sedan 1979.

Facebooks serverhall i Luleå Driften av de tusentals servrarna slukar enorma mängder energi. Fullt utbyggd kräver anläggningen 120 MW, mer än SSAB:s stålverk!

Hur skulle världen vara utan CMOS?