Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020 Så utvecklar vi svenskt fritidsfiske och fisketurism Årsrapport 2014 Svenskt fritidsfiske är populärare än någonsin Myndigheter och organisationer arbetar tillsammans för att utveckla svenskt fritidsfiske och fisketurism Årets rapport fokuserar på de nationella målen om utövande och tillgänglighet Rapport 2015:3
Fiskerienheten 2015-03-20 Författare Daniel Melin Magnus Andersson Adam Johansson Fredrik Palm
Förord Intresset för fritidsfiske är mycket stort i Sverige. Den senaste studien från SCB visar att cirka 1,6 miljoner svenskar fritidsfiskade under 2013 och att de spenderade cirka 5,8 miljarder kronor på sin hobby. Fritidsfisket är viktigt för rekreation och folkhälsa. Det skapar ofta ett starkt miljöengagemang hos utövarna och lockar dessutom turister till den svenska landsbygden. Det ger grogrund för företagande och bidrar till sysselsättning. Jordbruksverket har i uppdrag att främja fritidsfisket och utvecklingen av fisketurism och ser dessa näringar som viktiga delar i en hållbar utveckling av landsbygden. God samverkan mellan olika myndigheter och organisationer är en nyckel till framgång. Enklare tillsammans är en ledstjärna för det gemensamma arbetet. Denna rapport är den första i en planerad serie av årliga rapporter. Syftet med årsrapporterna är att varje år granska och analysera fritidsfiskets och fisketurismens utveckling i förhållande till de mål som har fastslagits i den nationella strategin, Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020. Rapporterna kommer även att identifiera och belysa behov och utmaningar för det framtida främjandearbetet. Genom att synliggöra fritidsfiskets och fisketurismens utveckling, behov och utmaningar kommer årsrapporterna att utgöra viktiga kunskapsunderlag samtidigt som de skapar förutsättningar för ett mer målinriktat samarbete mellan olika intressenter. Förhoppningen är att årsrapporterna ska bidra till att ytterligare höja medvetandet om fritidsfiskets och fisketurismens rekreativa och samhällsekonomiska värden hos såväl allmänhet som beslutsfattare. Ett stort tack riktas till alla som har bidragit till att ta fram denna rapport. Leif Denneberg Generaldirektör Jordbruksverket 3
4
Sammanfattning Rapporten som du nu håller i din hand är unik. Den är nämligen det första dokumentet som visar hur myndigheter och organisationer arbetar tillsammans för att utveckla svenskt fritidsfiske och fisketurism. Det är något som vi på Jordbruksverket är stolta över. Ett stort antal organisationer har bidragit med sina perspektiv om hur fritidsfisket kan förbättras och göras mer tillgängligt för allmänheten. Bland dessa finns myndigheter med ansvar för främjande och förvaltning av fisket, branschorganisationer, media och intresseorganisationer med fokus på långsiktigt hållbart utövande. Jordbruksverkets arbete med att främja svenskt fritidsfiske och fisketurism är en naturlig del av vår vision om att göra samhällsutvecklingen Enklare tillsammans och bidrar till en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. Rapporten fokuserar på fritidsfiskets utövande och tillgänglighet som utgör två centrala målområden i den nationella strategin för fritidsfiskets och fisketurismens utveckling. Fritidsfiske är en populär fritidssysselsättning som främjar hälsan och kan samtidigt skapa ett starkt miljöengagemang hos utövarna. Vi kan konstatera att det i dagsläget finns över 1,6 miljoner svenska invånare som fiskar någon gång under året och att abborre, gädda och öring är de mest populära arterna. I denna rapport visar de deltagande organisationerna tydliga exempel på hur man genom strategiskt och målorienterat arbete kan engagera mer genom att involvera fler. I jämförelse med många andra europeiska länder erbjuder Sverige fantastiska möjligheter till fritidsfiske och fisketurism. Därför är det särskilt viktigt att det finns lättillgänglig information om var, när och hur fiske får bedrivas. Tydlig information och god tillgänglighet för alla utövare är viktigt för att skapa ett långsiktigt hållbart fritidsfiske. Myndigheter och organisationer arbetar i dag med dessa frågor utifrån sina uppdrag och intressen, men det finns behov av att samordna och förstärka detta arbete. Flera nya initiativ för ökat samarbete börjar redan ta form. Denna rapport är ett exempel på detta. 5
6
Innehåll 1 Fokusområden 2014 - Utövande och Tillgänglighet 9 Utövande 9 En populär turistaktivitet 9 14 miljoner fiskedagar 10 En tredjedel kvinnor 10 Stort ideellt fokus på barn och ungdomar 10 Tillgänglighet 11 Information en förutsättning för ökad tillgänglighet 11 Försäljning av fiskekort på Internet ökar 12 Fiskemedia - en källa till kunskap 12 Stadsnära fritidsfiske 12 Tillgänglighet för alla 13 Fiskeguider tillgängliggör fiske för många 13 2 Bakgrund 15 Myndigheternas uppdrag 15 Rådgivande gruppen för fritidsfiske och fisketurism 15 Vägledande dokument 15 3 Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020 17 Vision 2020 17 Centrala mål 2020 19 4 Årsrapportserie 2014 2020 20 5 Medverkande organisationer 21 6 Verksamhetsrapporter 23 Fiskemedia 24 Fjällorna 29 SportfiskeAkademin 31 Havs- och vattenmyndigheten 33 Hushållningssällskapet 38 Jordbruksverket 43 Länsstyrelserna 47 SLU Aqua 52 Sveaskog 55 SwedenFishing 59 Swedish Lapland Hunting & Fishing 63 Svensk Sportfiskehandel 66 Svenska Ekoturismföreningen 68 Sveriges fisketurismföretagare 71 Sveriges Fiskevattenägareförbund 73 Sveriges funktionshindrades frilufts- & fiskeförening 78 Sveriges Kust- och Insjöfiskares Organisation 81 Sveriges Organiserade Fiskeguider 83 Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund 85 Tillväxtverket 90 Unga Sportfiskares Förbund 93 Östersjölaxälvar i Samverkan 97 7 Avslutande ord 101 7
8
1 Fokusområden 2014 - Utövande och Tillgänglighet God tillgång till bra fiskevatten är en förutsättning för fritidsfiskets utövande. Tillgänglighet och utövande är därför två viktiga fokusområden i den nationella strategin för fritidsfiske och fisketurism. 1 I denna årsrapport fokuserar vi på att analysera hur fritidsfiskets tillgänglighet och utövande har utvecklats med utgångspunkt från bidragande organisationers verksamhetsrapporter. Utövande Ett stort antal personer ägnar sig åt fritidsfiske i Sverige. Den senaste officiella statistiken om fritidsfiske visar att ungefär 1,6 miljoner svenskar i åldern 16-80 år fritidsfiskade under 2013. 2 Även tidigare studier har pekat på över en miljon utövare per år, men då i åldersgruppen 16-74 år. 3 Trots att undersökningsmetoderna skiljer sig något visar studierna tydligt att fritidsfiske är en mycket populär friluftsaktivitet som engagerar såväl gammal som ung. Fritidsfiske har dessutom, precis som andra frilutsaktiviteter, hälsofrämjande egenskaper och bidrar till ökat miljöengagemang. Fransk pojke med hälsingegädda på kroken. En populär turistaktivitet Sveriges långa kust och tiotusentals inlandsvatten lockar inte bara svenska invånare till fiske utan även utländska fisketurister. I Tillväxtverkets nationella studie om utländska besökare i Sverige framgår att de utländska besökarna som fiskat under sin vistelse i Sverige ligger på en relativt stabil nivå på drygt 800 000 besök årligen. 4 I dagsläget saknas tillräckligt underlag för att beräkna hur stor den inhemska fisketurismen är. Sveriges officiella statistik om fritidsfiske skulle kunna ligga till grund för en sådan skattning, men undersökningen behöver utvecklas för att förbättra kunskapen om den inhemska fisketurismens omfattning. 1 Jordbruksverket, 2014. Fritidsfiske och fisketurism 2020. Rapportnummer OVR262. 2 Statistiska centralbyrån, 2014. Fritidsfisket i Sverige 2013. Rapportnummer JO 57 SM 1401. 3 Fiskeriverket, 2009. Fem studier av fritidsfiske 2002-2007. Rapportnummer FINFO 2009:1. 4 Tillväxtverket, 2014. Resultat från den nationella gränsundersökningen IBIS 2013, inkommande besökare i Sverige. Rapportnummer 0168. 9
14 miljoner fiskedagar Under 2013 ägnade svenskar och utländska turister totalt över 14 miljoner dagar åt fritidsfiske. 5,6 Majoriteten av fiskedagarna var förlagda till de södra och mellersta delarna av Sverige. I relation till befolkningsmängd är utövandet dock störst i norra delen av Sverige. Statistik över hur de utländska turisternas fiske fördelar sig geografiskt presenteras i Tillväxtverkets verksamhetsrapport längre fram i detta dokument. För att identifiera de regionala skillnaderna i utövande av svenska och utländska fritidsfiskare krävs en mer utförlig analys. En tredjedel kvinnor Fritidsfiske är en mansdominerad aktivitet. I flera tidigare studier har andelen kvinnor som fiskat varierat mellan 23 och 35 procent. 7,8,9 År 2003 startades därför organisationen Fjällorna som arbetar för att få fler kvinnor att upptäcka fritidfisket. Idag består organisationen av cirka 500 medlemmar och arrangerar aktiviteter som engagerar uppemot tusen personer årligen. Du kan läsa mer om Fjällorna i deras verksamhetsrapport längre fram i detta dokument. Även andra organisationer har angett att de arbetar med att uppmuntra kvinnor att börja fiska, bland annat Sportfiskarna och Unga Sportfiskares Förbund. Bilden av fisket som en mansdominerad hobby har troligtvis förändrats under senare år i takt med att sportfiskande kvinnor tagit en större plats i fiskemedia. Det finns dock fortfarande mycket att göra för att utjämna könsskillnaderna i utövandet. Bland annat behövs bättre kunskap om orsakerna till skillnaden mellan kvinnors och mäns intresse för fritidsfiske. Stort ideellt fokus på barn och ungdomar Många minns sin första fisketur som barn och har ofta fina minnen från den första fångade abborren, gäddan eller öringen. Som barn kan det dock vara svårt att själv ge sig ut och fiska om man inte har föräldrar eller släktingar som ägnar sig åt hobbyn. Det behövs utrustning, kunskap och transport till och från fiskeplatsen för att komma igång. Därför är de ideella satsningar som genomförs runt om i landet av stort värde för de barn och ungdomar som annars saknar en naturlig ingång till fisket. Årsrapporten visar att det finns ett stort barn- och ungdomsengagemang hos flera svenska organisationer. Årligen genomförs riktade aktiviteter för barn och ungdomar i syfte att engagera och skapa intresse för fritidsfiske. Exempelvis har Sportfiskarna, med hjälp av Svensk Sportfiskehandel, drivit projektet Klassdraget sedan 2007. Idag aktiverar Klassdraget årligen cirka 300 skolklasser mellan årskurs 1 och 6 och totalt har närmare 60 000 barn fått prova på sportfiske genom projektet. Andra organisationer som arrangerat aktiviteter för barn och ungdomar är Unga Sportfiskares Förbund, Sveaskog, Fjällorna, Sveriges Funktionshindrades Frilufts- & Fiskeförening och Forshagaakademin. Dessa aktiviteter är mycket viktiga för utövandet på sikt och fortsatta satsningar behövs eftersom regelbundna friluftsaktiviteter både har hälsofrämjande egenskaper och skapar ökat miljöengagemang. Mycket av arbetet genomförs idag på ideell basis och för att säkerställa fortsatta satsningar på barn och ungdomars fritidsfiske är det viktigt med en långsiktigt säkrad finansiering. Tyvärr saknas idag nationellt samordnad statistik över barn och ungdomars fiskevanor. 5 Statistiska centralbyrån, 2014. Fritidsfisket i Sverige 2013. Rapportnummer JO 57 SM 1401. 6 Tillväxtverket, 2014. Resultat från den nationella gränsundersökningen IBIS 2013, inkommande besökare i Sverige. Rapportnummer 0168. 7 Statistiska centralbyrån, 2014. Fritidsfisket i Sverige 2013. Rapportnummer JO 57 SM 1401. 8 Fiskeriverket, 2009. Fem studier av fritidsfiske 2002-2007. Rapportnummer FINFO 2009:1. 9 Tillväxtverket, 2014. Resultat från den nationella gränsundersökningen IBIS 2013, inkommande besökare i Sverige. Rapportnummer 0168. 10
Tillgänglighet I många länder är det svårt att få möjlighet att fritidsfiska. Så är det inte i Sverige som med sina nästan 100 000 sjöar och tiotusentals mil vattendrag har fantastiska förutsättningar för fritidsfiske och fisketurism. Sverige har även en mycket lång kuststräcka mellan Haparanda och Strömstad. Hela kuststräckan samt de fem stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön omfattas av frifiskemöjligheter, där möjligheterna till fiske med handredskap är mest omfattande. Även i de enskilda vatten som inte omfattas av frifiskemöjligheter finns det goda möjligheter att fiska, men då måste man först lösa fiskekort eller arrendera fiskerätten i vattnet. I Sverige finns det cirka 2 000 fiskevårdsområdesföreningar som säljer fiskekort. Dessutom erbjuder stora markägare, som skogsbolag och staten, fiskemöjligheter i många sjöar och vattendrag. Tillgängligheten med avseende på fiskemöjligheter är alltså generellt sett mycket god i hela landet. Information en förutsättning för ökad tillgänglighet God tillgänglighet handlar inte bara om tillgång på fiskevatten utan i hög grad även om att kunna hitta och förstå information om förutsättningarna för fisket. Havs- och vattenmyndigheten förvaltar fisket i de fem stora sjöarna och i havet och ansvarar för fiskereglerna där. Under 2014 lanserade myndigheten därför, i samverkan med Länsstyrelserna och Jordbruksverket, webbtjänsten Svenska Fiskeregler (www.svenskafiskeregler.se) för att öka kunskapen om fiskereglerna för fritidsfiske i de fem stora sjöarna och i havet. Webbtjänsten har bidragit till att tillgängliggöra och öka förståelsen för regelverket. Vidareutveckling av Svenska Fiskeregler är planerad för att göra webbtjänsten mer lättanvänd och tillgänglig. Stiltje på mellansvensk skogssjö. 11
Länsstyrelserna ansvarar för förvaltning och upplåtelse av fjällfisket ovanför odlingsgränsen. Övriga vatten ägs exempelvis av privatpersoner, företag eller kommuner. Ofta är ägarna sammanslutna i fiskevårdsområdesföreningar, fiskevårdsföreningar eller samfällighetsföreningar som ansvarar för förvaltningen och upplåtelsen av fisket. Nästan 70 procent av allt fritidsfiske bedrivs idag i inlandet, huvudsakligen i enskilt förvaltat vatten. 10 Jordbruksverket initierade därför under 2014 förstudien Svenska Fiskekartan för att undersöka möjligheten att tillgängligöra gränser för upplåtna fiskevatten genom ett webbaserat nationellt kartskikt. Tanken är att det på så sätt ska bli enklare att i framtiden hitta information om var man får fiska och var man kan lösa fiskekort. För att Svenska Fiskekartan ska kunna bli verklighet krävs finansiering för utveckling samt för löpande drift och underhåll. Försäljning av fiskekort på Internet ökar Vid sidan av ovan nämnda projekt, som syftar till att underlätta informationsspridning, arbetar fiskevårdsområdes föreningar och andra upplåtare själva för att förbättra informationen om sina vatten och för att underlätta fiskekortsförsäljning. En tydlig utveckling kan exempelvis ses hos Sveriges fiskevattenägareförbund där antalet anslutna föreningar som tillhandahåller fiskekort på Internet har ökat markant. Satsningar för att förbättra informationen om möjligheter till fritidsfiske genomförs ofta också av länsstyrelser och kommuner. Fiskemedia - en källa till kunskap Kunskap om hur olika typer av fritidsfiske bedrivs är av stor betydelse för att kunna tillgodogöra sig de fiskemöjligheter som finns. De som inte har haft en naturlig kontakt med fisket som barn är troligtvis mindre benägna att ägna sig åt denna fritidsaktivitet. Idag är fiskemedia en viktig källa till kunskap om redskap, metoder, arter, fiskevatten, biologi med mera. Media bidrar på så sätt till utvecklingen av fritidsfisket genom att tillgängliggöra information som leder till ökat utövande. Dagens fiskemedia består av såväl tryckta som webbaserade tidningar, tv-program, filmklipp, bloggar, chatforum och sociala medier. Trots att det finns hundratusentals prenumeranter och användare behöver kunskapen om fiskemedias omfattning förbättras för att kunna utgöra underlag för bedömningar av fritidsfiskets utveckling. Samverkan mellan fiskemedia och myndigheter skulle också kunna utvecklas för att lättare nå ut med fritidsfiskerelaterad information till berörda målgrupper. Stadsnära fritidsfiske I den nationella studien om svenskarnas fritidsfiske 2013 beräknas 32 procent av allt fiske bedrivas i eller i nära anslutning till storstäder. 11 Med en allt större andel människor som lever och verkar i städer och tätorter bedöms behovet av upplåtna och lättillgängliga fiskevatten vara stort i dessa områden. Inom tätorter förvaltas fiskevattnet ofta av kommunen samtidigt som man ansvarar för den fysiska planeringen, vilket gör att kommunerna har en nyckelroll för tillgängligheten till fritidsfiske. Jordbruksverket arbetar tillsammans med Naturvårdsverket med att kartlägga hur kommuner arbetar med tillgängliggörande av stadsnära fritidsfiske. I den första studien för år 2014 angav 68 procent av de 231 svarande kommunerna att de har tillgängligt fiskevatten inom tätorten. De flesta kommuner har även tillgängliggjort någon form av information om fritidfisket. Genom aktiviteter som riktar sig mot exempelvis barn och ungdom kan kommunerna tillgängliggöra och väcka intresse för fritidfisket. Ungefär var tredje svarande kommun angav att de har aktiviteter riktade till denna målgrupp. Av studien framgår det att majoriteten av Sveriges kommuner inte har en organisation som prioriterar fritidfisket. 10 Statistiska centralbyrån, 2014. Fritidsfisket i Sverige 2013. Rapportnummer JO 57 SM 1401. 11 Statistiska centralbyrån, 2014. Fritidsfisket i Sverige 2013. Rapportnummer JO 57 SM 1401. 12
Jordbruksverkets ambition är att ta fram ett vägledande material för hur kommuner kan arbeta för att tillgängliggöra det stadsnära fritidsfisket ytterligare. Särskilt fokus kommer att ligga på barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet för alla Utan tillräckligt bra infrastruktur begränsas många personers möjligheter till fritidfiske. Sveriges Funktionshindrades Frilufts- och Fiskeförening arbetar för att förbättra möjligheterna till fiske för personer med funktionsnedsättning. Flera hundra personer har genom föreningens aktiviteter fått möjlighet att komma ut och fiska. 37 procent av kommunerna som deltog i Jordbruksverkets enkätstudie har angivit att de har anpassade fiskeplatser för personer med funktionsnedsättning. Det finns fortfarande ett stort behov av såväl aktiviteter som handikappanpassning för att underlätta fiske på egen hand. Fiskeguider tillgängliggör fiske för många Fiskeguider är en yrkesgrupp inom den fisketuristiska näringen som på ett påtagligt sätt bidrar till ökad tillgänglighet för många människor, inte minst för utländska turister. Det finns idag många fiskeguider som erbjuder olika typer av fiskeupplevelser runt om i landet, bland annat i södra Östersjön, Stockholms skärgård, och de norrlänska älvarna men även när det gäller hummerfisket på Västkusten och trollingfisket i Vänern och Vättern. Det saknas idag kunskap om hur många fiskeguider och andra typer av fisketurismföretag det finns i Sverige. Jordbruksverket har därför initierat en studie tillsammans med SCB i syfte att undersöka sysselsättningen och ekonomin inom det svenska fisketuristiska företagandet. 13
14
2 Bakgrund Myndigheternas uppdrag Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och jobbar enligt visionen Enklare tillsammans för att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. Jordbruksverket har sedan 2011 ett uppdrag att främja utveckling av svenskt fritidsfiske och fisketurism. Bakgrunden till uppdraget är att fritidsfiske har rekreativa, sociala och hälsofrämjande värden för såväl den enskilde individen som för samhället i stort samt att fisketurism bedöms ha stor potential för småföretagande och landsbygdsutveckling i Sverige. Jordbruksverket sorterar under näringsdepartementet och har det nationella ansvaret för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Samtidigt fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att vara förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag. Havs- och vattenmyndigheten sorterar under miljödepartementet men bereder fiskefrågor åt näringsdepartementet. Myndigheten ska bland annat säkerställa att våra vattenmiljöer producerar ekosystemtjänster till fritidsfisket och fisketurismen. I myndighetens uppdrag ingår även att implementera EU:s fiskeripolitik i svensk lagstiftning samt att komplettera och stärka skyddet av fiskbestånden. Rådgivande gruppen för fritidsfiske och fisketurism Genom sina respektive uppdrag har Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten ett delat ansvar för fritidsfiskets och fisketurismens utveckling. För att stimulera samverkan med andra myndigheter och organisationer med koppling till frågorna tillsatte Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten under senare delen av 2011 en nationell rådgivande grupp för fritidsfiske och fisketurism. Genom den rådgivande gruppen har berörda myndigheter och organisationer kunnat diskutera frågor om hur fritidsfisket och fisketurismen kan utvecklas i framtiden. Gruppen är även ett viktigt diskussionsforum för frågor kopplade till myndigheternas löpande arbete med fritidsfiske och förvaltning av våra fiskbestånd. Vägledande dokument Den rådgivande gruppen fokuserade inledningsvis på att identifiera möjligheter och hinder för utvecklingen och det blev snart uppenbart att det behövdes vägledande dokument för att främjandearbetet skulle kunna bedriva på ett effektivt och målinriktat sätt. Därför fattades beslut om att ta fram en gemensam strategi för Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens fortsatta främjandearbete. 15
16
3 Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020 Arbetet med strategin pågick under cirka ett år innan den kunde lanserades på Sportfiskemässan i Jönköping våren 2013. Den rådgivande gruppen var mycket viktig under processen och bidrog med många värdefulla synpunkter under arbetet. Strategin, som innehåller en vision och 14 centrala mål, sträcker sig till 2020. Den ska vara ett stöd både i arbetet med främjande av fritidsfiskets och fisketurismens utveckling och i arbetet med bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag. Vision 2020 År 2020 har vi ett fritidsfiske av minst samma omfattning som idag med mycket god tillgänglighet i såväl stadsnära miljöer som på landsbygden. Fisketurismen har minst fördubblats och är en viktig del av svensk besöksnäring som skapar arbetstillfällen och betydande samhällsekonomiska värden. Hav, sjöar och vattendrag producerar ekosystemtjänster som tillgodoser fritidsfiskets och fisketurismens behov. Fritidsfisket och fisketurismen bedrivs långsiktigt hållbart med hänsyn till miljön och ekosystemen. Strategin tar avstamp i principen om ekologisk, social och ekonomisk långsiktig hållbarhet. Det innebär att dagens behov ska tillgodoses utan att kommande generationers behov äventyras. Detta förutsätter bland annat att utvecklingen sker inom ramen för Sveriges miljökvalitetsmål och EU:s ramdirektiv för vatten. Strategin har även en tydlig koppling till EU:s tillväxtstrategi, EU 2020. Särskilt då en växande fisketurism kan generera både ökad sysselsättning och tillväxt, inte minst på den svenska landsbygden. De centrala målen i strategin anger vad som behövs för en långsiktigt hållbar utveckling av fritidsfisket och fisketurismen, men inte hur detta kan uppnås. Därför fanns planer på att komplettera strategin med en handlingsplan innehållande konkreta åtgärder. Under en workshop med den rådgivande gruppen våren 2014 framkom dock att de ingående organisationerna redan arbetar med en mängd åtgärder som bidrar till måluppfyllnad. Därför fattades beslut om att istället ta fram en serie årsrapporter genom vilka dessa åtgärder kan synliggöras och främjas. Denna rapport är den första i en planerad serie som sträcker sig till år 2020. Strategin finns att ladda ner från Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens webbplatser: www.jordbruksverket.se/fritidsfiske2020 www.havochvatten.se/fritidsfiske2020 17
18
Centrala mål 2020 Utövande 1. Allmänhetens intresse för fritidsfiske har ökat och det bedrivs en omfattande barn- och ungdomsverksamhet i syfte att utveckla detta intresse. Tillgänglighet 2. Tillgängligheten för fritidsfiske och fisketurism har förbättrats genom såväl offentliga som privata initiativ. 3. Fisketuristiskt företagande jämställs med andra likvärdiga areella näringar när det gäller tillgänglighet till fiskresursen och möjlighet att bedriva verksamhet. Kunskap 4. Kunskapen är stor om fritidsfiskets och fisketurismens samhällsnytta och betydelse för stadsbefolkningen och för möjligheterna att bo, leva och verka på landsbygden. 5. Kunskapsförsörjning om fritidsfiske och fisketurism utvecklas och samordnas av ansvariga myndigheter i syfte att förse berörda intressenter med kunskapsunderlag. Fiskförvaltning och fiskevård 6. Den nationella fiskförvaltningen och fiskevården bedrivs utifrån en ekosystembaserad långsiktig plan och syftar till att optimera fiskresursens samhällsekonomiska värde inom ramen för ett långsiktigt hållbart nyttjande. 7. Vid prioritering och finansiering av åtgärder inom fiskförvaltning och fiskevård tas stor hänsyn till fritidsfiskets och fisketurismens behov. Fiskeripolitik och fiskelagstiftning 9. EU:s gemensamma fiskeripolitik bidrar till att stärka fritidsfiskets och fisketurismens ställning som nyttjare av fiskresurserna och till utvecklingen av intresset och näringen. 10. Den nationella fiskelagstiftningen ger myndigheterna möjlighet att förvalta fiskbestånden och reglera fisket utifrån fiskevårdande- och samhällsekonomiska hänsyn. Kompetens- och produktutveckling 11. Det finns utbildningar inom fiskförvaltning och fisketurism som är anpassade till de krav och förväntningar som ställs från myndigheterna och marknaden. Marknadsföring 12. Marknadsföringen av Sverige som fiskedestination samordnas av berörda myndigheter och bedrivs i nära samverkan med fisketurismnäringen. Myndigheternas uppdrag 13. Centrala och regionala myndigheters uppdrag har preciserats i syfte att förstärka arbetet med främjandet av fritidsfiskets och fisketurismens utveckling. Finansiering 14. Det finns en långsiktigt säkrad finansiering för fiskförvaltningen, fiskevården och för att främja fritidsfiskets och fisketurismens utveckling. 8. Myndigheterna är pådrivande, stödjande och samlande i fiskförvaltningen och fiskevården på såväl allmänt som enskilt vatten. Arbetet bedrivs efter långsiktiga planer och i samverkan med berörda intressen. 19
4 Årsrapportserie 2014 2020 Syftet med årsrapporterna är att granska och analysera fritidsfiskets och fisketurismens utveckling i förhållande till de mål som fastslagits i strategin. Det kan röra sig om aktiviteter, initiativ och projekt som har företagits under året och som bidrar till måluppfyllnad. Årsrapporterna möjliggör därmed kontinuerlig analys och avstämning av strategiarbetet fram till år 2020. Ytterligare ett syfte med årsrapporterna är att presentera bredden och dynamiken i det svenska fritidsfisket och fisketurismen. Rapporterna kommer på så sätt att utgöra viktiga kunskapsunderlag för beslutsfattare och allmänhet samtidigt som de skapar förutsättningar för ett mer målinriktat samarbete mellan olika aktörer på fritidsfiskets och fisketurismens område. Olika organisationer har här angett vilka av de centrala målen i strategin som de bidrar till uppfyllnad av. ORGANISATION / STRATEGISKA MÅL 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 FISKEMEDIA X X X X X X X X FJÄLLORNA X X X X X X X FORSHAGAAKADEMIN X X X X X X X X HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN X X X X X X X X X X X X X X HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET x x x x x x x x JORDBRUKSVERKET X X X X X X X X X X X X X X LÄNSSTYRELSERNA X X X X X X X X X X X SVENSK SPORTFISKEHANDEL X X X X X X X X X X X X SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVÅRDSFÖRBUND X X X X X X X X X X X SVEASKOG X X X X X X X SWEDEN FISHING X X X X X X X X SWEDISH LAPLAND HUNTING & FISHING X X X X X X X X X SVENSKA EKOTURISMFÖRENINGEN X X X X X X X X X X X SVERIGES FISKETURISMFÖRETAGARE X X X X X X X X SVERIGES FISKEVATTENÄGAREFÖRBUND X X X X X X X X SVERIGES FUNKTIONSHINDRADES FRILUFTS- OCH FISKEFÖRENING X X X X X SVERIGES KUST- OCH INSJÖFISKARES ORGANISATION X X X X X X X X X X SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET X X X X X X X SVERIGES ORGANISERADE FISKEGUIDER X X X X X X X X X X X X UNGA SPORTFISKARES FÖRBUND X X X X X X X X X X X ÖSTERSJÖLAXÄLVAR I SAMVERKAN X X X X X X X Årsrapporterna består av två delar verksamhetsbeskrivningar och en sammanfattning av årets fokusområden. I verksamhetsbeskrivningarna har organisationerna fått presentera sin verksamhet och arbetet under det gångna året. De har även fått presentera upp till tre goda exempel per organisation på åtgärder, initiativ eller projekt som de anser har varit särskilt framgångsrika. I den sammanfattande analysen i början av denna rapport har Jordbruksverket i samråd med Havs- och vattenmyndigheten analyserat och utvärderat på vilket sätt det genomförda arbetet har bidragit till måluppfyllnad. Analysen identifierar och belyser även behov och utmaningar för det framtida främjandearbetet. 2014 års analys fokuserar på målen för utövande och tillgänglighet. 20
5 Medverkande organisationer SVENSK HANDEL SKIFO Sveriges Kust- och Insjöfiskares Organisation 21
22
6 Verksamhetsrapporter I detta kapitel har olika organisationer och aktörer verksamma på fritidsfiskets och fisketurismens område fått redogöra för sin organisation, sin verksamhet under 2014 och särskilda initiativ, projekt eller aktiviteter som de vill berätta mer om. FISKEMEDIA 24 Fiskekryssningen Webbtidning och livefiske Webbsänd fiskefilm FJÄLLORNA 29 SPORTFISKEAKADEMIN 31 HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN 33 Datainsamling Fiskevård och fiskförvaltning Svenska Fiskeregler HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET 38 Kurs inom fisketurism Vattenprojekt Hållbart fiske JORDBRUKSVERKET 43 Svenska Fiskekartan Stadsnära fritidsfiske LÄNSSTYRELSERNA 47 Laxförvaltning i Lainoälv Fiskeområden Fisketillsyn Väst SLU AQUA 52 Nationell plan för kunskapsförsörjning om fritidsfiske SVEASKOG 55 Sportfiske för ungdomar Mörrums Kronolaxfiske SWEDENFISHING 59 Föreningens kvalitetsplattform Föreningens nationella databas SWEDISH LAPLAND HUNTING & FISHING 63 Lapland trophy club SVENSK SPORTFISKEHANDEL 66 SVENSKA EKOTURISMFÖRENINGEN 68 Safarin ökar hummerns värde SVERIGES FISKETURISMFÖRETAGARE 71 SVERIGES FISKEVATTENÄGAREFÖRBUND 73 Vägledningsmaterial för bildande av fiskevårdsområden Vägledningsmaterial för kontrollavgiften Kräfthandboken Bekräfta dina vatten SVERIGES FUNKTIONSHINDRADES FRILUFTS- & FISKEFÖRENING 78 Ett gott exempel i sig själv SVERIGES KUST- OCH INSJÖFISKARES ORGANISATION 81 SVERIGES ORGANISERADE FISKEGUIDER 83 SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVÅRDSFÖRBUND 85 Klassdraget Fångstdata från sportfisket i Vänern Sportfiskarnas rovfiskprojekt TILLVÄXTVERKET 90 Hållbara turistdestinationer UNGA SPORTFISKARES FÖRBUND Projekt Tillgänglighet Läger för unga från resurssvaga områden ÖSTERSJÖLAXÄLVAR I SAMVERKAN 93 Framtidens laxförvaltning 97 23
FISKEMEDIA Om Fiskemedia Fiskemedia har en viktig roll i utvecklingen av fritidsfisket och fisketurismen genom att öka intresset för fritidsfiske hos allmänheten och informera om nya produkter, fiskeplatser och tekniker. Fiskemedia bidrar också till att upplysa och engagera sportfiskare inom biologi, beståndsutveckling, förvaltning av fisket och fiskeripolitik. Från slutet av 90-talet och framåt har media genomgått dramatiska förändringar eftersom mycket av informationen har övergått till att vara webbaserad. Fiskemedia är inget undantag. Det är på många sätt en intressant utveckling som bidrar till ökad diversitet i branschen. Det dyker ständigt upp digitala tidningar, podcaster, Youtube-kanaler, bloggar och nyhetssiter som sprider information om fisket och skapar intresse bland unga. Diversiteten medför att allmänhetens användning av fiskemedia är svår att återge i absoluta tal. Exempel på kanaler för fiskemedia Tryckta tidningar Nättidningar TV-program Radio Fiskeforum och bloggar Podcast/nätfilmer Hemsidor Sociala medier Fiskeforum på nätet eller på sociala medier skapar plattformar för spridning av kunskap och intresse samt politiska diskussioner. Möjligheten att som fiskeintresserad hålla sig uppdaterad och kunna skaffa sig kunskap om olika fiskemetoder har sannolikt aldrig varit större än idag. 24
FISKEMEDIA Utvecklingen av fiskemedia under 2014 Teknikutvecklingen inom mediaområdet har medfört att försäljningen av tryckta tidningar har minskat och sportfisketidningar är inget undantag. Det är dock viktigt att poängtera att tryckta tidningar fortfarande säljs i relativt stor upplaga i Sverige. Även Tv-kanalerna har fått konkurrens av den nya tekniken, delvis på grund av att allmänheten nu enkelt kan göra egna fiskefilmer. På Youtube samsas välproducerade fiskefilmer från kommersiella aktörer med hemmaklipp filmade av fritidsfiskare över hela Sverige. En enkel sökning på ordet fiske gav under januari 2015 inte mindre än 95 000 träffar och vid en sökning på ordet fishing erhölls närmare 7 miljoner träffar! Fiskemedia har under 2014 aktivt deltagit i debatten kring vattenkraftens miljöpåverkan och visat på värdet av fritidfiske och fisketurism för Sveriges politiker. Flera nationella och internationella reportage om svenska fiskedestinationer har publicerats i tidningar och på nätet. Det har även anordnats utbildningsdagar, event och seminarier för sportfiskeintresserade vuxna, barn och ungdomar. I denna rapport har Fiskejournalen, som ingår i den rådgivande gruppen för fritidsfiske och fisketurism, FishEco (webbsida, webbaserad fisketidning och webbsänd fiskefilm) och Kanalgratis (webbsänd fiskefilm) fått presentera goda exempel från 2014 års verksamhet. 25
FISKEKRYSSNINGEN EN MÖTESPLATS SOM VIDGAR VYERNA Syfte Att skapa ett nytt forum där hela branschen kan släppa på prestige och konkurrenstänkande och bara umgås och ha trevligt. Målet är att få branschen att jobba mer som en helhet och på så sätt kunna växa. I dagsläget läggs för mycket energi på att konkurrera med varandra. Tanken är också att icke-fiskeintresserade eller mindre fiskeintresserade skall kunna följa med och ha kul. Vi samlar också in pengar till Ge-fan-i-våravattenprojektet som går till fiskevård. Genomförande Båten Galaxy lämnar hamnen på fredag och på fredagkvällen underhåller artister till förmån för fiskevården. På lördagen är det workshops, föredrag och fiskesnack. Resultat & diskussion Strax över 500 sportfiskare och branschfolk deltog. Vi nådde även de 800 övriga passagerare som var ombord. Det är en kreativ och positiv stämning ombord och förhoppningsvis kommer det resultera i fler samarbeten inom branschen. Fiskejournalen, telefon: 0302-244 42, e-post: redaktion@fiskejournalen.se, webbsida: www.fiskejournalen.se adress: Box 3067, 443 03 STENKULLEN 26
WEBBTIDNING OCH LIVEFISKE fiskeavsnitt på Internet och Youtube. Som kanske världens första mediaaktör introducerade FishEco konceptet LIVEfiske. Konceptet bygger på att låta experter och fiskeprofiler i direktsändning demonstrera olika fiskesätt, taktik, teknik och produkter samtidigt som tittarna kan ställa frågor till huvudpersonen, via Internet. Vid årsskiftet 2014/2015 hade Youtubekanalen ca 1 000 000 visningar och konceptet har etablerat sig som ett helt nytt mediakoncept. Foto: Dan Forsberg Bakgrund Nyhetssajten www.fisheco.se startades under senhösten 2010 med den uttryckta ambitionen att bli Sveriges största digitala nyhetsförmedlare av sportfiske relaterade nyheter med starkt fokus på miljö- och vattenrelaterade nyheter. Idag har fisheco.se ca 12000 unika besökare per vecka och ökar. FishEco.se levererar ca 5-15 nyheter per dag, 365 dagar om året. FishEcos fasta redaktion består idag av två anställda personer. Magazine Fisheco Under hösten 2011 utökades verksamheten. FishEco lanserade Sveriges och Skandinaviens första helt digitala sportfisketidning, www.magazinefisheco. com. Tidningen ges ut på den digitala tidningsplattformen www.issuu.com med sex nummer per år. LIVEfiske Våren 2013 var det dags att ytterligare utöka verksamheten med ett tredje produktben. Livesända Foto: Ove Fredriksson SuperSize Utöver detta arrangerar FishEco tävlingen/ registreringen SuperSize. I detta register samlas Sveriges längsta gäddor, gösar och abborrar. Registret har till syfte att flytta fokus från att väga sportfiske fångad fisk till att använda den för fisken mer skonsamma metoden att mäta längd. Här finns idag ca 120 gäddor över 120 cm samt 160 gösar över 90 cm registrerade. FishEco, telefon: 070-208 80 30, e-post: info@fisheco.se, webbsida: www.fisheco.se adress: Ginstvägen 8, 197 34 BRO 27
WEBBSÄND FISKEFILM Youtube, Facebook och Instagram. Youtube är det största mediet vi använder oss av. På vår youtubekanal, kanalgratisdotse, finns alla våra 400 filmer katalogiserade. Intresset är mycket stort och tittandet ökar stadigt. Sedan ett par år tillbaka har vi börjat producera fiskefilm på engelska. Detta har resulterat i att trafiken ökat i många Europeiska länder samt USA. Bakgrund Kanalgratis i Stockholm AB är ett företag som sedan 2008 har arbetat med att producera fiskefilmer. Vårt syfte och utmaning har alltid varit att nå ut till så många människor som möjligt såväl i Sverige som utomlands. Vi vill lyfta fram sportfisket i Sverige och verkligen visa att detta är något som alla kan syssla med, ung som gammal, kille som tjej. Målet är att sportfisket ska nå samma nivå som andra stora sportoch fritidsaktiviteter. Vi vill också verka för en ökning av fisketurismen till Sverige från övriga världen, framförallt från Europa. De verktyg vi arbetar med för att nå ut i Sverige och övriga världen är de stora sociala medierna såsom Turismprojekt 2014 genomfördes 1 turistinriktat filmprojekt på kanalgratis. 2015 planerar vi att genomföra tre turistinriktade projekt. De största visningsländerna i Europa var Tyskland, Finland Nederländerna, Storbritannien och Frankrike, som tillsammans stod för 658 784 visningar 2014. Webbsända tävlingar För sex år sen utvecklade vi vårt första tävlingskoncept, Fly vs Jerk. Vi ville engagera och inspirera och visa olika fiskesätt. Fly vs Jerk är en tävling där kända fiskeprofiler fiskar gädda med flugfiske och jerkbait. Förra året införde vi vårt andra tävlingskoncept, Perch Pro. Dessa båda koncept har varit mycket lyckade. Under 2015 kommer vi att fortsätta i samma anda och vara lyhörda för tittarnas önskemål. 400 000 Visningar (1jan 2014 31 dec 2014) Visningar (1jan 2013 31 dec 2013) 300 000 200 000 100 000 0 Månad 1 Månad 3 Månad 5 Månad 7 Månad 8 Månad 11 Antal visningar av Kanalgratis fiskefilmer på Youtube under 2013 och 2014. Antalet visningar summerar till 1 352 729 för 2013 och 3 363 423 för 2014. Kanalgratis i Stockholm AB, telefon: 08-647 09 93, e-post: johan@kanalgratis.se, webbsida: www.kanalgratis.se adress: Västbergavägen 25, 125 60 HÄGERSTEN 28
Om Fjällorna Fjällorna är en rikstäckande fiskeklubb för kvinnor som bildades 2003. Klubben arbetar för att inspirera fler kvinnor till att börja fiska samt ge dem möjlighet till utveckling som sportfiskare oavsett tidigare erfarenhet. Fjällorna fungerar idag som ett nätverk där fiskeintresserade kvinnor kan finna nya fiskekompisar. Fjällorna har under 2014 bildat Älvorna som ska arbeta med att sprida information om Älvräddarnas arbete och om miljöanpassning av vattenkraft, framförallt inriktad till den alltmer ökande grupp av kvinnor som sysslar med sportfiske. Vi arbetar även för att sportfiske ska enligt skatteverket räknas som en friskvårdsförmån. Inom vår verksamhet anordnar vi bland annat fiskeresor som syftar till att öka intresset och engagemanget bland fiskande kvinnor samt att kvinnor ska finna fiskekompisar. Vår organisation håller kurser och i t.ex. flugfiske, flugbindning, hur man tillagar fisk samt olika fiskesätt. Vi arrangerar även föreläsningar samt deltar i seminarier om sportfiske. Vi i Fjällorna vill visa att sportfiske inte bara är en trevlig fritidsaktivitet utan att det även ger fysisk och mental avkoppling samt att man genom att vistas ute i naturen får en bättre miljöförståelse. Det har även visat sig att när vi får ut fler kvinnor till våra vatten så tar de ofta med sig sina barn ut på fiske vilket genererar till aktiva och miljömedvetna barn. Fiske genererar många arbetstillfällen viket behövs allra helst i Norrlands glesbygd. Fjällorna, telefon: 070-292 25 83, e-post: info@fjallorna.se, adress: Sågarvägen 4, 814 94 ÄLVKARLEBY 29
Antal aktiviteter Antal deltagare 120 100 1000 900 800 600 500 Antal akltiviteter 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figuren till vänster visar medlemsutvecklingen mellan 2003-2014. Fjällornas verksamhet 2014 Figuren till höger visar utvecklingen av antalet arrangerade aktiviteter och deltagarantalet mellan 2003-2014. Vi har under 2014 deltagit vid Sportfiskemässan som arrangerades i Kista, där vi bland annat höll föredrag om Fiske som friskvård. Vi fick även förmånen att informera dåvarande näringsminister Annie Lööf om vårt arbete och vikten av sportfiske som fritidssyssla och vad sportfiske genererar i fisketurismen ekonomiskt. Fjällorna har även under året medverkat i TV4 Nyhetsmorgon och informerat om fiske som friskvård. Fjällorna arrangerade Tjejfiskets dag på flera olika orter i Sverige under 2014, det är en aktivitet som syftar till att få ut fler kvinnor till våra fiskevatten och öka intresset. Flera klubbar och Studieförbund är med och arrangerar aktiviteten. Vi arrangerade även Tjejmetet i Stockholm där över 120 barn och kvinnor deltog. 700 600 500 400 300 200 100 0 Antal deltagare Fjällorna deltog även i Flugfiske EM som arrangerades i Jämtland, vilket gav stora medial uppmärksamhet och vi fick möjlighet att informera om fisket betydelse både som rekreation som trevlig fritidssysselsättning för hela familjen. Antal medlemmar 400 300 200 100 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Fjällorna, telefon: 070-292 25 83, e-post: info@fjallorna.se, adress: Sågarvägen 4, 814 94 ÄLVKARLEBY 30
Om SportfiskeAkademin SportfiskeAkademin grundades 1997 och har sedan dess haft en ledande ställning vad gäller sportfisketuristiska utbildningar i landet, troligen i hela Europa. Sedan starten har drygt 600 studenter med inriktning mot sportfiskenäringen tagit examen på skolan. Många av dessa elever har sedan fått anställning inom näringen i Sverige och Norden, men även på många andra platser såsom exempelvis Australien, Alaska, Kolahalvön, Trinidad och Tobago, Argentina och Island. Sportfiskeakademin har under året bestått av två utbildningar med inriktning mot sportfiskenäringen; ett gymnasieprogram med tre klasser och en YH-utbildning med två klasser. Under året har ungefär 130 sportfiskeelever studerat på skolan. Skolan bygger på ett nära samarbete med sportfiskenäringen för att skolan hela tiden ska vara up-to-date mot näringen och för att näringen ska kvalitetsäkra utbildningen och dess innehåll. Skolan samverkar för närvarande med flera hundra företag. En del av samverkan handlar om att eleverna utför praktik på företagen under sin utbildningstid. Under året har skolans elever gjort praktik på cirka 100 arbetsplatser bland annat i följande länder: Sverige, Norge, Kanada, Danmark, Holland och Slovenien. Det är i första hand praktik på fisketurismanläggningar och i sportfiskebutiker men några har även praktiserat på universitet och länsstyrelser. Något som är glädjande är att arbetsmarknaden blivit än bättre för eleverna de senaste åren och att eleverna har större och större möjligheter att få jobb i branschen efter avslutad utbildning. ForshagaAkademin, Per Johansson, telefon: 054-53 01 02, e-post: per.johansson@forshagaakademin.se adress: Industrileden 5B, 667 32 FORSHAGA 31
Gymnasieskola Yrkeshögskola Jobbar Jobbar & Studerar Studerar Arbete Arbetssökande Översikt av vad Forshagaakademins gymnasielever och yrkeshögskolestudenter gör efter avslutad utbildning. SportfiskeAkademins verksamhet 2014 Under året har alla elever utbildats i entreprenörskap enligt Ung Företagsamhetskonceptet på skolan. Detta innebär att det rimligtvis kommer att examineras fler framtida entreprenörer som kommer att starta och driva egna företag inom fisketurismnäringen inom en snar framtid. SportfiskeAkademin har drivit ett projekt där praktikhandledare från näringen har fått utbildning på skolan för att höja sin kompetens kring hur de kan stötta och utbilda de elever som kommer på praktik. För att få flera barn och unga intresserade av sportfiske och sålunda skolan och sportfiskenäringen har SportfiskeAkademin genomfört två sportfiskeläger för barn- och ungdomar (Rapalalägret) i Forshaga under sommaren. Under dessa veckor deltog drygt 30 ungdomar. SportfiskeAkademin var även under detta år medarrangörer till Sportfiskemässan i Kista. Här har eleverna, bland mycket annat, ansvarat för en barnfiskeskola för ålder 7-12 år som flera hundra barn deltog i. På det lokala planet har flera olika projekt genomförts. SportfiskeAkademin har genomfört flera fiskevårdsprojekt i samverkan med fiskevårdsområden i trakten. Eleverna har också tränat fiskeguidning på många olika grupper, exempelvis olika barngrupper, funktionshindrade och utbytesstudenter. Eleverna har under sina svensklektioner drivit en prisbelönad blogg Tackla språket, som bidragit med att sprida information om bland annat sportfiske, sportfiskeprofiler och fiskevård. ForshagaAkademin, Per Johansson, telefon: 054-53 01 02, e-post: per.johansson@forshagaakademin.se adress: Industrileden 5B, 667 32 FORSHAGA 32
Foto: Maja Kristin Nylander/Havs- och vattenmyndigheten Om Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten och är ansvarig myndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag. Myndigheten ska i sitt arbete vara pådrivande, stödjande och samlande. Myndigheten sorterar under miljödepartementet men bereder fiskefrågor åt Näringsdepartementet. I uppdraget ingår att samla in information om miljön, fiskbestånden och fisket samt svara för nationell förvaltning av fiskbestånden genom bland annat beslut om bestämmelser för fiske och genom information. Myndigheten beslutar om föreskrifter för fiske i havet samt de fem stora sjöarna och i tillrinnande vattendrag upp till första vandringshindret. Myndigheten har det samordnade ansvaret för miljömålen Levande, sjöar och vattendrag, Hav i balans levande kust och skärgård samt Ingen övergödning samt är också statistikansvarig myndighet inom fiskeområdet. Ett av myndighetens viktigaste verktyg i arbetet är anslaget till Havs- och vattenmiljön varifrån bland annat lämnas bidrag till projekt för bevarande och restaurering av vatten- och havsmiljön samt till ett hållbart fiske. När det gäller fiskefrågorna eftersträvar myndigheten en förvaltning som utgår från ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen. Målet är också att fiskbestånden ska vara livskraftiga och förvaltas hållbart samt ge en maximal hållbar avkastning med en naturlik storleks- och åldersstruktur. Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med Jordbruksverket beslutat om en vision och centrala mål för utvecklingen av fritidsfisket och fisketurismen fram till år 2020. Denna vision tillsammans med övriga styrdokument utgör grund för myndighetens arbete med miljö- och fiskefrågor. Havs- och vattenmyndigheten, Håkan Carlstrand, telefon: 010-698 62 40, e-post: hakan.carlstrand@havochvatten.se webbsida: www.havochvatten.se, adress: Gullbergs Strandgata 15, Box 11 930, 404 39 Göteborg. 33
Mängd använd kalk (ton) 2005 2013 120 000 100 000 2005 2006 80 000 2007 60 000 2008 2009 40 000 2010 20 000 2011 2012 0 Sydvästra Sverige Mellersta och sydöstra Sverige Norra Sverige 2013 Spridd kalkmängd från 2005 för sydvästra Sverige (F, G, M, N, O och S län), mellersta/sydöstra Sverige (AB, D, E, H, K, T, U och W län) samt norra Sverige (X, Y, Z och AC län). Källa Länsstyrelsernas redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens verksamhet 2014 Här följer några exempel på hur myndighetens arbete har bidragit till visionen och de centrala målen i strategin för fritidsfisket och fisketurismen. Sammantaget har myndigheten avgett remissvar eller fört talan i miljödomstol i över 200 miljöärenden som har betydelse för möjligheten till friluftsliv som exempelvis fritidsfiske. Myndigheten har i samarbete med organisationer inom fritidsfisket tagit fram en kort animerad informationsfilm om riskerna med introduktion av främmande arter genom avsiktliga utsättningar. En utvärdering av effekterna på fisk efter 30 års kalkning visar att kalkningen medverkar till att nå miljömålen. I takt med lägre utsläpp och nedfall av försurande ämnen har spridningen av kalk kunnat reduceras (se diagram ovan). Nya regler har beslutats för fiske efter lax. Syftet har varit att öka skyddet för de svaga laxbestånden och minska fisket på blandbestånd av lax. På västkusten är det numera inte tillåtet att fiska med nät efter lax på djupare vatten än 3 m och i Östersjön har nya bestämmelser införts för yrkesfiske och fritidsfiske med fasta redskap. En översyn av fisket i älvarna har påbörjats i syfte att skydda svaga bestånd av lax och öring. Ett arbete har påbörjats för att utarbeta en ekosystembaserad förvaltning och för att ta fram förvaltningsmål för nationellt reglerade arter som gös, gädda och sik. Myndigheten har tillsammans med Statens Jordbruksverk, Sveriges Lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna deltagit på Sportfiskemässan samt medverkat på Tankesmedjan för friluftslivet och möten med intresseorganisationer. Havs- och vattenmyndigheten, Håkan Carlstrand, telefon: 010-698 62 40, e-post: hakan.carlstrand@havochvatten.se webbsida: www.havochvatten.se, adress: Gullbergs Strandgata 15, Box 11 930, 404 39 Göteborg. 34
DATAINSAMLING Fritidsfiske som officiell svensk statistik Havs- och vattenmyndigheten är statistikansvarig myndighet inom fiskeområdet. Från år 2014 kommer statistik om fritidsfiske att årligen publiceras som svensk officiell statistik. Dåvarande Fiskeristyrelsen respektive Fiskeriverkets tog fram statistik om fritidsfisket ungefär vart femte år med start från år 1975 fram till 2009. Med fritidsfiske avses i statistiken allt fiske som inte är licensierat yrkesfiske. Nedan följer en kort sammanfattning av statistiken för år 2013. Denna har på Havs- och vattenmyndighetens uppdrag tagits fram av Statistiska centralbyrån, SCB, genom en nationell enkätundersökning. Under 2013 fritidsfiskade 1, 6 miljoner personer i åldern 16 80 år varav 1,2 miljoner män och 0,4 miljoner kvinnor. Det sammanlagda antalet fiskedagar var 13,3 miljoner dagar varav 9,2 miljoner fiskedagar i sjöar och vattendrag och 4 miljoner fiskedagar utmed kusterna och i havet. Den sammanlagda behållna fångsten uppskattas till 16 000 ton varav 9 000 ton fångats i sjöar och vattendrag respektive 7 000 ton utmed kusterna och i havet. Den sammanlagda behållna fångsten som fångades med handredskap som sportfiskeredskap var 11 000 ton och med mängdfångande redskap som nät, burar och ryssjor 5 000 ton. De fångstmässigt viktigaste arterna för fiske i sötvattens området var abborre, gädda, öring, sötvattenskräftor och gös. De fångstmässigt viktigaste arterna för fiske i havet var abborre, gädda, makrill, öring och sill/strömming. För hela den officiella statistiken med mer utförligt resultat och tabeller med beräknade medelvärden och felmarginaler, kontakta Havs- och vattenmyndigheten. Statistiskt meddelande om fritidsfisket i Sverige 2013, rapport: JO 57 SM 1401. Utgifter i fritidsfisket 2013 Fleråriga investeringar Övrigt Drivmedel Guide/turbåt Fiskekort Resor Förbrukningsmaterial 0 1 000 2 000 3 000 4 000 Fritidsfiskets sammantagna utgifter under år 2013 var 5,8 miljarder kr och fördelades enligt nedan. Miljontal Havs- och vattenmyndigheten, Håkan Carlstrand, telefon: 010-698 62 40, e-post: hakan.carlstrand@havochvatten.se webbsida: www.havochvatten.se, adress: Gullbergs Strandgata 15, Box 11 930, 404 39 Göteborg. 35