NYHETER I SOCIALA NÄTVERKSMEDIER

Nyheter i sociala nätverksmedier NYHETER I SOCIALA NÄTVERKSMEDIER ANNIKA BERGSTRÖM Sammanfattning Under 2000-talet har traditionella former för nyhetsförmedling fått en krympande publik samtidigt som digitala nyheter vinner mark. Nyhetsbranschen förlitar sig allt mer på delakulturen i sociala nätverksmedier som Facebook och Twitter. Det här kapitlet fokuserar på användningen av nyheter via sociala nätverksmedier och vilken vikt som användarna tillmäter dessa för att hålla sig uppdaterade inom olika områden. Resultaten visar att runt en tredjedel av användare av digitala medier anger sociala medier som en daglig nyhetskälla jämfört med knappa 10 procent för specifika nyhetssajter. Nyheter via sociala medier når en yngre och medelålders publik. Sociala nätverksmedier upplevs inte vara särskilt viktiga för att hålla sig uppdaterad. De mest frekventa användarna tillmäter sociala medier betydligt större vikt än vad de mindre frekventa användarna gör. Sociala medier bör betraktas som en central aktör i sammanhanget, samtidigt som det behövs mer forskning kring vad användningen faktiskt innebär i termer av uppmärksamhet, tolkning och betydelse. N yheter har en självklar och framträdande plats i moderna demokratier. Med stöd i nyhetsrapporteringen navigerar människor i samhället och information inhämtad via nyhetsmedier är starkt relaterad till samhällsengagemang (Lauf, 2001; Strömbäck, 2005). Under 2000-talet har nyhetslandskapet förändrats drastiskt med följden att traditionell nyhetsdistribution genom exempelvis tryckta tidningar, radio och tv har fått en allt mer krympande publik. Samtidigt vinner digitala medier mark. Sedan något årtionde tillbaka har etablerade nyhetsdistributörer i allt större utsträckning valt att göra sitt innehåll tillgängligt för spridning i sociala nätverksmedier som Facebook och Twitter. Detta kan ske genom att man på sajten lägger så kallade delaknappar som låter användarna enkelt lägga artikeln i sitt flöde i sociala medier. Därtill kan den som delar en nyhet lägga en kommentar till denna till sina vänner och följare. Oavsett om nyheten kommer direkt från nyhetsföretaget eller delas via användare finns möjligheten för alla i nätverket att kommentera nyheten i den tråd som följer. När direkttrafiken till nyhetssajterna minskar förlitar sig många nyhetsföretag alltmer på spridningen i de sociala nätverksmedierna. Det är emellertid inte belagt i vilken utsträckning delade nyheter används eller vilka attribut som gör att användare i nätverk uppmärksammar och eventuellt går vidare och läser nyheten. Delade nyheter kan förvisso vara bra för såväl nyhetsbranschen som för demokratin, men Bergström, Annika (201) Nyheter i sociala nätverksmedier i Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 349

Annika Bergström innan vi kan uttala oss om det behöver vi veta om och hur nyheter används i den sociala mediekontexten. Nyheter i människors sociala medieflöden beror av vilka vänner eller följare man har och vilka sidor man har gillat. Därtill skiljer sig en människas flöde beroende på vilken plattform hen loggar in på eftersom algoritmer på nätverkssajterna avgör vad vi ska se i olika kontexter. Det finns således inte ett enda flöde och det finns inte två människor vars flöden är identiska. Användning måste ses i ljuset av detta. Det här kapitlet syftar till att bringa viss klarhet i hur användningen av etablerade aktörers distribution av dagliga, allmänna nyheter via sociala nätverksmedier är utbredd och vem som eventuellt tar del av den här typen av nyheter i de digitala nätverken. Vidare studeras vilken vikt människor tillmäter sociala medier för nyhetsuppdatering inom olika områden och hur bedömning och användning samvarierar. Att ta del av nyheter i sociala nätverksmedier Etablerade medieföretag är fortfarande de som förser oss med dagliga nyheter i störst utsträckning, både i traditionella publikationsformer och i digitala (Domingo m.fl., 2015). Men sociala medieflöden blir en allt viktigare källa i den samlade nyhetsdieten, framför allt bland unga (Bergström m.fl., 2015). Sociala nätverksmedier möjliggör för användarna att dela nyheter men också att kommentera, gilla eller att själva posta länkar till nyhetsartiklar eller -inslag. Man pratar i forskningen om användardistribuerat innehåll (Larsson, 2015; Villi och Matikainen, 2015). I sociala nätverksmedier blir enskilda individer exponerade för en lång rad olika typer av meddelanden och information. Ett motiv för att delta i de här nätverken är just att vara uppdaterad med det senaste, både i det privata livet och i världen som helhet. Nyheter blir därför integrerade med många olika aktiviteter, webbsidor och genrer (Costera Meijer och Groot Kormelink, 2014). Vid delningar i sociala medier finns också möjligheten att kommentera eller rekommendera nyheten. Själva artikeln eller inslaget tas oftast från sin ursprungskontext och kan förses med en personlig reflektion. På det här sättet kan användare av sociala nätverksmedier agera innehållsmäklare som vidarebefordrar och, om de vill, också tolkar och kommenterar innehållet. Användare kan välja att uppgradera eller nedgradera journalistiskt innehåll för en sekundär publik och nyheten blir en delad social upplevelse, en slags kulturell valuta i ens nätverk (Purcell m.fl., 2010; Singer, 2014). I den här typen av nätverk filtreras nyheter och spridningen blir beroende av nätverkets sammansättning och viljan bland individer att distribuera olika typer av information. Forskningen kring nyhetsanvändning i sociala nätverksmedier är ännu i sin linda. Bland de forskningsresultat som presenterats kan nämnas att sociala medier visat sig vara betydelsefulla för människor när det gäller att uppmärksamma nyheter (Bergström och Wadbring, 2011). En stor andel användare säger sig få nyheter via människor de följer eller är vän med (Purcell m.fl., 2010). En komparativ 350

Nyheter i sociala nätverksmedier studie av tio länder visar att sociala nätverksmedier utgör en viktig källa till nyheter för många nyhetsanvändare. Särskilt framträdande är de här nätverken för nyhetsanvändare i Italien och Spanien länder där public service-medier och dagstidningar är svagare (Hallin och Mancini, 2004) medan sociala medier har en jämförelsevis mer undanskymd plats som nyhetskälla i flera nordeuropeiska länder (Reuters Institute Digital News Report, 2014). Ytterligare en internationell studie visar att användare av sociala nätverksmedier upplever att deras nätverk gör att de kommer i kontakt med ett bredare spektrum av nyheter än om de bara följer traditionella medier (Hermida m.fl, 2012). Svenska ungdomar menar att sociala nätverksmedier fungerar utvidgande genom att man får information från fler källor och med interaktiva möjligheter också kan utforska flera aspekter av en nyhet (Sveningsson, 2015). Det finns också viss forskning kring hur användarna av nätverken ser på kommentarer och rekommendationer som läggs till delningen av nyheter. Svenska ungdomar uttrycker exempelvis uppskattning för andra människors åsikter (Sveningsson, 2015) och en kanadensisk studie visar att användare föredrar länkar och rekommendationer från familj och vänner framför de från journalister och nyhetsorganisationer (Hogan och Quan-Haase, 2010). Som framgått ovan är forskningsrapporterna ännu förhållandevis få när det gäller att ta utgångspunkt i användarnas perspektiv. Det är svårt att komma åt användningen av enskilda poster i flödet i sociala nätverksmedier, vilket eventuellt lett till att forskningen lutar sig väldigt mycket mot tekniska mätningar av delning och andra mätbara fenomen. Tekniskt insamlade data kan emellertid inte ge svar på om eller hur nyheter som delas i sociala nätverksmedier faktiskt används eller vilken betydelse nyheter har i den här kontexten. I den här studien tas några steg på vägen genom att användningen av nyheter i sociala nätverksmedier mäts och sätts i relation till andra nyhetstjänster på internet. Studien analyserar också hur användarna bedömer vikten av sociala medier som nyhetsförmedlare för olika nyhetsgenrer. Användning av sociala nätverksmedier för nyhetssyften Inledningsvis analyseras användningen av olika nyhetstjänster på internet utifrån en fråga med fasta svarsalternativ och möjligheten att välja alternativet Annan nyhetstjänst. Ett antal etablerade svenska nyhetsdistributörer fanns med i frågan som även inkluderade Sociala medier som en slags övergripande kategori utan närmare förklaring. I inledningen på frågan fanns också svarsalternativet Jag tar aldrig del av nyheter på internet. 14 procent av de svarande (1 152 personer) valde den utgången men finns med i den fortsatta analysen som alltså gjorts på samtliga svarande. Resultaten pekar entydigt mot sociala medier som den största källan till internetnyheter. Runt en femtedel anger sociala medier som daglig nyhetskälla på nätet och två femtedelar av den vuxna befolkningen har en regelbunden vecko- 351

Annika Bergström användning av nyheter i sociala medier (figur 1). Övriga nyhetssajter som fanns med i frågan når en daglig publik på under tio procent och andelen veckoläsare ligger på mellan 10 och 20 procent. Sällananvändarna utgör en betydligt större andel än de regelbundna. Skillnaderna i publikandelar för de olika specificerade nyhetsleverantörerna är mycket små. Figur 1 Användning av nyheter från några internettjänster, 2015 (procent) Sociala medier 19 7 7 12 Någon lokal morgontidning 9 4 9 19 Dagligen Sveriges Television 8 3 5 8 23 5- dagar/vecka 3-4 dagar/vecka Annan nyhetstjänst 23 4 18 1-2 dagar/vecka Mer sällan Dagens Nyheter 7 4 10 25 Aldrig Sveriges Radio 5 2 4 23 Utländsk nyhetstjänst 4 23 5 1 Svenska Dagbladet 3 23 19 Annan lokal nyhetssajt 2 1 2 5 18 0 10 20 30 40 50 0 70 80 90 100 Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande på internet? Svarsskalan framgår av figuren. Inledningsvis fanns också en utgång för att gå vidare till nästa fråga: Jag tar aldrig del av nyheter på internet. Analysen baserar sig på samtliga svarande. Antal svar = 8 21. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015. Såväl nyhetsanvändning som användningen av digitala medier skiljer sig vid en jämförelse mellan olika grupper i samhället. En viktig faktor för båda aktiviteterna är ålder, en annan är utbildning (Bergström m.fl, 2015). Användningen av sociala nätverksmedier är också könsbunden så till vida att kvinnor är mer frekventa användare än vad män är, vilket också antas påverka nyhetsanvändningen i dessa nätverk. Det är vidare rimligt att anta att den generella vanan att använda nyheter på nätet och vanan att använda sociala nätverksmedier inverkar i sammanhanget. Sambandet mellan nyhetsanvändning i sociala nätverksmedier och ålder är starkt och statistiskt signifikant (tau-c = -,52; se tabell 1). Tre fjärdedelar bland 352

Nyheter i sociala nätverksmedier 1 29-åringarna i undersökningen uppger sociala nätverksmedier som digital nyhetskälla, medan motsvarande andel bland pensionärer (5+) är 11 procent. Ålder är den faktor i den bivariata analysen som har störst inverkan på nyhetskonsumtionen i sociala nätverksmedier. Tabell 1 Användning av nyheter i sociala nätverksmedier i olika grupper, 2015 (andel minst någon gång i veckan bland samtliga svarande, tau-c 1 inom parentes) Andel användare Antal svar Samtliga 38 8 21 Kön (-,05***): Kvinnor 41 4 337 Män 35 3 911 Ålder (-,52***) 1 29 år 75 1 171 30 49 år 57 2 305 50 4 år 31 2 180 5 85 år 11 2 04 Utbildningsnivå (+,21***): Låg 45 2 50 Medellåg 47 1 885 Medelhög 40 2 357 Hög 12 1 312 Använder sociala medier (-,32***): Dagligen 7 3 54 Någon/flera ggr i veckan 42 1 295 Mer sällan 13 473 Använder nyhetstjänster på internet (-,40***) Dagligen 5 3 447 Någon/flera ggr i veckan 40 2 399 Mer sällan 17 839 Aldrig 8 1 57 Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande på internet? Svarsskalan framgår av figuren. Inledningsvis fanns också en utgång för att gå vidare till nästa fråga: Jag tar aldrig del av nyheter på internet. I analysen ingår personer som använder internet (fråga 12a), nyhetstjänster på internet (fråga 4) samt sociala medier (fråga 12e). 1 Sambandens styrka har testats genom Kendalls tau-c. Måttet går från -1 till +1 och anger sambandets styrka respektive riktning. -1 innebär ett perfekt negativt samband, +1 anger ett perfekt positivt samband, 0 att statistiska samband saknas. I tabellen presenteras andelarna för användning av nyheter i sociala medier minst någon gång varje vecka. *** p<0,001 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015. 353

Annika Bergström Som förväntat är korrelationen mellan användningen av nyheter i sociala nätverksmedier och den mer generella användningen också stark och statistiskt säkerställd (tau-c = -,32). Dagliga användare av sociala nätverksmedier plockar också upp nyheter i sitt flöde i stor utsträckning. Starka signifikanta samband utkristalliseras även för användningen av nyhetstjänster på internet i relation till användningen av nyheter i sociala nätverksmedier. Drygt hälften av de dagliga nyhetsanvändarna uppger att de använder nyheter i sociala nätverksmedier medan samma andel bland de som aldrig använder nyhetstjänster på nätet är åtta procent. Sociala nätverksmedier utgör således endast ett tillskott till den digitala nyhetsanvändningen för den grupp människor som aldrig använder mer reguljära nyhetstjänster på nätet. Utbildningsnivå har mindre, men ändock signifikant, inverkan på nyhetskonsumtionen i sociala nätverksmedier. Det är lågutbildade som skiljer ut sig med en mindre andel användare. Denna grupp består emellertid av många äldre respondenter och är till stor del ett uttryck för äldres låga användning av nyheter i sociala nätverksmedier. Könsskillnaderna när det gäller nyhetsanvändning via sociala nätverksmedier är mycket små, men går i den förväntade riktningen. Nyhetsanvändningen är något mer utbredd bland kvinnor, som ju också generellt sett är flitigare användare av de här digitala nätverken. Den fråga som ställts i undersökningen kan inte ge djupare förståelse för vilken typ av nyheter eller i vilken utsträckning de faktiskt används. För att närma oss betydelsen av sociala medier som nyhetsförmedlare ska vi gå vidare till en analys av hur viktiga de bedöms vara i olika sammanhang. Vikten av sociala nätverksmedier för nyhetsinhämtning Svarspersonerna i SOM-undersökningen 2015 fick skatta vikten av sociala nätverksmedier för att hålla sig uppdaterad på olika områden. Det första som kan konstateras är att flertalet användare väljer att svara oviktigt snarare än viktigt på frågan om de sociala nätverkens betydelse för uppdatering av de olika nyhetsområdena som ingick i undersökningen: politik och samhälle, debatt och opinion, olyckor och brott, nöje och underhållning samt sport (figur 2). Många användare har tagit ställning i den här frågan. Andelen utan uppfattning är runt tio procent. Några skillnader för olika nyhetsgenrer kan noteras. Det är störst andel av de svarande drygt hälften som upplever sociala medier vara viktiga för nyheter inom nöjes- och underhållningsområdet. Minst viktiga anses sociala medier vara för uppdatering inom sportområdet. För Olyckor och brott, Debatt och opinion samt Politik och samhälle är det sammantaget runt en tredjedel av användarna som menar att nätverken är viktiga för att hålla sig uppdaterad. Det finns inga direkta jämförelsepunkter för den här frågan, men man kan tänka sig att sportintresserade har en rad andra kanaler att uppdatera sig igenom, kanaler där man får direktrapportering och inte delad andrahandsinformation. Vidare kan man tänka sig att 354

Nyheter i sociala nätverksmedier nöjesnyheter på en generell nivå passar bättre in i den kontext av personligt och privat som sociala medier har visat sig utgöra (Bergström, 2010). Figur 2 Vikten av sociala medier för att hålla sig uppdaterad på olika områden, 2015 (procent) Sport 8 19 2 38 9 Nöje och underhållning 15 37 24 18 5 Mycket viktiga Olyckor och brott 8 27 30 28 Ganska viktiga Inte särskilt viktiga Debatt och opinion 8 29 29 2 8 Inte alls viktiga Ingen uppfattning Politik och samhälle 9 2 29 29 7 0 20 40 0 80 100 Kommentar: Frågan lyder: Hur viktiga är sociala medier (ex. Facebook, Instagram, Twitter) för dig när det gäller att hålla dig uppdaterad på följande områden? Svarsskalan framgår av figuren. Frågan inleddes med svarsalternativet Jag använder inte sociala medier. Analysen baserar sig på personer som använder internet, nyheter på internet och nyheter i sociala nätverksmedier. Antal svarande varierar mellan 4 088 och 4 091. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015. Eftersom såväl nyhetsanvändning som användningen av sociala medier skiljer sig mellan olika grupper i befolkningen finns det anledning att tro att även synen på hur viktiga sociala medier är för att hålla sig uppdaterad inom olika områden kan följa dessa mönster. Samtliga testade faktorer inverkar på bedömningen av sociala mediers vikt för nyhetsinhämtning (tabell 2). Kvinnor tillskriver dem mer vikt än vad männen gör, med undantag för sportnyheter där förhållandet är det motsatta. Detta speglar i första hand kvinnors större närvaro i sociala medier, men i kombination med olika nyhetsinnehåll, vilket kommer till uttryck i sportkategorin där könsskillnaderna i användning av traditionella medier är stor (Andersson och Weibull, 2013). Ålder har stor betydelse och mönstren är desamma för samtliga studerade nyhetskategorier. Yngre användare tillskriver sociala medier större vikt än vad äldre användare gör. Särskilt stor är skillnaden för nyheter om nöje och underhållning, medan åldersskillnaden är mindre för sportnyheter. Resultat är förväntat eftersom vanan att använda sociala medier är betydligt mer utbredd bland yngre än bland äldre. Även om endast användare av sociala medier analyserats vet vi att bredden i användning och den tid man ägnar olika internetaktiviteter skiljer sig mellan användare i olika åldrar. 355

Annika Bergström Nyhetsanvändning är generellt sett mer utbredd bland personer med högre utbildning än bland de med lägre. I bedömningen av sociala mediers vikt för att hålla sig uppdaterad märks också vissa utbildningsskillnader, men de är inte entydiga. Även här beror utfallen sannolikt på olika utbildningsgruppers intresse för olika typer av nyheter i kombination med vanan att använda sociala medier. Tabell 2 Bedömning av sociala medier vikt för att hålla sig uppdaterad inom olika områden, 2015, andel Mycket och Ganska viktigt (procent) Politik Debatt Olyckor Nöje Minsta och och och och antal samhälle opinion brott underhållning Sport svar Alla 35 37 35 52 27 87 Kvinnor 38 39 40 5 21 495 Män 30 34 28 47 35 388 1 29 år 52 50 5 80 38 182 30 49 år 3 40 35 0 28 313 50 4 år 2 29 25 40 20 230 5 85 år 2 27 25 24 23 158 Låg utbildning 28 25 38 31 30 71 Medellåg 35 30 43 58 34 238 Medelhög 34 39 35 54 2 235 Hög utbildning 37 42 28 51 22 337 Nyheter i sociala medier dagligen 52 54 48 73 39 282 5 dagar i veckan 47 51 4 7 28 79 3 4 dagar i veckan 40 43 3 34 89 1 2 dagar i veckan 28 33 29 40 17 102 Mer sällan 17 18 25 40 17 12 Aldrig 19 18 22 2 19 208 Sociala medier dagligen 44 4 42 4 31 07 Någon/flera gånger i veckan 17 20 23 34 21 184 Mer sällan (7) (9) (4) (2) (9) 44 Nyheter på internet dagligen 37 41 3 58 30 49 Någon/flera gånger i veckan 38 3 37 48 2 282 Mer sällan 17 17 24 39 14 75 Kommentar: Frågan lyder: Hur viktiga är sociala medier (ex. Facebook, Instagram, Twitter)för dig när det gäller att hålla dig uppdaterad på följande områden? Frågan inleddes med svarsalternativet Jag använder inte sociala medier. I tabellen presenteras andelarna som svarat Mycket eller Ganska viktigt. Analysen baserar sig på personer som använder internet, nyheter på internet och sociala medier. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015. 35

Nyheter i sociala nätverksmedier De största skillnaderna i bedömning av sociala medier som nyhetskälla återfinns mellan personer som har frekvent respektive sporadisk vana att använda sociala medier generellt och nyheter i sociala medier specifikt. De mest frekventa användarna av båda tillmäter sociala medier betydligt större vikt än vad de mindre frekventa användarna gör. Särskilt tydligt är detta för nöjes- och underhållningsnyheter. Samma mönster upprepas också när analysen görs bland mer och mindre frekventa användare av nyheter på internet. Nöjesnyheter i sociala medieflödet Analyserna av såväl användning som bedömning av nyheter i sociala nätverksmedier visar på en förhållandevis stor utbredning och acceptans. Jämfört med traditionella nyhetsförmedlares sajter står sociala nätverksmedier förhållandevis starka när det gäller exponeringen för nyheter. Särskilt tydligt är detta bland personer som har mycket frekventa vanor att använda sociala medier, vilket i sin tur är en grupp med lägre medelålder. Sociala nätverksmedier bör betraktas som en central aktör i sammanhanget, samtidigt som det behövs mer forskning kring vad den här användningen faktiskt innebär i termer av uppmärksamhet, tolkning och betydelse. I det flöde av poster från nära och fjärran vänner eller följare, gillade sidor och ett innehåll med stor spännvidd är det av yttersta vikt att ta reda på hur dagliga nyheter tas emot. Nyheter i sociala nätverksmedier tillmäts emellertid inte någon större vikt. Ett undantag utgör nyheter om nöje och underhållning, vilka upplevs viktiga framför allt bland unga människor och personer med frekvent användning av sociala medier. De här resultaten ligger helt i linje med den forskning som visar att sociala medier ses som personligt och som avkoppling och underhållning snarare än som forum för samhällsdebatt eller opinionsskapande (Leung 2009; Shao 2009). Även om det förvisso finns också sådana element i människors flöden på exempelvis Facebook och Twitter är det uppenbart att majoriteten användare ser sin användning som avkoppling i första hand. Den här undersökningen har skrapat på ytan när det gäller sociala medier som nyhetsförmedlare. Analyserna visar på förtjänster genom det faktum att användningen är utbredd, men också på brister genom att det framför allt är nöjesnyheter som lyfts fram av användarna. Definitionen av brist tar sin utgångspunkt i synen på nyheter och information som viktiga för ett bredare samhällsengagemang och en grund för att ta tillvara medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Givet vad den här begränsade studien har givit, bör man ur ett samhällsperspektiv vara försiktig med att nöjt se på om nyhetsförmedlingen i allt större utsträckning sker via sociala nätverksmedier. Den transformationen kan inge falska förhoppningar om den allmänorienterade medborgaren. 357

Annika Bergström Referenser Andersson, Ulrika och Weibull, Lennart (2013) Hur läser vi den lokala morgontidningen idag? I Weibull, Lennart, Oscarsson, Henrik och Bergström, Annika (red) Vägskäl. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bergström, Annika (2010) Personligt och privat i sociala medier. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Nordiskt Ljus. SOM-rapport nr 50. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bergström, Annika, Johansson, Bengt, Oscarsson, Henrik och Oskarson, Maria (2015) Fragment. I Bergström, Annika, Johansson, Bengt, Oscarsson, Henrik och Oskarson, Maria (2015) Fragment. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bergström, Annika och Wadbring, Ingela (2011) Nyheter i våra hjärtan. I Holmberg, Sören, Weibull, Lennart och Oscarsson, Henrik (red) Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Costera Meijer, Irene och Groot Kormelink, Tim (2014) Checking, Sharing, Clicking and Linking. Digital Journalism, 3(5): 4-79. Domingo, Davis, Masip, Pere och Costera Meijer, Irene (2015) Tracing Digital News Networks. Digital Journalism, 3(1): 53-7. Hallin, Daniel C. och Paolo Mancini (2004) Comparing Media Systems: Three Models of Media and Politics. Cambridge: Cambridge University Press. Hermida, Alfred, Fletcher, Fred, Korell, Darryl och Logan, Donna (2012) Share, Like, Recommend. Journalism Studies, 13(5-): 815-824. Hogan, Bernie och Quan-Haase, Anabel (2010). Persistence and change in social media. Bulletin of Science, Technology & Society, 30(5): 309-315. Larsson, Anders Olof (2015) In it for the long run? Swedish Newspapers and Their Audiences on Facebook 2010-2014. Journalism Practice, DOI:10.1080 /1751278.2015.1121787. Lauf, Edmund (2001) Research Note: The Vanishing Young Reader. Socio-demographic Determinants of Newspaper Use as a Source of Political Information in Europe, 1980-98. European Journal of Communication, 1(2): 233-43. Leung, Louis (2009) User-Generated Content on the Internet: An Examination of Gratifications, Civic Engagement and Psychologicl Empowerment. New Media & Society 11 (8): 1327 1347. Purcell, Kristen, Rainie, Lee, Mitchell, Amy, Rosenstiel, Tom och Olmstead, Kenny (2010) Understanding the participatory news consumer: How internet and cell phone users have turned news into a social experience. Pew Internet and American Life Project. Retrieved from www.pewinternet.org/~/media/ Files/Reports/2010/Understanding%20the%20Participatory%20News%20 Consumer.pdf3 November 11, 2015. Reuters Institute Digital News Report 2014. Oxford: Reuters Institute for the Study of Journalism. 358

Nyheter i sociala nätverksmedier Shao, Guosong (2009) Understanding the Appeal of User-Generated Media: A Uses and Gratification Perspective. Internet Research 19 (1): 7 25. Singer, Jane B. (2014) User-generated visibility: Secondary gatekeeping in a shared media space. New Media & Society, 1(1): 55-71. Strömbäck, Jesper (2005) In Search of a Standard: Four Models of Democracy and Their Normative Implications for Journalism. Journalism Studies (3): 331 345. Sveningsson, Malin (2015) It s Only a Pastime, Really : Young People s Experiences of Social Media as a Source of News about Public Affairs. Social Media + Society, 1(2): 1-11. Villi, Mikko och Matikainen, Janne (2015) Mobile UDC: Online media content distribution among Finnish mobile Internet users. Mobile Media & Communication, 3(2): 214-229. 359