Innehållsförteckning 1 LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET... 1

A-191-7326/08

Innehållsförteckning 1 LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET... 1 2 CENTRALA STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSPLANEN 2009.... 2 2.1 POLISENS PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR 2009-2011.... 2 2.2 POLISSTYRELSENS UPPDRAG... 2 2.3 ÅTAGANDE MELLAN LÄNSPOLISMÄSTAREN OCH RIKSPOLISCHEFEN... 2 3 VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KÄRNVERKSAMHETEN INOM POLISMYNDIGHETEN DALARNA.... 3 3.1 PUM OCH PNU, MODELLER FÖR ATT BEDRIVA KÄRNVERKSAMHET.... 3 3.2 KRIMINALTEKNIK... 4 4 NATIONELLA MÅL FÖR KÄRNVERKSAMHETEN... 4 4.1 VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ...4 4.2 TILLGREPP GENOM INBROTT... 5 4.3 TRAFIKSÄKERHET... 6 4.4 BROTT I NÄRA RELATIONER... 7 4.5 NARKOTIKABROTT... 8 4.6 GROV ORGANISERAD OCH SYSTEMHOTANDE BROTTSLIGHET... 9 4.7 BIDRAGSBROTT... 10 4.8 SERVICE... 10 4.9 KRISBEREDSKAP... 11 5 POLISMYNDIGHETENS LOKALA MÅL... 12 5.1 UNGDOMAR... 12 5.2 INRIKTNING AV DEN KVALIFICERADE EKOBROTTSBEKÄMPNINGEN... 12 6 GEMENSAM VERKSAMHET... 13 6.1 KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 14 Rekrytering... 14 Anställnings- och arbetsvillkor.... 14 Chefer/ ledarskap... 15 6.2 KOMMUNIKATION... 15 6.3 RÄTTSTILLÄMPNING... 15 6.4 VERKSAMHETSSKYDD... 16 6.5 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING... 16

1 1 Länspolismästaren har ordet Verksamhetsåret 2009 innebär flera utmaningar för Polismyndigheten Dalarna och våra medarbetare. Kort kan det beskrivas som att vi ska införa en ny organisation till stöd för en fortsatt positiv utveckling av våra verksamhetsresultat inom ramen för begränsade ekonomiska förutsättningar. Lägg därtill uppdraget att på ett bra sätt ta emot alla de nya polisaspiranterna och inrikta verksamheten mer mot tjänstgöring i yttre tjänst inom ramen för det nya arbetstidsavtalet. Processen för att ta fram denna verksamhetsplan är ny i myndigheten och har varit värdefull för att skapa delaktighet och ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som finns i organisationen. Processen har också visat på nödvändigheten av att tydliggöra ansvarsfördelningen och rollerna mellan de operativa enheterna och den gemensamma verksamheten som bedrivs av enheterna inom Stab- och förvaltningsavdelningen. Den nya organisationen innebär en återgång till ökat lokalt ansvar med chefer med stort mandat, och totalt ansvar för verksamheten i polisområdet. Ledarrollen ställer stora krav på kompetenser utanför kärnverksamheten. Verksamheten vid Staboch förvaltningsavdelningen kan inte betraktas isolerat från den polisoperativa verksamheten utan ska ses som ett stöd till denna. Av det skälet är det viktigt att skapa rimliga förväntningar på båda funktionerna, och rutiner för hur detta stöd ska åstadkommas. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för kärnverksamheten är att vi vidmakthåller och förstärker vårt goda förtroende hos medborgarna. Det kan vi åstadkomma genom att vara närvarande där både allmänheten och de kriminella befinner sig. Invånarna i länet ska uppleva att vi finns i den egna kommunen för att skapa trygghet och beivra brott. Tillsammans med våra samverkanspartners, inte minst inom ramen för de lokala brottsförebyggande råden, ska vi aktivt medverka till en utveckling av det lokala brottsförebyggande arbetet. Inom ramen för denna samverkan är det min förhoppning att vi också långsiktigt ska kunna utveckla kompletterande och alternativa sätt att vara tillgängliga för allmänheten. Jag tänker primärt på samverkan i medborgarkontor och användning av mobila polisstationer, både i vardagssituationer och vid särskilda händelser. De kriminella, och i synnerhet de som ägnar sig åt grov organiserad brottslighet, ska uppleva att det är besvärligt att begå brott i Dalarna. Vi ska naturligtvis vara synliga också för dem för att tydliggöra att det finns en upptäcktsrisk, men mot de här grupperingarna måste vi också verka dolt. Vi ska slå vakt om, och utveckla underrättelseverksamheten till stöd för en ökad lagföring. I det syftet ska vi också utveckla vår användning av de tekniska hjälpmedel vi förfogar över. Trots en besvärlig ekonomisk situation för Polisen i allmänhet, och vår myndighet i synnerhet, är det min övertygelse att vi i samverkan både med våra duktiga medarbetare, externa samverkanspartners och allmänheten kan åstadkomma ökad trygghet, brottsförebyggande effekter och en ökad uppklarning av brott i Dalarna under 2009. Sten-Olov Hellberg

2 2 Centrala styrdokument för verksamhetsplanen 2009. 2.1 Polisens Planeringsförutsättningar för 2009-2011. I Polisens planeringsförutsättningar för 2009-2011 framgår de utgångspunkter och krav som polismyndigheten Dalarna ska arbeta utifrån under verksamhetsåret 2009. Vid planeringsdialoger mellan rikspolischefen och länspolismästaren tas även hänsyn till och utrymme för lokala problembilder och utgångspunkter som bland annat lyfts fram i vår kriminalunderrättelseverksamhets strategiska rapport. 2.2 Polisstyrelsens uppdrag Flera av de områden som polisstyrelsen prioriterat under senare år finns nu upptagna i planeringsförutsättningarna med krav på lokala målformuleringar. Detta gäller t.ex. våldsbrott, narkotikabrott och den grova organiserade brottsligheten. Polisstyrelsen är angelägen om att pågående utvecklingsarbete i myndigheten leder till att polisen ökar synligheten och insatserna för att bidra till utvecklingen av det lokala brottsförebyggande arbetet. Inte minst gäller detta för de kommuner som saknar fast stationerad polispersonal. att medborgarnas krav på rättstrygghet, rättssäkerhet och god service möts med tillgänglighet och snabb handläggning av hög standard och god kvalitet. en fortsatt utveckling av arbetet för att stödja brottsoffer att kriminalunderrättelseverksamheten resurs- och kvalitetssäkras för säkerställande av en effektiv planering och genomförande av den brottsförebyggande och utredande polisverksamheten enligt Polisens underrättelsemodell, PUM. att rekryteringsarbetet bedrivs aktivt för att säkerställa myndighetens andel av de nya poliserna. Särskilt viktigt är att öka jämställdheten och mångfalden bland medarbetarna. att fortsatt aktivt arbete med att kompetensförsörja och utveckla myndighetens chefer i enlighet med de nationella policydokumenten. att medarbetarnas arbetsglädje och motivation ska stärkas av den delaktighet som förväntas genom utvecklingen av det kommunikativa ledarskapet. 2.3 Åtagande mellan Länspolismästaren och Rikspolischefen I åtagandet mellan länspolismästaren och rikspolischefen, A-191-9437-07, finns mål formulerade som är tidsatta under eller vid utgången av 2009: Senast den 1 december 2009 ska myndigheten skriftligen redovisa till rikspolisstyrelsen hur myndigheten planlägger åtgärder för att förebygga våldsbrott. Senast vid utgången av 2009 ska antalet öppna ärenden, totalt samt för våldsbrott, äldre än 6 månader vara halverade jämfört med 2006 års värden. Andelen öppna ärenden äldre än sex månader ska vara maximalt 4 % av antalet inkomna ärenden vid utgången av 2009. För våldsbrott ska andelen vara maximalt 9 % av antalet inkomna våldsbrottsärenden.

3 3 Viktiga förutsättningar för kärnverksamheten inom polismyndigheten Dalarna. 3.1 PUM och PNU, modeller för att bedriva kärnverksamhet. Polisens underrättelsemodell (PUM) Polisens underrättelsemodell (PUM) är en lednings- och styrningsmodell. PUM beskriver hur polisen ska planera brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet baserad på kunskap och underrättelser. En grundläggande förutsättning för att vi ska vara framgångsrika i vår verksamhet är att kunskapen om och förståelsen för PUM finns bland alla medarbetare. Myndighetens mål Polismyndigheten ska under 2009 utveckla tillämpningen av polisens underrätelsemodell, PUM. Strategier/tillvägagångssätt Behovsanpassad utbildning om PUM ska genomföras. Rollfördelningen mellan de olika ledningsnivåerna i PUM ska tydliggöras för att erhålla en effektivare ledning och styrning med bl.a. snabbare beslut som följd. Inflödet av underrättelseuppslag till KUT ska öka. Tillgängligheten för blanketten underrättelseuppslag ska optimeras. Personalresurs i hela kedjan och tydliga roller; vem gör vad-underrättelser, analys, planering, genomförande och uppföljning (feed-back). Polisens nationella utredningskoncept (PNU) Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är en viktig förutsättning för att den brottsutredande verksamheten ska ha god kvalitét, inte minst när det gäller ledning och styrning. En viktig framgångsfaktor för att öka lagföringen i vår myndighet är att PNU tillämpas fullt ut. Myndighetens mål Polismyndigheten ska under 2009 utveckla tillämpningen av Polisens nationella utredningskoncept, PNU. Behovsanpassad utbildning om PNU ska genomföras. Renodlade och aktiva fu-ledare ska finnas tillgängliga under frekvent tid. Brottssamordning ska utvecklas, både vad gäller misstänkta personers deltagande i flera brott, och förekomst av flera brott med liknande tillvägagångssätt. Utredningsverksamhetens stödfunktioner, både i form av personella och tekniska resurser ska utvecklas i syfte att effektivisera verksamheten. Relevanta förstahandsåtgärder ska vidtas i så nära anslutning till brottet som möjligt, genomstyrning och uppföljning av aktuell FU-ledare.

4 3.2 Kriminalteknik Kriminaltekniken är en viktig förutsättning för att vi ska nå framgång i vårt uppdrag. Polismyndighetens strategi för kriminalteknik ska fastställas och implementeras under året. Myndighetens mål. Polismyndigheten ska under 2009 fortsätta utvecklingen mot att i större utsträckning tillvarata kriminalteknikens möjligheter för att klara upp fler brott. Särskilt gäller detta inom DNAteknikens område. Behovsanpassad utbildning ska ges till all personal. Relevant utrustning ska finnas för ändamålet, exempelvis spårsäkringsväskor, daktningsutrustning/metod och utrustning att skydda spår vid en brottsplats. Specialutbildad personal ska utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. 4 Nationella mål för kärnverksamheten 4.1 Våld i offentlig miljö När det gäller våld i offentlig miljö har utvecklingen varit negativ under hela 2000-talet. Sedan år 2000 fram tills idag har antalet misshandelsfall utomhus där gärningsmannen är obekant med offret ökat med 44 procent. En stor del av våldet i den offentliga miljön kan hänföras till specifika tider och platser där människor möts i samband med alkohol- och droganvändande. Nationella mål Misshandel utomhus ska minska med 3 procent till utgången av 2009 1. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till 26 procent vid utgången av 2009. I Dalarna har utvecklingen när det gäller våld i offentlig miljö inte varit lika negativ jämfört med ett nationellt perspektiv. Antalet anmälda brott har ökat men prognosen för 2008 jämfört med 2007 pekar på en minskning. År 2007 anmäldes 1099 brott samtidigt kan konstateras att antalet redovisade ärenden till åklagare 2007 överstiger tidigare års redovisningar under 2000-talet. Den största andelen anmälda brott koncentreras till området Borlänge/Falun. Misshandel utomhus 2 Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus ska inte överstiga 1090 brott vid utgången av år 2009. 1 Jämfört med nivån vid utgången av 2007. 2 Exklusive anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år.

5 Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna ärenden för misshandel utomhus ska uppgå till minst 28 procent för 2009. Strategi Genom att bedriva planlagd och kunskapsbaserad verksamhet förebyggs brott. Grunden för planlagda insatser ska vara kriminalunderrättelser om de förhållanden som orsakar brott, otrygghet och ordningsstörningar. Metoder för genomförande ska tillämpas som anses ha effekt utifrån problembild. Samverkan med andra aktörer är viktig, främst mellan polis och kommun där lägesbilder över lokala problem gås igenom och åtgärdas i samverkan. Återkommande uppföljning, återkoppling samt utvärdering av genomförda insatser av de strategiska och operativa nivåerna enligt PUM är en viktig förutsättning. Genom att tillämpa PNU fullt ut och ha högt ställda krav på poliser i yttre tjänst att vidta initiala brottsutredande åtgärder, förhör samt andra utredande åtgärder ökar förutsättningarna att klara upp och lagföra brott. Ett bra bemötande och möjlighet till stöd gentemot brottsoffer bidrar i väsentlig del till att öka andelen redovisade ärenden. Polisens värdegrund är ett viktigt dokument som ger alla medarbetare stöd och vägledning i hur vi utför vårt uppdrag. 4.2 Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrotten står för en betydande del av den samlade brottsligheten. Tillgreppsbrott genom inbrott utgör ungefär hälften av den anmälda tillgreppsbrottsligheten. Trots ökade möjligheter till tekniska spårsäkringar och ökad kunskap om brottslingar och brottsliga förutsättningar har andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna inte ökat. Nationellt mål Andelen ärenden redovisade till åklagaren av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska öka till minst 5,3 procent vid utgången av 2009. I Dalarna syns en tydlig minskning (år 2005 jämfört med 2008) av anmälda brott, tillgrepp genom inbrott 3. Samtidigt minskar antalet redovisade ärenden till åklagare under samma period (426 till 239). Prognosen för 2009 jämfört med 2005 pekar på en ökning av antalet redovisade ärenden. Sammantaget pekar detta på att andelen redovisade ärenden till åklagare kan öka. Borlänge/Falun är det område där antalet anmälda brott är störst. 3 Tillgrepp genom inbrott innefattar försök till och fullbordat biltillgrepp samt tillgrepp av lastbil, släp, stöld ur bil/lastbil/släp och motordrivet fordon. Tillgrepp genom inbrott omfattar de flesta byggnader och verksamheter. I Dalarna har dessa anmälda brott minskat från 8504 år 2005 till 5836 år 2007. Prognosen tyder på en fortsatt minskning under 2008 (5124).

6 Andelen ärenden redovisade till åklagaren av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska uppgå till minst 8,5 % vid utgången av 2009. Strategi Liksom vid arbetet mot våld i offentlig miljö har cheferna ansvar för att fortsätta att utveckla PNU och för att all berörd personal känner till vad modellen innebär. På samma sätt som vid arbetet mot våld i offentlig miljö är det viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på utredningsåtgärder som ger goda förutsättningar för att brott ska leda till lagföring. Det är av särskild vikt att kompetensen för poliser i yttre tjänst ökar när det gäller enklare brottsplatsundersökningar. Detta i kombination med lokala brottsplatsundersökare kommer att öka antalet undersökningar vilket får till effekt att antalet personuppklarade brott för tillgrepp genom inbrott ökar. 4.3 Trafiksäkerhet Prioriterade områden inom trafiksäkerhetsarbetet är hastighets- och nykterhetskontroller, aggressiv körning samt kontroller av skyddsandordning. Nationellt mål Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. I Dalarna sker de flesta trafikolyckorna utefter riksväg 70 mellan Avesta i söder och Rättvik i norr samt i och runt de större tätorterna med en koncentration till Borlänge och Falun. De svåraste olyckorna (dödade och svårt skadade) inträffar relativt jämnt fördelat över årets månader under perioden 2003-2008 förutom en tydlig ökning under juni, juli och augusti. Antalet dödade och svårt skadade har under en 20-årsperiod minskat. Antalet lindrigt skadade vid trafikolyckor har däremot ökat under samma period. Lokala mål Såsom ett led i att minska antalet skadade och dödade i trafiken ska 67 100 alkoholutandningsprov genomföras. Antalet kontrollerade arbetsdagar enligt kör- och vilotidsförordningen ska uppgå till 21 420 4 vid utgången av 2009. Antalet kontroller/tillsyn av farligt gods ska uppgå till 210 vid utgången av 2009. Strategi För att genomföra trafiksäkerhetsarbetet ska kontrollerna planläggas så att de sker på rätt tid och rätt plats och med rätt resurs. Planläggningen ska ske enligt PUM och utgå ifrån strategiska och operativa analyser. Rapportering ska i huvudsak ske genom ordningsbot. 4 Minst 70 procent av det totala antalet flygande inspektioner ska avse tunga fordon och nyttofordon (kontrolldirektiv 2000/30/EG). Flygande inspektioner ska vid varje myndighet redovisas i Start 2.

7 Alkoholutandningsprov ska i normalfallet utföras vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon och vara en viktig del i person- och fordonskontroll. Genom en väl avvägd specialistkompetens ska kontroller av yrkestrafiken genomföras. Fordons och förarkontroller ska genomföras så att förutsättningar för att klara upp annan brottslighet beaktas, exempelvis narkotikabrott och mängdbrott. 4.4 Brott i nära relationer I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer så framgår att brottsoffren måste känna sig trygga för att våga polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Nationellt mål Antalet redovisade ärenden till åklagare avseende grov kvinnofridskränkning, vålds- och sexualbrott mot kvinna samt vålds- och sexualbrott mot barn ska öka med 20 procent. I Dalarna har antalet anmälda brott i nära relation 5 ökat från 520 år 2005 till 678 år 2007. Prognosen för 2008 pekar på en viss ökning. Däremot är tendensen tydlig att antalet redovisade ärenden till åklagare ökar under 2008 jämfört med 2005. Prognosen för andelen redovisade ärenden under 2008 pekar på 38 procent jämfört med 28 procent för 2007. De flesta anmälda brott koncentreras till område Borlänge/Falun. Familjevåldsroteln har ökat antalet redovisande ärenden till åklagare från 8 år 2006 till 23 redovisade ärenden hitintills under 2008. Andelen till åklagare redovisade ärenden vid brott i nära relationer ska inte understiga 40 procent. Strategi PUM och PNU är utgångspunkterna för att bättre förebygga, utreda och klara upp brott i nära relationer. Personalen som arbetar med den här typen av brott ska vara kvalificerad och utbildad för uppgiften med tydlig ledning och gemensamma rutiner. Personal i yttre tjänst ska ha tillräcklig utredningskompetens för att kunna genomföra korrekta initiala åtgärder, bevissäkring och dokumentation med videokamera i så nära anslutning som möjligt till händelsen. Samverkan med åklagare, hälso- och sjukvård och socialtjänst är en viktig förutsättning liksom informationsspridning till allmänheten och andra aktörer vid brott i nära relationer. Dessutom är ett utvecklat brottsofferarbete samt personsäkerhetsarbete en viktig förutsättning för att bekämpa brott i nära relationer och öka bl a anmälningsbenägenheten. 5 Brott i nära relation är av kategorin fridskränkning, kvinnofridskränkning, misshandel, våldtäkt och sexuellt utnyttjande. Generellt utreds alla brott mot barn av myndighetens familjevåldsrotel. Brott mot vuxna utreds i respektive område.

8 En annan viktig förutsättning för att bekämpa och lagföra brott i nära relationer är en hög kompetens att göra strukturerade hot och risk bedömningar samt ett tydligt ansvar för genomförande och uppföljning. 4.5 Narkotikabrott Det övergripande målet i regeringens narkotikahandlingsplan 6 är ett narkotikafritt samhälle. Narkotikabrottsligheten ska minska genom åtgärder för att förhindra nyrekrytering till missbruk, åtgärder för att förmå personer att upphöra med missbruk samt att minska tillgången på narkotika. Nationellt mål Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället med ökat fokus på överlåtelsebrott. Strategi Narkotikabrottsligheten ska bekämpas på alla nivåer. Prioriteringen ska särskilt inriktas mot överlåtelsebrott avseende försäljning till ungdomar. Genom en breddad samverkan med andra samhällsaktörer, myndigheter och länder skapas förutsättningar för att bekämpa narkotikabrottsligheten. Samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan polismyndigheter ska förbättras. Operativa underrättelser ska användas och utvecklas. Strategin för grov organiserad och systemhotande verksamhet ska användas i tillämpliga delar. Antalet anmälda narkotikabrott 7 är till största delen beroende av polisens ingripanden. I Dalarna sker polisingripanden till största delen av personal i den yttre uniformerade verksamheten och genom periodvis inrättade aktionsgrupper 8. Generellt ses en markant ökning av antalet anmälda brott under perioder när aktionsgrupper är verksamma. Under till exempel perioden oktober 2007 till och med april 2008 ökade antalet anmälda narkotikabrott i Dalarna från ungefär 100 till cirka 200 anmälningar per månad jämfört med månadsvärden efter att den myndighetsgemensamma aktionsgruppen avslutat sin verksamhet. Nivåerna för anmälda narkotikabrott är ungefär lika för 2006 till och med 2008 (fluktuation mellan 1300 och 1450). När det gäller antalet redovisade ärenden till åklagare syns inga större variationer under samma period. Flest brott begås i de större tätorterna. Polismyndigheten ska öka antalet redovisade ringa narkotikabrott, drograttfyllerier samt överlåtelsebrott till åklagare 2009 i förhållande till 2008 9. Insatserna ska särskilt inriktas mot ungdomar. 6 Prop 2005/06:30 Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner. 7 Refereras till antalet anmälda narkotikabrott i Dalarna när det gäller överlåtelse, innehav samt bruk av narkotika. 8 Inriktningen för aktionsgruppen under perioden oktober 2007 till och med april 2008 var att arbeta mot småskalig narkotikabrottslighet. Arbetet i aktionsgrupper syftar till att minska narkotikabrottsligheten och försvåra nyrekryteringen i Dalarna. 9 Avser brottskoderna 5005 (överlåtelse) 5010 (innehav), 5011 (eget bruk) samt 3070 (drograttfylleri).

9 Insatser genom utbildad personal i tydliga tecken. Ökad polisiär närvaro i krogmiljö och miljöer där ungdomar vistas. Insatser organiseras, planeras och genomförs enligt PUM mot den lokala problembilden på myndighetsnivå och på polisområdesnivå. Arbetet mot droger bedrivs i samverkan med kommuner, BRÅ, ordningsvakter, nattvandrare och andra relevanta aktörer. 4.6 Grov organiserad och systemhotande brottslighet Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat de senaste åren. Nyrekryteringen till dessa grupper ökar. Vittnen och personal inom rättsväsendet hotas och trakasseras av dessa grupperingar vilket hotar rättssystemet och dess funktion. Nationellt mål Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. I Dalarna finns yrkeskriminella grupperingar framförallt inom den Mc-relaterade gängstrukturen. Under senare år har en del större polisutredningar genomförts där medlemmar ur dessa grupperingar lagförts och som för närvarande avtjänar straff. Senaste året (2008) lagfördes flera personer ur en gruppering för bland annat ekonomisk brottslighet. Arbetet mot den här typen av brottslighet har varit framgångsrik och för tillfället är situationen kontrollerad. En tendens som framskymtar är att antalet utpressningsärenden ökar. Den här typen av brott har samband med den systemhotande brottsligheten. Lokala mål I förhållande till år 2007 ska senast vid utgången av 2010 antalet medlemmar i och antalet klubbar som förklarar sig tillhöra den s k Sverigemodellen i Dalarna vara halverad. (VP 2008) Strategi Polisens insatser ska präglas av arbete på bred front i samverkan med berörda myndigheter för att försvåra för den organiserade och systemhotande brottsligheten. Inriktningen ska vara mot särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter har visat sig vara nyckelpersoner, huvudorganisationer eller andra viktiga personer för verksamheten inom den grova organiserade och systemhotande brottsligheten. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att spåra och förverka vinning av brott. Polisen ska försvåra nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk och försvåra för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. En nationellt utvecklad samordnad kriminalunderrättelseverksamhet är en viktig framgångsfaktor. Ett väl utbyggt personsäkerhetsarbete med stöd och skydd till utsatta vittnen och målsäganden har stor betydelse för att få dem att medverka i rättsprocessen.

10 4.7 Bidragsbrott Den 1 augusti 2007 trädde en ny lag, bidragsbrottslagen (SFS 2007:612) i kraft. Den innehåller bl.a. en anmälningsskyldighet för de bidragsutbetalande myndigheterna vid misstanke om brott. I september 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan om en gemensam handlingsplan för att bekämpa bidragsbrott. Myndigheternas fokus på bidragsbrott har därmed ökat, dels genom den gemensamma handlingsplanen, dels genom bidragsbrottslagen. Den senare kan även förutsättas ha en brottspreventiv effekt. I Dalarna ökade antalet anmälda bidragsbrott 10 i samband med den nya bidragsbrottslagen under 2007 jämfört med 2006. Prognosen under 2008 tyder på någon minskning av antalet anmälda brott. Antalet redovisade ärenden 2007 i förhållande till 2006 är i stort sett lika. Nationellt mål och lokalt mål Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till antalet inkomna ärenden ska öka. Strategi Arbetet med att bekämpa olika former av bidragsbrott har fortsatt hög prioritet. Polismyndigheterna ska ha ett nära samarbete med Åklagarmyndigheten och de bidragsgivande myndigheterna. Samarbetet mellan myndigheterna bör utvecklas på alla nivåer. Det gäller såväl kompetensutveckling som återkoppling och tillvaratagande av vunna erfarenheter. 4.8 Service Polisens service ska präglas av en kundfokuserad helhetssyn. Flera servicekanaler ska utvecklas efter behov och efterfrågan. Samverkande serviceegenskaper ärr tillgänglighet, bemötande och utförande. Nationella mål Senast vid utgången av 2009 ska minst 80 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. Strategi Polisen ska utveckla sin förmåga att ge service och att vara tillgänglig på flera olika vis beroende på allmänhetens behov och efterfrågan. Bemötandet ska skapa förtroende och servicen ska vara enhetlig och korrekt. Den nya servicestrategin ska tillämpas 11. Polismyndigheten ska utveckla sin förmåga att ge service när det gäller tillgänglighet, bemötande samt utförande så att 80% av servicemottagarna är nöjda eller mycket nöjda. 10 Aktuella brottskoder 5060-5075 (före aug 2007 brottskoder 0906 och 0927). 11 Diarienummer POA-100-4278/07

11 Tillhandahållandet av serviceverksamhet anpassas efter verksamhetens behov och kan avse både kvällstid samt helg. Service erbjuds i anslutning till större evenemang eller andra områden där speciella behov finns genom mobila tillfälliga lösningar. Fler kanaler att göra anmälan, exempelvis i anslutning till receptioner. Passutlämning vid flera polisstationer. Service genom medborgarkontor ska fortsätta att utvecklas där så är möjligt. 4.9 Krisberedskap För att höja krisberedskapsförmågan har Rikspolisstyrelsen tagit fram nationella mål och en strategi som ska inrikta Polisens krisberedskap för 2008-2012 (Mål och strategi för Polisens krisberedskap för 2008-2012). Nationellt mål Polisen ska vid utgången av 2011 ha en god krisberedskapsförmåga som gör att samhällets medborgare ska känna tillit till Polisen när en kris inträffar. Strategi Det övergripande tillvägagångssättet för att uppnå det nationella målet inom krisberedskap är intern och extern samverkan samt rätt kompetens. För att uppnå en god krisberedskapsförmåga ska Polisen bland annat utveckla kompetenshöjande åtgärder på både lokal och nationell nivå. På alla ledningsnivåer ska det finnas god kunskap om gällande regelverk och nationellt enhetligt utbildade och övade ledningsfunktioner. Den nationellt enhetliga stabsmetodiken ska tillämpas inom polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen. Samtliga poliser i yttre tjänst ska, vid utgången av 2011, ha grundkunskap om krishantering genom bastaktikutbildningen. Lokala mål Polismyndigheten Dalarna ska under 2009 se över och utveckla sin förmåga att i den ordinarie verksamheten kunna initiera och påbörja åtgärder för att höja sin krisberedskap vid händelser som kan övergå i en kris med stora konsekvenser. En tydlig ledning och styrning i övergång till samt av krisberedskap och vid kris. Säkerställa en uthållig stabsorganisation med dess olika funktioner. Utbildning och övning i stabsarbete internt samt med externa aktuella aktörer. Inventera, upprätta och sammanställa objektsplaner även med aktuella externa aktörer.

12 5 Polismyndighetens lokala mål Ungdomsåren är den ålder då många begår brott. Flest brott begås av ungdomar i åldrarna 15-17 år. I många fall är brottsligheten av tillfällig natur och endast en liten del av ungdomarna går vidare och utvecklar en kriminell livsstil i vuxen ålder. Det är viktigt att förebygga nyrekryteringar till kriminella grupper. I samarbete med externa aktörer har myndigheten framgångsrikt lagfört ärenden med grov ekonomisk brottslighet. Detta arbete ska fortsätta och är en viktig del i myndighetens arbete mot den grova och systemhotande brottsligheten 5.1 Ungdomar Under den senaste 12 månadersperioden (september 2007-augusti 2008) har antalet ärenden/brott med misstänkta 0-17 år ökat med ca 5 till 9 procent i förhållande till föregående period. Ökningen verkar gälla framförallt barn under 15 år. De brott som är mest framträdande är stöld och skadegörelsebrott. Antalet redovisade ärenden till åklagare har under samma tid ökat med 51 procent jämfört med föregående period. Lokala mål Under 2009 ska särskilt fokus riktas mot ungdomar och deras brottslighet när det gäller; Alkoholkonsumtion Trafikbeteende Internetbaserade sex och våldsbrott Skadegörelse och klotter Insatserna organiseras, planeras och genomförs enligt PUM och den lokala problembilden i polisområdet när det gäller tidpunkter och platser. Insatser ska riktas mot olovligt anskaffande av alkoholdrycker respektive olovlig försäljning av alkoholdrycker Direktförverkade beslag av alkoholdrycker ska tillämpas när förutsättningar finns, exempelvis polisiär närvaro och sådana ingripanden vid olika evenemang där ungdomar vistas. Insatser mot ungdomars trafikbrott (mopeder, fyrhjulingar och olovliga körningar). Inre spaning mot ungdomars internetbaserade sex- och våldsbrott i nära samarbete med samverkansområdets polismyndigheter. Utbildning och informationsspridning internt i polismyndigheten både vad gäller arbetsmetoder samt kunskap om ungdomar och deras beteende. Extern kunskaps- och informationsspridning i brottsförebyggande syfte. Samverkan med kommun inom ramen för lokala BRÅ. Aktiva och utbildade FU-ledare. 5.2 Inriktning av den kvalificerade ekobrottsbekämpningen Den kvalificerade ekobrottsbekämpningen ska i första hand inriktas på bekämpning av ekonomisk brottslighet inom nedanstående områden. - bemanningsföretag - kontanthandel - internethandel - företags-/bolagsbildare

13 Den ekonomiska brottslighet som förekommer inom den grova och organiserade brottsligheten, inte minst i den s.k. MC-miljön, ska särskilt uppmärksammas. Särskild uppmärksamhet och insatser ska även riktas mot missbruk av välfärdssystemet. Det nya regelverket om underrättelseskyldighet myndigheter emellan vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är ett viktigt instrument i detta arbete. Under 2009 ska en ökad satsning ske både vad gäller den kvalificerade ekonomiska brottsligheten samt överutnyttjande av det sociala välfärdssystemet. Den grova och organiserade brottsligheten ska särskilt uppmärksammas. Strategi/tillvägagångsätt Samverkan utvecklas och används när det gäller underrättelseskyldigheten mellan myndigheter vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Samverkansrutiner genomförs och följs för att berörda myndigheter tillsammans kan genomföra de större utredningar som kan bli aktuella under året. Vid uppbyggnaden av aktionsgrupper och regionala underrättelsecentra (RUC) ska företrädare för vår myndighet spela en aktiv roll. Insatser och åtgärder som genomförs baseras på underrättelser. 6 Gemensam verksamhet En god kompetensförsörjning, en väl utvecklad kommunikation, en riktig rättstillämpning och ett ändamålsenligt verksamhetsskydd är viktigt för att vi ska leva upp till de krav som rikspolisstyrelsen, riksdag och regering ställer på oss. För att vara framgångsrika i utvecklingen av den gemensamma verksamheten krävs att polismyndigheten prioriterar dialog om uppdragsbeskrivningar för och rollfördelning mellan kärnoch stödverksamheten. Polisens medarbetarundersökningar ska aktivt utnyttjas som verktyg i vårt förändrings- och förbättringsarbete. I nästa medarbetarundersökning ska NMI för polismyndigheten Dalarna ligga över genomsnittet för polismyndigheterna. I övrigt ska måluppfyllelse mätas med enkät framtagen vid polismyndigheten. Vi kommer under 2009 att fokusera på kompetensförsörjning, kommunikation, rättstillämpning och verksamhetsskydd i den gemensamma verksamheten. Valda områden är ett resultat av en planeringsdialog i polismyndighetens chefsgrupp. Prioriteringen är gjord utifrån att vi bedömer att utveckling av dessa områden bäst bidrar till måluppfyllelse för kärnverksamheten.

14 6.1 Kompetensförsörjning Med kompetensförsörjning menas all verksamhet som bedrivs för att attrahera, rekrytera, utbilda, förvalta/utveckla, omorientera och avveckla kompetens. Rekrytering Anställda med kompetens och förståelse för hur de bidrar till verksamhetens mål är en viktig förutsättning för att vår verksamhet under 2009 ska vara framgångsrik. Lokala mål Rekryteringen ska utvecklas och vara verksamhetsstyrd samt främja jämställdhet och mångfald. En fungerande kunskapsöverföring vid generationsväxling ska säkerställa att nödvändig kompetens tas tillvara. Strategier/tillvägagångssätt Utveckla och tydliggöra rekryteringsprocessen i polismyndigheten. Använda den personalförsörjningsplan som ska tas fram inför genomförande av ny organisation 2009-01-01. Integrera Jämställdhetsplanen i allt förekommande arbete och speciellt i kompetensförsörjningsprocessen. Anställnings- och arbetsvillkor. Goda anställnings- och arbetsvillkor som svarar mot verksamhetens behov är ett viktigt stöd för våra medarbetare och en effektiv verksamhet. Arbetet med detta ska fortsätta under 2009. Lokala mål Enheterna ska kartlägga, dokumentera, analysera, åtgärda och följa upp arbetsmiljön regelbundet och systematiskt. Förebyggande arbete för att minska hot- och våldssituationer ska prioriteras. Det nationella arbetstidsavtalet ska tillämpas så att det stödjer verksamheten. Strategier/tillvägagångssätt Arbetsmiljöarbetet genomförs enligt vår delegationsordning Den framtagna årscykeln för arbetet ska användas. Skyddsronder genomförs Tillbud- och arbetsskadeanmälningar följs upp Det nya arbetsskadesystemet ska införas och användas. Samverkansgruppen Effektivare arbetstidsförläggning ska fortsatt tolka, lämna råd och utvärdera införandet av arbetstidsavtalet andra kvartalet 2009. (Polismyndighetens partsgemensamma tolkning 12 utgör grunden för tillämpningen tillsammans med arbetstidsavtalet i sin helhet). 12 Strygruppens protokoll från 2008-10-24

15 Chefer/ ledarskap Arbetet med ledarskap och förutsättningar för ett effektivt ledarskap kan fortsätta att utvecklas i vår myndighet under 2009 Uppdragsbeskrivningar för våra chefer ska utvecklas under året. Polisens chefspolicy och beskrivningar 13 av processansvar kontra linjeansvar mellan myndighetsgemensamma funktioner och polisområden, utgör grunden för att utveckla chefsuppdraget. 6.2 Kommunikation Kommunikation är ett viktigt verktyg för att styra verksamheten samt dels för att skapa delaktighet och engagemang hos medarbetare. Under 2009 ska kommunikation som verktyg fortsätta att utvecklas och användas vid ledning och styrning av verksamheten. Polismyndighetens samverkansavtal ska tillämpas så att det stödjer verksamheten. I medarbetarundersökning 2009 skall NMI för polismyndigheten Dalarna ligga över genomsnittet för polismyndigheterna. (VP 2008) Polisens policy för ledningskommunikation, inkl. handboken Den kommunikativa chefen utgör grunden för att utveckla ledningskommunikation. Cheferna har ett särskilt ansvar; att kommunicera med medarbetarna på alla nivåer och områden så att de har den kunskap de behöver för att kunna utföra sitt arbete och för att de ska känna sig delaktiga i verksamheten. att återkoppling och lärande vid större händelser genomsyrar hela organisationen. 6.3 Rättstillämpning Polisens rättstillämpning ska vara rättssäker, enhetlig och effektiv både för medarbetaren och ur ett medborgarperspektiv. Under 2009 ska våra medarbetare ges det stöd som behövs för att kunna tillämpa gällande regelverk på ett korrekt sätt. 13 Se uppdrag 2008-10-02 till genomförandegruppen Organisationsutvärdering

16 För att ge bra kunskap om gällande rätt och uppnå enhetlighet i rättstillämpningen är det viktigt att vidareutveckla och stärka samarbetet inom polismyndigheten (mellan rättsenheten och övrig verksamhet) och mellan polismyndigheter. Utbildningsinsatser i vardagsjuridik, Rb, BrB, Pl mm. Tydliga roller (medarbetare-närmaste chef-rättsenhet) i myndigheten när det gäller ansvar för samordning, enhetlig tolkning samt kommunikation/information om lagstiftning, rättsfall osv. 6.4 Verksamhetsskydd Myndigheten ska under åren 2009-2011 bygga upp sitt verksamhetsskydd för att kunna ha ett ändamålsenligt och anpassat skydd för medarbetare, information, utrustning och lokaler. Detta för att alla anställda ska känna trygghet och säkerhet på sin arbetsplats. RPS verksamhetsskyddspolicy utgör grunden för arbetet. Under 2009 ska anställdas upplevelse av trygghet och säkerhet på sin arbetsplats öka. Alla anställda ges utbildning/information om vad verksamhetsskyddet innebär när det gäller medarbetare, utrustning/lokaler och information. Tydligt ansvar och rollfördelning mellan KUT, verksamhetsskyddschef och beslutsfattare när det gäller skydd av medarbetare. Arbetet med att ta fram rutiner för skydd av medarbetare enligt RPS verksamhetsskyddspolicy ska genomföras och implementeras i myndigheten. Anställda har kännedom om hur hot mot medarbetare processas i myndigheten. Arbetet med att se över skydd av lokaler, utrustning samt informationssäkerhet påbörjas. 6.5 Verksamhetsuppföljning Enheten för Analys, Planering och Information (API) följer upp Polismyndigheten Dalarnas verksamhetsplan 2009 och är i övrigt ett stöd till enheternas uppföljning av upprättade handlingsplaner. Under 2009 ansvarar API för att samordna och se över rutinerna för myndighetens verksamhetsuppföljning på myndighetsnivå, avdelningsnivå, områdesnivå, enhetsnivå samt individnivå.