SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (72) Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, kl. 13.30-19.20 Beslutande Se sid 2 Övriga deltagande Lars Björklund, sekreterare Utses justera Raija Syrjälä och Mats Nilsson med Paragrafer 141-177 Daniela Wikström och Gunnar Wiksten som ersättare Underskrifter.. /Jan-Anders Melander, ordförande/ /Lars Björklund, sekreterare/.. /Raija Syrjälä, protokollsjusterare/ /Mats Nilsson, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har ss upp Anslaget tas ner efter 2005-09-20 2005-09-29 2005-10-20 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Ulla Andersson Iris Nilsson Catrine Arvidsson Kamel Mnad Annica Bray, närv. fr.o.m. kl. 15.00, 147 Tomas Marklund, närv. kl. 13.30-19.20, tjg t.o.m. kl. 15.00, 146 Erika Broman Häggblad, närv fr.o.m kl 15.55, 148 Saknar ersättare Mikael Bystedt Agneta Burman-Ljungblad Marie-Louise Carlsson Torbjörn Lundström Monica Cederstrand Abbas Hazheer Lahcene Chellig, närv fr.o.m. kl.14.00, 143 Jan Lundgren, närv. kl. 13.30-19.20, tjg t.o.m. kl. 14.00, 142 Jalina El-Saaidy Pia Risan, närv och tjg t.o.m. kl.18.55, 161 Elisabeth Grönlund, närv t.o.m. kl. 19.00, 161 Saknar ersättare Agneta Hansson, närv t.o.m. kl. 18.00, 157 Joakim Wallström, närv kl. 13.30-19.20, tjg fr.o.m. kl. 18.00, 158 Gunnar Holmlund, närv t.o.m. kl. 19.15, 163 Katarina Köhler, närv kl. 13.30-19.20, tjg fr.o.m. kl. 19.15, 165 Håkan Lindh Åsa Gustafsson Ulla Lorentsson Lilian Parbring Janeth Lundberg, närv t.o.m. kl 16.00, 148 Tomas Marklund, närv. kl. 13.30-19.20, tjg fr.o.m. kl. 16.00, 149 Erik Lundgren Rut Lundberg Eva-Lis Persson Harriet Andersson, närv och tjg t.o.m kl. 18.30, 160 Ingemar Wikström, närv. kl. 13.30-19.20, tjg fr.o.m. kl. 18.30, 163 Conny Sandström Henry Hedström Vivian Steinvall Ulf Hartman, närv och tjg t.o.m. kl.17.00, 156 Kurt Andersson, närv. kl. 13.30-19.20, tjg fr.o.m. kl. 17.00, 158 Gun Sundberg Torgny Lind Ann-Christin Westerlund Gun-Marie Johansson Daniela Wikström, närv. t.o.m. kl. 17.50, 156 Bitte Ekersund, närv. kl. 13.30-19.20, tjg fr.o.m. kl. 17.50, 158 Daniel Ådin, närv fr.o.m. kl 15.40, 148 Katarina Köhler, närv. kl. 13.30-19.20, tjg t.o.m. kl. 15.40, 148
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 KF 141 Dnr 2005.253 016.480 Interpellation av Bo Nilsson (m) om konsekvenser av föreslagna väg- och energisker (7/05) Kommunfullmäktigeledamoten Bo Nilsson har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Den statliga utredningen Sk på väg (SOU 2004:63) har föreslagit nya vägoch energisker. Konsekvensberäkningar som näringslivet utfört med den nya beskningen som underlag ger vid handen det kommer påtagligt påverka sysselsättning och näringsliv i vår region. All producerande verksamhet som transporterar någon form av insatsvaror till produktionen drabbas. All producerande verksamhet som är beroende av transportera färdigvara till kund drabbas. Frakt av handelsvaror till konsument drabbas, med höjda priser som följd. Med hänvisning av ovan anförda vill jag ställa frågan: Har du som kommunstyrelsens ordförande tagit initiativ till någon form av konsekvensanalys för vad utredningens förslag skulle innebära för näringslivet i Skellefteå kommun? Kommunfullmäktige beslutade 2005-05-24, 103, och 2005-06-21, 118, bordlägga ärendet. Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund besvarar interpellationen. Sedan Bo Nilsson yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 KF 142 Dnr 2005.259 016.610 Interpellation av Bo Nilsson (m) om riktlinjer för användning av lokaler på Campus Skellefteå (8/05) Kommunfullmäktigeledamoten Bo Nilsson har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: För en tid sedan uppmärksammades en förfrågan från John Bauergymnasiet om möjligheten hyra in sig i Polaris lokaler på Campusområdet. Av detta finns det intresse ställa ett antal frågor: Ställdes det specifika krav på begränsningar i verksamhetsinriktning i lokalerna för etablering av högskolan? Har Polaris alternativt kommunstyrelsen antagit någon form av policy beträffande uthyrning av lokalerna på Campus? Finns det i dag ledig lokalyta på Campusområdet? Hur är i dagsläget lokaldispositionen, högskola, annan verksamhet? Kommunfullmäktige beslutade 2005-05-24, 104, och 2005-06-21, 119, bordlägga ärendet. Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund besvarar interpellationen. Sedan Bo Nilsson och Gunilla Hedström yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 KF 143 Dnr 2005.491 016.600 Interpellation av Lars Åhman (fp) om projektet Attraktiv skola inom grundskolan (16/05) Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Det landsomfande femåriga projektet Attraktiv skola sjunger på sista versen och avslutas vid årsskiftet. Efter en kraftig uppryckning 2003 har man valt fokusera en huvudfråga, nämligen läraryrket för alltfler är ett raktivt yrke. För fem år sedan gick 34 kommuner in i projektet. I dag återstår 23 stycken. Var tredje har således av olika skäl valt avsluta sitt deltagande. Skellefteå tillhör de kommuner som valt vara med hela vägen, och som regelbundet skickat socialdemokrater och vänsterpartister till Attraktiv skolas - konferenser. Projektets huvudmål göra läraryrket mer raktivt tycker jag är bra och viktigt om vi för framtiden ska kunna värna Skellefteå och Sverige som en tillväxtnation. Jag är däremot mycket frågande inför vad projektet rent konkret har lett till för göra läraryrket mer lockande. Som medlem av den professionen har jag mycket svårt se vad de fem åren och många konferenserna medfört för förbättringar för lärarna ute i verksamheten. Än mer frågande blir man när man läser en granskande artikel i Dagens Nyheter 27 maj 2005. Med anledning av ovan vill jag ställa följande frågor: - I vilken omfning har skolnämndernas presidier deltagit i konferenserna? - I vilken utsträckning kommer skolnämndernas presidier delta i de sammanfande konferenserna? - Enligt DN-artikeln 2005-05-27 anser hälften av deltagarna projektet Attraktiv skola har misslyckats. Vad anser du? - Hur har kommuns lärare genom Skellefteås deltagande i projektet fått ett raktivare yrke?
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund besvarar interpellationen. I den därpå följande deben deltar Lars Åhman, Mats Nilsson, Bertil Almgren, Harriet Classon, Maria Marklund och Kenneth Vidmark. Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 KF 144 Dnr 2005.490 016.600 Interpellation av Lars Åhman (fp) om projektet Attraktiv skola inom gymnasieskolan (16/05) Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman har till gymnasienämndens ordförande ställt följande interpellation: Det landsomfande femåriga projektet Attraktiv skola sjunger på sista versen och avslutas vid årsskiftet. Efter en kraftig uppryckning 2003 har man valt fokusera en huvudfråga, nämligen läraryrket för alltfler är ett raktivt yrke. För fem år sedan gick 34 kommuner in i projektet. I dag återstår 23 stycken. Var tredje har således av olika skäl valt avsluta sitt deltagande. Skellefteå tillhör de kommuner som valt vara med hela vägen, och som regelbundet skickat socialdemokrater och vänsterpartister till Attraktiv skolas - konferenser. Projektets huvudmål göra läraryrket mer raktivt tycker jag är bra och viktigt om vi för framtiden ska kunna värna Skellefteå och Sverige som en tillväxtnation. Jag är däremot mycket frågande inför vad projektet rent konkret har lett till för göra läraryrket mer lockande. Som medlem av den professionen har jag mycket svårt se vad de fem åren och många konferenserna medfört för förbättringar för lärarna ute i verksamheten. Än mer frågande blir man när man läser en granskande artikel i Dagens Nyheter 27 maj 2005. Med anledning av ovan vill jag ställa följande frågor: - I vilken omfning har skolnämndernas presidier deltagit i konferenserna? - I vilken utsträckning kommer skolnämndernas presidier delta i de sammanfande konferenserna? - Enligt DN-artikeln 2005-05-27 anser hälften av deltagarna projektet Attraktiv skola har misslyckats. Vad anser du? - Hur har kommuns lärare genom Skellefteås deltagande i projektet fått ett raktivare yrke? Gymnasienämndens ordförande Bertil Marklund besvarar interpellationen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 I den därpå följande deben deltar Lars Åhman, Mats Nilsson, Bertil Almgren, Harriet Classon, Maria Marklund och Kenneth Vidmark. Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 KF 145 Dnr 2005.608 016.216 Fråga av Karl-Erik Gustavsson (s) om sanering av f.d. Scharins industriområde i Ursviken Kommunfullmäktigeledamoten Karl-Erik Gustavsson har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: Undertecknad skrev en interpellation 2002 i samma syfte. Min fråga är: Hur långt har ärendet kommit i dagsläget? Jag anser kommunen måste vara pådrivande för en sanering av Scharinsområdet kan påbörjas inom en snar framtid. Det är för oss i Klemensnäs Ursviken en viktig fråga. Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund frågan. Sedan Karl-Erik Gustavsson yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 KF 146 Dnr 2005.630 016.353 Fråga av Stina Engström (fp) om parkering för MC och EUmoped Kommunfullmäktigeledamoten Stina Engström har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: Parkeringsproblemen för MC och EU-mopeder i centrala Skellefteå och Campusområdet engagerar allt fler. Säkert beror det på fler - både ungdomar och äldre den senaste tiden drabbats av p-böter för man ställt sin EUmoped bredvid kompisens, eller för det parkeringskvitto som man fäst på sitt fordon försvunnit. Av det skälet lades under drygt tre försommarveckor namnlistor ut med krav på fler och fria parkeringsplatser för motorcyklar och EU-moppar. Hela 2 356 personer skrev under det uppropet. Jag tycker frågan om var man ska fästa kvittot för parkeringsavgiften på MC och EU-mopeder har blivit ett problem det aldrig behövt bli. Vid svaret på min interpellation den 25 maj 2004 framgick du inte tyckte problemen med bortkomna p-kvitton var något problem. Jag har nu haft kontakt med fler medborgare, inte minst universitetsstuderande, som styrkt mig i synen det är ett stort och växande problem. De som kontaktar mig vill veta vad kommunen gjort för lösa frågan, alternativt vad man kommer göra för lösa det den närmaste tiden. Med anledning av detta vill jag fråga: 1. Stämmer mitt intryck kommunen inte gjort något för lösa parkeringsproblemen för MC och EU-moppar? 2. När bedömer du beslut kommer tas för lösa problemet? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström frågan. Sedan Stina Engström yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 KF 147 KS 331 AU 646 Dnr 2002.211 016.993 Motion om tydliggöra vänorterna (10/02) Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman anför i motion 2002-03-07 följande: Internationalisering är ett av vår tids mest använda ord. För en liberal är ordet positivt värdeladdat. Ökande kontakter över nationsgränser och samarbete mellan folk stärker förståelse, tolerans, demokrati, välstånd och fred. På kommunal nivå har Skellefteå ett antal vänorter. Tyvärr är dessa platser märkligt anonyma för oss kommunmedborgare. Så borde det inte behöva vara. Vänorternas namn bör möta skelleftebor och besökare på olika platser i kommunen: - I Umeå har man vid stadskyrkan en Vänskapspark med städernas namn utsa bland planteringarna. Något för Skellefteå? - En annan trevlig idé är ställa upp en Vägvisare på Möjligheternas torg eller Nordanåområdet som pekar ut riktning och antal kilometer från Skellefteå till de olika vänorterna. - Skellefteå kommun har en fin och faktafylld hemsida. Också där kunde vänorterna lyftas fram mer och kanske även pågående/genomförda utbyten kunde omnämnas för ge idéer och inspiration till fler kontakter. Det borde vidare vara en självklarhet kommunens vänorter endast ska finnas i länder som är - eller är på väg bli - liberala demokratier. Demokratier har visat en oslagbar förmåga garantera sina medborgare välstånd och fred, och är det enda anständiga styrelsesättet. En årlig ranking kring demokratins ställning i olika länder görs av organisationen Freedom House och redovisas på deras hemsida www.freedomhouse.org/. Med anledning av ovan yrkar jag fullmäktige uttalar arbetet med Skellefteås vänorter är viktigt för förståelse, tolerans, demokrati, välstånd och fred kommunfullmäktige beslutar synliggöra Skellefteå kommuns vänorter för medborgarna, bl.a. på de sätt som beskrivits i motionen
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 fullmäktige fastställer som sin policy Skellefteå kommuns vänorter endast ska ligga i länder som är, eller är på väg bli, liberala demokratier. Kommunfullmäktiges presidium har lämnat följande yttrande: Motionärens förslag tydliggöra Skellefteå kommuns vänorter är lovvärd. Idéer om göra gångvägen på norra sidan älven till en vänortsstig har varit uppe till diskussion. Hälsans stig hann dock före. Ett annat sätt är på skyltarna för evenemang vid infarterna till kommunens centrum, namnge vänorterna med landsflagga och stadsvapen. Förslaget om en vägvisare till vänorterna är bra. Kulturavdelningen arbetar för närvarande med ett förslag till hur denna skulle kunna placeras och utformas. På Skellefteå kommuns hemsida finns länkar till de vänorter som har egna hemsidor. Man kan dock tycka, likt motionären, vänorterna på kommunens hemsida finns på undanskymd plats och bör därför få en egen rubrik och en svensk översättning kunde produceras över vänorterna. Presidiet föreslår: Bifall till de två första -satserna genom kommunstyrelsen ger informationsbyrån, kulturavdelningen och fritidskontoret i uppdrag genomföra ovan nämnda förslag. Beträffande tredje -satsen kan sägas kommunen för inte någon egen utrikespolitik utan följer Riksdagens och Utrikesdepartementets direktiv beträffande andra länder och bojkott av dessa. Motionären anser det ska vara en självklarhet kommunens vänorter endast ska finnas i länder som är eller är på väg bli liberala demokratier. Ett sådant ställningstagande skulle ha gjort det omöjligt som vänort ha staden Pardubice i Tjeckien sedan mitten av 1960-talet. Pardubice, som kommunen i dag har ett stort skol- och administrativt utbyte med. Lasnamae, en stadsdel i Tallinn, skulle även diskvalificeras, liksom Tong Ling i Kina, där även ett stort administrativt utbyte pågår, till fromma för demokratin. Presidiet förslår tredje -satsen avslås. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yrkar Lars Åhman först vänortsförbindelser endast ska upprätthållas med städer som ligger i länder som är, eller är på väg utvecklas till, liberala demokratier.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 Lars Åhman yrkar vidare frågan om mänskliga rättigheter och vikten av en demokratisk utveckling alltid ska betonas vid kommunens vänortskontakter med företrädare för diktaturregimer, så som den i Tong Ling, Kina. Jan-Anders Melander yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer först kommunstyrelsens förslag och Lars Åhmans första yrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Omröstning begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Lars Åhmans yrkande röstar nej. Vid uppropet avges 53 ja-röster och 11 nej-röster. 1 ledamot saknar ersättare. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Lars Åhmans andra yrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige beslutat avslå yrkandet. Omröstning begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som önskar avslå yrkandet röstar ja. Den som stöder Lars Åhmans yrkande röstar nej. Vid uppropet avges 53 ja-röster och 11 nej-röster. 1 ledamot saknar ersättare. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Kommunfullmäktige beslutar motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 KF 148 KS 332 AU 647 Dnr 2003.347 016.910 Motion om partivis placering i fullmäktige (15/03) Kommunfullmäktigeledamöterna Stina Engström och Lars Åhman anför i motion 2003-03-28 följande: Inom kort kommer Skellefteå kommuns valda representanter sammanträda i den nya hörsalen på Campusområdet. I samband med denna förändring anser vi det vara en god idé förändra principen om ledamöternas placering. Ett sätt vitalisera deben är möjliggöra för ledamöterna sitta gruppvis i den nya salen. Viktigt är också möjliggöra för partiets ersättare delta i respektive partigrupps arbete under fullmäktigesammanträdena (presidiet dock undantaget). Varje partigrupp bör inom sig kunna få besluta hur ledamöterna placeras på tilldelade platser. Genom sitta partivis i stället för sorterade efter namn menar vi man skulle vinna bättre möjligheter till samråd under mötenas gång och därmed spänstigare deber med mer distinkta inlägg. Springet i salen och ledamöters frånvaro under deberna skulle minimeras. Systemet innebär även en extra trygghet för nyvalda ledamöter. Utan närmare önska peka ut nuvarande bänkgrannar, anser vi vidare trivseln skulle förbättras och därmed det goda humöret vilket direkt påverkar kvalitén på deberna. Samvaron och samtalet med övriga partiers ledamöter menar vi kan upprätthållas under de gemensamma fikastunderna. Med anledning av ovan yrkar vi kommunfullmäktige beslutar ledamöterna i den nya fullmäktigesalen placeras efter partigrupp ersättarna får möjlighet sitta tillsammans med de ordinarie ledamöterna i de olika partigrupperna. Kommunfullmäktiges presidium har lämnat följande yttrande: Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning beslutar presidiet om placering av ledamöter vid fullmäktiges sammanträden. Den nuvarande ordningen, om gruppledare sitter främst och övriga ledamöter sedan i bokstavsordning, har gällt under mycket lång tid.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Det som eventuellt kan upplevas som negativt med förslaget är det kan uppstå störningar genom gruppmöten under pågående fullmäktigemöte. Presidiet föreslår det får i uppdrag samråda med gruppledarna om ledamöternas placering. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige uppdra åt presidiet samråda med gruppledarna om ledamöternas placering motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yttrar sig Lars Åhman, Gunnar Holmlund, Stina Engström, Philip Cohen, Jan-Anders Melander, Anette Lindgren, Enar Nordvik och Katarina Köhler. Lars Åhman yrkar bifall till motionen. Philip Cohen yrkar ärendet bordläggs till nästa mandatperiod. Ordföranden ställer bifall respektive avslag till bordläggningsyrkandet var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige beslutat avslå yrkandet. Ordföranden ställer sist kommunstyrelsens förslag och Lars Åhmans yrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar uppdra åt presidiet samråda med gruppledarna om ledamöternas placering motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 KF 149 KS 333 AU 648 Dnr 2004.318 016.910 Motion om tillåta avgångna ledamöter delta i deber med anledning av deras motioner (7/04) Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman anför i motion 2004-04-21 följande: Kommunallagen rekommenderar (5 kap. 33) en motion behandlas inom ett år från det den lagts. I Skellefteå kommun finns flera exempel på motioner där detta inte gått. Den i dagsläget äldsta väcktes 2000-05-15, för snart en olympiad sedan, av Marianne Johansson och undertecknad. Marianne valde inte ställa upp för omval vid valet 2002 och sitter därför inte längre i kommunfullmäktige. Det handlar alls inte om en ledamot som skulle massproducera motioner under sin sista tjänstgöringsdag för sedan gästspela vid kommande fullmäktigesammanträden. Det handlar om motioner som lagts i rimlig tid. Att som Marianne väcka en motion knappt halvvägs in i en mandatperiod borde självklart berättiga henne till inbjudas till fullmäktige för där förklara och försvara det som skrivits när ärendet nu hamnat i långbänk. Kommunallagen ger i 5 kap. 21 också möjlighet för en sådan lösning. Med anledning av ovan yrkar jag kommunfullmäktige beslutar uppdra åt kommunfullmäktiges presidium inbjuda kommunfullmäktigeledamot delta i deben kring hans/hennes motion även sedan ledamotens uppdrag löpt ut, när motionen lagts i rimlig tid före mandatperiodens utgång. Kommunfullmäktiges presidium har lämnat följande yttrande: I kommunallagen finns angivet i 5 kap. 21 fullmäktige får bestämma också andra än ledamöterna ska ha rätt delta i överläggningarna men inte i besluten. Enligt kommunallagen 64 ska fullmäktige upprätta en arbetsordning som bland annat anger rätten delta i fullmäktiges överläggningar. Den gällande kommunallagen utgår från en offentlig utredning, SOU 1990:21, samt en proposition, 1990/91:117. I propositionen nämns fullmäktige ska ha rätten bestämma vilka som har rätt delta i överläggningarna förutom
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 ledamöterna. Där nämns speciellt ordförande och vice ordförande i en nämnd som ärendet berör. Meningen är dock inte fullmäktige ska tillämpa den så, en för vid krets av personer tillåts yttra sig på sammanträdena. Regeln i 21 ger således inte utrymme för göra några större förändringar i sättet genomföra fullmäktiges sammanträden. Kommunfullmäktiges arbetsordning reglerar rätten för ordförande och vice ordförande i nämnd, som inte är ledamot i fullmäktige samt tjänstemän och revisorer, yttra sig i fullmäktige. Dessutom har på senaste tiden tillkommit även ersättare, som vid tidigare möte tjänstgjort som ledamot och då lagt interpellation eller fråga, har rätt yttra sig då ärendet som ersättaren initierat kommer upp till behandling under dennes mandatperiod. Förutom detta har öppning gjorts i lagen så allmänheten ska kunna få rätten ställa frågor till kommunalråd och nämndsordföranden, s.k. allmänhetens frågestund. I flera kommuner har sådant införts. Dock har detta inte införts i Skellefteå på annat sätt än det på kommunens hemsida direkt går ställa frågor till nämndsordföranden m.fl. När en ledamot i fullmäktige avgår från sitt uppdrag blir denne en medborgare i kommunen och inte längre förtroendevald. Av den anledningen bör inte andra regler gälla för dessa än som gäller för medborgare i stort. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige avslå motionen. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yrkar Lars Åhman bifall till motionen. Hans-Eric Wallin och Jan-Anders Melander yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Lars Åhmans yrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 KF 150 KS 334 AU 649 Dnr 2004.578 016.910 Motion om ersättare i kommunfullmäktige ska ha yttranderätt (16/04) Kommunfullmäktigeledamöterna Stina Engström och Lars Åhman anför i motion 2004-08-19 följande: I Skellefteå kommun har samtliga ersättare i styrelser och nämnder yttranderätt. Men samma ordning gäller inte för de folkvalda ersättarna i kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Vi förutsätter andra partier har lika engagerade och kunniga ersättare som vi har i folkpartiet. Om så är fallet, går fullmäktige i dag miste om många viktiga synpunkter innan besluten fas eftersom icke tjänstgörande ledamöter saknar rätt yttra sig. Enbart detta faktum är skäl nog ge kommunfullmäktiges ersättare yttranderätt. Men det finns fler skäl. Vårt förslag skulle nämligen också göra ersättaruppdraget mer intressant och givande. Fullmäktiges ersättare har stor demokratisk legitimitet då de, i likhet med de ordinarie ledamöterna, är direkt utsedda av folket i allmänna val. Ersättarna borde därför, i likhet med deras kollegor i styrelser och nämnder, ges möjlighet yttra sig i fullmäktige. Det skulle bidra till vitalisera deben och dessutom ge ersättarna en extra sporre delta i fullmäktigesammanträden trots hon eller han inte tjänstgör. Flera fullmäktigeförsamlingar har de senaste åren fat beslut om ge ersättare yttranderätt, t.ex. Luleå och Borås. Nu tycker vi det är hög tid samma beslut fas i Skellefteå! Med hänvisning till ovan yrkar vi kommunfullmäktige beslutar ersättarna i kommunfullmäktige får yttranderätt vid kommunfullmäktiges sammanträden. Kommunfullmäktiges presidium har lämnat följande yttrande: I kommunallagen finns angivet i 5 kap. 21 fullmäktige får bestämma också andra än ledamöterna ska ha rätt delta i överläggningarna men inte i besluten.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 Enligt kommunallagen 64 ska fullmäktige upprätta en arbetsordning som bland annat anger rätten delta i fullmäktiges överläggningar. Den gällande kommunallagen utgår från en offentlig utredning, SOU 1990:21, samt en proposition, 1990/91:117. I propositionen nämns fullmäktige ska ha rätten bestämma vilka som har rätt delta i överläggningarna förutom ledamöterna. Där nämns speciellt ordförande och vice ordförande i en nämnd som ärendet berör. Meningen är dock inte fullmäktige ska tillämpa den så, en för vid krets av personer tillåts yttra sig på sammanträdena. Regeln i 21 ger således inte utrymme för göra några större förändringar i sättet genomföra fullmäktiges sammanträden. Kommunfullmäktiges arbetsordning reglerar rätten för ordförande och vice ordförande i nämnd, som inte är ledamot i fullmäktige samt tjänstemän och revisorer, yttra sig i fullmäktige. Dessutom har på senaste tiden tillkommit även ersättare, som vid tidigare möte tjänstgjort som ledamot och då lagt interpellation eller fråga, har rätt yttra sig då ärendet som ersättaren initierat kommer upp till behandling under dennes mandatperiod. I fullmäktige i Skellefteå finns 65 ledamöter och 35 ersättare. Fullmäktiges ersättare är valda i allmänna val och ska träda i tjänst då ordinarie ledamot är förhindrad närvara. För så många som möjligt ska få möjlighet påverka ordinarie ledamöter och delge dem sina åsikter och erfarenheter, har förhoppningsvis alla partier gruppmöten. För detta har även alla deltagare, ledamöter som ersättare i fullmäktige, en ersättning om ett timarvode. Redan i dag tar fullmäktige alldeles för lång tid i anspråk. Kommunfullmäktige har också nyligen beslutat om en begränsning av talartiden. Att även ersättare skulle få yttranderätt tycker presidiet strider mot detta beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige avslå motionen. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yttrar sig Lars Åhman, Jan- Anders Melander, Harriet Classon, Åsa Gustafsson, Daniel Ådin, Benny Lindqvist, Philip Cohen, Erika Broman Häggblad och Anders Hård. Lars Åhman yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Lars Åhmans yrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Omröstning begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition:
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Lars Åhmans yrkande röstar nej. Vid uppropet avges 55 ja-röster och 10 nej-röster. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 KF 151 KS 297 AU 563 Dnr 2003.638 016.900 Motion om finansiell samordning för insatser mot sjukskrivningar (28/03) Kommunfullmäktigeledamoten Håkan Lindh anför i motion 2003-08-04 följande: För minska sjukskrivningarna i Skellefteå är samverkan mellan vår kommun, landstinget och försäkringskassan mycket angelägen. Vi menar gränsöverskridande samverkan mellan myndigheter är en förutsättning för enskilda individer så fort som möjligt ska kunna återgå till arbete från en sjukskrivning. I början av 1990-talet tog därför folkpartiet initiativ till så kallad finansiell samordning mellan kommuner, landstinget och försäkringskassan. I stället för försäkringskassans pengar bara användes till utbetalningar i väntan på vård och rehabilitering kunde pengarna samordnas med landstinget och användas till korta väntetiderna. Försöken gjordes både i stor skala (Finsam) och inriktat på enskilda individer (Socsam) där även socialtjänsten deltog. I femåriga försök gav Finsam besparingar på i genomsnitt 16 procent av sjukpenningskostnaderna. Fler fick vård och kunde snabbare komma tillbaks till arbetslivet. Samtidigt som sjukskrivningstalen rakade i höjden i slutet av 1990- talet frånhände sig den socialdemokratiska regeringen ett av de mest effektiva vapnen mot långtidssjukskrivningar. Under 2003 har regeringen öppnat för vissa möjligheter på nytt starta samordningsprojekt, om än i mycket begränsade former. I en proposition 12 juni 2003 krävs samverkan mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun för uppnå en effektiv användning av resurser och insatser för personer i behov av samordnade insatser. Både försäkringskassans styrelse i länet och landstingsstyrelsen vill delta i samarbeten. Landstingsstyrelsen i Västerbottens län fade 10 juni beslut om driva på en utveckling med finansiell samordning. Under 2003 har utrymmet för den finansiella samverkan getts till försäkringskassorna motsvarande högst 5 procent av de totala kostnaderna för sjukpenningen. Dessa pengar kommer användas i samverkan med bland annat landstinget, kommuner och länsarbetsnämnder.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 Den socialdemokratiska regeringen kräver numera både kommuner, landstinget och försäkringskassan ska delta i de finansiella samordningsprojekten. I propositionen 2002/03:132 stadgar regeringen särskilda regionala samverkansförbund ska inrättas där samtliga fyra parter ska ingå: kommunen, landstinget, försäkringskassan och länsarbetsnämnden. Folkpartiet i Skellefteå ser det som en självklarhet Skellefteå kommun snarast ska ställa sig positiv till Finsam och fullt ut delta i detta arbete tillsammans med de övriga tre parterna. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi fullmäktige besluta uttala sig positivt till vår kommuns deltagande i kommande finansiella samordning för åtgärder mot ohälsan i Västerbotten ge kommunstyrelsen i uppdrag aktivt verka för detta samarbete kommer till stånd i Skellefteå och Västerbotten samt undersöka förutsättningarna för vår kommuns deltagande i regionala samverkansförbund tillsammans med landstinget, försäkringskassan och länsarbetsnämnden i Västerbotten ge kommunstyrelsen i uppdrag inför 2004 utarbeta en strategi för hur Skellefteå kommun ska delta i detta samordningsprojekt. Personalnämnden yttrade sig 2004-02-04, 6. Kommunstyrelsen har 2005-05-31, 242, föreslagit kommunen ingår i ett samordningsförbund inom rehabiliteringsområdet med inriktning enligt motionen. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige notera motionens syfte är uppfyllt genom kommunfullmäktiges beslut delta i samordningsförbundet. Efter inlägg av Lars Åhman beslutar kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 KF 152 KS 296 AU 546 Dnr 2003.950 016.945 Motion om antidiskriminering vid offentlig upphandling (44/03) Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman anför i motion 2003-12-08 följande: Trots vi lever i det 21:a århundradet förekommer ännu diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden, liksom av invandrare. Människor diskrimineras även på grund av funktionshinder och sexuell läggning. Detta är inte bara oliberalt utan innebär också brott mot mänskliga rättigheter samt är ett stort slöseri för individen och för samhället! En konkret och effektiv åtgärd i kampen mot diskriminering vore i kommunens offentliga upphandlingar knyta an till diskrimineringslagstiftningen genom sätta in en antidiskrimineringsklausul i alla upphandlingar. Klausulen innebär entreprenören åtar sig inte bryta mot gällande antidiskrimineringslagar och om så sker har kommunen rätt häva avtalet. Sådana klausuler har framgångsrikt använts i flera andra länder, däribland Storbritannien, Canada och USA. Fördelarna med en antidiskrimineringsklausul är flera: De har ett preventivt syfte. Om det offentliga som kund uttrycker ett önskemål och förklarar följderna av ett avtalsbrott får företagaren ett starkt incitament motverka diskriminering. De visar på ansvar. Att lägga ut verksamhet på entreprenad kan annars leda till politiker avsvär sig ansvaret för hur en verksamhet bedrivs, vilket inte är meningen. Avtalsvillkor och hävningsklausul kan skrivas enkelt. JämO, DO, HO, HomO och Integrationsverket har enats om en text i sina egna upphandlingar gällande både varor, tjänster och entreprenader. Samma text kan införas i kommunens upphandlingar: 1 Leverantören ska följa vid varje tid gällande antidiskrimineringslag. De lagar som för närvarande avses är artikel 141 EU-fördraget, 16 kap. 9 brottsbalken, jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 eller annan trosuppfning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan samt lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. 2 Leverantören ska i sina kontrakt med eventuella underleverantörer ålägga dem den skyldighet som anges i 1. Leverantören svarar gentemot den upphandlande enheten för underleverantörers brott mot antidiskrimineringslagarna i 1. 3 Brott mot förpliktelserna i 1 och 2 är ett väsentligt kontraktsbrott. Den upphandlande enheten har därför rätt häva kontraktet om de har överträtts av leverantören eller av en underleverantör. En precisering av vilka diskrimineringslagar som är i kraft vid avtalets ingående kan bifogas avtalet. Jag anser kommunen bör införa antidiskrimineringsklausuler av denna typ i sina upphandlingar för kraftfullare motverka diskriminering i samhället. Det skulle ge politikerna i kommunen en chans visa de är villiga handla och inte bara prata. Och samhället blir inte minst mer liberalt! Med anledning av ovan yrkar jag kommunfullmäktige beslutar införa en antidiskrimineringsklausul vid all kommunens offentliga upphandling i enlighet med motionen. Kommunledningskontoret anförde i maj 2004 följande: Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har tagit fram ett förslag till motsvarande klausul på uppdrag av regeringen. NOU har i en rapport (2002/0019-28) redovisat uppdraget. I rapportens slutsatser anför man bl.a.: De materiella kraven som ställs i klausulen gäller för leverantörerna oavsett om NOU:s klausulexempel tillämpas eller inte. Antidiskrimineringslagarnas krav kompletteras genom klausulen med en avtalsrättslig förbindelse vid anmodan rapportera om hur lagstiftningen efterlevs. Vidare riskerar leverantören få betala vite vid överträdelser av lagstiftningen inom avtalsförhållandet. Rätten, enligt klausulexemplet, för de upphandlande enheterna begära in skriftlig redovisning kan komma föranleda visst merarbete hos leverantörerna, vilket tydligast kommer märkas hos småföretagen. Det är enligt NOU:s uppfning viktigt den upphandlande enheten har ett instrument för uppföljning av ställda krav. Saknas möjligheter till uppföljning kan konkurrensförhållandena på marknaden komma rubbas. NOU utgår från
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 samtliga klausuler i ett avtal har ett pris. Det ligger därför i den upphandlande enhetens intresse kontrollera leverantören lever upp till de förpliktelser han åtagit sig och som enheten sannolikt betalar för i form av högre anbudspris. NOU skriver också Frågan om klausulen leder till ökad likabehandling och minskad diskriminering är svår överblicka. Kommunledningskontoret anser det är utomordentligt viktigt bekämpa diskriminering och människor behandlas lika oavsett kön, ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse, funktionshinder eller sexuell läggning. Kommunledningskontoret delar dock NOU:s synpunkter klausulerna kräver ökade resurser både hos leverantör i form av redovisning av förpliktelser och hos beställare uppföljning av förpliktelserna efterlevs. För kunna leva upp till krav som ställs måste såväl inköpare som leverantörer skaffa kompetens för uppfylla kraven. Sådan kompetens saknas i dag. Med hänsyn till rådande arbetsbelastning på inköpsfunktionen och utan en ordentlig utbildningsinsats av berörda inköpare är risken stor antidiskrimineringsklausulerna blir ett policydokument som bara ligger med i hanteringen och inte beaktas på ett seriöst sätt vid upphandlingarna. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2004-06-16, 490, återremittera ärendet till kommunledningskontoret. Kommunledningskontoret redovisar regeringen kommer i oktober månad lägga en proposition om hur nya EG-direktiv inom upphandlingsområdet ska genomföras i svensk rätt. En utredning har varit tills för lämna förslag hur detta ska gå till. I utredningens direktiv anges den svenska ståndpunkten beträffande sociala hänsyn ska särskilt beaktas på så sätt integrationen av sådana hänsyn väl återspeglas i de av utredningen föreslagna ändringarna. Nämnden för offentlig upphandling, NOU, kommer i samband med det presentera en ny broschyr om antidiskrimineringsklausuler. Skellefteå kommun har sedan en tid tillbaka infört en kontraktsklausul i de avtal som tecknas och som lyder enligt följande: Säljaren, eller säljarens underleverantör, får inte i sin näringsverksamhet diskriminera någon på grund av kön, etnicitet, funktionshinder eller sexuell läggning eller av sådana skäl otillbörligt särbehandla arbetstagare eller arbetssökande. Skellefteå kommun ska ha rätt häva avtal om leverantören/säljaren bryter mot detta.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige notera kommunen i upphandlingskontrakten infört klausul om diskriminering avvakta kommande lagändring innan nya villkor införs i avtalen motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Efter inlägg av Lars Åhman beslutar kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 KF 153 KS 303 AU 587 Dnr 2004.681 016.488 Motion om årlig dag för lantbrukare inom kommunen (28/04) Kommunfullmäktigeledamoten Kenneth Vidmark anför i motion 2004-10-05 följande: Lantbruksnäringen är en viktig del av Skellefteås företagande. Just jordbruket är i dag omgärdat av många föreskrifter där kommunen på olika sätt kan påverka förutsättningarna för de olika lantbruksföretagen. Det handlar bl.a. om tillsyn och avgifter. Jordbruksnäringen och livsmedelsindustrin har i dag på flera sätt en besvärlig situation beroende bl.a. på en nationell politik som inte skapar rättvisa konkurrensvillkor. Vad lantbruksföretagen i dag behöver är positiva signaler från politiska instanser och ansvariga myndigheter. Det kan ge ny framtidstro. Från Skellefteå kommuns sida kan ett initiativ om en årlig lantbrukardag vara en sådan positiv injektion. Ett upplägg som prövats i andra kommuner är kommunledningen och ansvariga tjänstemän som har med näringen göra i samråd med näringens representanter bjuder in samtliga lantbrukare inom kommunen till en gemensam informations- och dialogdag. En dag där man från alla sidor får ge sina synpunkter på hur kommunen bör uppträda gentemot lantbruksföretagen. Vid detta tillfälle bör gemensamma frågeställningar som exempelvis tillsynsoch avgiftsfrågor kunna avhandlas i syfte få ökad kunskap om den enskilde lantbruksföretagarens situation och öka förståelsen för varandra. Att diskutera framtidsfrågor och på vilket sätt kommunen kan backa upp denna ur sysselsättnings- och landsbygdssynpunkt så viktiga näring är ett annat ämne som borde stå på agendan en sådan dag. Jag yrkar därför Skellefteå kommun i samarbete med jordbruksnäringen inom kommunen arrangerar en årlig lantbrukardag i enlighet med vad som anförts i motionen. Tillväxtkontoret anför kontoret anser, precis som motionären, lantbruksnäringen är en viktig del av Skellefteås företagande. I Skellefteå kommun finns i dag ca 400 gårdar med djurhållning och i kommunens register finns drygt 700 registrerade objekt över verksamheter som har djur. De flesta enheter är små med enbart ett fåtal anställda.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 Skellefteå kommun har anordnat näringslivsdagar vart tredje år. Till dessa har ca 500 företag inbjudits. Här har skett ett branschurval och inbjudet företag har minst fem anställda. Detta har inneburit endast ett fåtal av kommunens ca 5 000 företag bjudits in. Begränsningen av inbjudna företag är gjord för det är svårt hitta lokaler som kan rymma fler gäster. Tillväxtkontoret har inget emot det anordnas en speciell näringslivsdag för lantbruksföretag. Vad gäller innehållet i dagen delar tillväxtkontoret inte helt motionärens syn på programmet. Det som kan bli aktuellt avhandla på en näringslivsdag ska istället vara frågor som näringen har behov av ventilera. Dagsprogrammet bör därför utarbetas tillsammans med näringens företrädare. Att redan innan den första dagen är genomförd permanenta en årlig dag anser tillväxtkontoret vara en fråga som man får pröva vid en senare utvärdering. Lämplig tidpunkt för en dag bör vara i slutet av hösten. Kostnaden för en speciell näringslivsdag för lantbruksföretag är svår förutse, men den torde rymmas inom det anslag som finns på tillväxtkontorets budget. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige - med bifall till motionen uppdra åt kommunstyrelsen genom tillväxtkontoret på försök anordna en speciell dag för lantbrukare under 2005. Efter inlägg av Kenneth Vidmark beslutar kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 KF 154 KS 278 AU 514 Dnr 2004.708 016.262 Motion om kameraövervakning i skolor (29/04) Kommunfullmäktigeledamoten Inger Andersson-Öberg anför i motion 2004-10-12 följande: Under de senaste åren har inbrott och vandalisering i skolorna i vår kommun ökat. På många skolor i landet har man s upp övervakningskameror för bekämpa brottsligheten och detta med positiv effekt. All denna skadegörelse och stöld kostar kommunen och därmed skebetalarna mycket pengar, helt i onödan. Visst är det trist tvingas ta till en så drastisk åtgärd, men det är kanske det enda sättet. Dessutom kan en kamera vara en avskräckande faktor. På något sätt måste det bli ett slut på denna typ av vandalisering. Nu har jag ingen kännedom om vad en kamerautrustning kostar, men det kan väl knappast bli dyrare än all skadegörelse sammantaget. Jag föreslår därför Skellefteå kommun installerar kameror i kommunens skolor där det anses mest nödvändigt för förhindra inbrott och skadegörelse. Skol- och kulturkontoret anför följande: Enligt tillgänglig skadestatistik var kostnaden i skolor och förskolor (exklusive värdet av stulna föremål, brand och venskada) i Skellefteå kommun till följd av inbrott och vandalisering: År 2000 2001 2002 2003 2004 653 000 519 000 532 000 749 000 934 000 Detta är en ökning med nästan 50 % under en femårsperiod. Dessvärre är skadestatistiken ofullständig beroende på kostnader för skadegörelse och stöld handläggs i tre olika förvaltningar: en hanterar försäkringsfrågan (kommunledningskontoret), en fastighetsskada (fastighetskontoret) och ytterligare en verksamhet (skol- och kulturkontoret). För enskilda objekt under motsvarande tidsperiod ligger skadekostnaden som högst i genomsnitt kring 50-60 000 kronor. Mest uts enligt tillgänglig statistik verkar gymnasieskolorna vara.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 Exempel på åtgärder som fastighetskontoret gör i dag för förebygga inbrott och vandalisering är - Installation av inbrottslarm - Förbättrad yttre belysning - Byte av nyckelsystem till kort för entrédörrar och automatisk låsning/öppning - Synlig övervakning/patrullering av vaktbolag - Premiesystem (för närvarande 25 kronor/elev) som tillfaller skolans elever om pengarna inte behöver tas i anspråk vid skadegörelse. Exempel på åtgärder som verksamheterna gör i dag för förhindra inbrott och vandalisering är - Ingen kontantförvaring - Inte förvara datorer och annan stöldbegärlig egendom synligt i fönster på nedersta våningsplanet - Utkvitteringssystem och inlåsning av portabla datorer. Dagens teknik och lagstiftning medger kameraövervakning, vilket också motionären föreslår. Detta är ett teknikområde som utvecklas mycket snabbt. Exempelvis är händelsestyrd kamerabevakning av skolgårdar och kamerabevakning inomhus kopplat till larm för inbrott och brand fullt möjligt till en investeringskostnad av 100-150 000 kronor per objekt. Kameraövervakning inomhus aktiveras av inbrotts- eller brandlarm. Via en central larmövervakning kan man på så sätt analysera och följa händelseförloppet och sätta in rätt motåtgärder och även undvika utryckning vid falsklarm. Barn- och grundskolenämnden har tidigare i sitt yttrande angående handlingsprogram enligt Lag om skydd mot olyckor föreslagit en kommunövergripande riskhanteringsorganisation bildas i Skellefteå kommun. Denna organisation bör ha till uppgift samordna och följa upp skadestatistik, bevaka teknikutvecklingen inom bland annat detta område och föreslå åtgärder för skydd mot inbrott och vandalisering. Skol- och kulturkontoret föreslår detta arbete planeras och genomförs i samarbete med Förebyggande rådet i Skellefteå (FRIS). Barn- och grundskolenämnden beslutade 2005-05-18, 66, överlämna redovisat yttrande till kommunfullmäktige som svar på motionen föreslå kommunfullmäktige upprätta en kommunövergripande policy kring kameraövervakning
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 ställningstagande angående installation av kameror vid kommunens skolor sker med utgångspunkt från fastställd policy. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige kameraövervakning i skolor får prövas av barn- och grundskolenämnden, gymnasienämnden och fastighetsnämnden utifrån behovet av skydd och bevakning motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Efter inlägg av Inger Andersson-Öberg, Leif Öberg och Stefan Bergman beslutar kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 KF 155 KS 279 AU 515 Dnr 2004.746 016.600 Motion om policy om sponsring i skolan (33/04) Kommunfullmäktigeledamoten Jörgen Lundqvist anför i motion 2004-10-22 följande: Relationen mellan arbetsliv och skola är föremål för ständig diskussion. Vänsterpartiet menar det är angeläget ha ett gott samarbete mellan skolan och det omkringliggande samhället, inklusive arbetslivet och dess parter. Ofta kan dessa bidra till skolans arbete med erfarenheter som annars inte skulle finnas, och omvänt är det viktigt skolan deltar i samhällsutvecklingen. Men det finns också situationer då det är viktigt sätta gränser för säkra skolans möjligheter vara en plats där kritiskt tänkande och allsidighet har företräde. Ett sådant sammanhang är då företag och organisationer på olika sätt vill stödja eller sponsra skolor. Vänsterpartiets principiella uppfning är sponsring i skolan inte ska förekomma eftersom det riskerar påverka eller rent av styra skolans arbete och undervisningens innehåll. Om skolor väljer tillåta olika typer av sponsring menar vi det under inga omständigheter får innebära undervisningen eller någon del av skolans arbete i övrigt styrs eller kan misstänkas för styras av företags- eller organisationsintressen. Inte heller är skolan en plats för reklam, företag eller organisationer annat än som en del av en kritisk diskussion inom ramen för den ordinarie undervisningen, eller då organisationer bjuds in för delge sina erfarenheter och åsikter. När det gäller frågan om läromedel är det delvis en definitionsfråga om reklam eller sponsring där ska vara tillåten. Vår uppfning är läromedel i skolan ska förstås i bred bemärkelse, som det material man använder i undervisningen. Det kan handla om böcker som tagits fram för just undervisning, men också om dagstidningar, artiklar, romaner, information från Internet, filmer, konst med mera. I skolans uppgift ligger allsidigt belysa olika ämnen och ur olika perspektiv lyfta värderingar och spegla en bredd av åsikter så eleverna uppmuntras själva ta ställning och utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Vi är däremot starkt kritiska till man på en del skolor i landet, utan märkbara reflektioner i ämnesundervisningen, använder sponsrade läroböcker som gör direkt reklam för olika företag eller undanhåller fakta som inte passar sponsorn. Riksdagens utbildningsutskott menar det är kommunerna och skolorna som har ansvar för det finns handlingsplaner eller policy för hur man ska förhålla sig till sponsring i skolorna. Lärarförbundets senaste undersökning om skol-
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 sponsring väcker dock frågan i vilken utsträckning detta är känt av kommuner och skolor. Lärarförbundets undersökning visar endast 19 % av de undersökta skolorna har en policy för hur sponsring ska hanteras. Det framgår också av de fåtal skolor (8 %) som har tackat nej till sponsring så har de flesta gjort det med hänvisning till en befintlig policy. Ovanstående pekar på vikten av kommunen har en väl utarbetad policy för sponsring i skolan, och därför yrkar jag kommunledningskontoret i samarbete med skol- och kulturkontoret samt gymnasiekontoret får i uppdrag utarbeta en lokal policy för sponsring i skolan. Gymnasiekontoret och skol- och kulturkontoret har gemensamt lämnat följande redovisning: Konsumentverket har utarbetat en vägledning för skolor med anledning av den allt vanligare förekomsten av sponsring. Kontoren har i redovisat förslag till stora delar utgått från Konsumentverkets vägledning. Förslag till definition Sponsring avser ett avtal till ömsesidig nytta mellan två eller flera parter där sponsorn förbinder sig lämna ersättning i form av kontanta medel, varor eller tjänster där den sponsrade som motprestation visar upp företagsnamn, varumärke och/eller varor och tjänster till nytta för sponsorns verksamhet. Sponsring får ofta formen av samarbete och sponsorn benämns samarbetspartner. Ett samarbete eller avtal får inte innebära kommunen kommer i konflikt med objektivitetsprincipen. Sponsring får inte inskränka det politiska handlingsutrymmet eller vara otillåtet stöd till ett enskilt företag. Sponsringen får vidare inte komma i konflikt med skollagsstiftningens värdegrund och krav på saklighet och allsidighet. När det gäller grundskolan måste även beaktas det finns en skolplikt vilken innebär barn och ungdomar inte kan välja bort den påverkan som det sponsrade budskapet kan innebära. Hänsyn måste tas till barnets mognad. Ju yngre barn desto större skäl iaktta försiktighet med sponsrade aktiviteter. Det är viktigt bedöma sponsringens utbildningsvärde mot dess påverkanseffekt och bl.a. beakta: - materialet/aktiviteten inte får strida mot läroplaner och kursplaner