Min rättighet - En självklarhet

Min rättighet - En självklarhet Engagerad.

Index 1. Förord... 3 2. Till lärare, rektorn och andra vuxna på skolan... 4 3. Varför är elevers rättigheter viktigt?... 5 4. Cases... 6 5. Korta frågor och svar... 10 6. Hur du använder dig av skolans styrdokument... 12 7. Metoder... 16 8. Material till Metoder... 22 2011 Sveriges elevråd - SVEA Författare: Arbetsgruppen för Elevers rättigheter, Sveriges elevråd - SVEA

1. Förord Fˆrord Det här materialet är min hjärtefråga. Elevers rättigheter är, och kommer nog alltid vara en av mina hjärtefrågor. Det här materialet kanske lyckas med att göra det till en av dina också. Det kanske är klyschigt, men allting börjar i skolan, och därför måste den vara så bra som den någonsin kan bli. Under tiden vi arbetat med att ta fram det här materialet har vi fått många insikter, en av dem är hur bra den svenska skolan är på pappret, hur genomtänkt saker och ting är och hur roligt det vore att gå i skolan om den svenska skolan faktiskt såg ut så, så bra som den beskrivs i skolans styrdokument. Under året kom det också en ny skollag, bara det en utmaning i sig. Att vara tvungen att lära sig allt på nytt var jobbigt, lärorikt, jobbigt igen och riktigt nyttigt. Det här materialet har haft nytta av att vi var tvungna att gå igenom allt så grundligt, att vi inte kunde lita på det vi lärt oss tidigare utan var tvungna att undersöka allting en extra gång. Innan du sätter igång att läsa kanske det kan vara nyttigt att ställa dig själv frågan: Varför är det här viktigt för mig? Kan du svara på den innan är det bra, om inte så hoppas jag att du skaffar dig ett svar under tiden du använder det här materialet. Slutligen vill jag tacka min arbetsgrupp. De som gjort allt grovjobb, som skrivit alla texter, kommit på nya metoder att arbeta med. Klara Nordström och Henrik Wärja, all ära för att detta material finns ska gå till er. Hoppas att ni har nytta av Min rättighet - En självklarhet. Mimmi Garpebring Förbundsstyrelseledamot, Sveriges elevråd - SVEA 3.

2. Index Till lärare, rektorn och andra vuxna på skolan En skola vore ingenting utan elever. Ett samhälle skulle inte fungera utan gemensamma normer och regler. Skolan behövs för att förmedla dessa till eleverna. Första steget är ett eleverna förstår de normer och regler som gäller i skolan idag. Visst vore läraryrket lättare om man kunde göra exakt som man ville. Men det formar inte elever till samhällsmedborgare, skapar inte en generation av självständigt tänkande och ansvarstagande individer. Detta kan bara åstadkommas i en skola där man känner att man har självklara rättigheter. Tycker du att det är svårt att få eleverna att acceptera sina skyldigheter och förstå hur deras handlingar påverkar andra? Ge dem sina rättigheter. Om du är medveten om vad du får genom att efterfölja dina skyldigheter, kommer viljan att göra det bli större. Elevers rättigheter är viktiga i skolan för att majoriteten av arbetstagarna på Sveriges största arbetsplats ska ha det bra och kunna växa upp till en ny generation vuxna med förtroende för samhället. Om lagar och regler inte efterföljs i skolan, varför ska man behöva följa dem sen? Att elever är medvetna om hur skolan skall fungera utgör också en kvalitetssäkring. Det är fler ögon som kan uppmärksamma brister och fler hjärnor som kan tänka ut hur man åtgärdar dem. Om eleverna känner mer ägandeskap över skolan kommer de att ta hand om den och sin egen skolgång på ett helt nytt sätt. Det handlar om att eleven måste kunna förstå syftet med att gå i skolan, och att kunna känna sig trygg i att skolan gör allt för att investera i just den elevens framtid. Det här materialet är inte bara riktat till elever. Det kan användas såväl i undervisningen som på personalmötet. Det är inte bara eleverna som måste känna till sina rättigheter, alla andra i skolan måste också göra det. Du som vuxen i skolan har en enormt stor roll i att skapa en skola som är anpassad efter eleverna och deras behov. Du kan göra skillnad på riktigt, och höja en elevs potential något enormt. Se till att du har koll på elevers rättigheter, skyldigheten att se till att de uppfylls faller på de vuxna i skolan, inte på eleverna. Hoppas att du har nytta av det här materialet! 4.

3. Varför Varfˆr är r elevers Elevers rättigheter r ttigheter viktigt? Elevers rättigheter är det regelverk du och alla andra elever i Sveriges skolor ska kunna luta sig tillbaka mot och tryggt ha i ryggen. Det är en garanti att du kommer att behandlas på rätt sätt, så fort du befinner dig i skolan. Det ska säkerställa att de år du spenderar på Sveriges största arbetsplats blir de bästa möjliga, sett både till din utbildning men också till allt annat du gör i skolan. Alla vill och ska ha den bästa möjliga utbildningen och bra hjälpmedel som stödjer en i sitt arbete. Tyvärr är detta inte alltid fallet runt om i landets skolor. Allt för ofta försummas rättigheterna och man får istället veta vilka skyldigheter man har som elev. Man får veta vilka krav man har på sig från lärare, skolledning och skolan i största allmänhet, men man får sällan kunskap om vilka krav man själv kan ställa på sin utbildning. De som påverkas i högst grad och som får leva med det varje dag är alltså de som vet minst. Sveriges elevråd - SVEA ställer sig emot detta. Skoldemokrati finns till för att alla i skolan ska få vara med och bestämma. Vi tror att om alla arbetar tillsammans för att hitta lösningar på gemensamma problem uppnås bästa resultat. Att elever ska veta om sina rättigheter ser vi därför som en förutsättning för en välfungerande skola. Kunskapen om sina rättigheter skapar en kvalitetssäkring för skolan och motiverar elever än mer i sitt arbete då de förstår syftet med sin skolgång. Förståelse och bekräftelse ger eleverna lust att gå till skolan. Sveriges elevråd - SVEA vill tillsammans med eleverna arbeta för en bättre och mer demokratisk skola som ser till allas behov. Sveriges elevråd - SVEA jobbar ivrigt med dessa frågor och det är därför detta material har skapats. Ambitionen är att detta ska vara en handbok där man enkelt och smidigt ska kunna få information om det man själv finner intressant, utan att behöva stöta på krångliga ord eller svåra hänvisningar under sökandet. Kom ihåg, kunskap är makt! 5.

4. Cases Cases Allt för många elever känner sig missnöjda med undervisningen och undrar vad de kan göra för att förhindra orättvisor i skolan. I detta kapitel kan du läsa konkreta fall och lösningar på problem. Du får en större insyn i hur du kan påverka din egen undervisning eftersom dessa fall är exempel på personer i faktiska situationer. Var dock uppmärksam på vilken årskurs personen i caset går i, då det finns olika regleringar för de olika skolformerna. Erik i 9A hinner inte göra sina läxor i tid. En av mina lärare ger min klass läxor hela tiden, nästan efter varje lektion. Vi hinner inte göra alla dessa läxor då vi får andra hemarbeten i andra ämnen också. Ibland ger lärarna läxor från fredag till måndag, och det hade ju varit skönt att att åtminstone få vara ledig på helgen och inte behöva skriva fyra sidor uppsats och räkna fem sidor i matteboken. Är det okej att lärarna gör så? Svar: Nej, läxor från fredag till måndag får läraren inte gå då skolarbetet ska vara jämnt fördelat över skolveckans fem dagar. Du måste ha tid på dig att göra dina läxor under skolveckan. Får du däremot läxan på första lektionen och har håltimme efteråt som du kan använda till läxläsning är det okej. Om en lärare ger eleverna för mycket läxor är det dags att prata med dem. Det finns tyvärr ingen exakt bestämmelse över hur många läxor man får ha per vecka. Däremot har eleverna rätt att påverka undervisningen och man kan därför säga till läraren att man inte hinner med läxorna och hoppas på att läraren förstår detta. Du ska inte behöva lägga all din fritid på skolarbete! Nima i 6B känner att han inte kan visa sina fullständiga kunskaper då de endast har prov. När min klass ska visa upp vad vi lärt oss har vi alltid prov. Jag känner att det blir jobbigt eftersom jag endast blir stressad av prov och därför kan jag inte visa vad jag går för. Kan jag göra någonting åt detta? Svar: Ja, du kan prata med din lärare och berätta att du inte vill ha så mycket prov då du inte kan visa vad du går för. Läraren har då skyldighet att ta det du säger på allvar eftersom undervisningen så långt som möjligt ska anpassas efter elevernas önskemål. Detta betyder att läraren måste prata med eleverna för att se vad ni vill ha för sätt att arbeta med och redovisa vad ni lärt er i de områden ni arbetar med och därefter lägga upp planeringen tillsammans med er. En lärare kan alltså inte lägga upp terminsplaneringen på en overhead och säga: Läs, det här ska vi göra den här terminen, eftersom ni elever då inte fått vara med och bestämma. 6.

Henny i SP1D har också problem med frånvaron. Min lärare låser och stänger dörren när lektionen börjat. Jag har försökt att prata med läraren men det enda jag får till svar är att gymnasiet är en frivillig skolform och att läraren kan därför stänga mig ute om jag kommer sent. Svar: Läraren har rätt i att gymnasiet är en frivillig skolform, men eleven har både rätt och skyldighet att ta del av undervisningen som bedrivs. Nahar i EC2A undrar hur det fungerar med inlämningar och prov. Om jag lämnar in ett arbete för sent så vägrar min lärare att rätta det. Han säger att han väljer att inte rätta det då han har tidsbrist och för att det är ett betygskriterium att lämna in arbeten i tid. Kan han göra så? Svar: Nej, betygskriterierna nämner överhuvudtaget inte att det finns någon som helst tidsram för inlämningsuppgifter. Dock måste läraren givetvis ha tid på sig att rätta ditt arbete, men om denna tiden finns så har läraren inget stöd för att neka att rätta inlämningen. Aida i NV1A har problem med lärarens attityd till klassen. När jag började 1:an startade vår lärare med att säga Skolan inte är någon lekplats, vill ni inte lära er någonting kan ni lika gärna gå härifrån. Efter den lektionen har läraren gång på gång sagt att vi är stökiga och pratar för mycket och att vi därför inte kan få bästa möjliga betyg. Jag har gjort alla mina prov och uppsatser men läraren säger att det inte spelar någon roll. Min klass orkar inte lyssna på läraren eftersom vi inte får någonting tillbaka. Hur ska vi göra för att få vår lärare att lyssna på oss? Svar: Börja med att prata med läraren och lyssna på dennes syn på saken, men ta även kontakt med rektorn. Säg hur ni känner och hur läraren beter sig mot er. Det kan hända att läraren behöver åka på vidareutbildning, eller att ni i värsta fall får byta lärare. Hävdar rektorn att ni elever inte har någonting att säga till om, med argumentet att det är rektorn som vet vilka som är kapabla att lära ut, är det dags att sätta ner foten. Det kan ni visst veta! Det är ni som studerar med den här läraren, lär ni er ingenting och känner er kränkta är det något som är fel! 7.

Kim i 8B undrar om han får använda internet som faktakälla när han skriver uppsatser. Min lärare säger att böcker är den enda trovärdiga faktakällan eftersom böcker är faktakollade så många gånger. Läraren säger även att vi inte kan kontrollera informationen som finns på internet och vi får därför inte använda oss av det. Har min lärare rätt? Svar: Nej, din lärare har fel. Visst finns det saker på internet som inte stämmer, men något som är viktigt att lära sig i skolan är källkritik. Det betyder att alla ska lära sig bedöma vilka källor som är trovärdiga. Som elever har ni rätt att använda moderna läromedel som är anpassade efter hur samhället ser ut idag. Och visst hittar du betydligt mer fakta på google än i en bok? Visst är det bra att kunna hitta fakta i böcker, men prata med din lärare, för det ena utesluter inte det andra. Assar i 9e har tappat förtroendet för sin lärare efter sitt senaste utvecklingssamtal. Jag har nyss haft utvecklingssamtal med min mentor och då berättade jag att mina föräldrar bråkar väldigt mycket och att det är anledningen till att jag har varit borta väldigt mycket. Innan samtalet började sa han att ingen annan skulle få reda på vad vi pratade om. Två dagar efter att samtalet kommer först min fransklärare och sedan min idrottslärare fram till mig och säger att de pratat med min mentor. Därefter säger de att det är okej med den frånvaro jag haft just eftersom det finns en anledning bakom det, men att jag i fortsättningen måste komma på fler lektioner. En av mina nära klasskamrater frågade min mentor vad som hade hänt och han berättade allt. Nu efter en vecka vet i princip hela min klass om mina problem hemma och jag vet inte om jag vill ha några mer samtal med min lärare eftersom han bröt mitt förtroende. Kan jag vägra ha fler utvecklingssamtal med honom? Svar: Just ditt fall är väldigt svårt att bedöma på grund av osäkerheten i hur allvarlig situationen är - det kan inte vi avgöra. Det står dock inget skrivet i skolans styrdokument som säger att du kan vägra ha utvecklingssamtal, samtidigt nämns det heller ingenting om att du måste ha samtalet med en specifik lärare. Huvudregeln för lärare är att allt är offentligt, förutom känsliga uppgifter som kan skada eleven, då måste läraren iaktta tystnadsplikt. Frida i IV3 har fått sänkt betyg på grund av sin frånvaro. Jag har under en längre tid varit sjuk så jag har varit hemma. När jag kom tillbaka till skolan hade min lärare sänkt mitt betyg eftersom jag inte varit på lektionerna. Jag hade gjort alla uppgifter som behövts men läraren sa att jag måste vara med på lektionerna för att få mitt gamla betyg. Får läraren göra så? Svar: Nej, din lärare får inte sänka ditt betyg på grund av frånvaro. Har du gjort dina uppgifter bör läraren ha tillräckligt med underlag för att sätta ett rättvist betyg. Betyg och närvaro är två olika saker så det enda som kan hända om man har för mycket frånvaro i gymnasiet är att studiebidraget dras in. Dock kan läraren säga att du måste vara på lektionerna om det är ett praktiskt ämne eftersom det då handlar om att läraren ska se hur du jobbar. Ska studiebidraget dras in krävs det dessutom att det är ogiltig frånvaro, och dit räknas inte frånvaro på grund av sjukdom. 8.

Wiam i SP1E får inte vara borta från öppet hus på en lördag. Varje år har min skola öppet hus för nya elever. Min lärare sa till min klass att alla skulle vara där. Om man inte gick fick man ogiltig frånvaro. Är det okej att ha obligatorisk närvaro på en lördag i samband med till exempel öppet hus på skolan? Svar: Utbildningen ska vara jämt fördelad över skolveckans 5 vardagar, med fördel mellan 08.00 till 16.00. Så nej, skolan bör inte kräva att du ska gå på öppet hus. Men eftersom du då får kompledigt en annan dag så kanske det är värt att gå dit ändå. Mohammed i 8H får endast lägsta godkända betyg om han missar det riktiga provtillfället. Förra veckan skulle jag till tandläkaren och under den tiden hade min klass ett prov i geografi. När jag kom tillbaka sa min lärare att jag inte kunde få högsta betyg när jag skulle göra provet eftersom jag missat det ordinarie provtillfället med klassen. Hur ska jag göra för att få bra betyg på nästa prov om jag är borta från skolan då min klass ska skriva provet? Svar: Du ska kräva av din lärare att få samma möjligheter till betyg som de andra i din klass trots att du varit borta. Datumet då du skriver ditt prov har ingen betydelse för vilket betyg du ska få. Prata med din lärare och om den inte lyssnar gå till din rektor för du ska inte behöva tolerera detta! Johanna i 7D har mycket frånvaro på grund av sen ankomst då hennes lärare låser dörren när lektionen har börjat. Oftast beror det på att hennes buss är sen eller att hennes mamma släpper av henne sist eftersom hon skjutsar Johannas småsyskon till dagis först. Jag och Elin kom 3 minuter för sent till vår svenska lektion. När vi kom fram till klassrummet såg vi en lapp på dörren där det stod att vi inte får knacka och att läraren öppnar dörren när hon har en paus i genomgången. Vi väntade utanför i 15 minuter innan vi blev insläppta. Dagen efter hade vi klassmöte och fick tillbaka våra frånvarorapporter, då hade vi fått en kvarts ogiltig frånvaro från svensklektionen och dessutom kunde vi inte göra provet då vi hade missat genomgången. Får läraren göra så? Svar: Nej, om läraren inte släpper in dig i klassrummet bryter läraren mot skollagen då den nekar dig undervisning. Elever har rättigheten att få undervisning, oavsett omständigheter på grund av den skolplikt som rådet i grundskolan. Säg till läraren att du har rätt att få undervisning och visa upp skollagen. Fungerar inte det, gå till rektorn och prata om problemet. 9.

5. 4. Korta Cases frågor och svar Får en lärare slänga ut mig ur klassrummet? S v ar: Ja, om en elev stör undervisningen har läraren rätt att skicka ut eleven från klassrummet. Men läraren har då skyldighet att ta kontakt med eleven och se till så eleven får kompensation för undervisningen den missat. Hur många prov får man ha per vecka? Svar: Det handlar mest om sunt förnuft. Prata ihop er med era lärare om hur ni ska lägga upp arbetet, då ni ska ha rätt att påverka er skolgång. Får lärare beslagta personliga saker som till exempel mobil eller mössa? Svar: En lärare får beslagta störande föremål under lektionstid. Om en lärare gör det måste hon/ han lämna tillbaka föremålet innan dagens slut. Om läraren anser att föremålet är farligt för personer i omgivningen får läraren behålla föremålet 4 dagar. Om ett föremål beslagtas i 4 dagar måste läraren se till så att detta anmäls till rektorn samt att elevens vårdnadshavare ska kontaktas. Men en lärare får aldrig beslagta föremål som eleven håller i eller om eleven inte vill ge ifrån sig det, om läraren gör det räknas det som stöld. En mössa kan väl dock inte betraktas som speciellt störande om den nu inte kastas i ansiktet på någon. Får man ha mössa i klassrummet? Svar: Rektorn ska tillsammans med resten av skolan planera ordningsreglerna, och det är i dem som man beslutar om mössa ska vara tillåtet eller inte. Någonting som är viktigt att komma ihåg är att eleverna inte har någon beslutanderätt runt ordningsreglerna. Men, det betyder naturligtvis inte att det är logiskt att rektorn beslutar om mössförbud om alla skolans elever tycker att det är okej med mössa. Får läraren samla in alla mobiler vid lektionens början? Svar: Nej, en lärare får endast ta mobiler om det är ett störande föremål. En mobil som ligger på ljudlöst i en ficka kan väl inte direkt betraktas som störande? Om det är fusk de oroar sig för, är det betydligt bättre att be eleverna att låsa in telefonerna i sina skåp. Det är inte okej att göra en principsak av att mobiler ska lämnas in eftersom det inte är okej att ta ifrån dig dina personliga tillhörigheter utan ditt medgivande. Läraren har ingen rätt att exempelvis hindra dig från att skriva ett prov på grund av att du vägrar lämna ifrån dig din mobil. 10.

Finns det någon lag på att elevråd ska ha en egen budget? Svar: Ett elevråd kan tyvärr inte kräva en egen budget eftersom det inte finns något som säger det i skolans styrdokument. Däremot kan du använda argumentet att det är svårt att bedriva verksamhet utan några ekonomiska resurser. Min lärare ger mig ogiltig frånvaro när jag är på elevrådsmöten, får man det? Svar: Nej, elever som engagerar sig i skol- och demokratifrågor ska alltid ha giltig frånvaro från lektionstid när man genomför detta arbete. Detta gäller även om du har prov eller genomgång. Dessutom har du rätten att få kompensation för undervisningen du missar. Det betyder alltså att läraren har skyldighet att berätta vad du missade och ge dig hjälp att inhämta den kunskapen. Vi har en skola på 1100 elever och vi ska genomföra ett skolval på 40 minuter. Hur ska vi göra så det går så smidigt som möjligt? Svar: Det vi skulle rekomendera är att ha några elever som sitter vid ett valbord/stuga som kan pricka av med hjälp av klasslistor vilka som har förtidsröstat. När själva mötet för röstning ska träda i kraft, ha ca 10 rösträknare som har varsitt bord. Borden har olika färger och när deltagarna ska rösta får de en färg och går till det bordet som har färgen som man fått. När man kommit till det bordet röstar man var för sig i ett bås så ingen kan se vad man röstar. När alla röster är lagda kan varje person som suttit vid ett bord räkna varje partis röster och efter att man sammanställt kan man visa resultaten på t.ex. skolans tv eller på en anslagstavla som eleverna går förbi. 11.

6. Hur du använder dig av skolans styrdokument Hur du anv nder dig av Elevers r t Det finns många metoder hur du kan använda sig av elevers rättigheter. Här har du en handlingsplan med konkreta metoder på hur du får personalen på skolan att lyssna på dig och ta dina åsikter på allvar. Handlingsplan Det första du gör är att ta upp problemet med den som är ansvarig för det. Det kan till exempel vara att du pratar med läraren när det gäller planering av lektioner. Tänk på att vara trevlig och ha bra grund för dina argument, till exempel genom att ha med dig skollagen om du ska hänvisa till något i den. Vill du ha hjälp med att komma på argument är det bara att höra av dig till oss! Om läraren inte lyssnar ta då kontakt med rektorn. Här gör du samma sak som i steg 1, var väl förberedd och ha bra argument. Händer fortfarande ingenting? Ta hjälp av dina vänner och klasskamrater, det är svårare att ignorera en synpunkt som kommer från en stor grupp än från en enskild person. Upprepa steg 2. Lyssnar fortfarande inte läraren och rektorn på ditt klagomål kan ni till exempel göra en namninsamling, dela ut flygblad eller genomföra en demonstration. Gå till media! Skolor är ofta måna om sitt rykte, och elever som går ut i tidningen med klagomål är något som rektorn gärna vill undvika. Det är också ett sätt att skapa diskussion och sätta press på skolan, då fler än bara eleverna är medvetna om problemen. Har det fortfarande inte hänt någonting? Kontakta barn- och elevombudet och skolinspektionen. De hjälper dig att gör en anmälan om skolan bryter mot skollagen. För att kontakta dessa två, gå in på: http://www.skolinspektionen.se/sv/anmalningar/gor-din-anmälan-har KOM IHÅG! Det är viktigt att våga stå på sig i situationer då man vet att man själv har rätt. Dina rättigheter ska uppfyllas, det är inte en fråga, det är ett krav! 12.

Hur läser/hittar man i styrdokument? Orättvisor stöter man på nästan varje dag i skolan. Men för att kunna påpeka ett fel är det bra att ha stöd i ett av de dokument som styr skolan. Lagtext är dock inte den mest charmerande textformen att läsa, därför får du här en beskrivning på hur skolans bestämmelser förhåller sig till varandra samt hur man lättast och effektivast läser ett dokument. Skolan styrs av en rad olika dokument, vilka kortfattat brukar kallas skolans styrdokument. Styrdokumenten innefattar: - Skollagen - Skolförordningen och gymnasieförordningen - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (grundskolan) och läroplanen för det frivilliga skolväsendet (gymnasieskolan) Skollagen innehåller de allmänna reglerna för både grund- och gymnasieskolan. Lagen beskriver de övergripande målen för utbildningen samt hur arbetet i skolan ska se ut. Skol- och gymnasieförordningen är i sin tur underordnad skollagen, vilket betyder att ingenting som står i förordningarna får tala emot det som står i skollagen. Förordningarna beskriver varje skolform mer detaljerat än vad skollagen gör. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) och läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) är i sin tur underordnad förordningarna, och därför även skollagen. De berättar vilka värden, mål och riktlinjer skolan ska bedriva sin undervisning efter. Det innebär mer detaljer i fråga om hur läraren ska genomföra sitt arbete samt vilka värden som ska anknytas till skolans alla ämnen. Modell Ramlagarna är en modell som används för att rangordna vilken betydelse dokument och instanser har gällande skolan. Den yttersta lagen, och ramen, som skolorna ska följa är Skollagen. Detta gäller alla skolformer och får inte brytas mot. Om detta görs kan skolan krävas på vite, det vill säga böter. Skollagen beskriver ex. allmänt hur elevers inflytande ska se ut. Innanför Skollagen i vår modell befinner sig skolförordningen och gymnasieförordningen. Dokumenten beskriver tex. att det ska kunna avsättas tid för elever att ta upp gemensamma frågor till läraren. Förordningarna får inte bryta utåt, eller om man vill ha det i klartext, de får inte bryta mot skollagen. Detta gäller för alla de bestämmelser som finns med i ramlagarna, att de inte kan bryta mot deras överordnande dokument. Innanför förordningarna befinner sig läroplanen för det obligatoriska och frivilliga skolväsendet. Läroplanerna beskriver ex. att eleverna ska få prova på olika arbetssätt samt att alla ska ha lika stort inflytande. Näst längst in är kommun och landsting. De är skolors huvudmän och bestämmer ex. över den allmänna skolmiljön såsom skolmat och renoveringar. Elever, skolledning och lärare befinner sig längst in. De beslutar om ordningsregler och förhållningssätt i allmänhet inne i skolan. De kan ta beslut ex. om huruvida det borde finnas ett elevråd. 13.

Skollagen. Skolförordningen och gymnasieförordningen. Läroplanen. Kommun och landsting. Skolans egna regler. Modell av ramlagarna Hur är styrdokumenten uppbyggda? Att hitta i dessa dokument är lättare än vad man kan tro. Skollagen innehåller 29 kapitel där varje kapitel behandlar ett specifikt område. En innehållsförteckning för alla kapitel finns i skollagens första kapitel. Inom varje kapitel finns det paragrafer,, som mer detaljerat märker ut speciella bestämmelser för varje område. Antalet paragrafer varierar stort från kapitel till kapitel. När man vill märka ut ett speciellt stycke eller citat i skollagen för att visa andra finns det ett allmänt skriv- och talsätt, t.ex: Skollagen, 5 kap. 5. Detta läses som: dokument Skollagen, femte kapitlet, femte paragrafen. (Där står det att ordningsreglerna på skolan ska tas fram tillsammans med eleverna.) Skol- och gymnasieförordningen är uppbyggda på samma sätt och därför fungerar samma skrivoch talsätt utmärkt även när man ska hänvisa till dem, ex.: Gymnasieförordningen, 3 kap. 2. Detta läses som: dokument Gymnasieförordningen, tredje kapitlet, andra paragrafen. (Där står det att gymnasieskolans läsår ska börja i augusti och sluta senast i juni.) Läroplanerna skiljer sig däremot från resten av dokumenten då de inte innehåller några paragrafer. Istället används rubriker, precis som i en vanlig lärobok, för att beskriva vad det är för område man för tillfället läser om, ex.: Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 1 kap., En likvärdig utbildning. I detta fall står En likvärdig utbildning för en rubrik inom kapitlet och alltså inte för kapitlets namn. (Där står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.) 14.

Tips! För att hindra att all information man samlar på sig genom att läsa styrdokumenten försvinner i samma sekund man har lagt sig ifrån dessa finns det olika metoder för att komma ihåg det bättre. En metod som kan underlätta läsningen och låta dig förstå innehållet bättre heter: Va? Aha! Eh?. Metoden går ut på att när man läser ett dokument ska man dels anteckna de meningar och paragrafer man inte förstår betydelsen av (Va?), dels skriva ned intressanta och användbara citat (Aha!), samt dels skriva ned de ord man finner svåra (Eh?). Om man gör detta enskilt kan man prata i grupp och hjälpa varandra. Har man sedan kört fast är det bara att höra av sig till oss på Sveriges elevråd - SVEA, vi hjälper er mer än gärna! Kontakt med Sveriges elevråd - SVEA kan ske på olika sätt. Besök vårt kansli på: Norr Mälarstrand 24, 11220 Stockholm. Telefonnummer: 08-562 788 00 Mejl: eleversrattigheter@svea.org www.svea.org,www.engagerad.se Andra sidor som kan vara användbara gällande styrdokument och skolan i allmänhet: www.skolverket.se - allt om de senaste nyheterna och förändringarna i skolvärlden. www.skolinspektionen.se - sköter granskningen och bedömar ansökningar om skolor. www.regeringen.se - samlingssida för det senaste som rör Sverige. Användbar Ordlista: Antas = accepteras, godkänns Övergripande målen = Generell beskrivning av målen Underordnad = sekundär, underställd Bedriva = syssla med Speciella bestämmelser = särskilda regler & beslut Huvudmän = representanter med ansvar för ett visst arbete 15.

7. Metoder Metoder Hur förmedlar man kunskap om elvers rättigheter? För oss på Sveriges elevråd - SVEA är elevers rättigheter någonting så självklart att alla borde ha koll på dem. Men då få vet om att rättigheterna ens existerar kan man behöva hjälp att sprida kunskapen vidare. Detta är inte alltid helt enkelt och vi har därför sammanställt en rad effektiva och bra metoder, alla utformade av oss inom Sveriges elevråd - SVEA, som du kan använda dig när du vill sprida information om Elevers rättigheter på din skola. Stoppteater Antal personer/gruppstorlek: 1-4 + publik Längd: ca 30 minuter. Svårighetsgrad: 4/5 Material: Papper där det står 20 min senare Tips: Ha det i ett klassrum eller aula då en elev ska gå ut ur en dörr. Instruktioner för situationen: 1. En lärare på grundskolan låser och stänger dörren vid lektionens början. 2. Eleverna som kommer sent blir insläppta efter 20 minuter men har då missat den viktiga genomgången och har nu sämre chans att klara provet nästa vecka. Hur lösningen ska se ut: 1. Eleverna pratar med läraren och kräver att den sammanfattar genomgången som de missade för att de inte fick komma in. Detta kan eleverna kräva eftersom läraren nekar eleverna undervisning. 2. Läraren lyssnar och tar in det eleverna har och säga och ger de all information som de gick miste om. Antal personer/gruppstorlek: 2 st + publik Längd: Ca 40 minuter. Svårighetsgrad: 3/5, Material: Papper där det står 20 min senare Tips: Ha det i ett klassrum eller aula då en elev ska gå ut ur en dörr. 16.

Instruktioner för situationen: 1. Läraren vägrar att rätta en inlämning eftersom den är en vecka sen. 2. Läraren hävdar att den inte rättar inlämningen på grund av att det är orättvistmot de andra eleverna. Hur lösningen ska se ut: 1. Eleven ber om ursäkt för att inlämningen är sen med tanke på att det inte var så snällt mot de andra eleverna. 2. Eleven ska ändå få inlämningen rättad eftersom eleven har rätt att få prov och inlämningar bedömda för ett rättvist betyg, det ska inte påverkas av vilket datum eleven lämnat in inlämningen. Antal personer/gruppstorlek: 1-6 + publik. Längd: Ca 40 minuter Svårighetsgrad: 5/5 Material: Mössa på eleven. Instruktioner för situationen: 1. Läraren säger åt en elev att ta av sig mössan men eleven vägrar. 2. Läraren skickar ut eleven från lektionen och hävdar att eleven störde undervisningen. 3. Eleven tycker läraren har fel tillbaka går in i klassrummet. 4. Läraren tycker att eleven har fel och skäller nu ut den för att ha stört undervisningen ännu mer. 5. Eleven lyssnar tillslut på läraren och går ut. 6. Efter lektionen vill eleven prata med läraren men läraren vägrar för att den är så arg. 7. Eleverna går till rektorn men Han/hon vägrar lyssna. Hur lösningen ska se ut: 1. Eleven ska kräva en förklaring varför den blivit utslängd från lektionen. 2. Läraren säger att eleven stört undervisningen och därför fått lämna klassrummet. 3. Eleven frågar då om eleverna har fått vara med och påverka ordningsreglerna i skolan. 4. Läraren svarar oftast nej och eleverna ber då att få prata med rektorn om att få vara med. 5. Eleverna kan tyvärr inte vägra att inte ta av sig mössan om rektorn ändå beslutar om att ha den ordningsregeln då det är han/hon som har det avgörande ordet. 6. Eleverna får nöja sig med svaret de får från rektorn men om ordningsregeln inte ändras försöker eleverna nästa år eftersom ordningsreglerna ska beslutas om varje år. 17.

Antal personer/gruppstorlek: 10 personer. Längd: Ca 20 minuter Svårighetsgrad: 3/5 Material: Klassrum att spela upp teatern i, bänkar där eleverna sitter på lektionen. Instruktioner för situationen: 1. En elevgrupp tycker det är svårt att skriva prov då de känner att de inte kan visa vad de kan. 2. Läraren säger att klassen ändå kommer ha prov eftersom den bestämde det vid terminens början. Hur lösningen ska se ut: 1, Eleverna pratar med läraren och de säger att de ska få vara med och påverka undervisningen eftersom den så långt som möjligt kan anpassas till elevernas efterfrågan. 2. Nästa lektion samlar läraren klassen och frågar eleverna hur de vill att nästa redovisning ska se ut. 3. De kommer fram till att ha 1 prov, 2 muntliga redovisningar och 2 inlämningar. Antal personer/gruppstorlek: 1-10 + Publik Längd: Ca 20 minuter Svårighetsgrad: 3/5 Material: Mobiltelefoner och en korg att lägga telefonerna i. Instruktioner för situationen: 1. Mobiltelefoner har varit ett återkommande störande föremål under lektionerna. 2. Läraren har nu beslutat sig för att samla in alla telefoner och se till så de är avstängda innan eleverna går in genom klassrummet. 3. Eleverna ger missnöjt in telefonerna men tycker att det är orättvist. Hur lösningen ska se ut: 1. Eleverna säger att läraren inte får göra så eftersom hon/han den gör så för principsak och inte för att de stör. 2. Eleverna får nu ha sina mobiltelefoner men vet om att läraren har rätt att ta den om den stör under lektionstid. 18.

Sant eller falskt. Sant Falskt 1. 1. Lärare får ta mobiltelefoner. 2. Jag som elev kan kräva busskort. 3. Min skola kan kräva att jag har idrottsskor. 4. Min grundskola får ta betalt för skolmaten. 5. Elevrådet ska ha en egen budget. 6. Lärare får ge ogiltig frånvaro om jag går på elevrådsmöten eller annat förtroendevalt uppdrag som t.ex. skyddsombud. 7. Jag kan få sänkt betyg p.g.a. frånvaro. 8. Jag kan kräva att få ha mössa i klassrummet. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 1. Sant, en lärare får ta störande föremål under lektionstid men får inte ta den om du inte vill Läraren har dock rätten att kasta ut dig ur klassrummet om du vägrar. 2. Sant och falskt, en regel som finns på de flesta gymnasier har är att om du bor 6 km från skolan har du rätt till busskort. Så om du gör det kan du kräva det men inte annars. 3. Sant, din skola har rätten att låta elever betala en ringa summa. Summan är inte specificerad och det är därför svårt att vägra köpa om din lärare säger du ska det. Om du redan har köpt skolmaterial kan du då säga att du redan betalat och vägrar eftersom skolan ändå ska vara kostnadsfri. 4. Falskt, eftersom skolan ska vara kostnadsfri och skolmaten inte är en ringa summa kan skolan inte kräva att du ska betala det. Gäller dock inte för gymnasieskolan. 5. Falskt, elevrådet ska ha inflytande och möjligheten att göra förändring men det finns ingenstans att man kan kräva en egen budget. 6. Falskt, eleven har rätt att gå på elevrådsmöten eller t.ex. skyddsrond trots att eleven har prov. Om eleven har prov ska hon/han få göra om det på annan tid samt giltig frånvaro. 7. Falskt, betyg och närvaro är två olika saker. Så länge du gör proven/inlämningarna eller andra redovisningar har läraren tillräkligt mycket underlag för att sätta betyg. Om du går i grundskolan har du skolplikt och få därför ändå inte vara borta från lektioner. På gymnasiet får du endast indraget studiebidrag och du skolkar för mycket. 8. Falskt, det är rektorn som beslutar om ordningsregler men du har rätten att påverka ordningsreglerna genom att rektorn ska fråga eleverna vad dom tycker ordningsreglerna ska vara. 19.

Citat-jakt Antal personer/gruppstorlek: 3+ Tidsåtgång: 30 min. Svårighetsgrad: 3/5 Material: Ett enskilt eller alla styrdokument per grupp, beroende på vilken svårighetsgred man vill ha. Vad du lär dig Att snabbt kunna hitta i styrdokument, både via hänvisningar men också via citat. Instruktioner 1. En ansvarig person förbereder hänvisningar i ett eller flera av styrdokumenten. 2. Deltagarna delas upp i grupper om, förslagsvis, 3-4 i varje grupp. 3. Den ansvarige personen läser eller visar upp en hänvisning i ett av dokumenten för alla grupper. 4. Grupperna tävlar om att snabbast hitta vad som står under den specifika markeringen. 5. Den grupp som först ger den korrekta förklaringen på vad som står under hänvisningen har vunnit. 6. Om fel svar ges fortsätter letandet. Tips för att höja svårighetsgraden Använd er av flera styrdokument i övningen. Vänd på övningen. Läs eller visa upp ett citat och låt deltagarna hitta vilken den korrekta hänvisningen är. (Innan ni vänder på övningen kan det vara bra att upplysa deltagarna om innehållsförteckningen som finns i 1 kap. i Skollagen.) Diskussionfrågor Tid för diskussion kan ges efter varje avklarad hänvisning eller citat. Exempel på frågeställningar är: Vad innebär citatet? Hur ser det ut i verkligheten? Om det inte efterlevs, hur kan vi ändra på det? Exempel på hänvisningar och citat hittar du i Material till metoder. 20.

Memory Antal personer/gruppstorlek: 2+ Längd: 20 min Svårighetsgrad: 3/5 Material: Ett enskilt, eller alla styrdokument per par, beroende på vilken svårighetsgrad man vill att memoryspelet ska ha. Vad du lär dig Att snabbt kunna hitta i styrdokument med hjälp av kapitelnamn och hänvisningar. Instruktioner 1. Konstruera ditt eget memory eller kopiera och använd vårt exempel, du hittar det i Material till metoder. 2. Klipp ut alla bitar och vänd dem med blanksidan uppåt. 3. Deltagarna delas upp i, förslagsvis, par. 4. Ena spelaren börjar med att vända upp två bitar. Om de matchar varandra tar spelaren bort dem från spelplanen. Spelaren får därefter vända på två nya bitar. 5. Om bitarna inte matchar med varandra får spelaren vända bitarna med blanksidan upp igen. Det är därefter den andra spelarens tur med att vända på två bitar. 6. När alla bitar är borta från spelplanen är spelet över. Tips för att göra det roligare Om man inte vill samarbeta kan man alltid tävla. När spelet är slut har den personen med flest par vunnit. Ha gärna de aktuella styrdokumenten bredvid för att snabbt kunna leta upp hänvisningen. Diskussionfrågor Tid för diskussion kan ges efter att memory-spelet är avklarat. Exempel på frågeställningar är: I mer detaljerad form, vad säger hänvisningen? Hur ser det ut i verkligheten? Om det inte efterlevs, hur kan vi ändra på det? Exempel på memory hittar du i Material till metoder. 21.

8. Material till metoder till Metod Citat-Jakt Skollagen, 2 kap., 20 (Krav på lärare vid anställning) Skollagen, 2 kap. 29 (Tillgång till Studie- och yrkesvägledare) Skollagen, 3 kap. 17 (Information om skälen till betyg) Skollagen, 4 kap. 9 (Elevers inflytande och tillgång till information) Skollagen, 5 kap. 3 (Arbetsmiljö präglad av trygghet och studiero) Skollagen, 7 kap. 10 (Inträdande av skolplikt) Skollagen, 10 kap. 10 (Grundskolan skall vara avgiftsfri) Skollagen, 16 kap. 18 (Rätt till ett visst antal undervisningstimmar) Skollagen, 24 kap. 17 (Rätt till särskild undervisning) 22.

Exempel memory - skollagen Kapitlet berättar om vad för inflytande elever ska ha över sin utbildning 4 kap. Kvalitet & Inflytande Kapitlet berättar om hur ordningsregler i skolan ska utarbetas 5 kap. Trygghet & Studiero (4 kap.) (5 kap.) Kapitlet berättar om vilka skyldigheter personalen har mot kränkande behandlig 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Kapitlet berättar om hurmånga dagar skolans verksamhet omfattar 7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning (6 kap.) (7 kap.) Kapitlet berättar om hur ofta en elev i grundskolan ska ha utvecklings-samtal 10 kap. Grundskolan (10 kap.) (15 kap.) Kapitlet berättar om vilka som har rätt att inspektera skolan och ägna den tillsyn 26 kap. Tillsyn, statlig kvalitets-granskning och nationell uppföljning & utvärdering (26 kap.) (29 kap.) Kapitlet berättar om hur mycket gymnasieskolan får ta ut i avgifter av eleverna Kapitlet berättar om hur kommunen ska ansvara för icke skolpliktiga ungdomar 15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasie-skolan 29 kap. Övriga bestämmelser Kapitlet berättar om vad tystnadsplikten innebär och vad den omfattar 29 kap. Övriga bestämmelser Kapitlet berättar om vad som gäller vid betygssättning i grundskolan 10 kap. Grundskolan (29 kap.) (10 kap.) Kapitlet berättar om i vilka former utbildningen i gymnasieskolan ska ges 16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan Kapitlet berättar om på vilka grunder överklagande får ske 28 kap. Överklagande (16 kap.) (28 kap.) Detta exempel-material är skapat med hjälp av Skollagen. Metoden går givetvis bra att använda i träning av de andra styrdokumenten.

Sveriges elevråd SVEA är en samarbetsorganisation av och för elevråd i övre grundskolan och gymnasiet.vi är elevråd som tillsammans verkar för en bättre och mer demokratisk skola. Vår riksorganisation består främst av ideella och finns till för att: Inspirera, stötta och utveckla elevråd Föra fram elevråds och där av elevers röst i skolpolitiken Öka kunskapen om elevers rättigheter och elevers rätt hos alla som verkar inom skolan Sveriges elevråd SVEA tror på en bättre och mer demokratisk skola. Vi vill ha bättre utbildning, bättre arbetsmiljö, skoldemokrati och en roligare skolgång på alla skolor. Vill ditt elevråd samma sak ska ni vara medlemmar i Sveriges elevråd -SVEA. Vi vet att elever är de som bäst vet hur det är att gå i skolan idag och att elevers åsikter är värda att tas på allvar. Därför tror vi på elevråd. Engagerad.