Rapport från Analysgruppen

Rapport från Analysgruppen Budgetberedningen 15422 www.varnamo.se/budget216bbvår H

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Åldersfördelning per kommun, andel (%) 5,9 5,6 6,4 6,5 4,4 5,4 5,9 6,8 6, 14,8 14,5 16,4 16,7 14,7 16,9 15,5 17,9 17, 56,1 56, 55,6 54,4 54,1 56,4 54,9 54,1 54,8 4,7 5,1 5, 4,6 4,7 4,4 4,8 4,6 4,6 11,6 12,1 1,9 1,8 14,1 1,8 11,8 1,5 11,1 5,8 5,6 5, 5,6 6,6 5,1 6, 5,1 5,5 Invånare 8+ Invånare 65-79 år Invånare 2-64 år Invånare 16-19 år Invånare 6-15 år Invånare 1-5 år Födda, antal Värnamo ligger högre än riket och länet av antal invånare 2-64 år, alltså de i arbetsför ålder. Värnamo har en mindre andel I åldersgruppen i 65-79 år än riket och dessutom visar annan statistik en svagare ökningstakt. I åldersgruppen 8 + har Värnamo ungefär samma andel som riket och länet. Definition: Åldersfördelning per kommun år 214.

6 59 58 57 56 55 54 53 52 51 5 56, Invånare 2-64 år, andel (%) 57,6 56,1 56,4 56,1 56,4 56, 55,6 55,7 54,9 54,4 54,7 54,1 54,9 54,9 54,1 55,7 54,8 21 211 212 213 214 Värnamo ligger högre än riket och länet i andel av antal invånare 2-64 år, alltså de i arbetsför ålder. Definition: Antal invånare 2-64 31/12 dividerat med antal invånare totalt 31/12. Källa: SCB. (kolada.se N1961).

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Förvärvsarbetande invånare 2-64 år, andel (%) 82,9 81,3 81,5 81,6 85,9 8,1 81,5 77,8 78,5 29 21 211 212 Värnamo ligger över riket och länet gällande antal förvärvsarbetande i åldern 2-64 år. En marginellminskning har dock skett mellan åren 212-213 från 83,3 % till 82,9 %. 213 Definition: Antal förvärvsarbetande i åldern 2-64 år dividerat med antal invånare i åldern 2-64 år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). (kolada.se N914)

45 Förvärvsarbetande totalt, antal 4 39 24 35 3 25 29 2 15 16 854 14 275 13 653 2 631 2 237 21 211 212 213 1 5 Värnamo Gislaved Ljungby Falkenberg Kungsbacka Piteå Förvärvsarbetande totalt, antal (N946)

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Särskilt boende Positivt Särskilt boende Negativt Särskilt boende Brukarbedömning, helhetssyn Brukarbedömning, trygghet Brukarbedömning, sociala aktiviteter Kostnad per brukare Brukarbedömning, hänsyn till åsikter och önskemål

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 5,5 5,5 4,7 4,2 3,7 5,9 4,3 4,4 4,3 21 211 212 213 Värnamo ligger över både riket och länet. Inom ramen för Samverkansutredningen konstaterades en överkapacitet på platser i Värnamo. Omsorgsnämnden beslutade därför i mars 213 att minska antalet platser på särskilt boende med 13 stycken. Siffran för andel invånare 65 + i särskilt boende i Värnamo för 214 är nu 4,84 %. Jämförbara siffror med övriga kommuner är ännu inte publicerade. Andelen personer 65-79 år av befolkningen, är lägre i Värnamo 2,6 % än riket 22,7%. Andelen invånare över 8 år är för Värnamo 5,9 % och riket 6, %. Detta visar storleken på den målgrupp som kan ha behov av särskilt boende. Definition: Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl SoL den 1/1 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 1. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik t.o.m. 26, Socialstyrelsens individstatistik fr.o.m. 27. (N2389)

1 2 1 8 6 Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare 682 184 699 263 687 656 689 671 579 187 596 632 585 677 538 46 493 45 Värnamo ligger under både riket och länet. Dock har en kostnadsökning skett de senaste 3 åren både i Värnamo, på länet och i riket. 4 2 29 21 211 212 213 Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg exkl. lokalkostnader, dividerat med antal personer 65+ som bor permanent i särskilda boendeformer. Avser samtlig regi. Fr.o.m. 213 så avses ett månadssnitt under året av individstatistiken. 27-212 hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/1. T.o.m. 26 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Källa: SCB och Socialstyrelsens individstatistik. (kolada.se N232)

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 76 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%) 87 82 82 83 76 8 81 8 212 213 214 Värnamos resultat ligger under riket och länet. Kommunens rankning bland landets 29 kommuner är 179. Rikets och länets resultat är oförändrat medan Värnamos resultat försämras. Sedan hösten 214 arbetar särskilt boende med den modell som introducerades i hemtjänsten hösten 213, för behovsstyrd schemaplanering där brukarens åsikter och önskemål får en mer framskjuten plats. Detta ser vi inte effekterna av ännu. Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 212. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. (kolada.se U23461)

Hemtjänst Positivt - Hemtjänst Negativt - Hemtjänst Beviljade hemtjänsttimmar per månad och personer 65 + med hemtjänst Personalkostnad i ordinärt boende Brukarbedömning, hänsyn till åsikter och önskemål Brukarbedömning, helhetssyn R

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 7,4 7,8 7, 7,6 6,9 7,3 7,5 7,3 7,2 21 211 212 213 Den politiska viljan har sedan länge varit att vara generös med att bevilja hemtjänst för att möjliggöra kvarboende i hemmet och skjuta upp inflyttning till särskilt boende. Huruvida detta har ett samband är svårt att utvärdera. Nationell statistik för jämförelser av medelåldern vid inflyttning till särskilt boende, finns ej Definition: Antal personer 65+ i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst den 1/1 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 1. Källa: SCB och Socialstyrelsen mängdstatistik t.o.m. 26, individstatistik fr.o.m. 27. (kolada.se, N2189)

35 Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal Värnamo ligger under både riket och länet trots en mindre ökning från 213. 3 25 2 15 1 5 16,2 15,5 12,4 23,3 2,8 2,5 2,5 21, 29 21 211 212 213 Definition: Antal beviljade/beräknade hemtjänsttimmar under oktober månad till personer 65+ dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1/1. Källa: Socialstyrelsens mängdstatistik. (kolada.se, N2183)

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 89 93 94 91 91 92 92 91 91 212 213 214 De äldres omdömen om hemtjänsten i riket är höga. Värnamo ligger strax under rikssnittet. Av Sveriges 29 kommuner placerar vi oss på: 213: 226:e plats, 214: 199:e plats En förklaring kan vara att 4 % av hemtjänst besluten i Värnamo omfattar en tidsrymd på max 2 månader. Detta kräver en mycket flexibel organisation då påfrestningarna med ständiga förändringar är stora. Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 212. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. (kolada.se, U21468) Dessutom har hemtjänsten under ett antal år haft hög personalomsättning vad gäller chefer 212 4 % 213 4 % 214 2 % Hög personalomsättning bland chefer försvårar utvecklings arbete då arbetet riskerar att hela tiden behöva starta om.

4 35 3 25 2 15 1 5 24 515 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 15 723 349 499 269 974 233 289 211 451 235 314 253 12 248 127 29 21 211 212 213 Ökning i alla kommuner utom Piteå. En statistikförändring har skett från 213, måttet delas på färre personer. Från 212 till 213 innebär det för Värnamos del att 46 % av brukarna togs bort från beräknings underlaget vilket ledde till att kostnaden per brukare ökade från ca 14 till cirka 24. En ytterligare förklaring kan vara att enligt SKL så ökar kostnaden i hemtjänsten med 5 % vid övertagandet av hemsjukvård. Sedan många år tillbaka har omsorgs nämnden haft en inriktning att vara generösa med trygghetslarm och matdistribution, med förhoppningen att skjuta upp mer omfattande insatser. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Fr.o.m. 213 exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad. Fr.o.m. 27 hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m. 26 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. (kolada.se, N211)

Funktionshinderomsorgen (LSS) Positivt - LSS Kostnad boende enligt LSS per brukare Kostnad personlig assistans, kr invånare -64 år Boendeplatser där den enskilde har möjlighet till en aktivitet per dag utanför boendet Negativt - LSS Personer med boende enligt LSS av total antal personer med LSS insats Boendeplatser där den enskilde har möjlighet till internetuppkoppling i sin lägenhet

1,2 1,,8,6,4,2, Invånare -64 år med insatser enl. LSS, andel (%),79,78 1,6,92,61,84,77,85,83 29 21 211 212 213 Värnamo ligger under riket. Behovet av boendeplatser har minskat de senaste 5 åren. 4 % av brukarna i Värnamo inom LSS är 6 år eller äldre. Tillströmningen av människor i behov av LSS insatser har inte ökat i motsvarande grad som dessa brukare försvinner. Tendens finns dock till ökat behov av boende hos personer med framförallt neuropsykiatriska handikapp. Definition: Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern -64 år (exklusive personer med råd och stöd enligt 9 1 LSS som enda LSS-insats)den 1/1, dividerat med antalet invånare i åldern -64 år den 31/12 multiplicerat med 1. Fram t.o.m. år 23 förekommer även personer 65 år och äldre i uppgiften om antal personer med verkställda beslut enligt LSS. Detta antal är dock förhållandevis litet och påverkar nyckeltalet marginellt. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik. (kolada.se N2889)

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kostnad boende enligt LSS kr/brukare 923 687 893 584 764 529 761 616 8 646 811 57 576 776 51 181 59 285 29 21 211 212 213 Värnamo ligger under riket men i nivå med länet.värnamo har historiskt sett haft en hög kostnad för boende då vi varit en kommun med flera vårdhem för funktionshindrade. Först från 213 har en anpassning skett till ett minskat behov som dock inte slagit igenom fullt ut.trots detta ligger vi på en kostnad under riket. Bland de personer som framgent kommer att efterfråga boende finns flera med neuropsykiatriska diagnoser med omfattande problematik vilket kan innebära att kostnaden ändå kan komma att öka. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting och externa intäkter för bostads- och lokalhyror, dividerad med antal barn och ungdomar i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom enligt 9 8 LSS samt antal personer i bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 9 LSS. Källa: SCB och Socialstyrelsen. (kolada.se N2814)

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) 23 89 69 89 96 53 55 63 214 Boende i LSS gruppbostäder i Värnamo har i betydligt mindre grad än riket och länet tillgång till internetuppkoppling. Möjligheten till internetuppkoppling är en viktig fråga för både äldre och funktionsnedsattas livskvalité och utreds under våren 215 på omsorgsförvaltningen. Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal boendeplatser på boende enl. LSS 9.9 med möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, dividerat med totalt antal boendeplatser enligt LSS 9.9 i kommunen. Avser om det finns en infrastruktur för internetuppkoppling som den boende kan ansluta sin egen dator eller läsplatta till, oavsett om det är avgiftsfritt för den boende eller ej. Frågan avser inte tillgång till gemensam dator med internet i gemensam lokal och inte heller uppkoppling via eget mobilt bredband. Lösningar som kräver extra teknisk utrustning såsom modem anslutet till telefonjack exkluderas. Avser alla boendeenheter oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. (kolada.se U28436)

3 2 5 2 1 5 1 5 Kommunens ersättning från Försäkringskassan för personlig assistent enligt SFB, kr/inv 492 735 2 65 563 778 2 744 1 7 1 391 1 195 29 21 211 212 213 Denna ersättning får kommunen för brukare med beslut som överstiger 2 timmar per vecka för de grundläggande behoven enligt LSS. Värnamo får bara knappt hälften av ersättning för personlig assistens från Försäkringskassan jämfört med riket och knappt en tredjedel jämfört med länet. En trolig förklaring till detta är att FK i Värnamo har arbetat mycket aktivt med 2-års omprövningar där de tillämpat lagstiftningens nya striktare bedömningar där ingången till att erhålla personlig assistans blivit mycket svårare. FK nationellt, är medvetna om att bedömningarna skiljer sig åt i landet och arbetar för en mer enhetlig bedömning. Det finns inte jämförande statistik över hur många brukare som har personlig assistans per kommun men däremot antalet årsarbetare 213 där Värnamo ligger under både riket (56) och länet (86) med 36 årsarbetare. Definition: Intäkter från Försäkringskassan för personlig assistans dividerat med antal invånare den 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. (N281) Huruvida detta står för den striktare bedömningen eller att behovet av personlig assistans är mindre i Värnamo, är svårt att säga.

Räddningstjänsten- nyckeltal Positivt - Räddningstjänsten Negativt - Räddningstjänsten Kort responstid Färre antal utvecklade bränder i byggnad Fler antal personer utbildade i att förebygga/hantera bränder eller andra olyckor Hög nettokostnad Få antal kvinnor som arbetar som brandpersonal i utryckningstjänst M

14 12 1 8 6 115 Antal trafikolyckor enl MSB 17 96 95 67 69 55 54 Värnamo kommun har ett högt antal trafikolyckor dit Räddningstjänsten larmats. Man kan förmoda att det beror bl.a. på att vi har tre väldigt trafikerade vägar genom kommunen. 4 36 211 2 212 213 Definition: Antal trafikolyckor dit räddningstjänsten larmats enl Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1,,55 Utvecklade bränder i byggnad, antal/1 inv,66,52,63,29,78,63,82,7 29 21 211 212 213 Sedan 21 har antalet utvecklade bränder i Värnamo kommun minskat årligen och ligger klart under riket. En låg responstid och utbildning påverkar detta nyckeltal positivt. Värnamo har dessutom större andel skarpa(larmet kopplat direkt mot SOS) automatiska brandlarm, 12 % i jämfört med riket där det är 4-5 % Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Uppgifterna har hämtats från Räddningsverkets insatsregister som bygger på de insatsrapporter som räddningstjänsterna utformar efter insatser/utryckningar. Registret innehåller bland annat alla insatser som den kommunala räddningstjänsten gjort till brand i byggnad. Med byggnad menas såväl bostäder som allmänna byggnader, industribyggnader mm. Med utvecklad brand avses sådana insatser där det fortfarande brinner när räddningstjänsten anländer. Räddningsverkets insatsregister fångar enbart sådana bränder som varit föremål för räddningsinsats. Antalet räddningsinsatser har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. Uppgifterna gäller för perioden år T-4 till år T. Källa: MSB (kolada.se U7415)

12 1 8 6 4 2 Personer utbildade i att förebygga/hantera bränder eller andra olyckor, antal/1 inv 87,5 73, 29,3 77,1 19,4 7,4 61,7 52,1 43,1 21 211 213 Värnamo kommun ligger betydligt över riket. Det höga antalet utbildade i Värnamo borde ha en koppling till det låga antalet utvecklade bränder, men sambandet är svagt eftersom t.ex Ljungby och Kungsbacka har mindre utbildningsinsatser. 29 och 212 års siffror är bortplockade, pga inrapporteringsfel. Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer som har utbildats av kommunen i att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor per 1 invånare. Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (kolada.se U7424)

16 14 12 1 8 6 4 2 Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för räddningstjänst, mediantid i minuter 1, 1, 12,6 11,4 12,7 12,1 1,6 12,6 12,8 21 211 212 213 Värnamo ligger tillsammans med Gislaveds kommun bäst till i förhållande både till riket och jämförelsekommunerna. Räddningstjänsten i Värnamo har valt att på flera platser i kommunen satsa på FIP (Första-Insats- Person) -organisationen vilket medför en låg responstid och en högre kostnad. Gislaved har infört FIP fr.o.m år 213. 214 Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att räddningstjänsten anländer till skadeplatsen. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. Mätperioden avser juni T-1 till juni T där värdet ligger på år T. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. källa: SOS alarm (kolada.se U7442)

1 2 1 8 6 4 2 Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv 1 9 1 136 1 5 1 24 968 88 819 858 615 29 21 211 212 213 Värnamo ligger över riket tillsammans med några av jämförelsekommunerna. Det kan bero på hur man är organiserade, hur många deltidsstyrkor, om man har FIP(FörstaInsatsPerson) etc. Kungsbacka kommuns räddningstjänst lägre kostnader kan bero på att det ingår i Räddningstjänsten Storgöteborg. Definition: Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för räddningstjänst, dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser insatser som görs i syfte att förebygga och åtgärda brand, olyckor, skador och andra nödsituationer. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. (kolada.se N741)

Medborgarförvaltningennyckeltal Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd Unga vuxna med ekonomiskt bistånd andel % 18-24 år Ej återaktualiserade personer inom ett år efter avslutat försörjningsstöd Vårddygn i institutionsvård barn och vuxna Kostnad individ- och familjeomsorg totalt Socialsekreterare med mer än 2 år i yrket inom ekonomiskt bistånd Kostnad arbetsmarknadsåtgärd kr/inv Ej återaktualiserade ungdomar 13-2 år, ett år efter avslutad utredning/insats R

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 5,6 7,2 5,6 5,7 3,4 Arbetslöshet, (%) 18-64 år 6,8 6, 7,6 6,8 21 211 212 213 214 Värnamo ligger under riket och strax under Jönköpings län. Dessutom har arbetslösheten sjunkit med nästan 1 % senaste året. Värnamo är nu nere på samma nivå som efter finanskrisen 28. Innan finanskrisen var arbetslösheten 1,6 % i Värnamo och 5 % i riket. Definition: Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. (kolada.se N919)

1 4 1 2 1 8 6 4 2 Kostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv 1 2 962 924 784 818 737 713 239 273 29 21 211 212 213 Kostnaden för arbetsmarknads åtgärder är betydligt högre än i riket och länet och ökar dessutom 213. Kostnaden för försörjningsstöd har trots detta ökat. Värnamo har sedan 21 satsat betydligt mer pengar än län och riket på arbetsmarknadsåtgärder. Trots detta har Värnamo den högsta ökningen av försörjningsstöd av jämförelse kommunerna. Lägger man samman nettokostnader för arbetsmarknadsåtgärder (arbetssökande som deltar i arbetsmarknadsåtgärder eller som fått kommunala anställningar) och försörjningsstöd per invånare har Värnamo ändå en högre kostnad 1 423 kr/inv än riket 1 262 kr/inv Värnamo kommun har dessutom haft den högsta procentuella ökningen av försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder av alla jämförelse kommuner: Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för arbetsmarknadsåtgärder, dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Avser sysselsättningsfrämjande åtgärder t.ex. instegsjobb och sysselsättning inom jobb- och utvecklingsgarantin, offentligt skyddade anställningar (OSA) och andra arbetsmarknadsåtgärder som finansieras helt eller delvis av kommunen. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. (kolada.se N48) Värnamo 22,4, Gislaved 15,8, Falkenberg 13,1, Region Jlän 12,7, Alla kommuner 12, Varuprod 11,1 Piteå -2,7, Kungsbacka -3,4 Ljungby -32,1

12 1 8 6 4 2 855 Kostnad för utbetalt ekonomiskt bistånd, kr/invånare 815 585 872 57 592 995 898 869 21 211 212 213 Värnamo ökar mer än jämförelse kommunerna och ligger jämt med riket men mycket under länet. Om man jämför med Gislaveds kommun så trots högre arbetslöshet på 1,6 % (18-64 år) än Värnamo, betalar Värnamo ut mer bistånd per invånare. Värnamo kommun har den högsta procentuella ökningen av utbetalt ekonomiskt bistånd, mellan åren 212-213 av alla jämförda kommuner. Värnamo 18,6, Ljungby 1,8, Region Jönköpings län 8,2, Gislaved 6,8, Varuprod.kommuner 4,7, Alla kommuner 3,3, Falkenberg -1,1, Kungsbacka -3,8 Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Totalt utbetalat ekonomiskt bistånd för året i kronor dividerat med antal invånare i kommunen. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) (kolada.se U311) Vad beror den kraftiga ökningen på? Det kan inte vara arbetslösheten som är förklaringen då den ökat marginellt i gruppen 16-64 år och minskat 1 % i gruppen 18-64 år. En förklaring kan vara den höga personalomsättningen bland de 11 st socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd som år 214 var 48 %. 213 låg omsättningen mellan 4-5 %. Utöver denna personalomsättning har man dessutom haft inhyrda handläggare med 3 personal.

4 35 3 25 2 15 1 5 Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde 16 21 25 18 5 17 14 16 21 211 212 213 Värnamo har minskat väntetiden och ligger jämt med riket och strax under länet De två mest erfarna socialsekreterarna finns numer i en så kallad mottagnings grupp som sorterar ärende. Gruppen ska utökas med ytterligare en personal. 214 Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt angående ansökan om försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. (kolada.se U3142)

1 8 6 4 2 33,3 Socialsekreterare med mer än två år i yrket inom ekonomiskt bistånd, andel (%) 92,9 71,4 66,7 73,7 92,9 77,2 68,7 68,5 213 214 Värnamo ligger betydligt under både riket och länet och situationen försämras. Siffror från personalomsättningen för Värnamos socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd är: 213 55 % 214 55 % Statistiken pekar på att Värnamo har svårare att behålla personal är jämförelse kommunerna. Definition: Socialsekreterare med mer än två år i yrket inom ekonomiskt bistånd, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd på hel- eller deltid och som har arbetat mer än två år i yrket dividerat med totalt antal socialsekreterare. (kolada.se U31438)

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ej återaktualiserade barn -12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 76 86 7 72 81 81 78 77 211 212 213 214 Värnamo ligger strax under riket och länet. Gislaved med mycket sämre socioekonomiska förutsättningar( se bild) har större andel som inte återkommer. Den höga ärende inströmningen för barn och unga har ökat med 8 % på 2 år vilket troligen inneburit att socialsekreterarna inte alltid kunnat göra ett lika omsorgsfullt arbete som tidigare. Anlitandet av konsulter, med den diskontinuitet som det innebär, kan också bidragit till sämre siffrorna Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) barn i åldern -12 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. (kolada.se U33461)

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ej återaktualiserade ungdomar 13-2 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 7 86 72 72 84 81 78 78 Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) ungdomar i åldern 13-2 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. (kolada.se U334) 21 211 212 213 214 Värnamo ligger under riket och länet 213 låg Värnamo bättre till än riket - men en försämring har skett Fler återkommer i denna åldersgrupp efter utredning jämfört med yngre barn. Återigen har Gislaved med mycket sämre socioekonomiska förutsättningar, större andel som inte återkommer Den höga ärende inströmningen för barn och unga har ökat med 8 % på 2 år vilket troligen inneburit att socialsekreterarna inte alltid kunnat göra ett lika omsorgsfullt arbete. Anlitandet av konsulter, med den diskontinuitet som det innebär, kan också bidragit till sämre siffrorna

4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 3 517 3 498 3 414 2 999 3 32 3 98 3 175 2 865 2 292 29 21 211 212 213 För att förstå detta nyckeltal är det extra viktigt att läsa definitionen. Värnamo har lägre kostnader än riket och länet. Flera av jämförelsekommunerna har minskade kostnader, dock inte Värnamo. Det vi vet att är att kostnaden för ekonomiskt bistånd per invånare har ökat i Värnamo sedan 21 och driver på kostnaden. För att få en fylligare bild av vad som ytterligare förklarar kostnadsökningen krävs en fördjupning kring övriga poster som ingår i nyckeltalet. Med hänsyn tagen till de socioekonomiska förutsättningarna borde Gislaved ha betydligt högre kostnader än Värnamo, men ligger nästan lika. Kungsbacka som har det mest gynnsamma socioekonomiska utgångsläget ligger också lägst. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för individ- och familjeomsorgen, inkl.familjerätt och familjerådgivning dividerad med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser vård för vuxna med missbruksproblem, barn- och ungdomsvård, övrig vuxenvård, ekonomiskt bistånd samt familjerätt och familjerådgivning. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. (N311)

Tack för oss!