Bräcke kommun 2008-2012



Relevanta dokument
Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun

Klimatpolicy Laxå kommun

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Beskrivning av ärendet

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Energieffektivisering i landzbygdsbutiker!

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Energi- och klimatstrategi

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Förslag till energiplan

Sysselsättningseffekter

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 2 inledning

Energi- och klimatstrategi

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Styrdokument för energieffektivisering

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Fossilbränslefri kommun 2025

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

ALVESTA NÄSTA!


Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Lokala perspektiv och hållbarhet

Energihushållning. s i handboken

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Energiskaffning och -förbrukning 2012

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Energi och klimatstrategi

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun

Energistrategi en kortversion

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Indikatornamn/-rubrik

Strategi för Energieffektivisering Ljusdals kommun

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

UTKAST. Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Vindpark Töftedalsfjället

Energigas en klimatsmart story

Statens energimyndighets författningssamling

Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen

Kommunal Energieffektiviseringsplan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Energikällor Underlag till debatt

Förnybarenergiproduktion

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Motion om energibesparingar

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län

1. Energikontor Norr AB 2. Energikontoret Jämtland Härjedalen 3. Energikontor Västernorrland 4. Energikontor Gävleborg 5. Energikontor Dalarna 6.

Energianalys. Kjelles Blom och Fritidsmarknad

Biokraftvärme isverigei framtiden

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

Energi- och klimatstrategi

Uppföljning Göteborgs universitets klimatstrategi Ellen Lagrell, april 2012

1.1 START. Hans Nilsson. tfn: +46-(0)

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Energi- och klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Strategi för energieffektivisering

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Samrådsyttrande över detaljplaneprogram för del av Kronan 1:1, Kronanvägen, SBF 2015/46 Ärendenr M 2016/2060 4

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

El- och värmeproduktion 2010

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Energisituation idag. Produktion och användning

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013

Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Energiutredning/Energideklaration

Transkript:

Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007

Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande dokument utgör underlag för beslut avseendet förslaget till energi- och klimatstrategi för Bräcke kommun. Nedan redovisas bakgrund och syfte för strategin samt slutligen de övergripande målsättningar för Bräcke kommun som föreslås. 1.1. Bakgrund I översiktsplanen för Bräcke kommun fastslås att energianvändningen ska minska samt att de förnybara energikällornas andel av den totala energianvändningen ska Oka. Mot denna bakgrund uppdrogs Energikontoret i januari 2007 att, tillsammans med tekniska avdelningen, utforma en energi- och klimatstrategi 1 som ska ligga i linje med internationella, nationella och regionala miljömål samt Bräcke kommuns översiktsplan. 1.1.1. Internationella och nationella målsättningar Vid klimatkonferensen i Kyoto 1997 förband sig EU-länderna att minska utsläppen av koldioxid med 8% fram till perioden 2008-2012 med 1990 som basår. Sveriges målsättning för motsvarande tidsperiod är att utsläppen av växthusgaser, räknat i koldioxidekvivalenter, skall minska med 4 %. 1.1.2. Regionala målsättningar I de regionala miljömålen anges bland annat följande mål avseende de nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljo 2 : Jämtlands län skall bli en fossilbränslefri region innan år 2050. Utsläppen av växthusgaser per capita ska minska med 50 % från 1990 till 2020. Nettoexporten av klimatneutral energi ska Oka med 2,6 TWh till år 2015. För att förbereda länet för klimatförändringarnas samhällseffekter ska medvetenheten Oka markant till 2010 och förebyggande åtgärder inledas före 2010. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser skall tas tillvara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. 1.1.3. Översiktsplan för Bräcke kommun Av kapitlen 1.1.1 1.1.2 framgår att Bräcke kommun omfattas av ett antal mål inom energi- och klimatområdet på internationell, nationell och regional nivå. Även i Översiktsplanen för Bräcke kommun återfinns ett antal övergripande målsättningar inom dessa områden, främst avseende vattenkraft, vindkraft och energiförsörjning 3. 1 Enligt Naturvårdsverkets kriterier bör en klimatstrategi innehålla; inventering av utsläpp av växthusgaser, mätbara mål för utsläppen av växthusgaser, en handlingsplan med åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser samt en redovisning av hur mål och handlingsplan avses följas upp. 2Länsstyrelsen Jämtlands län. Regionala miljömål gem ensamma miljöambitioner för Jämtlands län. Från länet exporteras årligen cirka 10 TWh el samt skogsråvara motsvarande cirka 7-10 TWh. Målet om ökad export med 2,6 TWh/år innebär en stor utmaning men samtidigt en stor utvecklingspotential. 3 Bräcke kommun. Översiktsplan för Bräcke kommun. (Kommunfullmäktige 2003-12-17, 50)

Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 3 Avseende områdena vattenkraft och energiförsörjning sammanfaller översiktsplanen i allt väsentligt med de regionala miljömålen. Det finns därför ingen anledning för Bräcke kommun att utforma några nya riktlinjer inom dessa områden men riktlinjerna bör omsättas i konkreta handlingsplaner. Förutsättningarna för utbyggnad av vindkraft, såväl ekonomiska som tekniska och fysiska, har dock förändrats påtagligt sedan översiktsplanen för Bräcke kommun antogs. Den vindkraftpolicy 4 som antogs år 2000 visade bland annat att inget sammanhängande område i Bräcke kommun uppfyllde dåvarande kriterier som riksintresseområden för vindkraft men under 2006 presenterades en ny vindkartering 5. Den nya karteringen indikerar att det finns områden i Bräcke kommun, dels på gränsen till Ånge kommun och dels på gränsen till Ragunda kommun, som initialt uppfyller Energimyndighetens kriterier avseende riksintresse för vindkraft. Detta är ett skäl till att stora kommersiella aktörer under hösten 2007 visat intresse för utbyggnad av vindkraft i dessa områden. 1.2. Syfte Syftet med förslaget till energi- och klimatstrategi är i första hand att fastställa övergripande målsättningar inom energi- och klimatområdet för Bräcke kommun. Under förutsättning att målsättningarna fastställs kommer en handlingsplan avseende perioden 2008 2012, med tillhörande genomförandeplan, att utformas. Genomförandet av handlingsplanen skall då i första hand bidra till att de fastställda målsättningarna för Bräcke kommun uppnås. En positiv följdeffekt är att det även kommer att bidra till att motsvarande målsättningar på regional, nationell och internationell nivå kan uppnås. 1.3. Metod Förslaget till energi- och klimatstrategi har utformats under perioden januari - oktober 2007. Arbetet, vilket delfinansierats via det nationella projektet REKLIM, har övergripande bestått av nedanstående moment: - Kartläggning av underlaget för utbyggnad av fjärrvärme i kommunens tätorter. - Kartläggning av energianvändning i fastigheter ägda av Bräcke kommun. - Utformning av riktlinjer för kravställning vid nybyggnation. - Utformning av riktlinjer för utbyggnad av vindkraft. - Utformning av riktlinjer för utbyggnad av vattenkraft. - Kartlättning av möjligheterna för utbyggnad av tankställen för alternativa drivmedel. Viktiga verktyg i arbetet har varit skriften Steg för steg strategi för systematiskt energiarbete samt otalet möten och övriga kontakter mellan personal vid Energikontoret och Bräcke kommun. Arbetet har bland annat resulterat i de målsättningar som presenteras i kapitel 1.4. 4Länsstyrelsen Jämtlands län. Vindkraft i Jämtlands län Länsstyrelsens policy för lokalisering av Vindkraftverk. (2000-02-2 8) 5Energimyndigheten. www.energimyndigheten.se, Hem Energikällor Vindkraft Bygga vindkraftverk Vindkartering (2007-06-06)

Energi- och klimatstrategi för Bräcke kommun 2008 2012 4 1.4. Målsättningar för Bräcke kommun Med hänvisning till den bakgrund som presenteras i kapitel 1.1 föreslås följande övergripande målsättningar för Bräcke kommun: Utsläppen av koldioxid ska minska med 15% fram till år 2015, jämfört med 2004 Motivering: Utsläppen av koldioxid i Bräcke kommun minskade med 21% mellan 1990 och 2004. För att utsläppen av växthusgaser i Jämtlands län ska kunna halveras till år 2020 i jämförelse med år 1990 behöver dock denna positiva utveckling förstärkas ytterligare. Dessutom motsvararförbrukning av el och eldningsolja i dagsläget cirka 20 % respektive cirka 10% av de totala utsläppen i Bräcke kommun vilket gör att det även finns goda ekonomiska skäl att minska utsläppen ytterligare. Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 10 % från 2006-2010 Motivering: Energianvändningen i kommunens fastigheter är relativt stor vilket i sin tur innebär att det finns stor potential för minskad energianvändning och därmed minskade energikostnader. År 2006 uppgick dessa till cirka sex miljoner kronor. Dessutom ska hyres- och bostadsrätthus, lokaler och specialbyggnader över 1 000 m2 till årsskiftet 2008/2009 ska ha genomgått en energideklaration 6. Sammantaget avkrävs Bräcke kommun ett systematiskt energiarbete vilket innebär att energiaspekter hanteras strukturerat i såväl investeringsprojekt som i den löpande driften. Föreslagen systematik avseende perioden 2008 2012 är att i första hand minska energianvändningen vid skolorna i Bräcke, Gällö och Kälarne. År 2008 ska energianvändningen i nya kommunal byggnader uppgå till högst 100 kwh/m 2 *årmotivering: För inlämnade bygganmälningar efter den 1 juli 2007 gäller nya byggregler vilka ställer högre krav på att bygga energieffektivt. För den klimatzon som Bräcke kommun tillhör gäller att energianvändningen får uppgå till högst 130 kwh/m 2 *år, exklusive hushållsel. Vid val av direktverkande el som uppvärmningsform gäller ännu högre krav på energianvändningen, motsvarande 95 kwh/m 2 *år i klimatzon norr. Byggnadens specifika energianvändning får reduceras med energi från i byggnaden installerade solfångare och solceller 7. Byggreglernas energikrav bör ses som en miniminivå då det är fullt möjligt att uppnå betydligt lägre energianvändning än vad dessa föreskriver, därav ovanstående målsättning. Kommunen skall verka för fler tankställen med förnybara drivmedel Motivering: Den 1 april 2006 infördes "Lag om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel" i Sverige. Dessutom fastslås i de regionala miljömålen att väl utbyggda distributionssystem för förnybara fordonsbränslen ska finnas i alla delar av länet senast år 2010. OK/Q8 i Gällö kommer att tillhandhålla E-85 8 från hösten 2007. Bräcke kommun har ett stort antal leasingbilar och är dessutom en relativt stor drivmedelskund. Kommunen är därmed en aktör som bör kunna påverka marknaden för förnybara drivmedel. 4Länsstyrelsen Jämtlands län. Vindkraft i Jämtlands län Länsstyrelsens policy för lokalisering av Vindkraftverk. (2000-02-2 8) 5Energimyndigheten. www.energimyndigheten.se, Hem Energikällor Vindkraft Bygga vindkraftverk Vindkartering (2007-06-06)

Energi- och klimatstrategi för Bräcke kommun 2008 2012 5 Kommunen skall verka för att produktionen av fj ärrvärme i kommunen senast år 2012 uteslutande baseras på förnybara energikällor Motivering. Produktionen av fjärrvärme i Bräcke kommun baseras till cirka 85 % pá bioenergi, cirka 10 % eldningsolja samt cirka 5 % el. För att uppná den första málsättningen ovan är det av stor vikt att förbrukningen av sáväl eldningsolja som el för produktion av fjärrvärme minimeras. Av samma anledning bör fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenäten i kommunen vara ettt prioriterat omráde. Ett flertal fastigheter som i dagsläget värms med eldningsolja och/eller el är möjliga att ansluta inom ramen för befintlig produktionskapacitet för fjärrvärmeverken. Fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenäten kan ocksá i vissa fall medföra ökad produktionskapacitet med biobränsle genom att nya pannor integreras i fjärrvärmeproduktionen. Förutom minskade utsläpp av koldioxid skulle detta även innebära minskade produktionskostnader för fjärrvärmen. Kommunen skall verka för att produktionen av el år 2015 ska vara lika stor eller större än den totala förbrukningen av eli kommunen Motivering. Det är danska eller finska kolkondenskraftverk som idag definierar vilken miljöpáverkan förändringar i svensk elanvändning har 9. Minskadförbrukning av el med 1 kwh beräknas därför medföra minskade utsläpp av koldioxid med cirka 1 kg. Elförbrukningen i Bräcke kommun uppgick ár 2004 till cirka 107 000 MWh, en ökning med cirka 10% jämfört med 1999. Sáväl i dagsläget som när kraftverken i Ljungá och Kälarne tagits i drift finns sáledes ett underskott, avseende förhállandet mellan produktion och förbrukning av el i Bräcke kommun, om cirka 100 000 MWh per ár. För att uppná den aktuella málsättningen bör sáväl ökad produktion som minskadförbrukning av el eftersträvas. Uppvärmning av kommunala fastigheter, antingen genom fjärrvärme eller enskild uppvärmning, skall senast år 2015 uteslutande baseras på förnybara energikällor Motivering. Denna málsättning bör främst ses om ett delmál för att uppná den första málsättningen ovan. Delmálet bör i första hand uppnás genom att fastigheter som i dagsläget värms upp med eldningsolja och/eller el ansluts till fjärrvärme där sá är möjligt, i andra hand bör konvertering till värmepump och/eller biobränsle genomföras. Förutom minskade utsläpp av koldioxid kommer detta även att medföra minskade energikostnader för Bräcke kommun. 5Energimyndigheten. Nyhetsbrev 11-2006.

Energi- och klimatstrategi för Bräcke kommun 2008 2012 6