Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen
|
|
- Marianne Malin Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen Nuläget i förhållande till Miljömålen. Nedan redovisas nuläget i förhållande till de regionala delmål som vi enats om i länet beträffande klimatpåverkan och energihushållning. Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 1 Osäker bedömning År 2010 ska utsläppen av de sex växthusgaserna i Örebro län ha minskat med 5 % från 2000 års nivå. Målet ställer högre krav på reducering av utsläpp än det nationella. För koldioxid motsvarar det regionala målet en minskning med 13 procent från år År 2000 beräknas länets utsläpp till 2050 kton koldioxidekvivalenter enligt rapporten Luftutsläpp i Örebro län Koldioxid står för 86 procent av de klimatpåverkane utsläppen i länet Utsläppen av koldioxid har under de senaste 15 åren legat på en relativt stabil nivå och bedöms ligga kvar eller eventuellt öka något jämfört med 2000 års nivå. Målet bedöms därför vara mycket svårt att nå. Några trender är att användning av fossila bränslen minskar inom industrin och hushåll. Vägtrafiken ökar dock och framförallt gäller det de tunga godstransporterna, vilket för med sig att utsläppen av koldioxid från transporter ökar för varje år. Cirka 40 % av koldioxidutsläppen i länet kommer från transportsektorn. Naturvårdsverket och Energimyndigheten har tagit fram en prognos för utsläpp av växthusgaser i Sverige. Enligt den hamnar utsläppen 2010 drygt en procent under 1990 års utsläppsnivå, men ökar sedan till Ökningen beror på ökade utsläpp från transportsektorn, el- och värmeproduktion, samt från vissa industribranscher. Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 2 säker bedömning Andelen tillförd förnyelsebar energi till Örebro län ska år 2010 överstiga 50 % av den totalt tillförda energin Eget regionalt mål. År 2000 och 2001 var andelen tillförd förnybar energi ca 47 procent enligt SCB:s statistik. Till förnybar energi räknas biomassabränsle (inte torv), 75 procent av avfall beräknas som förnyelsebart, till länet importerad el bedöms bestå av svensk
2 2(13) elmix dvs. ca 50 procent icke förnyelsebar energi i form av kärnkraftsel eller fossil-el, av den i länet tillverkade elen baseras beräkningen på SCB:s kommunala energibalanser. Andelen förnyelsebara energikällor sol, vind och biobränsle ökar medan icke förnyelsebara energikällor såsom olja kol och torv minskar. Målet är lågt satt och statistiken visar att målet troligtvis redan är uppnått. Förnyelsebara energikällor har med statliga stöd och andra regleringar blivit ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ. Detta börjar nu slå igenom och konverteringen till alternativa energikällor går allt snabbare. Användningen av förnybara energikällor har ökat under 90-talet och början av 2000-talet. År 2004 stod de förnyelsebara energikällorna för nästan 50 procent av den tillförda energin enligt statistik från SCB, figur 1. Vi bedömer att trenden fortsatt efter 2004 och att delmålet därför redan kan vara uppnått. Den icke förnyelsebara energin utgörs främst av kärnkraftsel och oljeprodukter men även torv. Andel förnyelsebar tillförd energi Andel 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Miljömål andel förnyelsebart År Figur 1. Andel tillförd förnybar energi till Örebro län 1990, 1995 och Källa: SCB (kommunala energibalanser) och Länsstyrelsens beräkningar.
3 3(13) Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 3 säker bedömning Utsläppen från transportsektorn ska år 2010 ha stabiliserats på 2000 års nivå och därefter minska med 20 procent fram till Eget regionalt mål som fram till år 2010 ställer lägre krav på utsläppsreducering än transportsektorns nationella mål att nå ner till 1990 års nivå.. Målet innebär en minskning av utsläppen med ca 5 procent mellan åren 2004 och Utsläppen av koldioxid från transportsektorn ökade med nästan 10 procent mellan 2000 och 2004, figur Miljömål Figur 2. Utsläpp av koldioxid från transportsektorn under åren Källa: SCB, kommunala energibalanser och Länsstyrelsens beräkningar. Utsläppen har därefter inte ökat. Prognoser som tagits fram visar på en fortsatt ökning under kommande år. Orsaken är att antalet person- godstransporter på väg tilltar. För att målet ska uppnås krävs politiska beslut på alla nivåer. Personbilen är det helt dominerande persontransportmedlet och bedöms behålla sin särställning under de närmaste femton åren. Samtidigt bedöms transporterna av gods på väg att fortsätta öka. Örebro läns bilpark blir allt tyngre och törstigare och följer trenden i Sverige. Drivmedlen består vidare huvudsakligen av bensin och diesel vilket medför att fler transporter leder till ökade koldioxidutsläpp. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns en stor potential för att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn genom en övergång till alternativa drivmedel och transportsätt som är mer energieffektiva.
4 4(13) Av de fordon som såldes 2006 i Örebro län kan 8,4% (9% i Sverige) drivas med etanol, 1,3% (1,3%) kan drivas med fordonsgas. 1% (1%)var elhybrider. 3,8% (4,8%) var särskilt bränsleslukande (över 250 gram/km). 0,90 0,85 Bensin- respektive dieselförbrukning per medelbil och mil l/mill 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 0,55 Riket Bensin Örebro län Bensin Riket Diesel Örebro län Diesel 0, år Figur 3 Bensin- respektive dieselförbrukning per medelbil och mil. Källa SCB som beräknat bensin- och dieselförbrukning baserat på körsträckor inom varje kommun enligt Körsträckedatabasen.. Källor: SIKA rapport 2005:6, samt Naturvårdsverket, Vägverket och Konsumentverket Begränsad klimatpåverkan Delmål nr 4 säker bedömning År 2010 baseras fjärrvärmeproduktionen på högst 5 procent fossila bränslen och andelen torv bör inte ha ökat. Eget regionalt mål. Andelen fossila bränslen som tillförs fjärrvärmeverken har minskat stadigt de senaste 15 åren och är nu ca 9 procent, figur 4. De senaste åren har minskningen planat ut. Vi bedömer att andelen fossila bränslen kommer att fortsätta minska. Det är därför troligt att det uppsatta målet om högst 5 procent tillförda fossila bränslen till fjärrvärmen 2010 kommer att uppnås.
5 5(13) GWh Övrigt El Spillvärme Värmepump Hetvatten Avfall Träbränsle Torv Gasol Olja Kol Figur 4. Tillförd energi för produktion av fjärrvärme (exkl. bränslen för elproduktion) i Örebro län fördelat på bränsleslag. Källa: Svensk Fjärrvärme AB. Kompletterad och bearbetad av Energikontoret Örebro län Sedan 1989 har stora förändringar skett i bränslemixen för länets fjärrvärmeanläggningar. De fossila bränslenas andel (kol, olja, gasol) har minskat från ca 45 procent av den tillförda energimängden till ca 9 procent Samtidigt har andelen trädbränslen ökat från i stort sett noll till 33 procent Torvens andel har i stort varit lika under åren. Den minskade energitillförseln under 2003 och 2004 beror på att rökgaskondensering installerats vid kraftvärmeverket i Örebro. Installationen innebär effektivisering av energiproduktionen i anläggningen. Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 5. säker bedömning År 2015 bör vindkraften i länet stå för en produktion av minst 19 GWh/år. Eget regionalt mål. Målet överensstämmer med den länsvisa fördelningen av det nationella planeringsmålet på 10 TWh 2015 som tagits fram av energimyndigheten under Under 2000-talet utvecklingen mot större och högre vindkraftverk tagit fart och elproduktionen från vindkraft ökar nu snabbt i länet, figur 5. Ökningen sker från en blygsam andel av länets totala eltillförsel. Nuvarande ökningstakt av produktionen är tillräcklig för att delmålet om 19 GWh elproduktion 2015 ska nås.
6 6(13) Vindkraftproduktion (GWh) Miljömål 2015 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Figur 5. Elproduktion från större vindkraftverk i Örebro län Uppgifterna för 2006 är en prognos baserat på befintliga kraftverk och kraftverk som är under uppförande. Statistiken bygger på de verk som rapporterar till Vindforsk. Uppskattningsvis är elproduktionen ca 1 GWh högre. Källa: Vindforsk Trenden kommer sannolikt att hålla i sig ytterliggare några år tills de bästa vindlägena är utbyggda. En grundläggande orsak till att det byggs relativt många nya vindkraftverk är att dessa erbjuder miljömässigt attraktiv energi till jämförelsevis låga priser. Elprisets utveckling tillsammans med elcertifikatsystemet har förbättrat lönsamheten för ny och befintlig vindkraft. Länsstyrelsen tog 2005 fram en vindkraftpolicy för att underlätta etableringen av vindkraft i länet. Den nya vindkartering som gjorts av Uppsala universitet på uppdrag av Energimyndigheten kan också innebära att nya vindlägen i länet kommer att uppmärksammas och exploateras. Förverkligandet av någon av planerna på vindkraftsparker i länet skulle i ett slag innebära att det uppsatta delmålet skulle uppnås. Delmål 6 - Solvärmen ökar inte tillräckligt - säker bedömning År 2010 bör produktionen av solvärme i länet stå för minst 8 GWh/år Eget regionalt mål som baseras på rapporten Energi i Örebro län stod solvärmen för ca 2 GWh/år och bör kunna öka till 77 GWh fram till Den nationella prognosen är en fördubbling av installerad solfångaryta fram till år Målet inom EU är en ökning med faktor 10 fram till år Delmålet är mycket svårt att nå inom utsatt tid. En kraftfull informationskampanj skulle kunna öka installationen av solfångare ytterligare, men troligen inte tillräckligt för att uppnå delmålet. År 2005 stod solvärmen för ca 2,8 GWh. De stigande priserna på olja och el gör det allt mer intressant för villaägare att installera solvärme. Solfångare är också ett bekvämt komplement till ved- och pelletseldning. Det finns statliga stöd till installation av solvärme i villor, flerbostadshus och byggnader med offentlig verksamhet.
7 7(13) Solvärme i villor har de senaste fem åren ökat stadigt med procent per år och står nu för knappt hälften av den totala solvärmeproduktionen. Priserna på olja, el och även pellets kommer troligtvis att fortsätta att stiga. Ökningstakten av antalet villasolfångare kommer därför troligtvis att stegras ytterligare. När det gäller stora anläggningar väntas inte samma ökning. För att uppfylla målet krävs att den totala solvärmeproduktionen ökar med ca 25 procent per år fram till år 2010 vilket totalt motsvarar ca nya villasolfångare. Solvärme är en av de mest miljövänliga uppvärmningsformerna, helt utan utsläpp och med mycket låg elåtgång. Där solvärme ersätter oljeeldning eller eluppvärmning bidrar den till att minska utsläppen av koldioxid och därmed begränsa växthuseffekten. Solenergiproduktion GWh/år Miljömål Prognos Villasolfångare Stora anläggningar Figur 6. Värmeproduktion från solfångare i Örebro län Solfångare på fritidshus finns inte med i statistiken. I prognosen antas att värmeproduktionen från villasolfångare ökar med procent per år och från stora anläggningar med 5 procent per år. Källa: ÖNET, Energikontoret Örebro län Källor: Länsstyrelsen i Örebro län Regionförbundet Örebro län, ÖNET Delmål 7 Jord- och skogsbruket producerar mer biobränslen Säker bedömning Jord och skogsbruket bör utvecklas som energiproducent av förnybar energi. År 2010 tillförs 2500 GWh i form av förnyelsebara bränslen och drivmedel från jord och skogsbruk. Eget regionalt mål. År 2000 tillfördes ca 1700 GWh. Enligt rapporten energi i Örebro län. Målet innebär en ökning av bränsleproduktionen med ca 50 procent Vi bedömer att delmålet kommer att nås till Jord- och skogsbrukets produktion av biobränslen har ökat något under 2000-talet, figur 7. Nuvarande ökningstakt är tillräcklig för att delmålet ska nås och biobränsleproduktionen kommer sannolikt att fortsätta öka de närmaste åren.
8 8(13) Trädbränsletillförsel (GWh) Miljömål Figur 7.. Bruttotillförsel (GWh) av trädbränslen i Örebro län 1990, 1995 och Källa: Statistiska centralbyrån, SCB (Kommunala energibalanser) Prisutvecklingen på fossila bränslen och statliga styrmedel och skatter medför att efterfrågan ökar på biobränslen. Totalt tillfördes 2266 GWh biobränslen 2003 för kraft- och värmeproduktion inom samtliga samhällssektorer i Örebro län. Hur stor del av detta som producerats inom länet är svårt att bedöma. Det oförädlade bränslet (exempelvis spån och flis) som är den största delen hämtas inom närområdet medan förädlade bränslen (exempelvis pellets och etanol) både importeras och exporteras till och från länet. Förädlade biobränslen produceras storskaligt i länet sedan sommaren 2004 med en volym på ca 350 GWh per år. Jordbrukets andel av produktionen är blygsam, tabell 1. Tabell 1 Uppskattad mängd energiråvara (GWh) från jordbruket i Örebro län 2004 och Källa: ÖNET, Energikontoret i Örebro län Gröda Spannmål (värme) 0 0,6 1,2 Spannmål (fordonsbränsle) Salix
9 9(13) Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 8 osäker bedömning Användningen av eldningsolja inom industri och byggverksamhet bör fram till år 2010 ha minskat med minst 10 procent från 2000 års nivå. Eget regionalt mål. År 2000 var enligt statistik från SCB oljeanvändningen inom länets industri och byggverksamhet ca 366 GWh. Användningen av eldningsolja inom industrin i länet har minskat mellan 1990 och 2000 och fortsatt att minska i något långsammare takt fram till Vår bedömning är att oljeanvändningen troligtvis fortsatt kommer att fortsätta minska eftersom oljepriset bedöms ligga kvar på en nivå som gör andra energikällor intressanta. Under 2004 ökade dock oljeanvändningen inom industrin. Under 2005 och 2006 har oljeanvändningen nationellt inte minskat utan snarare fortsatt att öka något. Ökningen kan förklaras av en ökad produktion samt att industrin ställer av elpannor p.g.a. ökade elpriser. Källor: Kommunala energibalanser SCB GWh/år GWh Miljömål År Figur 8. Användningen av eldningsolja inom industri och byggverksamhet i Örebro län 1990, 1995 och Källa: SCB, kommunala energibalanser Frisk luft delmål nr 5 osäker bedömning År 2010 sker minst 75 procent av den småskaliga vedeldningen i länet i miljögodkända pannor med ackumulatortank Eget regionalt mål. År 2000 var andelen vedpannor som både var miljögodkända och försedda med accumulatortank ca 35 procent.
10 10(13) Utdrag ur God bebyggd miljö delmål nr 1 säker bedömning Miljö- och folkhälsomålen ska utgöra underlag för nya planer och program i länets samhällsplanering. Kommunerna ska i översiktsplanerna senast år 2010 tagit ställning till: (a) hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, fritidsaktiviteter och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras (f) hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Målet överensstämmer med det nationella men har kompletterats så att alla relevanta miljö- och folkhälsomål ska beaktas i samhällsplaneringen. Formuleringen program och strategier i det nationella målet har konkretiserats till kommunernas översiktsplaner Delmål 1a har kompletterats med fritidsaktiviteter Det strategiska planeringsarbetet fungerar sämre i länet jämfört med Sverige generellt. Resurserna för planeringsarbetet på regional och särskilt lokal nivå behöver förstärkas. Vid uppföljningen 2007 har bara någon enstaka kommun program för miljöanpassade transporter och minskat transportbehov men arbete pågår i flera kommuner. I länet finns en vilja att vara ledande inom logistik och transporter i Sverige. Det är viktigt att uttrycken för denna vilja får en ekologiskt hållbar inriktning. Ett nätverk för Hållbara transporter har bildats för att arbeta med åtgärder för att minska trafikens miljöpåverkan. Ca 40 procent av kommunerna anger att de har en aktuell kommuntäckande energiplan. Arbete pågår med en ny plan i några kommuner. God bebyggd miljö delmål nr 8 och 9 osäker bedömning Senast år 2010 ska minst 35 % av matavfallet från länets hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Målet överensstämmer med det nationella Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från länets livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Målet överensstämmer med det nationella Hårdare lagkrav och införsel av deponiskatt har inneburit att mängden matavfall i länet som återvinns genom biologisk behandling har ökat. Vi bedömer dock att ökningstakten är otillräcklig och ytterliggare insatser krävs för att delmål 8 och 9 ska nås till 2010.År 2004 behandlades ungefär 20 procent av länets matavfall biologiskt (exklusive hemkompostering).
11 11(13) God bebyggd miljö delmål nr 10 säker bedömning Industrin bör fram till år 2010 effektivisera den totala energianvändningen, relaterat till produktionen, med 15 % jämfört med år Eget regionalt mål. Industrin står för den största andelen av energianvändningen i länet, potentialen för effektivisering bedöms som mycket stor. År 2000 var energianvändningen 5147 GWh enligt rapporten Energi i Örebro län Högre takt i energieffektiviseringen behövs. Möjligheterna att effektivisera energianvändningen inom industrisektorn är stora. Det är fullt möjligt att nå delmålet men fler insatser krävs för att få industrin att prioritera effektiviseringsarbetet. Intresset för energieffektivisering bör öka med stigande energipriser och ökad kunskap om vinsterna. Påtryckningar i form av ökad tillsyn enligt miljölagstiftningen, rådgivning och höjda skatter kan påskynda arbetet. Energianvändningen inom industrin i Örebro län har de senaste åren legat på en ganska stabil nivå, figur 9. Detsamma gäller energiåtgången per förädlingsvärde* som är vårt uppföljningsmått för delmålet. Ändå sker en del effektiviseringsåtgärder inom industrin men än så länge slår inte dessa aktiviteter igenom i statistiken. Istället speglas struktur och processförändringar i uppföljningsmåttet. Insatser bedrivs för att visa på energibesparingspotentialen inom industrin. Bland annat har det regionala energikontoret ÖNET genomfört ett projekt under för att visa på besparingspotentialer inom industrin. GWh kwh/förädlin gskrona 0,60 0,55 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 Miljömål (kwh per förädlingskrona) 2010 Energianvändning kwh/förädlingskrona Figur 9. Normalårskorrigerad energianvändning och energiåtgång per förädlingsvärde inom industrin (SNI-kod 10-37) i Örebro län 1998 och Beräknat förädlingsvärde är rensat från inflation och örädlingsvärdet är produktionsvärde minus insatsförbrukning. Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen. Källa: Statistiska centralbyrån, SCB och Länsstyrelsens beräkningar Orsakerna till att arbetet med energieffektivisering inte bedrivs intensivare kan vara att industrin i många fall har brist på tid och otillräcklig kunskap om de möjligheter som finns.
12 12(13) *Förädlingsvärde är produktionsvärde minus insatsförbrukning. Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen. Källa: Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri två fallstudier- Jörgen Persson, Department of Energy and Environment, Heat and Power Technology ; Patrik Rohdin, (Non Chalmers) ; Patrik Thollander, (Non Chalmers) ISSN God bebyggd miljö Delmål nr 11 Osäker bedömning Bostads och servicelokalers energianvändning per kvadratmeter bör fram till år 2010 effektiviseras med 10 procent jämfört med Eget regionalt mål. Målet har samma innebörd som byggsektorns miljöprogram Med "energi" menas den uppmätta energi som under ett år i genomsnitt, per kvm (BRA), måste tillföras byggnaden och dess installationer för uppvärmning, tappvarmvatten, kylning, driftsel, verksamhetsel och hushållsel - t.ex. den el som avläses från mätare, mängden olja som går åt, mängden fjärrvärme som växlas i byggnaden, mängden bioenergi som förbrukas. Det finns en svag tendens till minskad energianvändning för uppvärmning per bostadsyta under perioden , figur 10. Samtidigt har användningen av el för annat än uppvärmning ökat under de senaste 20 åren. Detta har medfört att den totala energianvändningen per kvadratmeter har varit relativt oförändrad. Sammantaget bedömer vi att förutsättningarna är goda för att energieffektiviseringen inom bostäder och servicelokaler tar fart under kommande år. Delmålet bör därför kunna nås. Energianvändning per kvadratmeter (kwh/m2) kwh/m2 sammanvägt bostäder och lokaler och småhus kwh/m2 inom lokaler kwh/m2 inom flerbostadshus Figur 10. Energianvändning för uppvärmning per kvadratmeter inom småhus, flerbostadshus och lokaler samt sammanvägt för bostäder och lokaler mellan åren i Örebro län.källa: Statistiska centralbyrån, SCB Priset på energi stiger och bedöms fortsätta att stiga. Intresset för att effektivisera energianvändningen inom bostadssektorn har vaknat. Insatserna stimuleras bland annat av statliga bidrag. Ett EG-direktiv om energideklarering av byggnader trädde i kraft 2006 vilket kan innebära att betydande energieffektiviserande åtgärder genomförs under de kommande åren.
13 13(13) Bostadssektorn stod år 2000 för drygt 30 procent av den totala energianvändningen i Örebro län och vi bedömer att potentialen för energieffektivisering inom sektorn är ca 25 procent under en 20-årsperiod. Flera fastighetsägare, offentliga såväl som privata, har utfört eller kommer att utföra större investeringar för att göra energibesparingar under de kommande åren. Bland annat har Örebro kommun beslutat att genomföra en stor investering under 2006 för att spara ca 20 procent av energikostnaderna i sina fastigheter. Källa: Energiindikatorer 2005 uppföljning av Sveriges energipolitiska mål, Energiläget i Örebro län 2000 publ.nr. 2003:24. Energideklarering av byggnader För effektivare energianvändning- Betänkande av utredningen om byggnaders energiprestanda SOU 2004:109.
Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?
Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö -Energi Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Positiva tecken och problemområden Vad gör vi i Örebro län? Jorden blir
Läs mer1. Begränsad klimatpåverkan
1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merEnergimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merEnergiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Läs merDepartment of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merIllustrerade energibalanser för Blekinges kommuner
2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål
Läs merHur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merEnergiläget för Södermanland 2016
Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merEnergistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
Läs merVilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?
Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF
Läs merBeskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Läs merStrategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Läs merKlimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs merEnergiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merFjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige
Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merEnergianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STADSUTVECKLING Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-06 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag
Läs merNy kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.
Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:
Läs merMedeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av
Läs merDagordning. 12.00 Lunch
Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för
Läs merKraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland
Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år
Läs merAntagen av kommunfullmäktige i december 2007 Samhällsbyggnadskontoret i Laholms kommun
Antagen av kommunfullmäktige i december 2007 Samhällsbyggnadskontoret i Laholms kommun Energistrategi för Laholms kommun Innehåll Sid 1. Sammanfattande analys 1 1.1 Mål och riktlinjer 1 1.2 Fördjupad planering
Läs merEnergiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merÅtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009
Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs mer11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Läs merKlimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005.
Klimatbokslut 2005 Klimatbokslut 2005 Insatser och investeringar i Sverige under 2005. 2 3 För oss på E.ON Sverige är det extra angeläget att vara öppna med vårt arbete att reducera de klimatpåverkande
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merOm strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Läs merAVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-12-17\dagordning\tjänsteutlåtande\23.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2009-11-30 Adi Musabasic Handläggare Telefon 08-508 28
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI
PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merEl- och värmeproduktion 2010
Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme
Läs merMiljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs merEnergistrategi för Svalövs kommun
Datum 2010-01-12 Diarienummer 294-2006 Energistrategi för Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-21, 150 2010-01-12 2 (8) Innehållsförteckning sid Inledning 2 Bakgrund 3 Sammanfattning 4 Klimat- och Energi
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs merEnergibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2
Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merSABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Läs merHur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merVägval för energi och klimat
Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merEl- och värmeproduktion 2012
Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merEnergiplan för Kungälvs kommun i korthet
Energiplan för Kungälvs kommun i korthet Klimatförändringen är ett faktum och att det är vi som genom vår energi- och transportanvändning har orsakat den är en obekväm sanning. Enligt klimat och sårbarhetsutredningens
Läs merEnergiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012
Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,
Läs merVägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten
Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande
Läs merKunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader
Svensk Fjärrvärme AB 2015-01-08 Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Målsättning om hållbar energiproduktion och energianvändning Svensk Fjärrvärmes målsättning är att driva
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs merFörstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merFossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs mer