Årsredovisning 2014 Bild: Maskot Bildbyrå 1 (42)
2 (42)
Innehåll Sid. 1 UPPDRAGET 4 Re s u l t a t r e d o v i s n i n g 5 2 VERKSAMHET 5 2.1 Myndighetens bedömning av utvecklingen på adoptionsområdet 5 2.2 Antalet adopterade m.m. 8 2.3 Auktorisationer under 2014 14 2.4 Kostnadsutveckling och renodling av kostnader 17 2.5 Statsbidrag till de auktoriserade adoptionsorganisationerna och riks- 22 organisationer för adopterade 2.6 Tillsyn över de auktoriserade adoptionsorganisationerna 23 2.7 MIA:s informationsverksamhet 26 2.8 Samråd med myndigheter och de adopterades organisationer m.fl. 26 2.9 Regeringsuppdrag om bilaterala avtal 27 3 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 27 4 Sammanställning av MIA:s kostnader och intäkter 27 uppdelade på verksamhet Fi n a n s i e l l r e d o v i s n i n g Resultaträkning 30 Balansräkning 31 Anslagsredovisning 32 Tilläggsupplysningar och noter 33 Sammanställning över väsentliga uppgifter 41 3 (42)
1 Uppdraget När en familj av olika anledningar inte kan ta hand om sitt barn kan adoption vara en möjlighet för barnet att få en ny familj. I detta sammanhang befinner sig barnet i en mycket utsatt situation. Enligt svensk lag och internationella konventioner får inga andra intressen gå före barnets bästa när beslut om adoption ska fattas. Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) har till uppgift att skapa en hög kvalitet i den internationella adoptionsverksamheten i Sverige. MIA är centralmyndighet enligt 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner och fullgör de uppgifter som anges i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling bl.a. auktorisation av och tillsyn över adoptionsorganisationerna och i förordningen (1976:834) om prövning av utländskt beslut om adoption. Myndigheten ska enligt förordningen (2007:1020) med instruktion för Myndigheten för internationella adoptionsfrågor särskilt övervaka att de svenska auktoriserade sammanslutningarnas arbete med internationell adoptionsförmedling sker i enlighet med lag och principen om barnets bästa, såsom den kommit till uttryck i FN:s konvention om barnets rättigheter och i 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner samt på ett etiskt godtagbart sätt i övrigt. MIA ska vidare följa den internationella utvecklingen på sitt område och samla information i frågor som rör adoption av utländska barn, följa utvecklingen av kostnaderna för adoption av utländska barn och bedriva informationsverksamhet samt lämna upplysningar och biträde åt myndigheter och organisationer. Slutligen ska MIA samråda med de adopterades organisationer samt med Socialstyrelsen och andra myndigheter och organisationer vars verksamhet berör internationella adoptionsfrågor. MIA fördelar statsbidrag enligt regleringsbrevet för 2014 högst 1 800 000 kr av myndighetens förvaltningsanslag till auktoriserade adoptionssammanslutningar och till riksorganisationer för adopterade. Genom beslut av regeringen den 28 augusti 2014 har MIA fått i uppdrag att analysera fördelar och nackdelar för Sveriges vidkommande med att ingå bilaterala avtal med ursprungsländer om internationella adoptioner. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2015 (dnr S2014/6315/FST delvis). 4 (42)
2 Verksamhet 2.1 Myndighetens bedömning av utvecklingen på adoptionsområdet Den internationella adoptionsförmedlingsverksamheten Den internationella adoptionsverksamheten har under det senaste decenniet genomgått en omfattande förändring. Det är många i världen som vill adoptera och de flesta önskar små och friska barn. De flesta barn som ursprungsländerna söker internationella adoptivfamiljer till har kända särskilda behov på grund av sjukdomar, funktionsnedsättning och svår social bakgrund. Detta har lett till konkurrens om de små friska barnen samtidigt som många barn blir kvar på institutionerna. Situationen innebär press på ursprungsländerna som får många ansökningar men inte gällande de barn som de söker familj till internationellt. Pressen kan leda till att små och friska barn som kan få en familj i sitt födelseland, av ekonomiska och/eller diplomatiska skäl, i stället placeras hos adoptionssökande i andra länder. Situationen medför också en risk för att oseriösa aktörer ser en möjlighet att tjäna pengar på internationella adoptioner. Det är viktigt att Sveriges adoptionsverksamhet inte medverkar till pressen på ursprungsländer. Under det senaste decenniet har antalet internationella adoptioner till Sverige minskat med ca 63 procent vilket innebär en utmaning för adoptionsorganisationerna. Verksamheten är huvudsakligen avgiftsfinansierad och minskningen innebär att intäkterna minskar samtidigt som förmedlingsarbetet har blivit alltmer resurskrävande. De flesta barn som adopteras har särskilda behov och de sökande ställs inför svåra ställningstaganden. Varje ärende kräver mer tid och fler kvalificerade bedömningar än tidigare vilket ställer högre krav på organisationernas kompetens. Arbetet påverkas också av att den administrativa processen i många ursprungsländer blivit mer omfattande. Till följd av förändringarna i verksamheten har en av adoptionsorganisationerna, Familjeföreningen för internationell adoption, FFIA, som förmedlat internationella adoptioner sedan 1980, avvecklat sin förmedlingsverksamhet under året. I de övriga organisationerna pågår diskussioner om hur man ska möta den förändrade situationen. MIA bedömer att myndigheten genom sin verksamhet har bidragit till att den internationella adoptionsverksamheten i Sverige håller hög kvalitet. Utvecklingen innebär emellertid att uppgiften blivit allt svårare och medför ett ökat arbete för MIA med auktorisation, tillsyn och information. Den organisatoriska grunden för svensk internationell adoptionsförmedling, med ideella medlemsorganisationer vars ekonomi är beroende av antalet adoptioner, lades för flera decennier sedan. Det finns skäl att överväga om det nuvarande systemet är utformat på ett sådant sätt att det möjliggör att den höga kvaliteten upprätthålls. Detsamma gäller kommunernas verksamhet. Det minskade antalet adoptioner medför svårigheter att 5 (42)
upprätthålla kompetens och kapacitet hos kommunerna som ska utreda och förbereda adoptionssökande. Frågan är om man ens ska kunna kräva det av varje enskild kommun. Även denna fråga kräver särskilda överväganden. De yrkesverksamma som möter adoptivfamiljerna behöver tillgång till aktuell kunskap om den speciella situation en adoption kan innebära och kunna erbjuda bra insatser för adopterade och deras familjer. Ett nationellt kunskapscenter skulle kunna samla och sprida adoptionskompetens till sociala, psykologiska och medicinska verksamheter för att dessa i sin tur ska kunna erbjuda bra insatser för adopterade och deras familjer. I Danmark arbetade under 2014 en utredning med uppdrag att göra en helhetsanalys med särskilt fokus på internationella adoptioner. Frågor som har behandlats är vilka länder Danmark ska samarbeta med, organiseringen av adoptionsförmedlingen, tillsyn, förberedelse och stöd till adoptivfamiljer m.m. Den danska utredningen kan tjäna som utgångspunkt för en svensk översyn. Enskild adoption Den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet ska enligt huvudregeln anlita en auktoriserad adoptionsorganisation. Undantag kan göras i enstaka fall av adoption som avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en organisation. MIA ska i sådana fall, innan barnet lämnar landet, pröva om förfarandet är godtagbart. I MIA:s prövning ingår att bedöma om särskilda skäl föreligger och om det kan befaras att förmedlingssättet inte är tillförlitligt. Samma krav på medgivande från socialnämnden och genomgången föräldrautbildning gäller vid dessa s.k. enskilda adoptioner som vid adoptioner förmedlade av adoptionsorganisationer. Vid enskilda adoptioner finns särskilda svårigheter att bedöma om en adoptionsplacering är till barnets bästa. Det gäller vid adoption av redan kända barn, ofta släktingbarn, som är bosatta i sitt hemland när frågan prövas av svenska myndigheter. En del av dessa barn lever i fungerande familjer i hemlandet. Frågan om en adoptionsplacering är till barnets bästa omfattas inte av socialnämndens prövning av sökandes lämplighet att ta emot barn för adoption. Frågan omfattas inte heller av MIA:s prövning. Det är därför angeläget att det i barnets hemland utreds om den planerade adoptionen är till barnets bästa. I länder som inte anslutit sig till 1993 års Haagkonvention kan det dock vara så att det inte finns något krav på att detta måste göras. I Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) finns förslag som syftar bl.a. till att stärka barnets rättigheter vid adoption. Bedömningen av om den tänkta 6 (42)
adoptionen av ett känt barn är till barnets bästa ska, enligt förslaget, göras av socialnämnden på ett tidigt stadium. MIA vill återigen understryka vikten av att utredningens förslag genomförs. Stöd till adoptivfamiljer Adopterade har rätt till stöd efter adoptionen. Att bli adopterad och att adoptera är påfrestande livserfarenheter och särskilt stöd kan behövas. Forskning visar att relativt små tidiga insatser kan stimulera en god utveckling och förebygga framtida problem. I Danmark är det numera obligatoriskt med rådgivning till adoptivfamiljer både före och efter adoptionen. Adoptivföräldrar i Sverige uppmuntras under föräldraförberedelsen att söka råd och stöd efter adoptionen men många kommuner har inte något adoptionskompetent stöd att erbjuda. Eftersom flertalet barn som adopteras i dag har särskilda behov på grund av sjukdomar, funktionsnedsättning och svår social bakgrund ökar behovet av stöd. Det kan vara stöd inom barnhälsovården och stöd i form av rådgivning och praktisk avlastning från socialtjänsten, medicinsk behandling i sjukvården och behandlingskontakter i barnpsykiatrin. Mot bakgrund av detta behövs ett generellt stöd som kan erbjudas alla adoptivfamiljer. Stöd till adopterade som söker sitt ursprung Det finns ett stort behov av stöd till adopterade som söker sitt ursprung. I MIA:s uppdrag ingår inte att ge adopterade individuellt stöd. MIA ger emellertid visst begänsat stöd till adopterade som söker sitt ursprung. Antal ärenden hos MIA under 2014 är lika stort som under 2013 drygt 60 då det skedde en 20-procentig ökning jämfört med året innan. Utöver information om var adoptionsdokumentation kan finnas i Sverige behöver de adopterade praktisk hjälp att fortsätta sökandet i ursprungslandet och stöd vid eventuell kontakt med biologisk familj. Stöd behövs också då adopterade eftersöks av biologiska familjer i ursprungslandet eller biologiska syskon som adopterats till andra familjer. Efterforskning är känslig verksamhet som kräver särskild kompetens. Enskilda adopterade som söker information om sin bakgrund utsätts för risk att bli vilseledda och utnyttjade känslomässigt men även ekonomiskt och politiskt. Samhället tar ett ansvar för att adoptionsförmedling sker på ett lagligt och organiserat sätt. Samhället bör också erbjuda stöd när adopterade och biologiska familjer försöker återfinna varandra och återknyta kontakt. I mars 2013 lämnade MIA ett förslag till Socialdepartementet om hur praktiskt stöd till adopterade som söker sitt ursprung kan organiseras. Det är, som MIA framför i förslaget, angeläget att samhället tar ett ansvar för dessa frågor. 7 (42)
2.2 Antal adopterade m.m. Cirka 50 000 barn har kommit till Sverige genom internationell adoption sedan 1969. 2014 kom 345 barn till Sverige för adoption genom auktoriserade adoptionsorganisationer mot 341 under 2013 och 466 under 2012. Under 1970- och 1980-talen uppgick antalet internationella adoptioner till som högst 1 800 per år. Under 2005-2009 kom i genomsnitt 749 barn per år genom auktoriserade organisationer, men de senaste fem åren (2010-2014) har antalet sjunkit till 469 barn i genomsnitt. Anlända barn genom auktoriserade adoptionsorganisationer år anlända barn år anlända barn 1981 1 271 1998 825 1982 1 143 1999 942 1983 1 404 2000 862 1984 1 279 2001 915 1985 1 393 2002 1 008 1986 1 354 2003 920 1987 1 142 2004 992 1988 920 2005 941 1989 701 2006 765 1990 680 2007 681 1991 785 2008 610 1992 847 2009 750 1993 754 2010 655 1994 842 2011 538 1995 799 2012 466 1996 832 2013 341 1997 765 2014 345 totalt 29 467 8 (42)
Nedanstående tabell och diagram visar antalet anlända barn genom adoptionsorganisationer samt könsfördelning 2005-2014. Anlända barn genom auktoriserade adoptionsorganisationer samt könsfördelning år totalt flickor pojkar 2005 941 634 307 2006 765 446 319 2007 681 394 287 2008 610 320 290 2009 750 345 405 2010 655 267 388 2011 538 216 322 2012 466 199 267 2013 341 127 214 2014 345 130 215 Anlända barn genom auktoriserade adoptionsorganisationer samt könsfördelning 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 totalt flickor pojkar 9 (42)
Antalet anlända barn under 2008 2014 genom respektive adoptionsorganisation Organisation 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Adoptionscentrum 381 453 391 338 272 180 205 Adoptionsföreningen 11 4 7 6 6 2 2 La Casa, ALC Barnen Framför Allt - 73 112 108 117 107 108 94 Adoptioner, BFA-A Barnens Vänner - interna- 44 64 69 34 44 33 32 tionell adoptionsförening, BV Familjeföreningen för interna- 101 117 80 43 37 18 12 tionell adoption, FFIA Summa 610 750 655 538 466 341 345 Antalet anlända barn genom adoptionsorganisationer från de vanligaste adoptionsländerna 2006 2014 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kina 325 273 197 245 184 107 90 59 50 Taiwan 5 10 29 46 54 45 42 32 47 Rep. Korea 90 69 77 95 74 60 49 19 29 Sydafrika 37 41 39 38 28 30 22 25 24 Colombia 46 35 40 50 71 77 40 23 21 Thailand 21 26 14 15 17 11 14 7 18 Kenya - - - 9 14 24 23 29 17 Tjeckien 2 3-6 9 9 12 17 16 Polen 12 21 17 13 18 12 14 17 13 Ungern - - - - - - 6 7 13 Serbien - 5 2 3 4 4 4 6 13 Nigeria - - 9 14 10 13 14 6 11 Ryssland 46 2 9 17 20 26 33 21 10 Litauen 6 10 7 12 15 11 12 12 8 10 (42)
Statistiska Centralbyrån har tagit fram uppgifter om antal utomnordiska barn i åldern 0-17 år (dvs. ej fyllda 18 år) som invandrat till Sverige med anknytning till adoptivförälder eller annan person sedan 2005 (MIA bildades 2005) och som senast ett år senare är adopterade. Uppgifter för 2013 och 2014 föreligger för närvarande inte. I statistiken ingår inte barn som adopterats när adoptivfamiljen var bosatt utomlands och som därefter invandrat tillsammans med sina adoptivföräldrar till Sverige och inte heller barn som i annat fall invandrat samtidigt som anknytningspersonen. Adopterade barn (0 17 år) enligt folkbokföringen invandringsår adopterade senast ett år senare 2005 1 011 2006 805 2007 728 2008 691 2009 828 2010 729 2011 630 2012 542 11 (42)
Enskild adoption Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om prövning av om särskilda skäl att adoptera utan anlitande av en auktoriserad adoptionsorganisation föreligger och om förfarandet vid enskild adoption är godtagbart. En inte obetydlig del av MIA:s verksamhet består i att informera enskilda om förutsättningarna för enskild adoption, utan att detta leder till någon ansökan. MIA:s prövning av ärenden om enskild adoption år ärenden 2009 50 2010 53 2011 42 2012 44 2013 32 2014 44 I ärenden om enskild adoption där barnets hemvistland är anslutet till 1993 års Haagkonvention ska konventionens bestämmelser följas. MIA är centralmyndighet enligt konventionen och förmedlar de handlingar som enligt konventionen ska lämnas till det andra landet. Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om förmedling av handlingar enligt Haagkonventionen till det andra landet. MIA:s förmedling av handlingar i ärenden om enskild adoption år ärenden 2009 13 2010 21 2011 11 2012 16 2013 13 2014 23 12 (42)
Utfärdande av s.k. artikel 23-intyg En adoption som, enligt intyg av den behöriga myndigheten i den stat där adoptionen har ägt rum, har genomförts i enlighet med Haagkonventionen erkänns automatiskt i de övriga fördragsslutande staterna. MIA utfärdar dessa s.k. artikel 23-intyg när adoptionen har ägt rum i Sverige. Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om utfärdande av artikel 23- intyg. MIA:s utfärdande av artikel 23-intyg år ärenden 2009 49 2010 65 2011 97 2012 44 2013 23 2014 20 Godkännande av utländska adoptionsbeslut Utländska adoptionsbeslut erkänns automatiskt i Sverige om den eller de sökande var medborgare i eller hade hemvist i den aktuella staten när beslutet meddelades. Om barnet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige när beslutet meddelades krävs dock att adoptionsbeslutet godkänns av MIA för att det ska gälla i Sverige. Även i vissa andra fall kan MIA godkänna ett utländskt adoptionsbeslut. Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om godkännande av utländska adoptionsbeslut. MIA:s godkännande av utländska adoptionsbeslut år ärenden 2009 25 2010 35 2011 45 2012 30 2013 27 2014 18 13 (42)
2.3 Auktorisationer under 2014 Auktoriserade adoptionsorganisationer Under 2014 har nedan angivna fem organisationer haft auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Sverige (beviljad av MIA för samtliga t.o.m. den 31 december 2015). Adoptionscentrum Adoptionsföreningen La Casa (ALC) Barnen Framför Allt - Adoptioner (BFA-A) Barnens Vänner - internationell adoptionsförening (BV) Familjeföreningen för internationell adoption (FFIA) Samtliga adoptionsorganisationer är ideella organisationer. Beviljade, återkallade och nekade auktorisationer avseende adoptionsförmedlingsarbete i ursprungsländer Organisationerna har varit beviljade auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i sammanlagt 33 ursprungsländer, se tabell sid. 16. Samtliga 33 länder som samarbetat med de svenska adoptionsorganisationerna under år 2014 har anslutit sig till barnkonventionen. Vidare har 25 av dessa länder anslutit sig till 1993 års Haagkonvention. Dessa länder är Bolivia, Bulgarien, Colombia, Ecuador, Estland, Filippinerna, Indien, Kazakstan, Kenya, Kina, Lesotho, Litauen, Madagaskar, Makedonien, Montenegro, Panama, Polen, Serbien, Slovakien, Sri Lanka, Sydafrika, Thailand, Tjeckien, Ungern och Vietnam. De ursprungsländer som inte har anslutit sig till Haagkonventionen är Etiopien, Ghana, Kirgizistan, Nigeria, Republiken Korea, Ryssland, Taiwan och Zambia. Flera av dessa länder förbereder dock en anslutning till konventionen. Adoptionscentrum har under 2014 varit beviljad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bolivia, Bulgarien, Colombia, Ecuador, Estland, Filippinerna, Ghana, Kenya, Kina, Kirgizistan, Lesotho, Madagaskar, Makedonien (fr.o.m. 2014-05-12), Montenegro, Panama, Republiken Korea (Sydkorea), Ryssland, Serbien, Sydafrika, Taiwan, Thailand, Ungern (fr.o.m. 2014-01-23), Vietnam och Zambia (samtliga beviljade t.o.m. den 31 december 2015). 14 (42)
Adoptionscentrum har under 2014 också varit beviljad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Etiopien och Indien. Adoptionscentrums ansökan under 2014 om förnyad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Etiopien respektive Indien var vid verksamhetsårets utgång ännu under handläggning varför tidigare auktorisationsbeslut gäller i avvaktan på MIA:s beslut. Under 2014 ansökte Adoptionscentrum om auktorisation att arbeta med internationell adoptionsverksamhet i ett nytt land, Kosovo. Ansökan var vid verksamhetsårets utgång ännu under handläggning. Adoptionscentrum ansökte under 2013 om förnyad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Nigeria. Ansökan avslogs då kraven för auktorisation enligt 6 a lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling (LIA) inte var uppfyllda. För möjlighet att avveckla pågående adoptionsförmedlingsarbete i Nigeria beviljade MIA Adoptionscentrum auktorisation t.o.m. den 31 december 2014 för att slutföra de ärenden i vilka barnbesked med handlingar rörande ett specifikt barn lämnats senast den 30 april 2014. ALC har under 2014 varit beviljad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Colombia (beviljad t.o.m. den 31 december 2015). BFA-A har under 2014 varit beviljad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bolivia, Bulgarien, Indien, Kenya, Litauen, Polen, Ryssland, Slovakien, Taiwan, Thailand, Tjeckien, Ungern och Vietnam (beviljade t.o.m. den 31 december 2015). BFA-A har under 2014 ansökt om och beviljats auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Sri Lanka för slutförande av ett från FFIA övertaget adoptionsförmedlingsärende (beviljad t.o.m. den 31 december 2015). BV har under 2014 varit beviljad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bulgarien, Kenya, Kina och Taiwan (beviljade t.o.m. den 31 december 2015). FFIA har i enlighet med sitt beslut i oktober 2013 avvecklat sin adoptionsförmedlingsverksamhet under 2014. Organisationen har under 2014 haft auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bulgarien, Colombia, Indien, Kazakstan, Kenya, Kina, Sri Lanka, Thailand och Ungern t.o.m. den 31 december 2014 för att slutföra de pågående ärenden där ansökningshandlingar har sänts till respektive ursprungsland senast den 31 december 2013. 15 (42)
De auktoriserade adoptionsorganisationerna har under år 2014 haft auktorisation för följande länder Land/Organisation Adoptions- ALC BFA-A BV FFIA centrum Bolivia x x Bulgarien x x x 5) x 6) Colombia x x x 6) Ecuador Estland Etiopien Filippinerna Ghana x x x x x Indien x x x 6) Kazakstan x 6) Kenya x x x x 6) Kina x x x 6) Kirgizistan Lesotho Litauen Madagaskar Makedonien x 1) Montenegro Nigeria x 2) Panama Polen Republiken Korea x x x x x x Ryssland x x Serbien Slovakien x Sri Lanka x 4) x 6) Sydafrika x Taiwan x x x Thailand x x x 6) Tjeckien Ungern x 3) x x 6) Vietnam x x Zambia x 1) Fr.o.m. 2014-05-12 2) För slutförande av pågående ärenden 3) Fr.o.m. 2014-01-23 4) För slutförande av ett från FFIA övertaget ärende 5) Fr.o.m. 2014-01-01 6) För slutförande av pågående ärenden x x x x 16 (42)
2.4 Kostnadsutveckling och renodling av kostnader Adoptionskostnadernas utveckling för familjer som adopterat Familjernas adoptionskostnader består dels av de avgifter som betalas till sammanslutningen som ombesörjer adoptionsförmedlingen och dels kostnader därutöver för översättning, legalisering m.m. Familjernas adoptionskostnader består dessutom av kostnader för resa och uppehälle i samband med att barnet hämtas från sitt ursprungsland. Avgiften till sammanslutningen kan delas upp i två delar: en Sverigedel och en utlandsdel. Sverigedelen avser kostnader för sammanslutningens arbete i Sverige och utlandsdelen hänför sig till sammanslutningens kostnader i utlandet. Antalet anlända barn minskade med ca 27 % från 2012 till 2013 (jämfört med en minskning på ca 13 % från 2011 till 2012). Sett över en längre tidsperiod har det också skett en minskning av antalet anlända barn. Från 2005 till 2014 har antalet adoptioner minskat med ca 63 %. Handläggningstiden för respektive ärende har dock ökat bl.a. på grund av att det är en större andel barn med särskilda behov som är aktuella för internationell adoption samt att ursprungsländerna ställer allt högre krav på sökanden och adoptionsorganisationerna, bl.a. krav på fler rapporter och intyg. Färre antal adoptioner med en längre handläggningstid för varje ärende har lett till högre kostnader i Sverige. Även valutakursförändringar påverkar storleken på adoptionskostnaderna. Vid adoption av syskongrupper är avgifterna delvis annorlunda. En bidragande orsak till att kostnaderna i ursprungslandet har minskat mellan 2012 och 2013 är att färre adoptioner genomförts från bl.a. Colombia, Ryssland och Sydkorea, där utlandskostnaderna är relativt höga. När det gäller övriga kostnader som familjen betalar för är det främst översättnings- och legaliseringskostnaderna som har ökat i flera länder, delvis på grund av krav på fler intyg i samband med adoption av barn med kända särskilda behov. 17 (42)
Kostnadsutvecklingen för familjer som adopterat genom auktoriserad adoptionsorganisation redovisas i följande sammanställning Adoptionsorganisationernas avgifter för kostnader i 2009 2010 2011 2012 2013 tkr tkr tkr tkr tkr 1. Sverige 60 63 70 78 84 2. Ursprungslandet 78 68 69 65 60 Summa genomsnittlig avgift 138 131 139 143 144 till organisationerna Övriga kostnader som familjen betalar för 3. Översättning, 10 11 13 14 19 legaliseringar m.m. 4. Resa och uppehälle 49 52 59 58 60 Summa genomsnittlig kostnad för familjen 197 194 211 215 223 Källa: Landrapporter från de auktoriserade adoptionsorganisationerna. Uppgifterna bygger på samtliga adoptioner respektive år. Organisationerna har redovisat sina avgifter per land (p. 1 och 2) och beräknade övriga kostnader per land (p. 3 och 4). Genomsnittskostnaden är ett vägt medelvärde. 18 (42)
Adoptionskostnader för en familj (adoptionsavgifter och beräknade egna kostnader). Exempel på hur mycket en adoption från ett antal olika länder, utvalda bl.a. ur ett geografiskt perspektiv, kostar för en familj. Land 2011 2012 2013 Vistelsetid i landet** Ecuador 251 975 280 675 282 975 ca 3 månader Etiopien 174 475 190 425 208 475 ca 2-3 veckor Kenya* 296 926 289 879 311 422 ca 8-12 månader Kina* 184 266 191 557 197 930 ca 2-3 veckor Polen 159 442 161 761 172 255 ca 0,5 vecka första resan 4-8 veckor andra resan Sydkorea 242 475 251 875 317 975 ca 5 veckor (före augusti 2012 var den ca 1 vecka) Tjeckien 141 609 162 032 179 598 ca 4 veckor Källa: Landrapporter från de auktoriserade adoptionsorganisationerna avseende uttagna avgifter för kostnader i Sverige och utlandet samt familjens egna kostnader * Under 2013 kom barn genom flera svenska adoptionsorganisationer och vi har därför räknat fram en genomsnittlig avgift Kenya Adoptionscentrum, BFA-A och BV Kina Adoptionscentrum, BV och FFIA ** Vistelsetiderna är uppskattade och varierar mellan familjer Det statliga adoptionsbidraget på 40 000 kr har varit oförändrat sedan 2001 då bidragets andel av den genomsnittliga kostnaden var 36 %. För 2013 motsvarade det statliga bidraget 17,9 % av totalkostnaderna (jämfört med 18,6 % 2012). 19 (42)
Adoptionsorganisationernas renodling av kostnaderna för adoptionsverksamheten i ursprungslandet I samband med organisationernas ekonomiska rapportering och auktorisationsansökningar har MIA gått igenom organisationernas uppgifter om kostnader i utlandet. MIA har vidare löpande gått igenom information om kostnadsläget i de olika ursprungsländerna. Sedan 2007 finns en rapporteringsmall som organisationerna använder sig av när de rapporterar kostnader i utlandet. MIA fortsätter dialogen med organisationerna för att hitta vägar att få fram en så tydlig och enhetlig redovisning som möjligt. Det finns fortfarande vissa variationer mellan organisationerna och mellan olika ursprungsländer. Det är svårt att jämföra kostnaderna i ett land där flera organisationer är verksamma, eftersom organisationerna i vissa fall benämner samma kostnader olika. MIA har uppmanat organisationerna att samordna redovisningen och organisationerna kommer att samarbeta kring detta. Sydkorea, Serbien, Montenegro och Kina har varit föremål för tillsynsresor under året och för dessa länder har en djupare kostnadsutredning genomförts. Avslutningsvis kan här nämnas att MIA deltar i en expertgrupp för finansiella frågor inom ramen för Haagkonventionen. För närvarande tas modeller fram för att få information från adoptivfamiljer om vilka kostnader som de haft i samband med adoptionen. Redovisning av hur stöd/biståndsverksamheten hålls separerad från adoptionsverksamheten Enligt 6 a LIA får sådan annan verksamhet än internationell adoptionsförmedling som organisationerna bedriver inte äventyra förtroendet för adoptionsverksamheten. Det är oftast fråga om biståndsverksamhet eller allmän hjälpverksamhet, och sådan annan verksamhet ska hållas separerad från adoptionsverksamheten. I de årsredovisningar som organisationerna ger in till MIA ska resultaträkningen specificeras i en resultatredovisning uppdelad på verksamhetsgrenarna förmedlingsverksamhet, medlemsverksamhet och stöd/ biståndsverksamhet. Adoptionscentrum bedriver internationellt utvecklingsarbete (bistånd) i ett antal länder i samarbete med bl.a. Sida genom Forum Syd. Adoptionscentrum samarbetar också med barnrättsorganisationer i länderna. Adoptionscentrums kostnader för biståndet var ca 13,3 milj. kr 2013. Biståndsverksamheten finansieras, vid sidan av Sidabidrag, av insamlade medel (i huvudsak genom insamlingsstiftelsen Föräldralösa barn), gåvor och utdelning ur Humanfonden. Via lokalavdelningarna, som är egna juridiska personer, samlas också pengar in till mindre projekt. Adoptionscentrum erhöll under 2009, som medlemsorganisation i Forum Syd, status som programavtalsorganisation. För närvarande bedriver Adoptionscentrum ett program med Forum Syd för 2014-2016. Målgruppen för åtgärderna är bl.a. barn utan föräldraomsorg och barn som är i riskzonen att överges. I programmet ingår också projekt som syftar till att 20 (42)
förbättra situationen för barn med hiv/aids och projekt i syfte att stärka kvinnor och barns rättigheter. Forum Syd kräver en så kallad egeninsats om 10 % av projektvolymen. Adoptionsföreningen La Casa, ALC, bedriver inte någon biståndsverksamhet. Barnen Framför Allt - Adoptioner, BFA-A bedriver biståndsverksamhet under namnet Barnen Framför Allt Bistånd, BFA-B, och även fadderbarnsverksamhet under namnet Barnen Framför Allt Fadder, BFA-F. Dessa verksamheter bedrivs utanför kansliet med ideella krafter och av separata grupper som hanterar detta inom styrelsen. Kostnaderna för bistånds- och fadderbarnsverksamheten var ca 2,2 milj. kr år 2013. Fadderbarnsverksamheten finansieras till största delen av fadderbarnsavgifter men även av donationer och insamlingar. Biståndsverksamheten finansieras främst av medlemsavgifter samt donationer och insamlingar. Biståndsprojekten är bl.a. inriktade mot hållbar utveckling, utbildning, integration och hälsa. Barnens Vänner - internationell adoptionsförening, BV. Årsstämman beslutade 2013 att styrelsen fick avsätta hela eller delar av medlemsavgiften till biståndsverksamhet. Biståndsverksamheten ska rikta sig mot projekt som arbetar för barns rätt till familj, att förbättra situationen för utsatta barn samt projekt som främjar barns hälsa och utbildning. Under 2014 påbörjade BV ett treårigt projekt som ska ge tre barn möjligheten till utbildning. Biståndsverksamheten finansieras främst av gåvor och bidrag men även i viss mån av medlemsavgifter i enlighet med ett beslut av årsstämman 2013. Familjeföreningen för internationell adoption, FFIA, avvecklade sin adoptionsverksamhet under 2014. FFIA har dock för avsikt att fortsätta bedriva biståndsverksamhet. Projekten är inriktade mot vård av barn som har en sjukdom eller funktionsnedsättning samt stärkande av barns och kvinnors rättigheter. FFIA:s kostnader för biståndet var ca 540 700 kr 2013. Projekten finansierades främst av gåvor och insamlade medel. Administrationen av biståndet finansierades av medlemsavgifterna. MIA ser löpande över biståndsprojektens relation till förmedlingsverksamheten och att adoptionsorganisationerna håller verksamheterna ekonomiskt och personellt åtskilda så långt detta är möjligt. 21 (42)
2.5 Statsbidrag till de auktoriserade adoptionsorganisationerna och riksorganisationer för adopterade Enligt MIA:s regleringsbrev för år 2014 fick MIA betala ut statsbidrag om högst 1 800 000 kr till de auktoriserade adoptionsorganisationerna och riksorganisationer för adopterade. MIA har fördelat statsbidraget till de auktoriserade adoptionsorganisationerna och till riksorganisationer för adopterade enligt den reglering som följer av förordningen (2008:1239) om statsbidrag till auktoriserade adoptionssammanslutningar och till riksorganisationer för adopterade (statsbidragsförordningen). För år 2014 har det inneburit att hälften av statsbidraget som avsatts till de auktoriserade adoptionsorganisationerna har fördelats med lika stort belopp till varje organisation och den andra hälften har fördelats efter genomsnittligt antal förmedlade adoptioner under de två senaste kalenderåren, dock har ingen adoptionsorganisation fått mer än 10 000 kr i statsbidrag per genomsnittligt antal förmedlade adoptioner under en tvåårsperiod. Statsbidrag till de auktoriserade adoptionsorganisationerna har fördelats enligt följande: Utbetalda Antal adoptioner Statsbidrag per statsbidrag, i genomsnitt förmedlad adoption, kr 2012 2013 kr Adoptionscentrum 594 176 226 2 629 Adoptionsföreningen 36 663 4 9 165 La Casa Barnen Framför Allt- 376 112 108 3 483 Adoptioner Barnens vänner - interna- 249 139 39 6 388 tionell adoptionsförening Familjeföreningen för 228 899 28 8 175 internationell adoption Summa 1 484 989 405 3 667 22 (42)
I fråga om riksorganisationer för adopterade har MIA för 2014 i enlighet med statsbidragsförordningen beslutat ge ett verksamhetsstöd till de organisationer som uppfyllde vissa kriterier. Två organisationer ansökte om bidrag och dessa organisationer beviljades ett stöd om 50 000 kr vardera, nämligen Adopterade Koreaners Förening (AKF) och Organisationen för vuxna Adopterade och Fosterbarn (AFO). December månads utbetalning om 215 tkr till adoptionsorganisationerna har kommit att utbetalas efter årsskiftet 2014/15. Det innebär att MIA endast betalat ut totalt 1 585 tkr i statsbidrag. 2.6 Tillsyn över de auktoriserade adoptionsorganisationerna Tillsynen under 2014 MIA har utarbetat och följt en tillsynsplan för 2014. Planen omfattar vissa årligen återkommande aktiviteter som granskning av årsredovisning, verksamhetsberättelse och olika rapporter från de auktoriserade adoptionsorganisationerna. Vidare omfattas utredning, bevakning och uppföljning av olika förhållanden rörande organisationernas adoptionsförmedlingsarbete samt uppföljning av omständigheter som uppmärksammats i samband med auktorisation och tillsyn. Aktuella frågeställningar under året har bl.a. varit avvecklingen av FFIA:s förmedlingsverksamhet, utvecklingen i vissa ursprungsländer samt organisationernas medverkan i matchningsförfarandet. Planen omfattar också utredning av och tillsynsresor till prioriterade länder. Under året har MIA haft fortlöpande kontakt med adoptionsorganisationerna och granskat styrelseprotokoll och andra handlingar som de kommit in med. Genom möten och erfarenhetsutbyten med organisationerna har MIA medverkat till diskussion mellan organisationerna i adoptionsfrågor. MIA anordnade i maj en organisationsträff och en utbildningsdag för organisationerna. MIA har dessutom haft möten med organisationerna för tillsyn och diskussion beträffande det löpande arbetet och de ekonomiska rapporterna som lämnats till MIA. Under hösten hölls särskilda möten med representanter för samtliga organisationers styrelser för att få deras syn på utvecklingen av den internationella adoptionsverksamheten, hur de anpassar sina respektive organisationer till de förändrade förhållandena och hur de ser på framtiden. Klagomål Enskilda personer huvudsakligen sökanden har tagit kontakt med MIA per telefon och diskuterat olika frågor angående organisationernas handläggning av ärenden. Detta har i vissa fall lett till att MIA kontaktat den berörda organisationen i frågan. Vidare har ett tiotal skriftliga klagomål inkommit till MIA under året. Ett antal av dessa har rört kritik beträf- 23 (42)
fande information, kommunikation och bemötande och kritiken avseende en organisation har föranlett MIA att, med den organisationen, ha ett särskilt möte angående dessa frågor. Organisationen ser över sina rutiner och MIA kommer att följa upp arbetet i ett nytt möte med organisationen. Vidare har det framförts kritik angående frågor om förmedling av adoptionsansökningar från samkönade par. I det fall ett samkönat par anmäler sig som sökande hos en adoptionsorganisation kan MIA bevaka deras ärende så att ingen särbehandling av dem som sökande sker. Samtliga ärenden var vid verksamhetsårets utgång inte avslutade. I de ärenden som avslutats under året har inga förelägganden att avhjälpa brister i förmedlingsverksamheten utfärdats av MIA. Föräldraenkät 2013 Som en del av tillsynen över de auktoriserade adoptionsorganisationerna skickar MIA en enkät till alla som adopterat barn genom adoptionsorganisationerna. Under 2013 kom sammanlagt 242 svar in vilket innebär en svarsfrekvens om 73 procent. Syftet med enkäten är att få information direkt från familjerna om hur organisationernas förmedlingsarbete fungerat. I enkäterna ingår frågor om bl.a. föräldrautbildningen, adoptionsorganisationernas bemötande, arbete, information och förhållandena kring överlämnande av barnet. MIA tar upp resultatet av enkäten i diskussioner med organisationerna. Sammanställningen av svaren ger adoptionsorganisationerna en bild av hur deras arbete uppfattas och underlag för förbättringar i verksamheten. Många familjer anser att föräldrautbildningen är alltför probleminriktad och flera anser att kompetensen hos utbildarna är bristfällig. Vidare anser flera att utbildningen kommer alldeles för tidigt i adoptionsprocessen; det kan ta upp till fem år innan adoptionen blir aktuell. Det som uppges som mest positivt med utbildningen är att få träffa andra i samma situation. MIA kommunicerar utfallet i denna del med Socialstyrelsen. I enkäten 2012 fick adoptionsorganisationernas information inför val av land, sammanställning av ansökan och om kostnader höga betyg; 86-90 procent av adoptanterna angav att informationen var tillräcklig eller mycket bra. Familjerna är i 2013 års enkät lika nöjda med informationen inför val av land och inför resan, men anser att informationen om sammanställning av ansökan i många fall är bristfällig, inaktuell och rörig vilket lett till flera kompletteringar, onödiga kontakter med organisationen och osäkerhet för familjen. Flera adoptanter önskar bättre manualer, checklistor eller att organisationerna ska använda mer moderna verktyg. Många familjer anger att de har fått mer korrekt information om adoptionsprocessen genom sociala medier, t.ex. bloggar, och från familjer som adopterat från landet. Också informationen om kostnader har försämrats. Många familjer har angett att det tillkommit kostnader i landet, t.ex. för läkarintyg, översättningar, boende och resor. I enkäten 2012 angav nära en femtedel att informationen om barnet i barnbeskedet inte stämde vilket MIA fann bekymmersamt. Enligt årets enkätundersökning har det skett en förbättring. Att informationen stämmer är viktigt för att adoptivföräldrarna ska kunna vara 24 (42)
väl förberedda. Eftersom majoriteten av barnen har kända särskilda behov kan kontakter med hälso- och sjukvård och andra rådgivande instanser behöva tas innan resan. Också problemen under vistelsen i utlandet har minskat. Det som nämns är problem med pass, visum och uppskjutet domstolsbeslut som i de flesta fall har kunnat lösas med hjälp av organisationen i Sverige eller med dess medarbetare i landet. De flesta adoptanter är också mycket nöjda med organisationens bemötande. MIA har i kontakten med ursprungsländerna och adoptionsorganisationerna framfört hur viktigt det är att barnen får lära känna sina adoptivföräldrar i sin egen takt istället för att som nu är vanligt följa med sina nya föräldrar vid första mötet. De familjer som tog emot barnet enskilt och fick besöka barnhemmet eller familjehemmet är mest nöjda med adoptionen. Organisationernas arbete i ursprungsländerna MIA har under året skaffat sig insyn i adoptionsverksamheten i barnens ursprungsländer genom att genomföra tillsynsresor till Sydkorea, Serbien, Montenegro och Kina. Under tillsynsresorna besöker MIA bl.a. svenska ambassaden, adoptionsmyndigheten i landet, lokala sociala myndigheter, domstol, institutioner för barn samt barnrättsorganisationer som arbetar med att stötta socialt utsatta familjer. Över varje tillsynsresa har upprättats en rapport med en redogörelse för situationen i landet och med reflektioner kring förutsättningarna för internationella adoptioner, utbyta information med andra mottagarländer i samband med internationella möten och vid informella kontakter. MIA deltog i ett möte i Köpenhamn med de nordiska adoptionsmyndigheterna och i två europeiska pilotgruppsmöten i Bryssel och Oslo samt i EurAdopts möte i Stockholm, ta emot delegationer bl.a. av adoptionsmyndigheter och företrädare för institutioner för barn från ursprungsländer när dessa besöker Sverige. MIA har under året tagit emot besök från Bulgarien, Japan, Kenya, Kina, Lesotho, Nigeria, Norge, Sydkorea och Vietnam, föra kontinuerliga samtal med adoptionsorganisationerna, samråda med MIA:s insynsråd. Dessutom inhämtar MIA information om länderna i form av rapporter från UD och olika internationella FN-organ samt organisationer, från International Social Service/International Reference Centre for the Rights of Children Deprived of their Family (ISS/IRC). 25 (42)
MIA har upprättat tillsynsrapporter beträffande adoptionsorganisationernas respektive verksamhet 2014. Förhållanden att följa upp har förts vidare till 2015 års tillsynsplan. Det har inte framkommit något som medför att det finns skäl att anta att någon av organisationerna inte uppfyller förutsättningarna för auktorisation enligt lagen om internationell adoptionsförmedling. 2.7 MIA:s informationsverksamhet MIA har under året bedrivit sin informationsverksamhet genom hemsidan www.mia.eu och genom tryckt material. Vidare har MIA arrangerat kurser och seminarier samt medverkat i arrangemang som ordnats av andra aktörer. MIA har också haft en utbildningsdag för adoptionsorganisationerna. Myndighetens informationsblad på webben, MIA Info, har kommit ut med två nummer. MIA Info beskriver myndighetens egen verksamhet, det internationella adoptionssamarbetet, situationen i ursprungsländerna, aktuell forskning och kunskapsutveckling m.m. Informationsbladet vänder sig främst till yrkesverksamma på adoptionsområdet. De broschyrer som riktar sig till barnhälsovården och förskolan som tagits fram av MIA är mycket efterfrågade och har fått tryckas i flera upplagor. Planer finns på att även ta fram en broschyr som riktar sig till skolan eftersom efterfrågan är stor. MIA har genomfört adoptionsutbildningar i olika delar av landet för socialsekreterare, förskolepedagoger, barnhälsovårdspersonal och andra yrkesgrupper som möter adopterade i sitt arbete. MIA har fortsatt insamlandet av information om hur man kan söka sitt ursprung i olika ursprungsländer. 2.8 Samråd med myndigheter och de adopterades organisationer m.fl. MIA har deltagit i Socialstyrelsens arbete med att revidera föräldrautbildningsmaterialet och handboken för socialtjänstens handläggning vid adoption samt framtagande av utbildningsmaterial för en frivillig uppföljande utbildning liksom en kommunikations- och implementeringsplan. Under verksamhetsåret har MIA haft kontinuerlig kontakt med Resurscenter för adopterade och deras familjer i Stockholms Stad för att utbyta information och genomföra gemensamma utbildningsinsatser. MIA har haft möte med adopterades organisationer och bl.a. fått information om deras verksamhet och synpunkter rörande bilaterala avtal. 26 (42)
2.9 Regeringsuppdrag om bilaterala avtal Regeringen beslutade den 28 augusti 2014 att ge MIA i uppdrag att analysera fördelar och nackdelar för Sveriges vidkommande med att ingå bilaterala avtal med ursprungsländer om internationella adoptioner. Analysen ska innefatta administrativa, organisatoriska, juridiska, ekonomiska och diplomatiska konsekvenser samt en bedömning av eventuella konsekvenser för funktionaliteten av 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner för såväl svenskt som internationellt vidkommande. Både ursprungsländer som är anslutna till 1993 års Haagkonvention och länder som inte anslutit sig ska innefattas. En grundlig belysning av konsekvenserna för barnet ska göras där även överensstämmelsen med syftet och principerna i FN:s barnkonvention och 1993 års Haagkonvention ingår. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 mars 2015. MIA har fr.o.m. den 29 september 2014 anställt en person för att på halvtid leda arbetet med att genomföra regeringsuppdraget, och ytterligare en av MIA:s medarbetare har under hösten arbetat halvtid med uppdraget. 3 Kompetensförsörjning Målet för MIA:s kompetensförsörjning är att trygga MIA:s behov av kompetent personal för framtiden samt att de anställda ska ha god kännedom om utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ha möjlighet till adekvat fortbildning av betydelse för verksamheten och den enskilde. Personalen erbjuds fortbildning för att hålla sig à jour med utvecklingen inom adoptionsområdet samt övriga frågor av betydelse för MIA:s verksamhet. Deltagande i MIA:s internationella resor och i olika konferenser utgör en god möjlighet till kompetensutveckling vad gäller internationellt samarbete, adoptionsverksamhet och MIA:s roll i sammanhanget. Personalen ska vidare ha sådan utbildning som krävs för att använda den tekniska utrustning som behövs i det dagliga arbetet liksom goda språkkunskaper. MIA följer forskningen på adoptionsområdet. Det är en förutsättning för ett väl genomfört arbete att personalen har en humanistisk och demokratisk grundsyn samt att värdegrundsfrågor diskuteras. 27 (42)
Uppnådda mål och vidtagna åtgärder för kompetensförsörjningen 2014 MIA:s bedömning är att de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att verksamhetens mål uppfylls. Vid årsskiftet 2014/15 hade MIA 13 anställda, samtliga kvinnor. Två av de anställda är födda utanför Sverige. Medelåldern för de anställda vid MIA var 51 år i slutet av 2014. Den kompetens personalen har är adekvat för att fullgöra MIA:s uppgifter som tillsynsmyndighet m.m. MIA har anlitat Statens Servicecenter för tjänster och rådgivning inom ekonomi- och löneadministration samt systemstöd och upprättande av bokslut. Nytt system för elektronisk leverantörsfakturahantering infördes under året. MIA har under året lämnat ett bidrag om 145 000 kr till ISS/IRC. Genom att på detta sätt bidra till ISS/IRC:s verksamhet får MIA tillgång till ISS/IRC:s information, vilket är av mycket stort värde för MIA:s möjligheter att göra kvalificerade omvärldsanalyser på adoptionsområdet. Till följd av att MIA på detta sätt får tillgång till ISS/IRC:s information sparas mycket arbete som MIA:s personal annars själv skulle ha behövt utföra. MIA ingår i Tillsynsforums nätverk för statliga myndigheter och länsstyrelser med tillsynsuppgifter. MIA:s kompetensutveckling under året har bestått i deltagande i nationella och internationella konferenser och seminarier angående barn- och adoptionsfrågor, sociala frågor och tillsynsfrågor m.m. samt deltagande i utrikes resor till barnens ursprungsländer. De anställda har deltagit vid möten i Sverige med företrädare för olika utländska myndigheter. Kompetensförsörjningen 2015-2017 De mål som angivits ovan gäller även för 2015-2017. MIA ser det som angeläget att vid nyanställningar fortsätta att verka för att anställa yngre, välutbildade personer för att kunna säkerställa erfarenhetsöverföring samt att en hög kompetens bibehålls inom myndigheten på lång sikt. MIA kommer också att sträva efter att åstadkomma en jämnare könsfördelning. Kompetensutvecklingen av den personal som nu är anställd vid myndigheten kommer att ha samma inriktning som tidigare. Den ska bedrivas på sådant sätt att de anställdas kunskaper inom för MIA relevanta områden fördjupas. Sjukfrånvaron vid myndigheten m.m. Arbetsbelastningen inom myndigheten är hög. MIA har bekostat vaccination mot influensa. Lunchen har vidare varit förlängd med 30 minuter varje dag för att de anställda ska kunna ta en promenad m.m. MIA har också erbjudit bidrag med 2 500 kr/person till personalen för kostnader för motion och friskvård, vilket de flesta har utnyttjat. En ergonom har gått igenom samtliga arbetsplatser. Sjukfrånvaron vid myndigheten har under 2014 varit 4,59 procent. 28 (42)
4 Sammanställning av MIA:s kostnader och intäkter uppdelade på verksamhet MIA:s verksamhet finansieras i allt väsentligt av anslagsmedel. Verksamhet Intäkter av Kostnader, tkr 2014 Enskild adoption Avsnitt 2.2 Kostnader, tkr 2013 Kostnader, tkr 2012 Anslag 1 350 1 478 1 424 Godkännande av utländska adoptionsbeslut samt utfärdande av Haagintyg Avsnitt 2.2 Auktorisation och tillsyn Avsnitt 2.3 och 2.6 Statsbidrag Avsnitt 2.5 Anslag 163 123 229 Anslag 4 814 2) 4 680 1) 3 154 Anslag 1 585 3) 1 800 1 800 Informationsverksamhet Avsnitt 2.7 och 2.8 Anslag Avgifter Summa 2 814 0 2 814 2 616 3 2 619 5) 3 857 13 3 870 4) Adopterades ursprung Avsnitt 2.1 och 2.7 Ledning/ Gemensam administration Anslag 613 739 940 6) Anslag Finansiella intäkter m.m. Summa 3 344 7 3 351 3 329 45 3 374 3 529 18 3 547 Summa anslag 14 690 14 813 14 964 Uppdrag rörande bilaterala avtal om internationella adoptioner Bidrag 385 0 0 Totalt 15 075 14 813 14 964 1 ) Flertalet s.k. utlandsauktorisationer har prövats. Flera utlandsresor. 2 ) Som framgår av årsredovisningen innebär förändringen av den internationella adoptionsverksamheten ett ökat arbete för MIA med framförallt auktorisation och tillsyn. 3 ) December månads utbetalning om 215 tkr har kommit att utbetalas efter årsskiftet 2014/15. 4 ) Omfattande arbete med framtagande av MIA:s nya hemsida och en broschyr för förskolepersonal. Många utbildningstillfällen. 5 ) Färre utbildningstillfällen pga tidskrävande auktorisations- och tillsynsarbete. 6 ) Omfattande arbete med framtagande av underlag för skrivelse till regeringen (inlämnad 2013) angående stöd till adopterade som söker sitt ursprung. Framtagande av nytt avsnitt om ursprung på MIA:s hemsida. 29 (42)
FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning (tkr) Not 2014 2013 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 13 098 12 966 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 1 34 Intäkter av bidrag 3 385 0 Finansiella intäkter 4 7 13 Summa 13 490 13 013 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5-9 866-9 839 Kostnader för lokaler -1 110-1 100 Övriga driftkostnader 6-2 473-2 015 Finansiella kostnader 7-1 -2 Avskrivningar och nedskrivningar -41-57 Summa -13 490-13 013 Verksamhetsutfall 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 1 585 1 800 Lämnade bidrag 8-1 585-1 800 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 30 (42)