Information om åderbråck

Information om åderbråck Artärer, kapillärer och vener Innan man pratar om åderbråck, är det mycket viktigt att förstå skillnaden mellan artärer och vener, och att veta en del om de normala venerna i benen. Artärer, kapillärer och vener är de rör som forslar runt blodet i kroppen, de kallas för blodkärl. Artärerna När hjärtat slår, skickar det runt blodet i kroppen genom artärerna. Artärerna förgrenar sig till mindre och mindre blodkärl, till dess de flödar in i kapillärerna. Kapillärernas väggar är ett enda cellager tjockt nog för att syrgas, socker och andra substanser skall kunna passera genom dem för att ge näring åt vävnaderna i omgivningen. Cellernas förbränningsprodukter såsom koldioxid och mjölksyra filtreras i motsatt riktning in i kapillärerna. Ett nätverk av kapillärer löper nära cellerna i varje del av kroppen, och levererar näringsämnen och fraktar bort avfallsprodukter med blodflödet Venerna Kapillärerna förenas så att de bildar lite större blodkärl (venula mikrovener) som i sin tur går ihop till att bilda vener. När flera grenar går ihop med en huvudgren så blir den större och slutligen återvänder blodet till hjärtat genom en av de två största venerna övre hålvenen ( vena cava superior) från övre delen av kroppen, eller den nedre hålvenen ( vena cava inferior) med blodet från bäckenet, buken och benen. Små vener som tömmer, mynnar in i en större ven kallas för vengrenar därför att blodet från dem flyter in i de större venerna som vatten från en biflod flyter ut i den större floden. Blodet som flyter genom venerna är mörkare än blodet i artärerna pga. dess lägre syrgashalt. I kontrast till blodet som flyter i artärerna är flödet i venerna mycket långsammare och inte pulserande. I benets vener är muskelaktiviteten viktig för att pumpa tillbaks blodet till hjärtat. Klaffar i venerna gör att blodflödet riktas mot hjärtat. Dessa klaffar är särkskilt viktiga i benets vener efter blodet i annat fall skulle rinna åt fel håll- nämligen nedåt (pga. tyngdlagen) när vi står upp. 2005-10-07/BO/Esf 1

Ett nätverk av kapillärirer löper nära cellerna i varje del av kroppen. Kapillärerna har mycket tunn vägg vilket möjliggör för näringsämnen att passera genom väggen till omgivande vävnad och avfallsprodukter från cellen filtreras tillbaks in i kapillärerna. Sjukdomar i artärer och vener De vanligaste sjukdomarna som drabbar artärer och venerna är mycket olika. Atheroscleros (åderförkalkning) täpper helt eller delvis igen artärerna och skapar hjärtinfarkt, stroke ( slaganfall ), eller vävnadsdöd ( kallbrand ) men skapar inga problem i venerna. Åderbråck har ingenting att göra med hjärtinfarkt, slaganfall eller amputationer. Trombos ( propp) betyder blodlevring inuti ådern och kan ske i både vener och artärer men orsaken till dem är olika och ger olika sjukdomsbild och symtom. Trombos (propp) i de djupa venerna i benen kan bli farliga (Se avsnittet Trombos, Tromboflebit och blödning.) men dessa ådror är annorlunda jämfört med dem som bildar åderbråck. 2005-10-07/BO/Esf 2

De ytliga och de djupa venerna i benet Venerna i benen är delade i två system- de djupa venerna (som går innanför den läderlika muskelfascian som omger muskeln, och de ytliga venerna som ligger i fettlagret under huden. De ytliga venerna är de man ser till exempel på foten runt ankeln och är de som kan bilda åderbråck. Det är väsentligt att komma ihåg de två olika systemen ytligt och djupt- för att förstå åderbråck och dess behandling. Perforant-vener På ett antal platser i benen förbindes de ytliga venerna med de djupa och det sker genom s.k. perforant-vener. De kallas perforanter för att de perforerar den läderartade fascian som omger musklerna i benen. Normalt skall deras klaffar endast tillåta blodflöde från de ytliga venerna till de djupa vensystemet. Om klaffarna inte fungerar tillfredsställande trycks blodet ut i det ytliga systemet när musklerna dras samman, detta är en anledning för högt tryck i det ytliga vensystemet och kan vara en orsak till åderbråck. Venklaffarna Alla vener i benen har gracila klaffar på insidan, som skall dirigera blodet så att det endast sker ett flöde uppåt mot hjärtat, eller från det ytliga till det djupa vensystemet genom perforant-venerna. Klaffarna skyddar mot det höga tryck som annars skulle bli följden i benens vener när vi står. Om the inte fanns några klaffar skulle trycket i venerna vid ankeln motsvara höjden av den blodpelare som står från foten och hela vägen upp till hjärtat. Det är denna tryckförhöjning som ger symtom och åstadkommer skadar när klaffarna inte fungerar, såsom oftast är fallet vid åderbråcksjukdomen. Det finns en klaff var 5:e till 10:e cm i de ytliga huvudstammarna i benets vener. 2005-10-07/BO/Esf 3

Venerna i benen är delade i två system det djupa och de ytliga venerna. Här och var förenas de två systemen av perforant-vener. En ytlig ven kan bli till åderbråck pga. en perforant-ven tillåter flöde från det djupa till det ytliga systemet. Muskelpumpen När blodet pumpas ut i artärerna av hjärtat trycks det fram under högt tryck. Endast en mycket litet del av detta tryck finns kvar efter det att artären har filtrerat blodet genom kapillärsystemet, för att trycka blodet vidare genom venerna och muskelarbetet tillhandahåller en pumpfunktion som hjälper till att trycka blodet upp genom venerna. Denna muskelpump är särskilt viktig i benen därför att när vi står så måste blodet transporteras en lång väg i uppförsbacke för att komma tillbaks till hjärtat. De djupa venerna ligger inuti och emellan musklerna i vaderna och låret. Alla muskler är omgivna av en fast, läderartad fascia (hölje) så när de drar ihop sig och slappnar av tvingas blodet upp genom det djupa vensystemet. I vanliga fall sköter klaffarna om att blodet endast transporteras uppåt i det djupa och ytliga vensystemet och inåt genom perforant-venerna. Om klaffarna slutar fungera - kan inte muskelpumpen göra sitt arbete ordentligt. Skadade klaffar i det djupa vensystemet gör det möjligt att blod kan tryckas ut under högt tryck till det ytliga vensystemet vilket kan leda till utveckling av åderbråck. 2005-10-07/BO/Esf 4

Muskelsammandragningar trycker ihop venerna och pumpar på så sätt blod upp genom benets vener till hjärtat. Klaffarna medger endast flöde i riktning mot hjärtat. Soldater och muskelpumpen Soldater ger oss två goda exempel på hur muskel på pumpen kan få hjälp att arbeta. Har du sett hur soldater som står i givakt under lång tid svajar en aning fram och till baks? De har fått lära sig att spänna och slappna av vadmusklerna så att blodet pumpas upp ur benen i stället för att stocka sig i vadvenerna. Särskilt viktigt är det varma dagar när alla vener är vidare och mer uttänjda kan allt blod som samlas i benen göra att de svimmar pga. för lite blod når huvudet. Den andra militära lektionen om muskelpumpen tillhandahålls av de ben-damasker som soldater brukar ha. Dessa skapar en fast yttre lager runt hela nedre delen av benet- och hjälper muskelpumpen att krama upp blodet genom venerna under långa marscher. 2005-10-07/BO/Esf 5

Vilka vener blir åderbråck? Vena saphena magna ( VSM) Denna ven och dess tillflöden är den som vanligast bildar åderbråck. Den långa venen skapas under foten av grenar från foten och syns på många människor när de står upp. Den går precis framför ankeln på insidan av benet och förlöper upp på insidan av underbenet och låret och i ljumsken dyker den ner till benets djupa huvudven (Vena femoralis). Den långa Vena Saphena Magna och dess grenar är de som oftast blir åderbråck. Den Korta Vena Saphena Parva och des grenar kan också ombildas till åderbråck men inte lika ofta. Vena saphena parva ( Den korta saphenus-venen) Detta är den andra huvudstammen i det ytliga vensystemet på benet, dess tillflödesgrenar kan bli åderbråck men den drabbas mindre ofta än den långa saphenus-venen ( Vena Saphena Magna). VSP startar precis bakom den yttre fotknölen, går upp till mitten på vadens baksida där den löper vidare till knäregionen. Vanligtvis dyker den ner på djupet och ansluter sig till det djupa systemet precis ovan knäledens böjveck ( till popliteavenen), men detta varierar och innan någon operation av den korta saphenus-venen göres måste man kontrollera detta med ultraljud. 2005-10-07/BO/Esf 6

Perforatantvener Inom nästan varje del av benet kan en perforant-ven utveckla otäta klaffar. Detta tillåter blodet att pumpas utåt under högt tryck in i det ytliga vensystemet, vilket leder till att dessa blir uttänjda och åderbråck bildas. Alla vener: Varje ven under huden inom alla avsnitt av benet, kan utveckla åderbråck även om det inte föreligger klaffskador inom VSM, VSP eller perforantvener. Dess åderbråck är oftast ganska små och ger få symtom. Vem får åderbråck? En mängd studier har genomförts i olika delar av världen för att utröna eventuella orsaker till utvecklandet av åderbråck, men fynden har varierat mycket och det är förvånansvärt hur få definitiva svar det finns. Kön I den västliga världens population har 20-30 % av kvinnorna åderbråck, de flesta studier har funnit färre män med åderbråck (7-17%) men i en nyligen genomförd studie i Edinburgh hade 40% av de undersökta männen åderbråck jämför med 32 % av kvinnorna. Geografi och ras Studier av förekomsten av åderbråck har gjorts på olika sätt och har ofta koncentrerats till kvinnor. Hur som helst alla tycks visa att åderbråck är mindre vanliga utanför den västliga världen. Så till exempel har man bara funnit åderbråck hos c:a 2% av kvinnor på landsbygden i Indien, och omkring 5% hos kvinnorna i centrala och östra Afrika. Ålder Tilltagande frekvens med tilltagande ålder- åtminstone upp till 60 års ålder. Ärftlighet Det är inte ovanligt att åderbråck går i släkten, det finns dock ingen väl underbygd gentetisk grund för detta påstående. 2005-10-07/BO/Esf 7

Längd och vikt Trots att kraftigt överviktiga och mycket långa personer ibland har särskilt besvärliga åderbråck, så har någon signifikant korrelation mellan längd och åderbråck någonsin visats, när det gäller korrelationen mellan övervikt och åderbråck är bevisen lika bristfälliga. Gravidet Åderbråck är vanligare hos kvinnor som fött barn och ju fler graviditeter - ju större är sannolikheten att utveckla åderbråck. Åderbråck som utvecklas under graviditet sägs vara resultatet av trycket av livmodern och fostret på bäckenets vener men bevisen för detta är svaga och avslappning av venväggen pga. hormonell aktivitet kan vara lika viktigt. Diet och tarmfunktion Det har föreslagits att brist på fibrer i dieten resulterande i trög mage samt krystning vid toalettbesök skulle predisponera för åderbråck. Denna uppfattning har föranlett mycket debatt det finns dock inga riktiga bevis som stöder denna uppfattning. Yrke och arbetsställning Ett stort antal studier har visat att åderbråck är vanligare hos människor som har ett stående arbete, särskilt långa perioder av stillastående. Åtsittande kläder Traditionellt har man trott att bärandet av mycket åtsittande klädesplagg - som t ex korsetter skulle innebära en ökad risk för utvecklandet av åderbråck. Det finns en del som talar för att detta skulle vara sant men det är svårt att separera bärandet av korsett från resultatet av tilltagande ålder. Varför blir vener åderbråck? Svaret i de flesta fall, är att vi vet inte riktigt vad som är orsaken till åderbråck. Det finns två huvudteorier. Nedåtgående klaffläckage Om klaffarna högst upp i venen till exempel i ljumsknivå på den långa ytliga venen (VSM) blir otäta och slutar fungera riktigt, innebär det att trycket fortplantas nedåt och vidgar venen nedanför varvid klaffen där tänjs ut och blir otät, osv. nedför benet. 2005-10-07/BO/Esf 8

Försvagning av venväggen Det finns vissa bevis för att mängden kollagen (vilket ger styrka) och kvaliteten hos elastin (som ger elasticitet) är onormalt i benets vener hos individer som utvecklar åderbråck. Det är därför möjligt att en försvagning av venväggen är orsaken till åderbråcksutvecklingen, men inte alla studier av venväggen styrker detta. Denna teori avser primära åderbråck den vanliga form som utvecklat utan särskilda orsaker. Ett fåtal människor utvecklar sekundära åderbråck som komplikation till en djup ventrombos ( propp ) som täpper till de djupa venerna, tumörer i bäckenregionen som trycker på benets vener, eller sällsynta medfödda problem i artär- eller vensystemet. Om en klaff slutar fungera adekvat, skapar detta ettt abnorm högt tryck på vensegmentet nedanför klaffen. Detta tryck skapar en uttänjning som gör klaffen nedanför otät och så vidare. Vilka besvär ger vanligen åderbråck? Många med åderbråck har aldrig några symtom av något slag under hela livet. När symtom utvecklas ger det oftare besvär snarare än medicinskt allvarliga symtom. Endast en mycket liten del av personer med åderbråck utvecklar någonsin bensår eller andra skadliga symtom, och finns nästan alltid varningssignaler som missfärgning eller eksem kring vristen innan bensår utvecklas. 2005-10-07/BO/Esf 9

Kosmetiska problem Detta är det absolut vanligaste problemet med åderbråck, vilket är förståeligt i ett samhälle där kvinnor vill ha vackra ben. Kosmetiska synpunkter leder ofta till att patienter förlägger olika symtom från benet till åderbråcken. Oro för framtida problem Oro för möjligheten att åderbråck kan vara en farligt är vanlig och en del hänför denna oro till symtom därför att det ofta är en viktig anledning till att människor söker medicinska bedömning. Det är viktigt att läkaren känner igen denna oro som patienterna ofta endast motvilligt tillstår. Värk och obehag Värk och tyngdkänsla i benen är vanliga klagomål - särskilt efter en längre tids stillastående. En del personer med åderbråck får klåda, en känsla av värme och ömhet över venerna. Alla symtom orsakade av åderbråck tenderar att bli värre mot slutet av dagen och lindras, åtminstone delvis, genom att lägga upp benen i högläge, trots att en del upplever att åderbråcken är ömmar om natten. Det finns många orsaker till att man får värk och smärta i benen, bortsett från åderbråck. En nyligen genomförd, stor studie gjord i Edinburgh har visat en dålig koppling mellan symtom från benen och åderbråck, särskilt hos män. Även bland kvinnor, är det enda symtom som har en stark koppling till åderbråck tyngdkänsla och spänningskänsla, värk och klåda. Restless legs, svullnadskänsla, kramp och sprittningar i benen har ingen signifikant koppling till åderbråck. Detta betyder att individer med åderbråck måste fås att inse att smärta i benen kanske inte har någonting att göra med venerna och att läkare behöver fråga ut patienterna noggrant för att försöka förstå huruvida deras symtom orsakas av åderbråck innan de rådgör dem angående behandling. Då värk från åderbråck vanligtvis minskar vid användande av bra stödstrumpor, bör man ge dem rådet att bära stödstrumpor under en period det kan visa om det besvären är orsakade av åderbråcken eller ej. Allt detta blir ännu mer problematiskt därför att en del hatar utseendet av benen med åderbråck och ofta skyller alla symtom från benen på åderbråcken. Ankel-svullnad Åderbråck kan orsaka svullnad i vristerna hos ett mindre antal då trycken i venerna är orsak till att vätska kramas ut i omgivande vävnad när man står, sitter eller går omkring. Svullnaden försvinner under nattens sängläge. 2005-10-07/BO/Esf 10

Det finns många andra orsaker till bensvullnad vid sidan om åderbråck och även efter en noggrann undersökning är det ofta svårt att med säkerhet avgöra om åderbråcken är den enda orsaken. Det kanske blir klarlagt först efter behandling av åderbråcken och även då kan det ta lång tid innan svullnaden är borta. Åderbråck kan orsaka allvarligare, kroniska problem Hos en del individer kan abnormt höga tryck i venerna orsaka skada på huden och i värsta fall leda till sår. Detta kan ske som ett resultat av ytliga åderbråck, problem i det djupa vensystemet är en kombination av båda. (All skada i huden orsakad av vener kan kallas venösa hudproblem). Vi förstår ännu inte till fullo varför de flesta patienter trots stora åderbråck aldrig utvecklar några hudproblem, medan andra, med små åderbråck får det. Venösa hudproblem är orsak till hudskada med ett antal olika utseende. Åderbråckseksem ( stas-eksem ) Det första tecknet på begynnande problem är ofta ett lindrigt eksem och klåda i huden, vanligtvis precis ovanför ankeln. Det kan var en helt liten fläck eller ett större hudområde. Det kan gå tillbaka genom behandling med kortisonsalva men på lång sikt är inte detta ett tillfredsställande behandlingsalternativ därför att det kan leda till att huden blir tunn och skör. Om man negligerar det kan eksemet bli mycket allvarligt med inflammerad, röd fjällande hud runt om nedre delen av benet. Åderbråckseksem ( Stasexem) 2005-10-07/BO/Esf 11

Hudpigmentering Detta betyder att huden missfärgas och mörknar- blir brunaktig- först blekt brun senare mörkare brun. ( Se lipodermatoscleros). Atrofie Blanche Detta franska utryck används för att beskriva ett blankt, vitt område av huden vilket är ett tecken på en ganska avancera hudskada. Lipodermatoscleros Detta är en adekvat medicinsk term som beskriver skadan både i huden (dermato = berör huden) och underhudsfettet (Lipo = avser fettvävnad). Skleros betyder hårdnar och ärrbildning. Vid kronisk venös sjukdom är det inte bra huden som blir missfärgad, fjällande och hård, underhudsfettet blir också hårt och krymper så att området till slut blir gropigt och hårt. Hela benet ovanför ankeln kan blir smalt till följd av förhårdnad och skrumpning av underhudsfettet. Lipodermatoscleros Bensår sårbildning (ulceration) Detta betyder att huden har blivit så skadad att ett sår uppstått som läker mycket långsamt. Såren har en rå yta som kan se skär och ren ut eller bli gulaktig, kladdig. Venösa bensår kan vara små eller stora, de kan vara smärtande eller helt utan smärta, av orsaker som vi inte förstår alls. Trots att det finns andra orsaker till sår runt anklarna är venös sjukdom utan tvekan den allra vanligast orsaken till detta i västvärlden. (Se nedan vilken är mekanismen bakom venös hudskada och bensår?) Venöst bensår 2005-10-07/BO/Esf 12

Vilken är mekanismen bakom venös hudskada och bensår? Den exakta mekanismen om hur detta uppstår är kontroversiell, trots att en massa undersökningar gjorts under många års tid. Det finns två huvudteorier. Fibrin-manchett ( Fibrin-cuff - teorin) Mikroskopisk undersökning av skada hud från underbenet visar en hylsa av fibrin (en av de substanser som deltar i blodets koagulation) runt kapillärerna. Man har trott att denna hylsa stör syre passagen från blodet in till vävnaden. Nyligen genomförda undersökningar har antytt att det inte är sannolikt att detta är huvudorsaken till skadan i hud och fettväv. White-cell trapping teorin. ( fångade vita blodkroppar ) Vita blodkroppar (leukocyter) innehåller en mängd olika potenta substanser som skapar inflammation, och de kan frigöra dem när de stimuleras till det. Studier av kapillärerna vid vristen har visat att vita blodkroppar fångas där när ventrycket är högt. De fastnar vid speciella receptorer på kapillärväggarna och kan där frigöra inflammatoriska substanser som orsakar vävnadsskada. Sett över en längre tidsperiod kan detta vara orsaken till skadan i huden och underhud. Kontentan av teorierna Det kan vara så att fibrin- manschetten som ses i kroniskt skadad hud bara är resultatet av en inflammatorisk process orsakad av vita blodkroppars aktivitet snarare än orsaken till hudskadan. Trots avsevärd forskning är det fortfarande massvis som vi inte förstår vad gäller mekanismen om hur venös sjukdom orsakar hudförändringar. Exakt varför sår uppstår inom de skadade områdena är inte heller helt klarlagt trots att det är helt klart att yttre trauma kan vara utlösande faktor för vad som kan bli en kronisk skada. När väl huden har blivit kroniskt skadad, blir den aldrig normal igen och kommer alltid att ha dålig läkförmåga och skör samt benägen att bilda nya sår. Genom att behandla den underliggande sjukdomen nämligen venös insufficiens -genom användandet av bra kompressionsstrumpor kan man förhindra en försämring samt minska sårbarheten och därmed risken för nya sår. 2005-10-07/BO/Esf 13

Väsentligheter Det finns två system av vener i benen det viktiga djupa systemet och de ytliga vensystemet under huden. Det är de ytliga venerna som blir åderbråck När allt fungerar normal så förmår klaffarna blodet att strömma uppför benet, och muskelpumpen hjälper till att pumpa upp blodet. När benen blir åderbråck slutar klaffarna fungera adekvat, blodet kan då strömma åt fel håll och skapa en tryckökning som gör att venerna buktar sig och får bråck. Denna tryckökning kan leda till symtom såsom värk, och ibland även hudskada. Åderbråck är kopplat till ökad ålder, barnafödande och västvärldens samhälle.00000,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,0000 Vi vet ännu inte med säkerhet varför åderbråck bildas, det kan orsakas av att klaffarna skadas från övre delen av benen och fortskrider ned eller därför att venväggen försvagas Åderbråck kan orsaka tyngdkänsla och värk, men det finns många andra orsaker till värk och smärta i benen. Detsamma gäller ankelsvullnad. Ökat tryck i venerna som ett resultat av dåligt fungerande klaffar kan skapa hudskada med eksem, pigmentförändringar och ärrbildning av underhudsfettet, sår kan utvecklas. Trots en mängd forskning kan vi inte förutsäga vem som får hudförändringar och bensår och vi är inte säkra på hur hudskadan uppstår. 2005-10-07/BO/Esf 14