GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI 2015 2016

Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:13

Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2015:13 ISBN 978-952-13-6100-5 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8985 (online) Ombrytning: Grano Oy www.oph.fi

INNEHÅLL 1 Allmänt... 4 2 Mål och innehåll för gymnasiediplomet... 4 2.1 Allmänt...4 2.2 Centrala mål...5 2.3 Centralt innehåll...5 3 Bedömning... 6 3.1 Föremål för bedömningen...6 4 Bedömningskriterierna... 6 5 Betyg... 8 6 Anvisningar till läraren... 9 6.1 Lärarens uppgifter...9 6.2 Att anordna gymnasiediplomet... 10 6.3 Bedömarna... 10 6.4 Responssamtal... 10 7 Anvisningar till den studerande... 10 7.1 Diplomkursen och avläggande av gymnasiediplom... 10 7.2 Portföljen... 11 7.3 Diplomarbetet... 11 7.4 Arbetsplanen... 11 7.5 Arbetsdagboken... 12 7.6 Essän... 12 7.7 Självvärdering... 12 Betygsdelar... 13 Bilaga 1 Arbetsplan och tidtabell för gymnasiediplomet i huslig ekonomi 2015-2016... 14 3

1 Allmänt För gymnasiediplomet i huslig ekonomi gäller särskilda anvisningar förutom de allmänna anvisningar som uppgjorts för konst- och färdighetsämnena. Diplomkursen i huslig ekonomi är en tillämpad kurs som omfattar 38 timmar och utgörs av diplomarbetet och en essä. För att avlägga gymnasiediplomet krävs två avlagda gymnasiekurser i huslig ekonomi (à 38 timmar), som till mål och innehåll stämmer med anvisningarna för gymnasiediplomet i huslig ekonomi. I gymnasiediplomet i huslig ekonomi betonas särskilt stärkande av färdigheterna för processliknande studier övning i självständigt arbete utveckling av problemlösningsförmågan förmåga att självständigt inhämta och behandla information. 2 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 2.1 Allmänt Gymnasiediplom i huslig ekonomi beviljas gymnasiestuderande som påvisat specialkunnande i studierna i huslig ekonomi. Gymnasiediplomet baserar sig på studier i huslig ekonomi under hela gymnasietiden. Minimikravet är emellertid två avlagda kurser. Den studerande skall få övning i att planera många olika slags uppgifter inom huslig ekonomi, i praktiska färdigheter, skapande, och i att fatta beslut och val. Målet är att de processliknande studierna och gruppverksamheten utvecklar den studerandes informations- och kommunikationsfärdigheter samt gott uppförande. Avsikten är vidare att ge insikt om den nationella kulturens och internationaliseringens betydelse. Huslig ekonomi är en omfattande helhet vars centrala innehåll hänför sig till näring och matkultur hem och miljö penningekonomi och konsumentfrågor familj och samlevnad kombinationer av dessa. Till färdigheterna i huslig ekonomi räknas praktiska färdigheter samarbets- och interaktionsfärdigheter förmåga att inhämta och behandla information. 4

Huslig ekonomi är ett färdighetsämne som baserar sig på många vetenskapsområden. Det praktiska är centralt liksom hur man anpassar kunskap till den praktiska verksamheten. Näring och matkultur samt hem och miljö är viktiga områden. Att respektera traditioner, granska nya seder på ett kritiskt sätt och utveckla dem, att ha kontroll över olika situationer i vardagen samt olika slags fester och andra evenemang hör till huslig ekonomi och är viktiga inom uppfostran och matkulturfostran. Också familj och samlevnad, hur man skall gå till väga som konsument samt hushållens penningekonomi är viktiga områden inom huslig ekonomi. Undervisningen ger kontroll över det egna hushållet och också en uppfattning om de mångsidiga uppgifter som branschen erbjuder i arbetslivet. Med gymnasiediplomet i huslig ekonomi vill man ge de studerande en uppfattning om de viktigaste innehållen inom huslig ekonomi, stöda inlärningsprocessen samt utveckla livskompetensen. Målet är i synnerhet att stärka färdigheterna i huslig ekonomi utveckla förmågan till självvärdering ge handledning då det gäller att välja en bana inom hushållsbranschen. 2.2 Centrala mål Den studerande skall lära sig att få en helhetsbild av hur man har kontroll över ett hushåll i vardagen. att känna igen sina kunskaper och färdigheter i huslig ekonomi och att bli intresserad av att utveckla dem. att använda olika råvaror och arbetsmetoder med omdöme. att inse den nationella och den internationella matkulturens betydelse. att bli bättre då det gäller goda vanor och seder. att kommunicera och fungera i grupp. att värdera det egna arbetet. det centrala ordförrådet inom huslig ekonomi. att använda olika informationskällor i huslig ekonomi på ett kritiskt och mångsidigt sätt. att beakta säkerhet samt ekonomiska, hälsorelaterade, etiska, estetiska, ekologiska, sociala och kulturella infallsvinklar. 2.3 Centralt innehåll Den studerande övar sig i grundläggande praktiska arbetsuppgifter inom huslig ekonomi och valfria specialuppgifter. att planera och genomföra hemarbete och olika slags evenemang. olika delområden inom huslig ekonomi både genom övningar och litteratur och via andra informationskällor. Innehållet planeras i enlighet med ämnet för kursen så att de eftersträvade målen uppnås. 5

3 Bedömning Processen bedöms enligt självvärderingen och de tre färdighetsområdena inom huslig ekonomi. Vid bedömningen beaktas arbetsdagboken, materialet i portföljen, essän och de färdigheter som den studerande uppvisat under kursen. 3.1 Föremål för bedömningen Praktiska kunskaper och färdigheter att planera och organisera det egna arbetet och den egna verksamheten att arbeta med händerna att använda redskap, maskiner och teknologi att hålla ordning att beakta materiella resurser (tid, pengar, energi) att ta hänsyn till hygien, ergonomi, säkerhet och estetik. Samarbets- och interaktionsfärdigheter att arbeta ensam och i grupp att göra iakttagelser, reagera, lyssna och diskutera att handla på ett ansvarsfullt sätt att ge kunskaper och färdigheter vidare. Förmåga att inhämta och behandla information förmåga att på ett allsidigt sätt skaffa sig viktig information förmåga att tillämpa anvisningar på ett ändamålsenligt sätt problemlösningsförmåga. Färdigheter i självvärdering att känna sina möjligheter att välja arbetsuppgifter enligt sina egna förutsättningar att inse det egna arbetets betydelse. 4 Bedömningskriterierna Bedömningskriterierna har definierats för vitsorden utmärkt (5), god (3) och godkänd (1). En prestation som höjer sig över genomsnittet på ett område kan kompensera en prestation under genomsnittet på ett annat område. Alla föremål för bedömningen beaktas, men vitsordet avvägs olika enligt temats avgränsning och infallsvinkel. 6

Praktiska kunskaper och färdigheter Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande ställer klara mål och har god planerings- och organisationsförmåga, behärskar det praktiska arbetet och gestaltar helheter. Han eller hon använder rätta råvaror, redskap och arbetsmetoder och arbetar ergonomiskt, ekonomiskt och med hänsyn till säkerhet, hållbar utveckling och estetik. Den studerande kan göra upp en realistisk kostnadsberäkning. Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande har organisationsförmåga och behärskar färdigheterna i huslig ekonomi. Han eller hon kan oftast välja de rätta arbetsredskapen och metoderna och tar i allmänhet hänsyn till ekonomi och hållbar utveckling. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerandes praktiska färdigheter i huslig ekonomi är svaga. Det finns brister och fel i den studerandes arbetsfärdigheter, men slutresultatet är i rätt riktning med hänsyn till målen. Den studerande kan i viss mån tillämpa det han eller hon lärt sig men motiveringarna är svaga. Samarbets- och interaktionsfärdigheter Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande fungerar självständigt, aktivt, smidigt och skapande. Han eller hon kan arbeta resultatrikt med de andra gruppmedlemmarna och ge och ta emot kritik på ett uppbyggande sätt. Den studerande arbetar ansvarsfullt och sköter sina uppgifter inom utsatt tid och tills de är färdiga. Han eller hon kan utnyttja sina egna erfarenheter och idéer samt dela med sig av sina kunskaper och färdigheter. Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande kan samarbeta och ta ansvar för sitt arbete. Har idéer som han eller hon kan tillämpa. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerande inser endast svagt vad samarbete innebär. Han eller hon kommunicerar tidvis med gruppens övriga medlemmar och påvisar i viss mån ansvar och en positiv attityd. Förmåga att inhämta och behandla information Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande för aktivt arbetsdagbok under processens gång och kan utifrån dagboken plocka fram de viktigaste arbetsskedena för sin essä. Han eller hon kan tillämpa kunskaper och anvisningar samt vid behov avvika från anvisningarna och ändra sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Den studerande kan använda olika informationskällor mångsidigt och lösa problem resultatrikt. Han eller hon kan sätta ihop en mångsidig portfölj och utnyttja denna. 7

Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande kan utnyttja olika slags informationskällor och föra dagbok över arbetsprocessen. Problemlösningen orsakar smärre svårigheter. Av essän framgår de viktiga processdelarna i viss mån. Det viktigaste materialet har tagits med i portföljen. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerande använder informationskällor på ett ytligt sätt. Arbetsdagboken är bristfällig och den studerande har svårt att analysera sin arbetsprocess och att finna processdelar för sin essä som är viktiga med tanke på processen som helhet. Självvärdering Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande kan motivera sina val och inse betydelsen av sitt arbete. Studerande kan bedöma hur han eller hon har uppnått målen för arbetet. Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande kan föra dagbok över processen. Problemlösningen orsakar smärre problem. Av essän framgår i viss mån de viktigaste processdelarna. Portföljen innehåller det viktigaste materialet. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerande har svårigheter att få grepp om uppgiftshelheten huslig ekonomi. Han eller hon använder kunskapskällor på ett ensidigt sätt och har trots arbetsdagboken svårigheter att analysera sin arbetsprocess och att finna vad som är viktigt att ta upp i essän med tanke på processen i sin helhet. Trots detta påvisar den studerande en vilja att utvecklas och att korrigera sina brister. 5 Betyg Då den studerande avlagt gymnasiediplomet får han eller hon ett betyg med ett vitsord. För avlagt gymnasiediplom ges alltid ett vitsord på skalan 1-5 enligt följande: 5 = utmärkt 4 = berömlig 3 = god 2 = nöjaktig och 1 = godkänd. 8

På diplombetyget antecknas förutom vitsordet också det totala antalet tidigare kurser i huslig ekonomi som godkänts av gymnasiet. Betyget är en bilaga till gymnasiets avgångsbetyg som antecknas under punkten ytterligare uppgifter. Om den studerande så önskar antecknas gymnasiediplomet inte på avgångsbetyget. Från och med våren 2012 har gymnasierna möjlighet att använda ett avgiftsfritt, elektroniskt ifyllbart och utskrivbart betygsformulär. Eftersom gymnasiediplom som avlagts vid olika gymnasier ska vara jämförbara, används ett enhetligt betygsformulär. Ett meddelande om det nya elektroniska betygsformuläret skickades till gymnasierna i april 2012 (Utbildningsstyrelsens meddelande 47/2012). Om gymnasierna har kvar gamla beställda tryckta betygsformulär, får de användas så länge de räcker till. 6 Anvisningar till läraren 6.1 Lärarens uppgifter Avläggandet av gymnasiediplomet i huslig ekonomi omfattar en tillämpad gymnasiekurs eller m.a.o. diplomkursen. Avläggandet av gymnasiediplom förutsätter två tidigare gymnasiekurser i huslig ekonomi. I gymnasiediplomet ingår ett gymnasiediplomarbete, en essä och en portfölj. Den studerande bär själv ansvar för hur arbetet framskrider. Läraren undervisar inte i egentlig bemärkelse och gör inga val för elevens räkning, utan innehåll och arbetssätt skall leda den studerande till problemlösning och självständig kunskapssökning. Läraren utreder vid behov vilka tidigare studier från andra sammanhang som kan räknas till godo. går igenom de allmänna och uppgiftsvisa anvisningarna tillsammans med den studerande, ger övriga anvisningar, material om bedömningen samt anvisningar för hur arbetsplanen görs upp. granskar och godkänner den studerandes arbetsplan. följer med hur den studerande för arbetsdagbok. anordnar ett essätillfälle, där den studerande förutom arbetsdagboken får ha med sig allt material som han eller hon anser behövligt. För essän, som skrivs under övervakning i skolan, reserveras fyra timmar. skaffar tillsammans med rektor en utomstående bedömare att utföra slutbedömningen med. 9

deltar i bedömningen och responssamtalet, för vilket reserveras minst 1/2 timme per grupp eller 15 minuter för ett arbete som den studerande gjort ensam. I bedömningen granskas arbetets starka sidor. Bedömningen är sporrande till sin karaktär och betonar arbetets förtjänster. skriver diplombetyget. 6.2 Att anordna gymnasiediplomet Gymnasiediplomet avläggs under en tillämpad gymnasiekurs som ordnats för ändamålet. Gymnasiet ansvarar för att kursen ordnas. Samarbete med andra gymnasier och läroanstalter är möjligt och önskvärt. Den studerande skaffar själv det material som han eller hon behöver, men vid behov kan skolans arbetsmaterial användas. Avläggandet av gymnasiediplomet kan avbrytas och tas om. 6.3 Bedömarna Det skall finnas minst två bedömare. Den ena skall vara handledande lärare för diplomkursen och den andra sakkunnig i huslig ekonomi. Ett bedömningsprotokoll görs upp över diplomprestationerna och undertecknas av båda bedömarna. Bedömningsprotokollet förvaras i gymnasiets arkiv. 6.4 Responssamtal För responssamtal reserveras minst 1/2 timme per grupp eller 15 minuter för ett arbete som den studerande gjort ensam. I diskussionen har den studerande bland annat möjlighet att precisera sina mål och synpunkter beträffande huslig ekonomi. 7 Anvisningar till den studerande 7.1 Diplomkursen och avläggande av gymnasiediplom För att kunna delta i diplomkursen i huslig ekonomi skall den studerande behärska grundläggande kunskaper och färdigheter i huslig ekonomi. För att delta och avlägga diplomkursen förutsätts minst två tidigare gymnasiekurser i huslig ekonomi (à 38 timmar). Diplomkursen omfattar 38 timmar och genomförs under den tidpunkt som skolan valt. Under diplomkursen utför den studerande ett diplomarbete enligt det tema som han eller hon har valt. Till diplomarbetet hör en arbetsplan, arbetsdagbok och en essä. I portföljen samlar den studerande material under processens gång och från tidigare gymnasiestudier i huslig ekonomi. 10

7.2 Portföljen Då den studerande beslutar sig för att avlägga gymnasiediplom i huslig ekonomi inleder han eller hon samtidigt insamlingen av material till portföljen. Portföljen gör inlärningsprocessen synlig. Den är en helhet som består av den studerandes erfarenheter och färdigheter under studietiden och belyser hela arbetsprocessen. Portföljen avspeglar den studerandes personlighet och hur dennes kunskaper och färdigheter utvecklas. Den vidgar den studerandes självkännedom och underlättar självvärderingen och essäskrivandet. Arbetsplanen skall, i likhet med beskrivningar av tidigare studier och uppgifter inom branschen, bifogas till portföljen. Av portföljen skall åtminstone framgå diplomarbetets tema, utgångspunkten för planeringen, en beskrivning av slutresultatet samt självvärderande iakttagelse av hur gruppens mål och de personliga målen förverkligas. Portföljen hjälper också vid bedömningen, eftersom den klargör den studerandes arbetsprocess och förmåga att förstå sin egen tillväxtprocess. 7.3 Diplomarbetet Den studerande påvisar sitt kunnande i huslig ekonomi genom att i grupp eller ensam utarbeta ett diplomarbete. Efter att den studerande valt tema för diplomarbetet avgränsar han eller hon temat, definierar perspektiv och väljer arbetssätt. Diplomarbetet kan t.ex. handla om att i skolan organisera en temadag eller fest som anknyter till en given uppgift i huslig ekonomi. Diplomarbetet kan utföras i samarbete med ett företag eller en organisation på orten. Ett försök som innebär praktiskt arbete eller en liten essä med anknytning till temat kan också komma i fråga. 7.4 Arbetsplanen I början av diplomarbetet gör den studerande upp en arbetsplan som läraren på förhand skall godkänna och som han eller hon bifogar till portföljen. Syftet med arbetsplanen är att underlätta den studerandes arbete under diplomkursen. Arbetsplanen skall åtminstone innehålla följande: eget namn och kontaktuppgifter beskrivning av uppgiften motiveringar till valet av uppgift tidsplanering kostnader namn på deltagarna i en eventuell arbetsgrupp arbetsfördelning personliga mål gemensamma mål för en eventuell grupp arbetssätt annat att notera 11

7.5 Arbetsdagboken Den studerande skall föra arbetsdagbok och i denna nedteckna arbetsprocessen i huvuddrag och hur han eller hon genomför arbetsplanen. Arbetsdagboken skall fogas till portföljen. 7.6 Essän I slutet av diplomkursen skall den studerande skriva en essä. För essän, som skrivs under övervakning i skolan, reserveras högst 4 timmar. Som källmaterial använder den studerande i första hand sin arbetsdagbok och innehållet i portföljen, förutom annat material som han eller hon anser vara behövligt. 7.7 Självvärdering För självvärderingen och för att följa med hur arbetet framskrider gör den studerande i början av diplomkursen upp en arbetsplan och börjar föra arbetsdagbok. I slutet av kursen värderar den studerande processen i sin helhet, hur han eller hon uppnått sina mål samt det egna arbetets betydelse i essäform. Essän är en skönlitterär text som fokuserar på skribentens egna tankar. Den ger rum för det subjektiva och för kritisk granskning av det egna arbetet. 12

Betygsdelar Betygsdelarna i Gymnasiediplomet i huslig ekonomi Gymnasiediplomets tema och dess nummer och namn i huslig ekonomi Temats avgränsning och namn i huslig ekonomi Föregående kurser i huslig ekonomi som gymnasiet har godkänt Kriterier för det givna vitsordet: Beskrivning av hur vitsordet formas. Kriterierna för vitsordet i gymnasiediplomet i huslig ekonomi består av praktisk arbetsförmåga, förmåga att skaffa och behandla kunskap, förmåga till samarbete och interaktion och förmåga till självbedömning. Alla föremål för bedömning används, men deras betoning i vitsordet beror på avgränsningen av temat och infallsvinkeln i gymnasiediplomet. I betyget antecknas de riksomfattande kriterierna för vitsordet. Ifall vitsordet är 2 eller 4, antecknas kriterierna för det närmast högre vitsordet på betyget. 13

Bilaga 1 Gymnasiediplom i huslig ekonomi Arbetsplan och tidtabell för gymnasiediplomet i huslig ekonomi 2015-2016 Blanketten ges till läraren innan arbetet inleds. Arbetsplanen och tidtabellen bifogas till portföljen. Den studerandes namn: Kontaktuppgifter: Gymnasium: Temats nummer, avgränsning och namn: 1 Vilket är ditt tema och hur avgränsar du ämnet? Ge rubrik och beskriv innehållet i korthet. 2 Varför valde du detta ämne? Motivera så noga som möjligt vad som är viktigt för dig i detta ämne och varför du vill genomföra det. 14

3 Vilka syften och mål har ditt arbete? Vilka mål ställer du för dig själv? 4 Hur bedömer du kostnaderna? 5 Namn på medlemmar i en eventuell arbetsgrupp. Hur förverkligas arbetsfördelningen? 6 Vilka är de gemensamma målen för den eventuella arbetsgruppen? 15

7 Vilka arbetssätt använder du? 8 Annat att notera? 9 Hur gör du upp tidsplanen för ditt gymnasiediplom? 16

Tidsplanen Datum Arbetsskede Varatighet 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. Du kan ändra på din arbetsplan då arbetet framskrider eller om arbetet kräver det, men alla förändringar skall noga antecknas och motiveras. 17

Online ISBN 978-952-13-6100-5 ISSN 1798-8985 Utbildningsstyrelsen www.oph.fi 18