Christer Fuglesang Space Center i ett nötskal Christer Fuglesang Space Center ska vara en framträdande symbol för människans utforskning av det okända bortom det kända. Centret ska kommunicera vikten och nyttan av sådan forskning och dess praktiska tillämpningar, att arbete med detta kan vara en uppgift väl värd att ägna sitt liv åt, och att sådant arbete kan ge stor personlig tillfredsställelse. Centret ska också förmedla budskap om Sverige som ett land med stort rymdtekniskt kunnande, och om Stockholm som en universitetsstad, en hållbar stad och en turistdestination i världsklass. Centret består av två nära sammanhängande delar: En del för inspiration och lärande och en del för boende, möten och arbete. För att förmedla dessa budskap behöver centret inrymmas i en remarkabel byggnad (110-120 m hög) på en framträdande, central plats med akademisk anknytning, t.ex. Albano-området. Byggnaden konstrueras och utformas efter lärdomar från bl.a. hur man skapar ett kretsloppsboende i rymden och ska kunna bli en systerbyggnad till NASA Sustainability Base i Californien hållbar, energipositiv. Inspiration och lärande: Entréplan (10 m takhöjd): pågående projekt med rymdanknytning, som t ex en hydroponisk trädgård, konceptuell rymdhiss, falltorn för experiment i tyngdlöshet samt en simulerad rymdkoloni där man i något dygn t.ex. kan uppleva hur det kan vara att bo på Mars. Plan 2 (3 m takhöjd): Laboratorier, restaurang och café med rymdtema, butiker för försäljning av olika artiklar med rymdanknytning och andra gränsöverskridande områden. Handfasta övningar vid åldersindelade stationer för utbildning (som Tom Tits) baserade på läroplanen i fysik för årskurs 1-9. Centret ska ge internationell utblick med besökande utställningar och undervisningsmaterial. Plan 3 (3 m takhöjd): Kontor för företagare och forskare (med tillgång till laboratorieutrymme i anslutning till arbetsplatsen), plats för temporära utställningar.
Boende, möten och arbete: Smålägenheter/forskarrum/hotell (75 m bygghöjd): Boende- och hotelldelar byggs mycket flexibelt, baserade på moduler om ca 25 m². Enskilda moduler kan användas som enrumslägenheter, och som fönsterlösa rymdsviter för korttidsboende eller kombineras till större lägenheter. För korttidsboende kan fönster ersättas med ljuspaneler och stora högupplösta bildskärmar. Akademiskt forsknings- och konferenscentrum: (ett plan på 1250 m 2, 3 m takhöjd): Vi räknar med att det behövs kongressplatser för ca 500 deltagare och att det ska finnas möjlighet att ställa ett 50-tal konferensrum till förfogande. Även den temporära utställningslokalen kan utnyttjas vid dessa tillfällen. Pelarfria kongresslokaler, inklusive Kupolbiograf (1200-2400 m2, 15 m bygghöjd): Digitalt planetarium/kupolbiograf kan användas för att t.ex. visa en snurrande jord i planetariets tak. Takterrass (3 m takhöjd): inglasad kongressrestaurang med milsvid utsikt och uteterrass sommartid. Parkeringsplats för besökande och boende i tre plan under jord (9 meters byggdjup).
Christer Fuglesang Space Center - CFSC Människan är fantastisk. Vi utforskar världen från dess allra minsta beståndsdelar till dess mest avlägsna platser i tid och rum. Gränsöverskridande utforskning är en del av den mänskliga naturen, resulterar ofta i insikter av stort värde som man inte ens kunnat förutse, och kan dessutom ses som en försäkring för mänsklighetens och vår jords överlevnad. Sådan utforskning är fascinerande och utmanande, skapar stor nytta i vår vardag, och bidrar till de nödvändiga lösningar vi måste finna på vår tids stora världsproblem. Christer Fuglesang Space Center ska vara en framträdande symbol för människans utforskning av det okända bortom det kända. Centret ska på en mängd olika sätt kommunicera vikten och nyttan av sådan forskning och dess praktiska tillämpningar, att arbete med detta kan vara en uppgift väl värd att ägna sitt liv åt, samt inte minst att sådant arbete kan resultera i stor personlig tillfredsställelse. Det ska också förmedla viktiga budskap om Sverige som ett land med gediget rymdtekniskt kunnande 1, och om Stockholm som en universitetsstad, en hållbar stad och en turistdestination i världsklass. För att förmedla dessa budskap behöver Christer Fuglesang Space Center inrymmas i en framträdande byggnad på en framträdande plats. Ett tidigt förslag var att bevara och återanvända den största av Hjorthagens gasklockor. Ett annat är en särskild byggnad i det nya Albano-området, som ligger mitt emellan de tre stora, och internationellt erkända, naturvetenskapliga lärosätena KTH, KI och SU. Båda skulle fungera utmärkt för integration med de andra aktiviteterna i Albano, och dessutom fungera väl som turist destinationer. För att finansiera placering i en sådan särskild byggnad, krävs att centret även inkluderar en stor andel ytor som är direkt intäktsgenererande, som hotell, boende, konferens och/eller kontor. Byggnaden är hög (nedan räknas på ca 120 meter), och utformningen ska i sig själv ha ett rymdtema - gärna med välavvägda kopplingar till verklig rymdfart eller Science Fiction. Formen kan t ex ha en monolitisk karaktär och med en konisk överdel och anspela på idéer om rymdboende, osv. Byggnaden förutsätts ha cirkulärt eller elliptiskt tvärsnitt, både för rymdkänslan och för att en sådan form är energimässigt effektiv. Centralt i byggnaden ligger ett genomgående schakt en inre rymd, och i mitten av detta schakt finns en modell av en s.k. rymdhiss. Rymdhissen är utformad som en enda lång, smal pelare, längs vilken små hisskorgar sakta för besökaren från entréplanet ända upp till taket. I byggnaden finns även ett falltorn, tillgängligt för experiment i nära tyngdlöshet. Det är viktigt att planeringen av de olika våningsplanen görs på ett så flexibelt och standardiserat sätt, att de till rimlig kostnad kan omlokaliseras beroende på över tiden förändrad efterfrågestruktur. 1 Se kortfattad beskrivning av Sverige som rymdnation allra sist i programbeskrivningen
Övergripande planering/utformning en vision Centrum för rymdforskning, rymdfart och teknikutveckling inför framtiden De understa 16 metrarna av byggnaden (motsvarande nära 30 000 m3) avsätts för en kombination av fasta och växlande utställningar om rymdforskning, rymdteknik och annan teknikutveckling i extrema miljöer. Ett viktigt syfte är att visa hur sådan utveckling påverkar oss och hjälper oss hantera globala problem. Direktlänk finns till Esrange, och gärna till ESA-anläggningar, via digitala mötesrum. Löpande finansiering av centret sker genom en kombination av: - egna intäkter (inträdesbiljetter, rymdresan, rymdhissen, speciella evenemang, shop/restaurang, lokaler på våning 3) - löpande sponsorintäkter - bidrag från övriga delar av fastigheten (hyror, parkering, event, etc) - offentliga bidrag för utbildningsinsatser och speciella projekt - avkastning från speciell stiftelse som sätts upp som del av uppförandet av byggnaden. 10 meter takhöjd -Entréplan, öppen planlösning och ljusschakt, med pågående vetenskapliga och konstnärliga rymdprojekt Entréplanet är öppet i sin planlösning, med pågående vetenskapliga projekt med rymdanknytning, som t ex en hydroponisk trädgård, en konceptuell rymdhiss, ett falltorn för experiment i tyngdlöshet samt en simulerad rymdkoloni där besökare kan tillbringa ett eller flera dygn och uppleva hur det skulle vara att kolonisera exempelvis mars. Där finns även plats för temporära utställningar och möjlighet till att utnyttja lokalen för olika konstoch teaterprojekt. Rymdupplevelsen vid Christer Fuglesang Space Center ska vara en stark upplevelse för barn, ungdomar och vuxna. Genom att uppleva rymden och samtidigt få information, lär sig besökarna otvunget om rymdens förhållanden. Syftet med utställningarna är att tillhandahålla grundläggande kunskaper i naturvetenskap och teknik, och det finns även utrymme att ställa sig de klassiska filosofiska frågorna om rymden. Är rymden oändlig? Hur uppstod universum? Finns det liv i universum? Besökarna får både ta del av den senaste vetenskapen och experimentera själva, vilket skapar ökad nyfikenhet och förståelse kring rymden.
Besökarna välkomnas i entrén med en fast rymdutställning. Den fasta rymdutställningen visar upp Sveriges rymdhistoria och Christer Fuglesangs rymdpromenad. Här finns en nära koppling till Esrange och Spaceport Sweden. Rymdutställningen ligger i entrén och är den mest välbesökta avdelningen. I entrén finns även garderob, toaletter och en genväg för de som vill åka direkt till något annat våningsplan. Detta är även väntrummet för den som vill åka på en rymdresa! Rymdresenärerna får varsin (2-4 passagerare) rymdfarkost att sitta i och åker sedan, på ett spår, runt i rymden under ca 10 minuter. De får prova att landa på Månen, färdas på Mars och resa genom tiden från universums födelse. Rymdfärden tar ca 5-10meter av ytterdiametern av byggnaden i anspråk. Genom rundturen har besökarna fått en överblick över fundamentala fakta om rymden och rymdhistoria. Rymdfärden avslutas på ett högre våningsplan, där de sedan kan testa sina kunskaper med mer eller mindre vetenskapliga experiment och handfasta övningar i rymdens fysik/astronomi/kemi/geologi. 3 meter -2:a våningen, rymdcentrum, laboratorium, restaurang, café, affärer för allmänheten och skolor Här finns laboratorier, restaurang och café med rymdtema, liksom affärer för försäljning av olika artiklar med anknytning till rymd och andra gränsöverskridande områden. En avdelning ska vara anpassad för de minsta och kan exempelvis ha rymdrakettema med Pettson och Findus. Rymdcentret ska ha sin bas i den svenska kulturen, men fungera som en utblick i den mycket internationella rymdvärlden. ESA Kids och olika projekt för unga ska finnas integrerat i centret, och starka utbyten ska byggas upp med internationella rymdorganisationer och rymdcentra gällande temporära utställningar och undervisningsmaterial. De handfasta övningarna består av stationer. Dessa är åldersindelade och kan användas vid utbildning eller av privatpersoner som vill lära sig mer (experiment typ Tom Tits experiment i Södertälje). De grundar sig på läroplanen i fysik för årskurs 1-9, och möjligen även gymnasiet. Exempel på teman för övningsstationer: Teknikhistoria (15år-): stjärnkikare, astronomiska verktyg, förhållanden i rymden, innovationer, forskning. Teknik i rymden & Universums uppkomst (12-15 år): fjärrstyrning, bankorrelation, uppsändning, dockning och kommunikationstekniker. Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst. Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling. Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa. Världsbilden (9-12 år): Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras. Människan i rymden och användningen av satelliter. Tid och positionsmätning på olika sätt, från solur till atomur, GPS.
Krafter i rymden (6-9 år): Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. Tyngdkraft, massa, gravitation, vad väger jag på månen? Kemins byggstenar, vad formar en sol/stjärna? Hur skapas solar/planeter och hur dör de? Hur skapades vår planet och vad skulle hända om solen dör? Filosofin i rymden (4-6 år): Vad finns bortom bortom? Hur kan det finnas liv när allt är svart? Enkla stationer som utvecklar förståelse för rymden och samband med jorden. Konstruktionen utformas efter lärdomar från rymdforskning hållbar, energipositiv och med eget kretslopp Byggnaden utformas som ett energipositivt hus, med förebild i NASAs Sustainability Base. Lägenheterna och utställningsutrymmena ingår i största möjliga utsträckning i ett eget kretslopp. Spillvatten (gråvatten) renas med eget reningsverk i fastigheten. Avföring sänds till biogasutvinning och konvertering av återstoden till gödning, som sedan kan användas som gödsel i trädgårdsodlingarna i byggnaden. Energi erhålls från solceller på byggnadens södra sida. Konstruktionen underhålls och utvecklas i pågående projekt där bl. a. elever vid Tekniska högskolor får möjlighet att bidra till att kontinuerligt förbättra konceptet. 3 meter - 3:e våningen kontor för företagare och forskare, plats för temporära utställningar och tillgång till laboratorier i anslutning till arbetsplatsen Förutom de fasta utställningarna finns det även plats för temporära utställningar för forskning och utveckling med kopplingar till rymd och rymdfart, och även till andra områden med liknande utmaningar. Dessa visas upp genom att forskare och företag ges möjlighet att presentera sina rön på ett tillgängligt sätt. Närliggande områden kan vara avancerad medicinsk teknik, boende och exploatering av havsbotten, nanoteknologi, etc. Föreläsningar läggs ut på nätet (Youtube t.ex.) och finns tillgängliga för allmänheten i samma utsträckning som föreläsningar från t ex TED. Olika rymdnationer och rymdföretag kan sponsra egna rum, där deras pågående projekt och aktiviteter presenteras. Samarbete med Tekniska Muséet, Naturhistoriska Riksmuséet skulle vara till stor nytta liksom med aktörer som Digital Art Center i Kista. Ett dussintal kontorsrum för företagare eller forskare inom rymd eller rymdfart tillhandahålls i anslutning till de temporära utställningarna. Tanken är att arbetsplatsen ska vara inspirerande och att ett utbyte av idéer mellan olika discipliner kan ske. Våning 3 ska bidra ekonomiskt till den övriga verksamheten.
Rymdparken Möjlighet att ställa ut stora objekt samt rekreation för små barn Om plats finns för en rymdpark utanför byggnaden placeras där ut riktiga rymddelar som har flugit i rymden. Sådana delar (noskoner, delar av raketer, satelliter, parabolantenner, etc.) finns redan idag på SSC(Solna/Esrange) och på Tekniska muséet. Kopior av mindre föremål kan även glasas in och belysas på kvällarna. Parken kan användas för utomhusarrangemang med rymdtema. Vägen till och från Rymdcentret samt parken utanför, med dess möjlighet att ställa ut stora objekt och ge besökare möjlighet att vara utomhus under sommarhalvåret samt små barn en möjlighet att springa av sig, är viktiga för helhetsintrycket av rymdcentret. En vision för centret är att inspirera alla åldrar, och att det ska fungera som en sammanhållen kedja för barn och ungdomar som ska vilja komma tillbaka gång på gång över åren, och inspireras att själva lära sig mer. Rymdparken ska vara en extra resurs i verksamheten, men förväntas inte kosta något mer än vanligt parkunderhåll och heller inte ge några större intäkter 75 meter Smålägenheter/forskarrum/rymdhotell, delvis i fönsterlöst rymdboende Stockholm behöver bostäder. Och framför allt behövs det många mindre lägenheter och servade korttidsboenden för ungdomar, studenter och företag. Med stadens ambitioner för Universitets- och Forskningsstaden Stockholm, behövs även korttidsboende för gästforskare och gäststuderande. För korttidsboende utnyttjar man de stora möjligheter som redan idag finns, och än mer om bara ett par år, att ersätta yttre fönster med en kombination av ljuspaneler (eller kanske t o m solljus som hämtats in via fiber) och stora högupplösta bildskärmar. Förutom fritt vald utsikt kan dessa också användas som stora dataskärmar och för videokonferenser Tanken är att boende- och hotelldelar ska byggas mycket flexibelt, baserade på boendemoduler om ca 25 m². Enskilda boendemoduler kan användas som enrumslägenheter, och som fönsterlösa rymdsviter för korttidsboende. De kan också kombineras till större lägenheter, då även viss korridoryta kan omvandlas till boyta. Lägenheterna byggs i en yttre och en inre ring med breda anslutande korridorer. Innanför den inre ringen finns stora gemensamma ytor,
omgivna av hydroponiska trädgårdar. Rymdsviterna kan ha inre fönster som vetter mot dessa gemensamma ytor. Om man bestämmer sig för att uteslutande satsa på smålägenheter/rymdhotell, skulle man kunna erbjuda ca 600 enrumslägenheter, fönsterlösa rymdsviter, småaffärer, kontorsrum/studierum, etc. CFSC vill erbjuda skolinternat och sommarskolor för rymdforskare. Några lokaler kan vara anpassade så att de erbjuder ett ekonomiskt boende. Sovsalar kan vara aktuellt. Boendedelen av byggnaden ska ge ett påtagligt positivt bidrag till den löpande CFSC-verksamheten, genom hyror och/eller avkastning från avsättningar till CFSC-stiftelsen vid köp av boendemoduler. 3 meter Akademiskt centrum 1 plan på tillsammans 1250 m2 Christer Fuglesang Space Center aspirerar på att bli ännu en viktig del i den kunskapsregion i världsklass som Stockholm erbjuder genom stadens tre universitet med naturvetenskaplig anknytning (Stockholms Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet) som alla ligger bara några kilometer från varandra. Christer Fuglesang Space Center eftersträvar att bli ett forsknings- och konferenscentrum med internationella forskarkontakter på universitetsnivå. Målsättningen är att fördjupa och utveckla det kunnande inom rymdforskning som finns i Sverige och som Christer Fuglesang är en synlig representant för. Där fokus bör ligga på vetenskap kring rymdforskning, rymdfart och utveckling av teknik och material för framtiden. Stockholms Universitetsstad bedöms vara den mest kunskapsintensiva regionen utanför USA. Vid internationella kongresser i centret, frigörs ett stort antal rum som erbjuds de olika delegationerna. Vi räknar med att det behövs kongressplatser för ca 500 deltagare och att det ska finnas möjlighet att ställa ett 50-tal konferensrum till förfogande. Även den temporära utställningslokalen kan utnyttjas vid dessa tillfällen. Det Akademiska centret ska åtminstone vara självförsörjande, men förväntas åtminstone tidvis även bidra finansiellt till CFSC-aktiviteterna 15 meter Pelarfria kongresslokaler på 1200-2400 m2, inklusive Kupolbiograf 1200m2 Många astronauter har vittnat om hur deras syn på vårt gemensamma hem förändrades när de för första gången såg vår jord från rymden. Hur man först letade efter sitt eget land, sedan tänkte på sin
kontinent, och så småningom inte såg några gränser. Och hur man blev genuint intresserad av sina medpassagerares berättelser om sin del av världen. Tänk om världens politiker kunde placeras tillsammans i en liknande miljö. Tillsammans uppleva hur gränserna suddades ut. Tillsammans se och känna vad deras beslut egentligen handlar om. Tillsammans känna sitt gemensamma ansvar. Det stora digitala planetariet/kupolbiografen i Christer Fuglesang Space Center kunde simulera detta. Visa en snurrande jord i planetariets tak dag efter dag under internationella konferenser. Kanske även ge möjlighet till digital närvaro för regeringar och befolkningar i alla länder att vid olika tillfällen bidra med utvalda idéer, tal och videosamtal som visas på väggar/tak. Boende i rymdhotellet, god tillgång till mötesrum med högklassig videokonferens-utrustning och bra restauranger på samma plats, skulle ge utmärkta möjligheter att hantera säkerhetsaspekterna kring sådana arrangemang. Christer Fuglesang Space Center kunde snart bli en naturlig plats för internationella konferenser. Skulle besluten bli annorlunda? Skulle respekten mellan olika länder förbättras? Skulle man gemensamt finna snabbare sätt att ta de viktiga beslut som behövs, även om de är besvärliga? Planetarium/Kupolbiograf Om byggnaden har en innerdiameter på ca 40 meter lämpar den sig väl för disken i ett planetarium, som skulle bli världens största jämfört med 35 meter för det f n största planetariet vid Science Center of Nagoya i Japan. Det bör vara möjligt att bygga planetariet som en aktiv digital skärm uppbyggd av ca 3000 samverkande 50-tums bildskärmar, vilka i den volymen knappast skulle kosta mer än någon tusenlapp per styck. Med den prestige planetariet skulle innebära för skärmleverantören torde möjligheterna till sponsring både initialt och över tiden vara mycket goda. Denna tekniska lösning möjliggör också digital manipulering av presentationer så att en kraftigare välvning av domen simuleras digitalt. Finansiellt och tekniskt samarbete med extern sponsor och samarbete gällande driften med Visualiseringscenter i Sverige är möjlig för framtidsutvecklingen. 3 meter Takterrass, inglasad kongressrestaurang med milsvid utsikt och uteterass om sommaren Exklusiv restaurang, med möjligheter att ställa upp speciella forskningsinstrument, mottagare, etc. Möjligen avgränsas viss del för arrangemang för att utnyttja byggnadens höjd till upplevelse av tyngdlöshet. Restaurangen ska bidra ekonomiskt till övrig verksamhet i CFSC.
-9 meter parkeringsplats för besökande och boende i tre plan Tillräckliga parkeringsmöjligheter ska finnas tillgängliga i byggnaden själv eller i andra byggnader med direktaccess, efter planering som relateras till annan näraliggande bebyggelse. Ett förslag är att förlägga parkeringsplatserna under jord i anslutning till centret. Det kan komma upp till 500 konferensbesökare, samt 1400besökare om dagen. Dessutom räknar vi med 600 lägenheter/hotellrum, två restauranger, ett 50-tal kontorslokaler och anställda för drift och utställningar. Parkeringsavgifter förväntas ge ett positivt finansiellt bidrag till övrig löpande verksamhet i CFSC. Bilden visar fördelningen av de olika våningsplanen. Byggnaden beräknas bli ca 112 meter hög, 50meter i basen och svagt konisk mot ca 40m i toppen.
Svensk rymdverksamhet ett femtioårigt äventyr Svensk rymdverksamhet började redan 1959 när rymdforskare började formulera ett program för rymdforskning med höghöjdsraketer och föreslog en bas i Norrbotten för att skicka upp dem det som skulle bli Esrange sju år senare. Som förberedelse för användningen av Esrange började svenska forskare använda provisoriska raketbaser i anslutning till robotskjutfältet mellan Älvsbyn och Jokkmokk Nausta och Kronogård. I början av 60-talet blev Sverige medlem i det gryende europeiska rymdsamarbetet. Mot slutet av 60-talet Började det europeiska rymdsamarbetet inriktas mot praktiska, kommersiella, tillämpningar av rymdteknik och svensk högteknologisk industri blev intresserad av rymdteknik för att lära sig nya metoder och för att få tillgång till nya marknader. En helt ny organisation för den offentligt finansierade rymdverksamheten skapades när riksdagen 1973 inrättade det som nu kallas Rymdstyrelsen och också bildade ett statligt drift- och utvecklingsbolag, Rymdbolaget. I bolagetsuppgifter ingick driften av Esrange, teknisk ledning av nationella rymdprojekt och också stöd till de tre stora rymdföretagen SAAB, Ericsson och Volvo. Under perioden 70- och 80-talen lyckades svensk industri få viktiga uppgifter i stora europeiska rymdprojekt som bärraketen Ariane och prototyperna till moderna telesatelliter. På hemmaplan fick verksamheten ett stort lyft när staten 1978 beslöt att satsa särskilt på rymdverksamhet för att försökaskapa nya industrigrenar att ersätta krisande branscher som stål och varv. Detta lyft resulterade bl.a. i pionjärprojektet Tele-X (upp 1989) för direktsänd TV från rymden till svenska hushåll och även Sveriges första satellit, norrskensforskningssatelliten Viking (upp 1986). Ett tidigt försök att kommersialisera bilder av jorden tagna från rymden gjordes genom Rymdbolagets dotterbolag Satellitbild i Kiruna och de mottagningsstationer för Esrange för satellitbilder som började anläggas redan 1978. Satellitbilds verksamhet finns kvar inom ramen för Metria och antennerna på Esrange är ryggraden i en kommersiell tjänst för kommunikation med satelliter. Efter framgångarna med Viking och Tele-X utvecklades ett antal forsknings- och teknikprovsatelliter i nationell regi med Rymdbolaget som huvudleverantör och annan svensk rymdindustri som underleverantörer. Den första satellit, helt byggd i Sverige, rymdplasmafysiksatelliten Freja, sändes upp från Kina 1992. Mikrosatelliterna Astrid-1 och -2 för rymdplasmafysik sändes upp från Ryssland 1995 och 1998. Atmosfärforsknings- och astronomisatelliten Odin sändes upp 2001 (från Ryssland) och är fortfarande i drift. På uppdrag den europeiska rymdorganisationen utvecklade Rymdbolaget månsonden SMART som planenligt slog ned på månen 2006. Tekniksatelliten Prisma sändes upp 2010 och provade formationsflygning och ny framdrivningsteknik. De stora svenska rymdföretagen finns kvar i Sverige men är alla i utländsk ägo: Saabs (och därmed också Ericssons) rymdverksamhet köptes av det schweiziska statliga bolaget RUAG medan Volvo Aero köptes av brittiska GKN. Rymdbolagets rymdsystemdivision, som utvecklat de svenskbyggda satelliterna, köptes av det tyska familjeföretaget OHB. Mindre rymdföretag som OmniSys i Göteborg och ÅAC Microtec är fortfarande i svensk ägo.
Svensk rymdforskning har traditionellt haft tre huvudinriktningar: atmosfärfysik, rymdplasmafysik och astronomi/astrofysik. På senare tid har nya discipliner tillkommit, bl.a. livsvetenskaper där ett centrum för detta skapats i Stockholm under ledning av Christer Fuglesang som också leder KTH:s centrumbildning för rymdanknuten forskning.