Dnr: ST2013/237-1.1. Regler för uppdragsutbildning Beslutat av Universitetsdirektören Gäller från 2013-11-01
Beslutat av: Universitetsdirektören Beslutsdatum: 2013-10-29 Dnr: ST2013/237-1.1. Innehåll 1. Inledning s 3 2. Samverkan i form av uppdragsutbildning s 3 3. Syftet med uppdragsutbildning s 3 4. Definition s 4 5. Uppdragsgivare s 4 6. Form och omfattning s 5 7. Förkunskapskrav s 5 8. Anknytning till examensrätt s 5 9. Avtal s 6 10. Offentlig upphandling s 6 11. Underrättelse till Högskoleverket s 7 12. Full kostnadstäckning s 7 13. Särskilda kvalitetsfrågor s 7 14. Särskilda villkor för deltagare s 8 15. Studentadministrativa rutiner s 8 16. Anställdas medverkan s 9 17. Avdelningen för externa relationers roll s 9 18. Reglernas ikraftträdande s 10 Referenser Bilagor Bilaga 1. Avtalsmall Bilaga 2. Kalkylmall 2 (10)
Beslutat av: Universitetsdirektören Beslutsdatum: 2013-10-29 Dnr: ST2013/237-1.1. Regler för Linnéuniversitetets uppdragsutbildning Linnéuniversitetets regler för uppdragsutbildning har ambitionen att tydliggöra och förklara regelverket för uppdragsutbildning och hur detta ska tillämpas, och meddelas med stöd av HSVFS 2008:2. 1. Inledning Staten uttrycker höga förväntningar på högskolans uppdrag - utbildning och forskning - och att uppdraget i samverkan ska nyttiggöras i demokrati-, kunskaps- och samhällsutveckling. Högskoleverket konstaterar i rapporten Högskolan samverkar vidare. Utvecklingen 2004-07 (2008:10R) att högskolan uppnår goda resultat inom alla dessa komponenter av samverkan. Myndigheten gör bedömningen att samverkan med det omgivande samhället idag är väl integrerat i högskolans utbildnings- och forskningsuppdrag och att förhållandet främjar utvecklingen av samverkansuppdraget. I Linnéuniversitetets strategidokument En resa in i framtiden (2010), betonas värdet av strategiområdena en attraktiv kunskapsmiljö, framstående forskning, samhällelig drivkraft och globala värden som förutsättningar för att förverkliga universitetets vision - en attraktiv och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Såväl prioriterade strategiområden som visionens ledord visar på att universitetet fäster stor vikt vid att glokalt nyttiggöra sina kompetenser och resurser på ett sådant sätt att utbildnings- och forskningsverksamheten samtidigt gynnas. 2. Samverkan i form av uppdragsutbildning I föreliggande regler avgränsas högskolans samverkansuppdrag till att gälla uppdragsutbildning. Linnéuniversitetet har med stöd av Förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (SFS, 2002:760) 1 rätt att bedriva uppdragsutbildning. Ytterligare bestämmelser att beakta i arbetet med uppdragsutbildning utgörs av Föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (Högskoleverket, 2003:3) 2 3. Syftet med uppdragsutbildning I enlighet med högskolans hela samverkansuppdrag är syftet med uppdragsutbildning att den ska främja 1 Benämns fortsättningsvis i dessa riktlinjer förordningen. 2 Benämns fortsättningsvis i dessa riktlinjer föreskrifterna 3 (10)
- - - utveckling av demokrati kunskap åt alla, kunskapsutveckling och tillväxt högskolan som motor för tillväxt, samt en bättre utbildning och forskning. Uppdragsutbildning kan innehållsligt och pedagogiskt stärka den reguljära utbildningen och främja forskningen (Högskoleverket, 2004:38R). 4. Definition Enligt förordningen 2 avses med uppdragsutbildning en utbildning som anordnas mot avgift från annan än en fysisk person för den som uppdragsgivaren utser. 3 5. Uppdragsgivare Uppdragsgivare inom EES-området Det är enligt definitionen finansieringsformen och det sätt på vilket deltagarna utses som skiljer uppdragsutbildning från den reguljära statsfinansierade utbildningen. Uppdragsutbildning genomförs på uppdrag av en eller flera uppdragsgivare mot erläggande av avgift. Uppdragsgivaren, som måste vara en juridisk person 4, utser deltagarna. Uppdragsgivaren kan aldrig vara enskild person. Om uppdragsgivaren är en statlig myndighet, en kommun eller ett landsting, ska uppdraget avse personalutbildning eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl. I andra fall (aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och stiftelser) ska uppdraget avse personalutbildning som är avsedd att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren. Uppdragsgivare utanför EES-området Globaliseringen har inneburit att alltfler uppdragsutbildningar bjuds ut och efterfrågas på en internationell marknad. Det är angeläget att universitetet tillvaratar denna möjlighet. Universitetets rättigheter att bedriva uppdragsutbildning utanför EES-området omfattar såväl offentliga som privata uppdragsgivare. Avsikten med uppdragsutbildningen utanför EESområdet är endast begränsad beträffande privata uppdragsgivare och då till att det ska avse personalutbildning. Ett internationellt engagemang utanför EESområdet kräver att universitetets samlade specialistkompetens tas i anspråk på 3 Uppdragsutbildning ska ej förväxlas med s k beställd utbildning som kan vara antingen utbildning enligt avtal med annan högskola eller enligt avtal men annan statlig finansiär. Det är då inte fråga om ett uppdrag utan antagning, kursplaner, m m är detsamma som för utbildning finansierad genom de statliga anslagen. 4 En enskild firma är inte en juridisk person. En person som driver en enskild firma kan inte vara uppdragsgivare för sin egen kompetensutveckling, däremot för anställdas. 4 (10)
ett välkoordinerat sätt. Beslut om uppdragsutbildning för internationell uppdragsgivare utanför EES-området underställs rektor genom fakultetens försorg. Annan uppdragsgivare Branschorganisationer och fackföreningar kan med stöd av fullmakt från medlemsföretagen/fackföreningsmedlemmarnas arbetsgivare få företräda sina medlemmar som uppdragsgivare för uppdragsutbildningen. Därmed kan branschorganisationen/fackföreningen utse deltagarna och betala avgiften. Ett alternativt förfarande är att universitetet träffar avtal med varje medlemsföretag/fackföreningsmedlems arbetsgivare. Ett utbildningsföretag eller ett lärcentra kan inte köpa uppdragsutbildning från universitetet för annan än sin egen personal. Universitetet måste vid all uppdragsutbildning försäkra sig om att uppdragsgivaren inte säljer uppdraget vidare till utomstående företag. 6. Form och omfattning En uppdragsutbildning kan bestå av ett helt utbildningsprogram, en befintlig eller specialutformad poänggivande kurs och en icke poänggivande utbildning. Avgiftsbelagda föreläsningar, seminarier, konferenser, studiedagar är också enligt regelverket uppdragsutbildningar, varför det är deltagarnas arbetsgivare som ska betala avgiften. 7. Förkunskapskrav Vid en uppdragsutbildning är det uppdragsgivaren som utser deltagarna varför universitetet inte ska utföra någon myndighetsutövande antagningsprövning. Det är dock tillrådligt att kommunicera kursens förkunskapskrav med uppdragsgivaren. Universitetet kan i samråd med uppdragsgivaren avtala om kursens förkunskapskrav och hur deltagare som inte uppfyller kraven kan medverka. Vid samläsning och då det finns kursdeltagare i uppdragsutbildning som inte uppfyller förkunskapskraven måste universitetet tillse att den reguljära högskoleutbildningen inte påverkas negativt. Enligt förordningens 6 får den som deltar i uppdragsutbildning ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Detta gäller även om deltagarna saknar behörighet för tillträde till högskoleutbildning. 8. Anknytning till examensrätt Högskolan får enligt förordningen bedriva uppdragsutbildning bara om den knyter an till sådan högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan har examensrätt för. Regelverket ger här utrymme för 5 (10)
uppdragsutbildning som anpassas efter till exempel ett företags specifika behov och likväl har samma kvalitet som högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. 9. Avtal Vid all uppdragsutbildning gäller att - uppdragsutbildning regleras genom skriftligt avtal - universitetets gemensamma avtalsmall ska användas (behöver ibland kompletteras, t ex vid avtal med utländska uppdragsgivare) - om uppdragsutbildningen är poänggivande ska en fastställd kursplan vidfogas avtalet, annars en plan för utbildningen - fakulteten undertecknar själv avtal omfattande en tidsperiod upp till fyra år och högst 6 000 000 SEK. Överskrids detta ska avtalet också undertecknas av rektor. - diarieföring och arkivering av handlingar sker i enlighet med Linnéuniversitetets dokumenthanteringsplan för utbildning på grund- och avancerad nivå inklusive uppdragsutbildning - universitetets exemplar av avtalet i original inklusive förekommande offertförfrågan och offert skickas till registrator för diarieföring och arkivering - ett exemplar av avtalet i original tillsänds uppdragsgivaren och kopia på avtalet lämnas till fakultetsekonom tillsammans med upprättad budget för uppdragsutbildningen Vid öppna uppdragsutbildningar såsom konferenser kan deltagarna lämna en skriftlig anmälan som ska vara undertecknad av berörd chef. Sådan anmälan utgör avtal mellan universitetet och uppdragsgivaren. 10. Offentlig upphandling Regelverket för offentlig upphandling är lika i hela EU/EES och bygger på EG-direktiv. I Sverige regleras myndigheternas upphandling av Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). För myndigheter och andra organisationer som är finansierade med allmänna medel innebär lagen att en uppdragsutbildning kan behöva upphandlas. Upphandlande myndighet eller organisation har då att upprätta ett förfrågningsunderlag. För den anbudsgivande parten, vanligtvis en fakultet, är huvudfrågan huruvida den efterfrågade uppdragsutbildningen enligt förfrågningsunderlaget är relevant för fakultetens utbildning och forskning och därpå om uppdragsutbildningen kan genomföras med tanke på tillgång på personal, tidpunkt, etc. En grundregel är sedan att upprätta anbudet strikt på det sätt och i den form som står beskrivet i förfrågningsunderlaget. 6 (10)
För frågor om upphandlingen är det oftast bäst att direkt vända sig till upphandlaren. Avdelningen för externa relationer kan bistå med råd och stöd i upphandlingsprocessens olika faser. 11. Underrättelse till Högskoleverket Om en uppdragsutbildning omfattar mer än 60 högskolepoäng ska Högskoleverket skriftligen underrättas om detta. Aktuell fakultet ansvarar för att denna underrättelse görs så snart avtal tecknats. Underrättelsen diarieförs. 12. Full kostnadstäckning Vid uppdragsutbildning tillämpas Avgiftsförordningen (1992:191). Enligt avgiftsförordningen beslutar universitetet själva om avgiftens storlek, men all uppdragsutbildning ska bedrivas enligt principen om full kostnadstäckning innebärande att samtliga direkta och indirekta kostnader ska täckas av den avgift som tas ut. Exempel på kostnader som ska räknas med är lön och arvode för kursledare/projektledare, lärare och administrativ personal, kompetensutveckling, direkta och indirekta utvecklingskostnader, lokaler, förtäring, resor, teknikstöd, kursmaterial, förbrukningsvaror och administrativa påslag. Vid kalkylering ska universitetets gemensamma kalkylmall användas. Ekonomiavdelningen ansvarar för att kalkylmallen uppdateras. 13. Särskilda kvalitetsfrågor Inverkan på högskoleutbildningen Enligt förordningens 4 får uppdragsutbildning inte bedrivas på ett sådant sätt eller i sådan omfattning att den får negativ inverkan på den reguljära utbildningen. I prefektens ansvar ligger att tillse att institutionens lärarresurser används på ett sätt som både gynnar den reguljära utbildningen och uppdragsutbildningen. Ett sätt att uppnå ömsesidiga synergieffekter kan vara att flertalet lärare deltar i både uppdragsutbildning och grundutbildning. Samläsning Så kallad samläsning får ske mellan den reguljära utbildningen och uppdragsutbildningen under förutsättning att den förra inte påverkas negativt. Vid samläsning är det angeläget att behövliga förkunskaper kommuniceras med uppdragsgivaren. Ekonomiska resurser för särskilda åtgärder kan behöva säkras i avtalet med uppdragsgivaren. Ansvar för utvärdering Den fakultet som tecknat avtal om en uppdragsutbildning ansvarar för att den utvärderas. Om inte särskilt avtalats, sker utvärderingen enligt universitetets gängse kursvärderingar. Fakultetens ansvar omfattar en rapportering av resultatet till uppdragsgivaren, att resultatet läggs till grund för utveckling av 7 (10)
institutionens utbildning och forskning samt att lärdomar tillvaratas i det interna arbetet med och i uppdragsutbildning. Slutligen att utvärderingen diarieförs och arkiveras som en del av kursdokumentationen. 14. Särskilda villkor för deltagare Deltagare i uppdragsutbildning är inte student i enlighet med Högskoleförordningen (1993:100) och har därmed inte students rättigheter och skyldigheter. Deltagare kan inte få studiemedel men har i gengäld sina kostnader vanligtvis täckta av sin arbetsgivare. Universitetets försäkring för studenter vid Kammarkollegiet gäller inte för deltagare i uppdragsutbildning. Deltagarna omfattas istället av arbetsgivarens försäkring enligt Lagen om arbetsskadeförsäkring (SFS 1976:380). 15. Studieadministrativa rutiner Kurs- och utbildningsplaner Kurs- och utbildningsplaner för uppdragsutbildningen ska granskas och fastställas på samma sätt som i den ordinarie högskoleutbildningen. Även examinator utses på samma grunder som för den ordinarie högskoleutbildningen. Beslut om fastställande av kursplan tillsammans med kursplanen, samt beslut om utseende av examinator ska diarieföras. Kurser i uppdragsutbildningen är inte resursgrundande. Kurserna ska därför märkas med en särskild kurstyp (U) för att kunna särskiljas från de reguljära kurserna i studiedokumentationssystemet Ladok. Registrering i Ladok Kursansvarig eller motsvarande, sammanställer inför kursstarten av en poänggivande uppdragsutbildning, en förteckning på deltagarnas namn-, adress- och personnummeruppgifter (särskilt universitetsgemensamt underlag). Tillsammans med uppdragsutbildningens avtal och godkänd kursplan lämnas uppgifterna till Ladok-handläggare i universitetsförvaltningen för registrering. Utifrån godkänd kursplan upprättas ett kurstillfälle med kurskod och anmälningskod för kursanmälan och för studiedokumentationsystemet Ladok. För icke poänggivande uppdragsutbildning gäller att fakulteten diarieför och arkiverar relevant utbildningsinformation (avtal, deltagare, projektplan, schema, studieguide, utvärdering och intyg). Rapportering av resultat Kursansvarig eller motsvarande är ansvarig för att alla resultat rapporteras för registrering. 8 (10)
Tillgodoräknande, kursbevis samt intyg Deltagare som genomgått en uppdragsutbildning som uppfyller kvalitetskraven för högskoleutbildning har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som högskoleutbildning. Rätten gäller också deltagare som saknar grundläggande behörighet. Då utbildningen tillgodoräknas som högskoleutbildning kan deltagarna få kursbevis. Är det en kurs inom den reguljära utbildningen får det av kursbeviset inte framgå att det är en uppdragsutbildning. Är det fråga om en specialutformad högskolekurs enligt särskild kursplan, ska det av kursbeviset framgå att det är en uppdragsutbildning. Vid poänggivande uppdragsutbildning ska kursbevis utfärdas efter genomgången utbildning utan ansökan, om detta anges i avtalet. För icke godkända deltagare utfärdas inget kursbevis eller annat intyg om deltagande. Kurs från uppdragsutbildning kan ingå i ansökan om examen eller som merit vid ansökan till kurs eller program inom högskolans reguljära utbildning. Deltagare i icke poänggivande uppdragsutbildning kan erhålla intyg enligt upprättat avtal. Av intyget ska klart framgå att uppdragsutbildningen inte kan likställas med en poänggivande högskolekurs. 16. Anställdas medverkan De lärare som medverkar i uppdragsutbildningen gör detta inom ramen för sin anställning. 17. Avdelningen för externa relationers roll I enlighet med Högskoleverkets rekommendationer i Uppdragsutbildning en vägledning (Högskoleverket, 2003:35R) ska avdelningen för externa relationer vid Linnéuniversitetet ha en sammanhållande roll och en överblick över all uppdragsutbildning. Därtill har funktionen att svara för en övergripande intern och extern informationsspridning om uppdragsutbildning. Vidare har funktionen ansvar för utveckling av enhetliga, effektiva administrativa rutiner samt för att ge stöd för avtals- och offertskrivning, planering, genomförande, utvärdering och uppföljning. Avdelningen för externa relationer utgör en central ingång för förfrågningar om uppdragsutbildning. Förfrågningar kan dock komma till anställda på fakultets- eller institutionsnivå. Förfrågningar ska behandlas med hög prioritet och lämnas till rätt intern part, oavsett hur och var förfrågan uppstår. Särskilt bör beaktas att uppdrag innehållsligt oftast är av karaktären att flera institutioner och ibland även fakulteter kan behöva samverka för att kompetensmässigt förmå det uppdrag som efterfrågas. Emellertid ska alltid en fakultet (i vissa fall institution) stå som uppdragstagare och teckna avtal. 9 (10)
18. Reglernas ikraftträdande Detta dokument träder i kraft 2013-11-01. Referenser Avgiftsförordningen (SFS, 1992:191) En resa in i framtiden. Strategi 2010-2015. (Linnéuniversitetet, 2010) Föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (Högskoleverket, 2003:3) Förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (SFS, 2002:760) Högskoleförordningen (SFS, 1993:100) Högskolan samverkar. (Högskoleverket, 2004:38R) Högskolan samverkar vidare. Utvecklingen 2004-07 (Högskoleverket, 2008:10R) Lag om offentlig upphandling (SFS, 2007:1091) Lagen om arbetsskadeförsäkring (SFS, 1976:380) Uppdragsutbildning en vägledning (Högskoleverket, 2003:35R) 10 (10)