KB 2005. Fakta och siffror

KB 2005 Fakta och siffror

1. Riksbibliotekariens inledning Kb:s verksamheter omfattar allt från medeltida handskrifter och tidiga tryck till de nyaste digitala söksystemen. I digitaliseringen av intressant material förenas insatser inom dessa olika områden. Bredden och djupet liksom betydelsen för utbildning, forskning och kultur karakteriserar nationalbiblioteket. kb står väl rustat inför kommande års utmaningar och kan samtidigt se tillbaka på ett framgångsrikt 2005. Insatser för att genomföra de traditionella uppgifterna att samla, beskriva, bevara och tillhandahålla det svenska trycket har hanterats på samma skickliga sätt som tidigare år. Det gäller dock att hela tiden utveckla bibliotekets insatser. I utveckling och samordning av stora, övergripande systemfrågor kring informationsförsörjningen har kb en central roll. kb strävar efter att kontinuerligt förbättra informationsförsörjningen för landets universitet och högskolor. En väl fungerande samordning mellan forskningsbiblioteken har bidragit till att nya tjänster utarbetats. Några utvecklingsområden förtjänar ett särskilt omnämnande. Ett oförtrutet förberedelsearbete för digitala pliktleveranser, det långsiktiga bevarandet av digitalt material och digitalisering av tryckt och handskrivet material bedrivs inom kb. Implementeringen av den nationella portalen Samsök, översynen av libris som ett lokalt system, flera utredningar inom katalogiseringsområdet samt stödet till uppbyggnaden av den elektroniska publiceringen av forskningsresultat bidrar till att stärka de svenska forskningsbibliotekens värdefulla insatser. Andra viktiga områden är planeringen av ett söksystem för myndigheternas e-publikationer och en säkerhetsöversyn. För att kunna genomföra utvecklingsinsatserna måste kontakterna och kommunikationen med omvärlden intensifieras och breddas. Omfattande, tekniskt komplicerade och dyra utvecklingsprojekt kräver ett ökat samarbete med såväl andra myndigheter som andra nationalbibliotek i främst Europa, och kb deltar redan aktivt på den internationella arenan. Det gäller kunskapsutbyte, men också direkta utvecklingsinsatser. Flera medarbetare har ledande positioner i internationella organisationer. Ökade aktiviteter tillsammans med andra europeiska nationalbibliotek är en mycket tydlig trend. Tillsammans med Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Kulturrådet och Nationalmuseum inledde kb ett abmsamarbete för ett par år sedan. Ett abmcentrum (placerat på kb) inrättades för detta samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. Under 2005 har fler myndigheter anslutit sig. För kb:s del kommer samarbeten med andra myndigheter att stå i centrum under kommande år. 2005 var ett framgångsrikt och händelserikt år för det svenska nationalbiblioteket. De löpande uppgifter som följer med vårt uppdrag kompletteras av ett nödvändigt och omfattande utvecklingsarbete. Detta kräver goda insatser av kompetenta och engagerade medarbetare. Gamla och nya roller lever sida vid sida och de traditionella uppgifterna vidgas och förändras samtidigt som nya uppgifter tillkommer. Hela organisationen har varit delaktig i att arbeta fram en vision för kb 2010 med mål, strategiska områden och värderingar. Utmaningen under kommande år består i att förverkliga visionen. g Gunnar Sahlin Riksbibliotekarie KB:s uppdrag KB:s uppdrag är att samla, beskriva, bevara och tillhandahålla det svenska trycket. KB har också värdefulla utländska samlingar framförallt inom humaniora. Dessutom finns omfattande handskrifts- och brevsamlingar liksom stora samlingar av kartor, bilder och musiktryck.. Sedan 1997 samlar KB in alla fritt tillgängliga webbsidor. Insamling av övrigt elektroniskt material är under utveckling och kommer att öka. g kb 2005

2. Insamling & förvärv Målet är att samla in det svenska trycket i sin helhet och att förvärva en representativ samling utländsk litteratur och svensk textproduktion i nya medier. KB ska också samla annat material som stärker biblioteket i dess roll som nationalbibliotek och humanistiskt forskningsbibliotek, t.ex. handskrifter, författararkiv, porträtt och andra bilder i olika tekniker. Som nationalbibliotek ansvarar KB för att allt svenskt tryck bevaras för framtiden. Enligt lag (den s.k. pliktlagen) ska landets tryckerier/kopieringsföretag, och i vissa fall utgivare, leverera det som framställs till KB och till sex universitetsbibliotek. Pliktleveranser tryckt publicerat material RESULTAT 2005 2004 2003 2002 2001 Svensk tryckproduktion 1) 194 914 197 706 205 874 215 376 226 620»Nya media«102 184 297 223 233 Summa 195 016 197 890 206 171 215 599 226 853 1) Exklusive dagstidningar. Pliktleveranser av dagstidningar och löpsedlar Dagstidningar 2005 2004 2003 2002 2001 Antal nummer 60 746 59 793 62 636 61 634 61 804 Antal löpsedlar 68 036 66 968 70 152 69 032 69 220 Antal enheter 128 782 126 761 132 788 130 666 131 024 Insamling av tryckt publicerat material pliktleveranser Nya publiceringsformer ger minskad mängd tryckt material kb har noterat en ny typ av kombinerat material. Tillsammans med en tryckt publikation följer ett lösenord till en webbplats. Lösenordet följer inte med när boken levereras som pliktleverans, endast när den köps. Alltfler institutioner och myndigheter övergår till webbpublicering. Trots detta kommer fortfarande tryckta rapporter in i relativt stor omfattning, vilket kan förklaras med att många utgivare fortfarande har parallell publicering. Svensk tryckproduktion, exkl. dagstidningar, som inkommer som pliktleveranser eller på annat sätt inkommer med automatik, har minskat med drygt 2000 enheter. Även nya media i fixerad form med text och fast bild (cd-rom, disketter, dvd) har minskat. Denna typ av publicering har alltmer övergått till ren nätpublicering. g Dagstidningar mikrofilmas KB tar även emot pliktleveranser av svenska dagstidningar och mikrofilmar dem. Totalt har inflödet ökat. Av den tidningsmikrofilm som gjorts under året har fullständiga kopior tagits fram till universitetsbiblioteken i Lund, Uppsala och Göteborg utan avgift för biblioteken. Härigenom garanteras att dagstidningar är tillgängliga för forskare och allmänhet i olika landsändar. g kb 2005

Okatalogiserat tryck»småtryck«antal tillförda enheter Varav leveranser från tryckerierna Varav gåvor och antikvariskt förvärv 2005 2004 2003 2002 2001 132 387 131 179 137 287 146 514 159 561 130 437 129 069 135 243 144 327 156 296 1 950 2 110 2 044 2 187 3 265 En förklaring till den minskning som sker är att en stor del av trycken från framför allt föreningar och institutioner sannolikt ersätts av webbsidor och egenframställt informationsmaterial. Kartor, bilder, musiktryck och affischer 2005 2004 2003 2002 2001 Antal tillförda enheter varav 12525 11912 110 200 2 20465 16345 leveranser från tryckerierna gåvor och antikvariskt förvärv 10 250 10 391 13 142 12 732 13 722 2 275 1 521 97 058 2 7 733 2 623 2 2003 erhölls en gåva på 96 000 negativ från Moderna Museet. Okatalogiserat tryck»småtryck«en väsentlig del av samlingen av s.k. okatalogiserat tryck,»småtryck«, består av material från företag, institutioner och föreningar. Andra kategorier är skolkataloger, taxeringskalendrar, teater-, konsert- och filmprogram, telefonkataloger, tidtabeller och turistbroschyrer. Denna typ av tryck förvärvas huvudsakligen som pliktleveranser från tryckerierna. Äldre delar av samlingen kompletteras i viss utsträckning antikvariskt. g Kartor, bilder, musiktryck och affischer Antalet musiktryck, bilder och kartor som har inkommit genom pliktleveranser har minskat under året medan affischerna har ökat. Alltfler kartor publiceras digitalt och levereras till en mycket begränsad skara kunder eller skräddarsys för en kund. Minskningen av bilder beror på att vykort i allt högre omfattning skickas via e-post. g Insamling av digitalt publicerat material»2005 startade ett projekt som innebär en gemensam kraftsamling för att hantera flödet av inkommande digitala leveranser. I projektet medverkar personal från flera enheter inom kb. I korthet handlar det om att säkra insamlingen av svenska e-resurser något som ställer helt andra krav på infrastrukturen än vad insamlingen av tryckt material gör. Under året nåddes ett antal konkreta resultat, bl.a. formulering av kravspecifikationer till leverantörer, utveckling av programvaror för att ta emot information och utveckling av verktyg för leverantörer. Dessutom etablerades kontakter med leverantörer och myndigheter. I anslutning till projektet har även samarbete kring gränsdragning ur bevarandesynvinkel inletts med Riksarkivet och Statens ljud- och bildarkiv. Sist, men inte minst betydelsefullt, har arbetet lett till att kb nu är väl förberett för framtiden och kommande svensk e-pliktlag.«g Ytterligare information om projektet finns under www.kb.se/dl Stina Degerstedt, projektledare Digitala leveranser. kb 2005

Standardiserad digital publicering Under 2005 har ett internt projekt bedrivits för att fastställa standarder och utveckla automatiserade rutiner för digitala leveranser. Projektet kommer att fortsätta under 2006. g har ändrats under 2005. Den svenska toppdomänen.se samlas in i sin helhet. Genom ett samarbete med administratören av.nu får kb en lista med domäner registrerade av svenska personer eller organisationer. För övriga toppdomäner (com, net, org etc.), definieras nu Sverige enligt fysisk placering av webbservrarna. Om en server står i Sverige läggs den till insamlingen. I nedanstående tabell visas antalet webbplatser fördelade på olika toppdomäner. g Toppdomäner med svenskt nätpublicerat material samlas för Kulturarw 3 Målet för verksamheten är att spara svenskt material som publiceras på Internet. Insamlingen sker fr.o.m. 2005 efter ett fastlagt schema. Två insamlingsvarv över hela Sverige genomförs. Dessutom samlas dagligen ca 150 dagstidningar in. Parallellt med insamlingen sker ett omfattande utvecklingsarbete. Definitionen av svenskt material DOMÄN 2005 2004 2003 2002 2001.se 288 000 151 000 77 000 70 300 56 600.nu 88 200 32 500 25 700 18 800 15 200 Övriga domäner 121 100 49 300 32 950 47 600 53 700 Totalt 497 300 232 800 135 700 136 800 125 600» Tidigare års trend med alltfler aktörer som agerar som sina egna utgivare och producenter är oförändrad.«förvärv, köp av tryckt material»en stor del av året ägnades åt den viktiga integreringen av de tidigare två, nu sammanslagna, enheterna Förvärvsenheten respektive Katalogenheten. Förändringen innebär nya och utvecklande möjligheter för personalen, liksom större flexibilitet vad gäller prioriteringar i verksamheten. Ytterligare en betydelsefull insats är revideringen av den drygt 15 år gamla förvärvsplanen. En grundlig översyn av förvärvens nivåer och omfattning har gjorts inom alla ämnesområden, men framförallt inom historia (i vid bemärkelse), religion, konstvetenskap, biografi, språkvetenskap, filosofi och klassisk arkeologi. Revideringen har gjorts i samarbete med ämneskunniga personer från andra enheter. Dessutom har värdefulla synpunkter inhämtats från forskare vid Stockholms universitet. Under 2005 har också reviderade och förenklade riktlinjer för Suecana (svenskt material utgivet på andra språk utomlands och material med svensk anknytning) utarbetats. I samarbete med personal från låne- och framtagningsenheterna och från it-enheten har en genomgång och uppdatering av den s.k. desideratadatabasen gjorts. Databasen, som förtecknar i kb saknade verk, används både externt av antikvariatsbokhandlare och låntagare och internt av framtagare och förvärvare. Uppdateringen innebär att informationen i databasen, liksom i den lokala databasen, är aktuell och konsekvent. Under 2005 har insatser gjorts för att förbättra informationen om e-resurser i kb:s lokala databas Regina. Det har skett i samarbete med referensenheten och reginaenheten. Avslutningsvis har det stora behovet av utbildning i katalogisering bland landets bibliotek engagerat personal från enheten, som medverkat vid ett flertal utbildningstillfällen.«g Sara Gube-Josefsson, chef för enheten för utländsk litteratur 5 kb 2005

»En av de stora händelserna under 2005 var utställningen»sälja krig som margarin«, baserad på den omfattande samling affischer på temat krigspropaganda som kb förvärvat från författare Jan Myrdal och fotograf Gun Kessle. Utställningen, som gav stor respons, låg också till grund för en bok med samma namn, utgiven i samarbete mellan kb och Leopard förlag, liksom en serie programkvällar som drog stor publik. Bland årets förvärv finns ett 60-tal originalteckningar, skisser och laveringar av Ulrik och Thora Tersner. Inte minst Thora Tersner, dotter till Ulrik Tersner, var en intressant och mångfacetterad person konstnär, resenär, författare och förläggare. De vykort som förvärvats illustrerar spännvidden i samlingarna här finns exempelvis porträtt av älg med vidhängande älgskit och här finns också exempel på de gratisvykort som, framförallt hos ungdomar, blivit populära. Ett ytterligare förvärv som förtjänar att nämnas är de cirka 200 grafiska blad, bl.a. litografier, kopparstick och etsningar, från Grafiska sällskapets portföljer som införskaffades under året och som fyller det tomrum som uppstod när kb:s prenumeration på sällskapets portföljer upphörde 1979. Bland konstnärerna finns Cecilia Frisendahl, Jordi Arkö, Ulla Wennberg, Lennart Forsberg, Kerstin Abram-Nilsson och Nils G. Stenqvist. Under året pågick ett intressant forskningsprojekt kring verk av fotografen, eller snarare piktorialisten, Henry B. Goodwin som levde under åren 1878-1931. Samlingen, som donerades till kb av Ida Goodwin, omfattar ungefär 1 700 fotografier, många av dem porträtt på kända personer som Greta Garbo, Ellen Key och Selma Lagerlöf. Samlingen är unik inte bara för den konstnärliga nivån, utan också för de avancerade tekniker Henry B. Goodwin använde. Under året har Hans Nohlberg och Chia Nohlberg-Löfqvist, experter på såväl äldre fotografiska tekniker som på digital teknik, gjort teknikbestämningar av verken och de har också framställt ett antal reproduktioner i så nära enlighet med originalen som möjligt. Därmed blir samlingen mer tillgänglig.«g Eva Dahlman, chef för enheten för kartor, bilder, musiktryck och affischer. förvärv under 2005 av utländskt material Resultat 2005 2004 2003 2002 2001 Förvärv av monografier 6 500 9 875 10 919 10 481 11 612 varav suecana 1 892 2 105 2 260 1 956 2 281 Övriga medier 321 318 235 328 324 Summa monografier och övriga medier 6 821 10 193 11 154 10 809 11 936 Löpande tidskrifter 2 793 2 885 2 944 3 112 3 179 Löpande monografiserier 2 039 2 042 2 050 2 126 2 146 Elektroniska tidskrifter, fulltext 2 420 2 518 3 874 2 912 3 130 Summa seriella publikationer 7 252 7 445 8 868 8 150 8 455 kb 2005

Tryckta prenumerationer avslutade medel frigörs Under året har prenumerationerna på ca 200 tryckta tidskrifter som också finns i elektronisk utgåva i någon av kb:s tidskriftdatabaser avslutats. På så sätt frigörs medel för att upprätthålla en hög kvalitativ förvärvsnivå trots oförändrade anslag och sjunkande kronkurs. g Donation av tidskrifter av och för science fiction fans En särskilt intressant donation har mottagits från stiftelsen Alvar Appeltofts minnesfond, som överlämnat sin omfattande samling av drygt 10 000 s.k. fanziner (amatörproducerade tidskrifter ursprungligen utgivna av och för fans av science fictionlitteratur). Fanziner kommer som regel inte in som pliktleverans, vare sig i Sverige eller i andra länder. Samlingen sträcker sig över ungefär ett halvsekel, från 1950-talet och framåt och innehåller både svenska och utländska fanziner. g Utländska förvärv får ny förvärvsplan KB:s utländska förvärv ska stödja forskning såväl beträffande svenska förhållanden som historisk forskning i vid bemärkelse. För att styra verksamheten i överensstämmelse med målen finns en förvärvsplan. Under 2005 påbörjades en översyn och revidering av denna. g Handskrifter rekord i förvärv Marknadsvärdet för handskrifter har ökat och därmed har förvärven fördyrats. Viktiga köp under 2005 är brev bl. a. från August Strindberg och Albert Engström samt en samling bokkataloger från 1700-och 1800-talen. Årets förvärv genom donationer är rekordstort. Bland dessa finns litteraturprofessor Victor Svanbergs papper, brev från författare Agnes von Krusenstjerna och fotograf Anna Riwkin-Brick, brev från Zinaida Gippius till Greta Gerell och brev från Harriet Bosse till Greta Gerell, Göran Brunius arkiv samt Erland Munch-Petersens material rörande Valfrid Palmgren. g Kartor, bilder, musiktryck och affischer luckor täckta och unik kartserie kompletterad Bland förvärven till affischsamlingen, som nu omfattar ca en halv miljon exemplar, finns bl.a. Vicke Andréns affisch till Fiskerihallen vid Stockholmsutställningen 1897 och Isaac Grünewalds affischer till Pommac och till Norgehjälpen. Ett antal ferrotyper (järnplåt som exponeras och framkallas direkt) har utökat KB:s stora samling med äldre fotografiska tekniker. Ett annat intressant inköp är doktor Bratts fotografisamling från Teaterförbundets hem för pensionerade artister, Höstsol. Den består av 177 signerade fotografier, framför allt porträtt av stockholmsoperans artister runt 1920. Arbetet med att komplettera luckor i samlingen av svenska skolatlaser från 1800-talet har fortsatt. g» Av naturliga skäl fluktuerar antalet donationer genom åren, men det måste noteras att årets förvärv är rekordstort.«kb 2005

3. Bevarande Målet är att säkra det svenska tryckets informationsinnehåll och originalutformning genom att bevara originalen dels genom omvårdnad, dels genom att tillhandahålla ömtåligt och efterfrågat material i sekundär form. Traditionellt sker detta genom mikrofilmning men nu allt mer genom digitalisering.»bevarandeenheten har ett övergripande ansvar för vården av kb:s samlingar. Enheten är i hög utsträckning en del i kb:s totala flöde av förvärv och tillhandahållande. En del av verksamheten består i att åtgärda det slitage som uppstår på böcker som cirkulerar till låntagare drygt 1 000 böcker lagades under 2005. Mer effektivt är dock att arbeta förebyggande för att skador inte ska uppstå. Ett exempel är pilotprojektet»veckopress i nytt format«som inleddes 2005. Genom att reproducera material som med tiden blivit extremt skört kan det göras tillgängligt i annat format så att originalet kan sparas. Ett ytterligare exempel på insatser under 2005 rör ett av handskriftenhetens förvärv ett släktarkiv från usa, som förvarats hos en privatperson under lång tid. Vid uppackningen på kb visade sig ett antal buntade ritningar vara täckta av ett vitt puder på ytan. Det är förstås viktigt att kunna utesluta ämnen som är skadliga för personal och forskare vid hantering, eller skadliga för materialet. En kemisk analys på Riksantikvarieämbetet visade att det handlade om ogiftiga sulfater med ursprung i papperstillverkningen. Efter en ytlig mekanisk rengöring kan materialet nu förvaras och hanteras utan risk. Ett tredje exempel illustrerar de specialgjorda förvaringslösningar enheten tillverkar för kb:s samlingar: Goodwins ömtåliga originalnegativ på glas, där lösningen blev glasförsedda lådor med öppningsbara luckor. På så sätt är verken skyddade i vardagslag, men kan vid behov ses utan extra glas.«g Charlotte Ahlgren, t.f. enhetschef för bevarandeenheten kb 2005

Skärpt säkerhet Under 2005 har KB på olika sätt förstärkt sina insatser för att höja säkerheten. Ett systematiskt säkerhetsarbete inleddes i början på året. Fyra arbetsgrupper inom kb har varit involverade i projektet. Arbetsgruppernas delrapporter har legat till grund för den slutrapport som innehåller ett stort antal förslag till åtgärder i syfte att förbättra säkerheten inom kb. Parallellt med det interna säkerhetsarbetet har kb initierat ett nationellt program för bibliotekssäkerhet. Arbetet leds av kb:s Nationella bevarandesekretariat i samarbete med övriga svenska bibliotek. g Antal föremål som bedömts och/eller åtgärdats Löpande verksamhet Förebyggande/ fördjupade bevarande insatser 2005 2004 2003 2002 2001 2 129 2 197 2 034 2 976 2 493 Förebyggande bevarandeinsatser 2005 2004 2003 2002 2001 83 65 1) 1) 1) 1) Redovisas summerat med löpande verksamhet 2001-2003. Insatser för framtiden Bevarandeenheten har det övergripande ansvaret för bevarandet av kb:s samlingar, undantaget digitalt material. Huvudinsatserna består av löpande verksamhet och förebyggande insatser. Tillsammans med handskriftsenheten har man i samband med Ediffahprojektet (se kapitel 4 Beskriva) gjort omfattande bokvårdsåtgärder; kapslar och omslag har bytts ut, bokstöd har satts upp, samlingar har flyttats i magasinet. En större bokvårdande insats har inletts för Strindbergssamlingen och för Lagerlöfsamlingen. g Pilotprojekt Veckopress i nytt format Under året påbörjades ett pilotprojekt, Veckopress i nytt format, med syfte att reproducera och därmed göra tillgängligt böcker eller annat material som är så ömtåligt att det inte kan hante- ras i sitt originalformat. Ett av projektmålen är att undersöka möjligheten till en intern produktionslinje för digitalisering»on demand«i de fall då låntagare efterfrågar material som är spärrat av bevarandeskäl. För studien används tidningen Veckorevyn från 1960-talet. g» parallellt med det interna säkerhetsarbetet har KB initierat ett nationellt program för biblioteks säkerhet.«genomgång av negativ- och vykortsamlingar Under året har en omfattande bevarandeinsats genomförts för att urskilja smittad acetat samt nitrat ur negativsamlingen. En ättiksliknande lukt upptäcktes bland negativsamlingens bladfilmsmaterial och vid en undersökning som utfördes av en fotografikonservator visade det sig att cirka 80 procent av de undersökta negativen p.g.a. olämplig förvaring visade tecken på begynnande eller allvarlig nedbrytning. I rapporten föreslås en kallförvaring d.v.s. att ett negativarkiv inrättas snarast och att förvaringsmaterialet byts ut mot korrekt förvaringsmaterial. Under året har en genomgång av vykortssamlingen som består av cirka en halv miljon vykort inletts. g Nationella bevarandesekretariatet och brottsförebyggande insatser Sekretariatet har medverkat i en eu-finansierad studie av den illegala handeln med kulturarvsföremål Theft of the World. Cultural Goods and the Cultural heritage the Nordic Dimension. Projektet har letts av Brottsförebyggande rådet (brå). kb samarbetar med brå i en ansökan om fortsatta eu-medel för att genomföra ett nordiskt projekt där syftet är att kartlägga och analysera stölder och hotbilder med målet att utveckla brottsförebyggande åtgärder. kb kommer att ansvara för den biblioteksrelaterade delen av detta arbete. Sekretariatet har också genomfört en bedömning och lämnat rekommendationer inför digitaliseringen av Ingmar Bergmans arkiv vid Svenska Filminstitutet och även lämnat rekommendationer inför ombyggnation och omflyttning av raritetssamlingarna vid Sigtunastiftelsens bibliotek. g» En ättiksliknande lukt upptäcktes bland negativsamlingens bladfilmsmaterial.«kb 2005

Digitalisering Samarbete med andra bibliotek och samordning inom KB I gruppen Forskningsbibliotekens samarbete kring digitaliseringsfrågor (Digsve), samarbetar deltagare från kb, abm-centrum och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Umeå och Uppsala. Syftet är att diskutera principer för urval vid digitaliseringsprojekt och kvalitetskrav för bildfångst samt Accessprojektet (sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet). Slutrapporten från projektet digsam, Digitalisering och dess samordning inom kb, sammanställdes och publicerades i kb:s rapportserie och på Internet. Högskolan i Borås, institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan gav i samarbete med kb under höstterminen 2005 kursen Digitalisering av Kulturarvet, 10 poäng. g Projekt Litteraturbanken litteratur på nätet för forskning och nöje KB:s största digitaliseringsinsatser under året skedde inom ramen för Litteraturbanken ett samarbetsprojekt mellan Svenska Akademien, Språkbanken vid Göteborgs Universitet och kb. Syftet är att publicera digitala versioner av svenska skönlitterära verk och viss humanistisk litteratur och att göra dem fritt tillgängliga över Internet med länkar från libris databas. Målgruppen är forskare, universitetsstuderande, skolelever, lärare och litterärt allmänintresserade. Under 2005 har kb framställt och bearbetat 5 500 bildfiler, utvecklat rutiner för bildframställning åt Litteraturbanken, medverkat i arbetet med projektets webbplats och administrerat projektets interna webbplats. g Samarbete kring digitalt bevarande I januari bildades på kb:s initiativ en informell grupp, Samarbete kring digitalt bevarande, med Riksarkivet och Statens ljud- och bildarkiv. Avsikten är att förbättra utbytet av information och erfarenheter mellan myndigheterna. Ett resultat blev att de tre myndigheterna tillsammans med Luleå Tekniska Universitet bildade en svensk kärna för en eu-ansökan under sjätte ramprogrammet, protean, Preservation Over Time by Electronic Archiving and Networking, med 18 medverkande institutioner från hela Europa.g» Avsikten är att förbättra utbytet av information och erfarenheter mellan myndigheterna.«4. Beskriva KB ska upprätthålla hög service och tillgänglighet till såväl bibliotek som dess samlingar. Nationalbibliografiska produkter ska ha hög kvalitet och god täckning. Seriella publikationer (rapportserier och tidskrifter) katalogposter kompletteras KB har inlett samarbete med ett litet antal offentliga myndigheter för att få in kataloguppgifter för digitalt material tillsammans med själva publikationerna. kb:s roll förskjuts härigenom till att utforma standarder och mallar samt vara rådgivande i utformningen av arbetsflöden. Under 2005 höjdes kvaliteten på beskrivningen av löpande svenska tidskrifter, genom att katalogposterna kompletteras med genrebeteckningar och ämnesord samt att man för vissa kategorier (ca 35 procent av den totala utgivningen av svenska tidskrifter) även anger uppgift om redaktörer och ansvariga utgivare. Det totala antalet svenska tidskrifter i libris-basen är nu 16 141. g Dagstidningar online flitigt besökt KB bevakar utgivningen av onlinetidningar och liknande publikationer genom länklistan Svenska dagstidningar online (http://www.kb.se/ts/tsonline. htm) som uppdateras kontinuerligt. Vid utgången av 2005 upptog listan bland annat 194 länkar till svenska dagstidningars webbplatser. Under 2005 hade länklistan drygt 465 000 besök, en ökning med 115 000. Den är därmed en av kb:s mest besökta webbsidor. kb bevakar också fortlöpande utgivningen av online-tidskrifter som är fritt tillgängliga via Internet, genom att uppdatera länklistan Svensk periodica online. Titlarna presenteras både alfabetiskt och efter ämne. Listan innehöll 2005 572 länkar och kompletterades med ca 8 titlar per månad. g Nya Lundstedttidskrifter öppnar svensk tidskriftproduktion Syftet med projektet är att genom utförlig bibliografering göra den svenska tidskriftsproduktionen tillgänglig för forskare, studenter och allmänhet. 2 830 bibliografiska poster producerades under år 2005 jämfört med 2 447 året innan. g 10 kb 2005

» KB har inlett samarbete med ett litet antal offentliga myndigheter för att få in kataloguppgifter för digitalt material tillsammans med själva publikationerna.en av 2005 års viktiga insatser är Ediffahprojektet (En digital infrastruktur för forskningsbibliotekens arkiv- och handskriftssamlingar), som genomfördes med projektmedel från bibsam (kb:s avdelning för nationell samordning och utveckling) i samarbete med landets handskriftsavdelningar och Riksarkivet och med projektledning i Lund. Genom Ediffah görs handskriftssamlingar sökbara i en nationell, gemensam databas. Ediffah innebär också att kb, och handskriftenheten, klättrat markant på utvecklingsstegen inom området och rent av intagit en tätposition. Arbete återstår, men redan nu finns möjligheter att via Internet hitta information från merparten av forskningsbibliotekens arkiv. I samarbete med Selma Lagerlöfsällskapet, Svenska Vitterhetssamfundet, Litteraturbanken och med medel från Riksbankens Jubileumsfond, inleddes arbetet med en vetenskaplig utgåva av Selma Lagerlöfs verk. Inventering, bibliografering och katalogisering, liksom uppbyggnaden av en intern databas för att hantera all information, startade under 2005. Den 21 juni blev Astrid Lindgrens arkiv i kb ett Världsminne, då Unesco:s rådgivande kommitté för Memory of the World beslutade att det skulle föras upp på listan över arkiv och dokument av värde för mänskligheten. Ytterligare en världsberömd svensk, Dag Hammarskjöld, hedrades under 2005 100 år efter sin födelse. En utställning, med ett rikt urval ur det arkiv Dag Hammarskjöld testamenterade till kb, genomfördes under året. Bland de många donationer kb fick under 2005 är arkivet efter litteraturforskaren och kritikern, professor Victor Svanberg väl värt att nämnas. Materialet som bl. a. innehåller brev, manuskript och anteckningar kommer med all sannolikhet att tillföra forskningen ny och värdefull information.«g Ingrid Svensson, chef för handskriftenheten 11 kb 2005

» Ett överordnat mål för verksamheten är att det tryck som kommer in till KB så snabbt som möjligt skall bli synligt i LIBRIS-basen och kunna utnyttjas av bibliotek, forskare och allmänhet. För 50 procent av det som katalogiseras till nationalbibliografin har fullständiga katalogposter producerats inom åtta timmar från mottagandet.«1400-talsböcker i LIBRIS databas Under hösten återupptogs arbetet med en inventering och beskrivning av 1400-talstryck, s.k. inkunabler, i svenska institutionella och privata samlingar. I slutet av år 2005 kunde mer än 4 000 bibliografiska poster och motsvarande mer än 5 000 beståndsposter läggas till librisoch Regina-katalogdatabaserna. g Nationalbibliografi och artikelindexering Från och med utgivningsåret 2004 trycks inte längre den svenska nationalbibliografin. Den är i stället direkt tillgänglig i libris webbsök. Urvalet till nationalbibliografin har därmed kunnat breddas och den täcker nu allt svenskt som överhuvudtaget katalogiseras. 2005 innehöll den 23 163 monografier och 925 nya tidskrifter eller skriftserier. Inemot hälften av monografierna får kb med snabb extraleverans direkt från bokbranschens organisationer och dessa är katalogiserade i libris webbsök inom 8 timmar. Nationalbibliografins uppgifter återanvänds sedan, inte bara av biblioteken utan också inom bokbranschen i stort. Under året har satsningar gjorts på samordning av artikelindexeringen inom libris-basens ram och utbildning i indexering, vilket också är en långsiktigt betydelsefull uppgift. Vid utgången av 2005 omfattade t.ex. specialdatabasen svensk historisk bibliografi (shb) 68 210 katalogposter. g» Under 2005 hade länklistan Svenska dagstidningar online drygt 465 000 besök.«katalogisering av musiktryck, affischer och affärstryck Ett arbete med katalogisering av musiktryck/noter från perioden 1976-1996 har inletts. Den första tioårsperioden nykatalogiseras, den andra omkatalogiseras. Under året har katalogiseringen av redan digitaliserade affischer fortsatt genom att bland annat 652 filmaffischer från åren 1928 och 1930 har katalogiserats i libris databas. 225 bilder har registrerats under året, bland annat större delen av Albert Engströms samling. En registrering av jag Ackes samling med teckningar och fotografier har också påbörjats. Under året har den tidigare påbörjade katalogiseringen i libris databas av»affärstrycket«från 1800-talet fortsatt. En katalogisering av konstauktionskataloger i den äldre samlingen har påbörjats. Under året har också en genomgång av»allmänna«utställningar fram till 1970 gjorts. Dessa finns nu tillgängliga i libris databas. g Personarkiv och medeltida handskrifter görs sökbara på Internet Under 2005 pågick ett högprioriterat utvecklingsarbete, kallat Ediffah, för att bygga ett nationellt system och en gemensam databas för handskriftsamlingar främst personarkiv. Ediffahbasen, som hittills omfattar ca 6 000 arkivposter och växer kontinuerligt, är idag sökbar via de medverkande bibliotekens hemsidor. Flera bibliotek och arkiv har anmält att de vill ansluta sig och projektgruppen kommer att gå in med en ny ansökan för fortsatt utveckling av Ediffah. Medeltida handskrifter har katalogiserats och förberedelser har gjorts för att även dessa ska bli sökbara elektroniskt i framtiden. Inom ramen för projektet The Hill Monastic Manuscript Library genomfördes under året mikrofilmning av kb:s medeltida handskrifter. g Samordning och utveckling inom det bibliografiska området Fortsatt anpassning till internationell standard Arbetet med anpassning till internationell standard, framförallt auktoritetskontroll (standardiserade och kontrollerade former för namn, ämnen etc.), har fortsatt under 2005. Under året började de riktlinjer för institutionsnamn som utarbetats på kb användas, och arbetet med att ta fram riktlinjer för uniforma titlar (standardiserade verktitlar) inleddes. g Effektivisering av katalogiseringen inledd Under året startade den s.k. Katalogutredningen. Syftet är att åstadkomma en effektivisering av katalogiseringen inom libris-biblioteken samt en tydlig struktur för kommunikation och beslut i gemensamma frågor. Utredningen kommer att genomföras i tre delstudier, där man bl.a. ska undersöka vad en övergång till Dewey Decimal Classification (ddc) skulle innebära. ddc är det mest spridda klassifikationssystemet i världen använt av 135 länder och 60 nationalbibliotek och översatt till 30 språk. g 12 kb 2005

5. Tillhandahålla Målet är att genom hög tillgänglighet och god service till låntagare och besökare förmedla bibliotekets samlingar i tryckt och elektronisk form.»det främsta uppdraget för framtagningsenheten är att inte bara hantera utan effektivt hantera framtagningen av potentiellt 4 miljoner verk. Under 2005 påbörjades ett utvecklingsarbete, som bl. a. innefattade en översyn av flöden och uppmärkning av den äldre svenska samlingen, med målsättningen att uppdraget ska kunna skötas än mer rationellt. Vid Statens Biblioteksdepå i Bålsta (ett specialbyggt magasin för bibliotek i stockholmsområdet där kb ansvarar för verksamheten) skedde en intressant utveckling under 2005. Karolinska Institutets Bibliotek (kib) flyttade sin största sammanhängande tidskriftssamling dit, vilket ledde till att antalet tjänster utökas från en person till två personer. Dessutom har bredbandanslutning och anslutning till kib:s artikelbeställningssystem påbörjats under året. Utöver det installerades digital fotoutrustning för att på plats kunna producera kopior ur dagstidningar. Ytterligare förbättring i servicen gjordes genom att öka öppettiderna för tidningsläsningen i Bålsta från en dag per vecka till samtliga veckodagar.«g Stefan Clevström, chef för framtagningsenheten 13 kb 2005

Referensverksamheten Jourhavande bibliotekarie, databaser och lånekortsinloggning ger ökad tillgänglighet Under 2005 har tillgängligheten till kb:s samlingar ökat. Det har skett genom information direkt till besökare, genom e-postservice och genom den nationella referenstjänsten Jourhavande bibliotekarie en nationell chat- och e-postservice för stöd och vägledning till forskare och studenter vid informationssökning, som kb deltar i från och med våren 2005. Det stora utbudet av referens- och fulltextdatabaser där många nu även är tillgängliga via lånekort hemifrån, via online-kataloger och referenslitteratur främst inom humaniora och samhällsvetenskap, har bidragit till att stärka kb som humanistiskt forskningsbibliotek. En ny databas tillkom under 2005: lisa, Library Information and Science Abstract. Antalet beställda fulltextartiklar har ökat med 67 procent. En bidragande orsak är att The Times från och med år 2005 är tillgänglig för alla med lånekort på kb. Statistiken visar att sökningar görs även på söndagar och sena kvällar. Ungefär 45 medarbetare från olika avdelningar tjänstgör i referensdisken, som är öppen såväl vardagar som lördagar. I informationen besvaras också referensfrågor per telefon. g» Nyttjandet av databaser med lånekortsinloggning ökar.«nya investeringar i mikrofilmläsesalen Mikrofilmläsesalens betydelse för tillhandahållandet av svensk dagspress, tidskrifter och rikstelefonkatalogen är unik. Besökargrupper från gymnasieskolor, universitetet, produktionsbolag, utbildningsradion och ett antal tv-filmare har ökat trycket i mikrofilmsläsesalen. Investeringar i nya kopiatorer och mikrofilmläsare under året har ökat tillgängligheten till mikrofilmade dagstidningar och tidskrifter betydligt. g Förändrade besöksmönster Antalet besök på kb:s webbplatser ökar medan antalet fysiska besökare minskar något. Antal besökare på KB År 2005 2004 2003 2002 2001 Besökare 181 500 210 000 209 000 194 400 200 600 Antal besökare på KB:s externa webbplats År 2005 2004 2003 2002 2001 Besökare 1 611 484 1 512 899 1 507 641 1 186 815 837 529 Inkomna referensfrågor (Mätningen utförs genom stickprov under två valfria normalveckor. Utifrån dessa räknas ett medelvärde ut som sedan extrapoleras till att gälla ett helt år. ) ÅR 2005 2004 2003 Antal inkomna referensfrågor 33 124 36 140 37 960 Varav antal referensfrågor inkomna på elektronisk väg 4 784 4 446 4 732» Under 2005 har tillgängligheten till KB:s samlingar ökat både genom information direkt till besökare och genom e-postservice och den nationella referenstjänsten Jourhavande bibliotekarie.«14 kb 2005

Låneverksamhet KB ska ge god service till dem som använder biblioteket. Det sker genom att snabbt och säkert tillhandhålla efterfrågat material i original eller kopia både genom lokala lån och fjärrlån, informera om lånepolicy och lånevillkor samt handleda besökare. g Utlånen ökar Under 2005 har antalet lån ökat. Hemlånen står för den största ökningen. En del av ökningen kan förklaras med att det blivit lättare att göra omlån på nätet. Av alla omlån som registreras sker ca 75 procent på webben. g Fjärrlån underlättas med LIBRIS Både antalet fjärrinlån och fjärr- utlån har ökat. En bidragande orsak till att fjärrinlånen ökat är att låntagarna numera själva kan beställa sina fjärrlån direkt i libris webbsök istället för att göra beställningar på blanketter i kb. Fjärrutlånens ökning har påverkats av att man redan i libris kan se om ett visst verk är tillgängligt för lån. g Framtagning ur KB:s magasin effektiviseras Under 2005 påbörjades ett förbättringsarbete med syfte att genom utveckling av arbetsmetoder, dokumentation, flöden och rutiner effektivisera och förenkla framtagningen. g Äldre tryck och rariteter Tryck från 1400-, 1500- och 1600- talen liksom rariteter (särskilt värdefullt och ömtåligt material) förmedlas till Specialläsesalen. När det finns mikrofilm, nytryck eller annan godtagbar ersättning erbjuds detta i stället för originalet. Under 2005 har 990 ärenden behandlats (2004 hanterades 800). Antalet besök har de senaste åren konstant legat kring 7 000. g Antalet lån Läsesalslån 2005 2004 2003 2002 2001 allmän läsesal 82 354 81 741 80 999 80 967 82 366 specialläsesal 6 000 5 561 5 448 6 408 7 263 Summa läsesalslån 88 354 87 302 86 447 87 375 89 629 Hemlån 23 628 20 547 20 299 19 703 20 968 Omlån 4 171 3 104* 1 878 1 000 Summa hemlån 27 799 23 651 22 177 20 687 20 968 Summa lokala lån 116 153 110 953 108 624 108 062 110 597 Ej uthämtade 12 242 12 391 11 229 11 014 11 231 Summa inkl ej uthämtade 128 395 123 344 119 853 119 076 121 828 * justerad uppgift, fjärrlånen felaktigt inkluderade förra året. Skuggade siffror justerade för att vara jämförbara med 2005 års statistikuttag som i huvudsak baseras på uppgifter i Regina men kompletterats med manuellt förd statistik Ett läsesalslån registreras bara en gång även när boken lämnas in och hämtas ut flera gånger under en och samma låneperiod. Omlånen gäller bara hemlånen. Antal framtagna beställningar ur KB:s magasin 2005 2004 2003 2002 2001 Totalt 117 554* 120 201* 118 205 120 220 121 832 Nya samlingen 76 713 79 119 80 188 76 595 81 061 Gamla samlingen 33 325 35 720 39 287 41 094 39 460 * Fr.o.m. 2004 inkluderas samtliga beställningar till Statens biblioteksdepå SBD i Bålsta. Tidigare års totalsiffra har endast inkluderat beställningar avseende KB:s eget material som tagits fram från SBD» Under år 2005 påbörjades ett förbättringsarbete med syfte att genom utveckling av arbetsmetoder, dokumentation, flöden och rutiner effektivisera och förenkla framtagningen.«15 kb 2005

Reproduktionsverksamhet Totalt har 2005 års beställningar resulterat i 202 778 reproduktioner. Ett tydligt regelverk för upphovsrättsfrågor i samband med framställningen av reproduktioner har tagits fram under 2005. g Bildbank ökar tillgängligheten Under 2005 har Repro- och fotoenheten arbetat med att bygga upp en bilddatabas. Tanken är att denna lösning även ska ge en länk till kb:s katalog Regina, så att besökare och medarbetare kan få tillgång till de verk som är digitaliserade. Bildbanken har under året växt med ca 1 170 filer. g» målet är att göra specialsamlingarna tillgängliga för forskare, studerande, media och allmänhet och ge dem den särskilt omfattande service som delar av samlingarna kräver. Ett andra mål är att göra efterfrågade och ömtåliga delar tillgängliga globalt och nationellt genom digitalisering och mikrofilmning.«6. Infrastruktur & informationsförsörjning Målet är att förbättra och effektivisera informationsförsörjningen inom högre utbildning och forskning.»under 2005 sjösattes biblioteksportalen samsök, som medger parallell sökning i flera databaser. Det betydde starten på projektet för de 43 anslutna biblioteken (i första hand forsknings- och universitetsbibliotek) och inledningen på såväl förenklad hantering av de elektroniska resurserna som ökad tillgänglighet för användarna. De fokusgrupper som etablerades inom projektet var framgångsrika och ledde bl. a. till att gemensamma lösningar för samsök utvecklades något som också innebar att samarbetet mellan biblioteken stärktes. Informationsmöten genomfördes för samtliga medverkande bibliotek, såväl inför som efter sjösättningen och under oktober och december genomfördes utbildningar för all berörd personal.«g Elisabeth Mannerfeldt, projektledare SAMSÖK 16 kb 2005

LIBRISavdelningen Fritt tillhandahålla tjänster för effektiv infrastruktur Verksamheten bygger på samverkan mellan de deltagande biblioteken, där kärnan utgörs av svenska offentligfinansierade bibliotek inom området högre utbildning och forskning. Idag redovisar 270 bibliotek sina samlingar i libris nationella samkatalog. I samkatalogen ingår dessutom hela den svenska nationalbibliografin som produceras av Kungl. biblioteket. libris-avdelningen ska vidareutveckla och fritt tillhandahålla den nationella samkatalogen och andra digitala bibliotekstjänster som bidrar till en effektiv infrastruktur för informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. g Nya tjänster och samlingar i LIBRIS l Samsök, den nationella biblioteksportalen. De ingående programvarorna är MetaLib (samsökning) och sfx (vidarelänkning). Samsök innebär helt nya möjligheter att integrera olika databaser och informationsresurser. För användaren finns det en samlad ingång där alla resurser kan sökas via ett och samma gränssnitt. l libris låntagarbeställningar. En beställningstjänst, kopplad till libris webbsök (den publika delen av den nationella samkatalogen), som gör det möjligt för låntagare att beställa fjärrlån av titlar som saknas i det egna biblioteket. l libris uppsök är en söktjänst för elektroniskt publicerade examensarbeten och uppsatser. Tjänsten lanserades i slutet av 2004 och har utvecklats vidare under 2005. l De s.k. inkunabler, 1400-talstryck, som finns i Sverige redovisas sedan sommaren 2005 i libris webbsök. l För att rationalisera bibliotekens arbete med förvärv och katalogisering inleddes i december 2005 ett projekt i samarbete med Lunds universitetsbibliotek, tillsammans med leverantören Dawson Books. Tanken är att libris ska ta emot bibliografiska direkt från Dawson Books och senare även från andra leverantörer. g» 2005 har till stor del präglats av det nya stora åtagande som den nationella biblioteksportalen Samsök har inneburit. Portalen är avsedd att rationalisera och underlätta bibliotekens hantering av den ökande mängden e-resurser.«libris nationella samkatalog Antal titlar i databasen 2005 2004 2003 2002 2001 9872 092 9577 951 9117 764 8670 370 8249 718 Utöver detta finns även ett stort antal utländska bibliografiska poster lagrade i separata resursdatabaser, där de är tillgängliga som stöd för bibliotekens förvärv och katalogisering. Resursdatabaserna innehåller för närvarande ca 3,4 miljoner katalogposter från British Library och Library of Congress. g Kostnadsfri sökning LIBRIS webbsök, den nationella samkatalogen, är en av landets ledande söktjänster för bibliografisk information och erbjuder fri sökning bland 5,2 miljoner titlar på svenska bibliotek. Det totala antalet sökningar för 2005 uppgick till drygt 14,5 miljoner. g Internationellt samarbete Under året hölls möten i svuc (Scandinavian Virtual Union Catalogue), en samarbetsorganisation för nationella samkataloger, med Island, Norge, Danmark, Sverige och Finland som medlemmar. Syftet med svuc är att medlemsländerna sinsemellan fritt ska kunna utbyta bibliografiska poster. I samband med projektet Samsök har libris-avdelningen under året varit med och bildat en internationell samarbetsgrupp för bibliotekskonsortier med samma programvara. Kontakter har även tagits med andra icke engelskspråkiga länder för att få till stånd en utveckling av flerspråkiga lösningar i sfx/metalib:s användargränssnitt. g» LIBRIS webbsök, den nationella samkatalogen, är en av landets ledande söktjänster för bibliografisk information och erbjuder fri sökning bland 5,2 miljoner titlar på svenska bibliotek.«17 kb 2005

BIBSAM KB:s avdelning för nationell samordning och utveckling BIBSAM:s huvuduppgift är att förbättra och effektivisera informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning, främst genom att verka för att de svenska forskningsbibliotekens resurser används och utvecklas väl, och att tillgången till, och användningen av, information främjas. g Ansvar för ansvarsbibliotekssystemet En viktig uppgift är att utveckla och förvalta det s.k. ansvarsbibliotekssystemet, Syftet är att»förbättra och effektivisera informationsförsörjningen till forsknings- och utvecklingsverksamhet samt högre utbildning«. Systemet är numera ämnesmässigt heltäckande och omfattar ansvarsbibliotek inom nio olika ämnesområden. Under 2005 beviljades ansvarsbiblioteken sammanlagt 3,6 mkr inom flera områden, exempelvis medicin, teknik, samhällsvetenskap, genusforskning, miljövård och geovetenskap. g Genomförda utredningar och projekt l»mål och måluppfyllelse. Om tolkning och tillämpning av 1 kap 9 högskolelagen vid svenska universitet och högskolor med avseende på informationskompetens.«(örebro universitetsbibliotek). l»utvärdering av biblioteksstöd till flexibel utbildning i högskolan.«(kb/bibsam i samarbete med Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.) Studien syftade till att ta fram goda exempel och att identifiera kvalitetskriterier. l»tillgång till digitala lärresurser inom högskolan en förstudie.«(kb/bibsam i samarbete med Lunds universitet och Myndigheten för Sveriges nätuniversitet). Förstudien utfördes vid Utvecklingscentrum för lärande och undervisning, uclu, Lunds universitet, och samfinansierades med Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. l Projektet svep (Samordning av den svenska högskolans elektroniska publicering) som pågått sedan hösten 2003 slutfördes under året. Syftet var att främja»en mer samordnad och kraftfull utveckling av elektronisk publicering«genom uppbyggande av s.k. öppna arkiv vid svenska universitet och högskolor. g Projektstöd Under 2005 inkom 65 bidragsansökningar till projekt»av allmänt intresse för informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning«. 26 av dessa beviljades medel. Totalt utbetalades ca 5,6 mkr till nya projekt och fortsättningsprojekt. Många av projekten handlar om vetenskaplig publicering. Målsättningen är att främja tillgången till information, bl.a. genom att stödja utveckling av den vetenskapliga publiceringen i riktning mot fri tillgång på webben (Open Access). g Licensavtal för effektiv tillgång till databaser Ett sätt att främja effektiv tillgång till elektronisk information i kommersiellt tillhandahållna databaser är via centrala licensavtal. År 2005 deltog 36 universitet och högskolor samt 22 statligt finansierade men icke-högskoleanknutna forskningsinstitutioner i ett eller flera av dessa avtal. Den totala kostnaden för avtalen uppgick till ca 106 mkr. g 7. Det lokala Bibliotekssystemet Regina Instrumentet och databasen för administration, sökning och beställning Regina är KB:s lokala biblioteksdatasystem som hanterar utlån, beställningar, reservationer och prenumerationer. Det är också ett stöd för leveransbevakning av pliktexemplaren. Regina innehåller katalogposter för såväl tryckt som elektroniskt publicerat material och fungerar för KB:s låntagare som det huvudsakliga instrumentet för att söka och beställa material ur bibliotekets samlingar. Reginas webbkatalog är tillgänglig via Internet. Det totala antalet sökningar i Regina uppgick 2005 till ca 1,1 miljoner, varav ca 80 procent gjordes via webbkatalogen. Antal poster i Regina 2005 2004 Bibliografiska poster 2120 762 2026 698 Exemplarposter 2053 763 1977 131 18 kb 2005

8. Identifiering av publikationer ISBN (International Standard Book Number), ISMN (International Standard Music Number) och ISSN (International Standard Serial Number) är unika nummer enligt en standardiserad syntax för enskilda böcker, musiktryck och skriftserier eller tidskrifter, skapade för att underlätta identifikation. ISBN får ny standard Utredningsarbete på internationell nivå angående isbn:s framtida struktur resulterade 2005 i en ny standard. Den nya standarden, från 10 till 13 siffror, ska vara i bruk från den 1 januari 2007. Ett omfattande informationsarbete har bedrivits och tekniska lösningar inför tilldelningen av den utvidgade nummerstandarden har skapats. Antalet utgivare med nummersviter ur isbn eller ismn var år 2005 drygt 6 900 bokutgivare och ca 100 musikförlag en viss ökning jämfört med tidigare år. g ISSN Den nationella centralen för isnn finns inom kb. Under 2005 delade isnn Sverige ut 997 nummer till svenska seriella publikationer, att jämföra med 1 155 nummer 2004. g Utveckling av URN: NBN urn:nbn (Uniform Resource Name:National Bibliography Number) används framförallt på digitala nätdistribuerade resurser som inte huvudsakligen har en kommersiell inriktning (t.ex. akademiska avhandlingar). Huvudsyftet med namntjänsten är att undanröja problemet med s.k.»döda länkar«. Utvecklingen av en namntjänst och struktur för urn:nbn har fortsatt under 2005. En databas för registrering av utgivare med organisationsrelaterad urn:nbn är under utveckling. Några aktörer har redan reserverat utgivarkoder. g» Den nya standarden, från 10 till 13 siffror, ska vara i bruk från den 1januari 2007.«9. Roggebiblioteket i Strängnäs Roggeborgen rymmer sedan 1968 Roggebibliotekets samlingar, bokbinderi och tryckeri. Biblioteket hör administrativt till KB. 10. Omvärldskommunikation Under 2005 har en organisatorisk förändringsprocess påbörjats inom KB. Samtliga enheter har varit involverade i detta arbete. KB har också tagit fram underlag för en ny grafisk profil, intensifierat arbetet med att utveckla internationella och nationella kontakter och utvecklat regelbundna kanaler för omvärldskommunikation med bl.a. nyhetsbrevet KB nyheter och verksamhetsskriften KB Krönikan. Dessutom påbörjades arbetet med att forma en ny webborganisation inför etablerandet av KB som e-myndighet. Varje år utökas biblioteket genom donationer från institutioner och enskilda i kommunen, stiftet och länet. Arbetet med att beskriva bibliotekets samlingar fortsatte under 2005. Under året gjordes 3 214 katalogiseringar i libris databas och drygt 2 000 åtgärder i lokala kataloger. g Presseminarium föranledde debatt Extern information ges löpande via pressmeddelanden och pressinbjudningar och journalister kontaktar flitigt kb för faktaunderlag. Ett presseminarium kring den aktuella e-pliktsfrågan väckte stort genomslag och föranledde en längre debatt under våren 2005. Under året har kb tagit emot ca 1 200 personer för guidade visningar och studiebesök och ca 3 100 personer har kommit till program i hörsalen och till visningar av utställningar. g 19 kb 2005

11. Personal några nyckeltal Viss personalökning och könsutjämning Antalet anställda den 31 december 2005 var 293 personer. Årsarbetskraften 2005 var 253,6. Antalet anställda 2005-12-31 2004-12-31 2003-12-31 2002-12-31 Kvinnor 182 170 178 189 Män 111 111 115 121 Totalt 293 281 293 310 Fördelningen kvinnor män förändrades, efter att ha varit oförändrad under tre föregående år 61 procent kvinnor och 39 procent män, till 62 procent kvinnor och 38 procent män. Inom gruppen anställda med ledningskompetens är fördelningen 51 procent kvinnor respektive 49 procent män. En ledig chefsbefattning tillsattes med en kvinna. de största yrkeskategorierna 2005-12-31 2004-12-31 2003-12-31 2002-12-31 Bibliotekarier 159 147 151 163 Biblioteksassistenter Förste bibliotekarier 18 19 22 25 20 22 23 24 antalet nyanställda ökar anställningstid 2005 2004 2003 2002 nyanställda 24 10 14 19 > 20 år 72 71 75 83 > 30 år 32 32 34 40 > 40 år 7 4 9 5 Den interna rörligheten är en viktig del i kb:s kompetensutveckling. Under 2005 gjordes 19 förordnanden efter interna intresseanmälningar (Under de bägge föregående åren var antalet 12 respektive 18). 20 kb 2005