Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap

Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap Projekt Säl, skarv och redskapsutveckling, Kustlaboratoriet i samarbete med Hälsingefiskarnas fiskeförening Sara Königson och Sven-Gunnar Lunneryd 2005-02-03

Introduktion Fisket längs Norrlands kust har i flera år varit hårt drabbat av sälskador, både fisket med fasta redskap efter lax och sik samt nätfiske efter strömming och sik. För fisket med fasta redskap efter laxfiskar har en lösning utvecklats med pushup fiskhuset och den stormaskiga fällan. Att försöka förebygga skador i nätfisket längs kusten är mycket svårare, det går inte att stänga inne fångsten eller att använda starka material eftersom det hindrar effektivt fiske. Här behövs det mer kunskap om både fiskens och sälens beteende innan vi kommer till en hållbar lösning. Tidigare undersökningar utförda vid strömmingsfiske med skötar på djupt vatten visade att strömmingsfångsterna minskade markant om sälar varit i närheten när skötarna lagts. I det flesta fall innebar det att fångsterna blev helt obetydliga trots att ekolodet visade fullt med fisk i området vid sättning. Detta bekräftade det som många redan misstänkt att själva närvaron av säl skrämmer bort fisk från fiskelokalerna. Detta gör större skada än när sälen plockar redan fastnad fisk i maskorna. Vid ett lyckat strömming fiske fastnar flera hundra kg strömming i relativt korta nätslingor. Det finns ingen möjlighet att sälarna effektivt kan rensa så stora mängder fisk utan att det blir rester kvar i garnet. Hur strömmingen reagera då vet vi inte. Kanske simmar den iväg från området i panik eller blir väldigt passiv och rör sig lite och därmed undviker att fastna i maskorna. Sälarna hör troligtvis båtens motorljud och följer efter båten ut till fiskelokalerna. Sälen är då redan på plats när skötarna läggs. Om det finns möjlighet att på något sätt förvilla sälarna bort från fiske lokalerna skulle chanserna till högre fångster öka direkt. Genom att placera ut foderstationer en bit bort från fiskelokalerna kanske det finns en möjlighet att hålla sälarna borta från fiskelokalerna. En annan fråga vi ställde oss var, söker en mätt säl lika aktivt efter föda som en hungrig säl? En säls motivation att simma efter en fiskebåt flera distansminuter rakt ut från kusten för att äta strömming borde minska om den sälen redan är mätt. Om det finns möjlighet att mata vissa sälar så att de blir mätta och inte lika benägna att söka föda på annat håll så kanske antalet sälar runt fiskelokalerna minskar. Den här metoden är inte ny, bönder matar aktivt vildsvin vid åtlar inne i skogen för att få bort dem från åkrarna under känsliga tider. Det är dessutom en använd metod för att på lämpligt sätt jaga vildsvin under kontrollerade förhållanden för att förhindra skadeskjutningar och att inte suggor med ungar skjuts. Om foderburarna fungerar skulle även detta vara en möjlig jaktform som komplement till den nu tillåtna skyddsjakten. Metod Fem yrkesfiskare från Hälsingland har varit involverade i projektet. Alla har under tre månader på hösten (september till november) fört noggrann journal över fångster, skador på fångst och sälobservationer i samband med fiske. Loggboksdata har använts för att komplettera journalföringsdata då det varit nödvändigt. Fyra av fiskarena fiskar med strömmingsskötar och en fiskar med trål. Hos tre fiskare på tre olika lokaler har foderburar placerats ut (Fiskare 1,2 och 3). De två andra fiskarna har bidragit med referens information (Fiskare 4 och 5). Foderburarna har hos trålfiskaren 2 placerats i hemmahamnen Stocka, hos skötfiskare 1 ca 3,2 km utanför Skärså i skydd av en ö och hos Fiskare 3 intill hamnen Kuggören under en period och därefter 4,3 km från fiskehamnen i närheten av en sälkoloni. Fiske har bedrivits strax utanför och norr om Stocka (skötfiske och trålfiske) samt utanför Kuggören, Skärså och Ljusnan (figur 1). 2

Figur 1. Foderburarnas placering längs med kusten och var de fem fiskarna bedrivit fisket. Burarna har varit stora runda håvar som tyngds ner undertill med en tyngd och med fyra bojar som håller den horisontell (figur 2). Den har varit öppen upptill för att sälarna lätt ska kunna ta strömmingen utan att känna sig trängda. Foderburarna har matats av fiskarena med antingen fryst eller färsk bortsorterad småströmming. Den mesta strömmingen har fiskats med trål, paketerats i lådor och frysts ner av Gävle Fisk för vidare transport ut till fiskarena, alternativt har det varit strömming bortsorterad från det egna skötfisket. Journal har förts över antal kg utplacerad strömming och sälobservationer i samband med matningen. Målet har varit att hålla burarna med strömming kontinuerligt så att sälarna hela tiden har tillgång till 3

föda. Under korta perioder i samband med filmning har resterna av strömming i buren tagits ur och vägts vid varje påfyllning av buren för att veta exakt hur mycket strömming som ätits upp. I de andra fallen har antal kg strömmingsrester uppskattats. Figur 2. Foderbur med tyngden placerad under buren och fyra bojar som håller den horisontellt på plats. För att bekräfta att det verkligen är säl som kommer och äter vid burarna och inte skarv eller skrak har vi placerat filmkameror vid burarna och filmat under perioder. Ett digitalt videosystem (CamTel) användes för dokumentering av fiskens rörelser mer i detalj. Kamerorna är monokroma och ljuskänsliga (0,0001 Lux) och tål 100 m vattendjup. Kamerorna är anslutna via en 25 m lång kabel till en 80 GB hårddisk placerad i en vattentät låda vid ytan. Två till fyra kameror användes och de lagrar tre till fyra bilder per sekund kontinuerligt. Systemet drevs av en 12 V blyackumulator som räcker till ett dygns förbrukning. Vid byte av batterier byttes även hårddisken ut. För lagring till en större hårddisk (500 GB) och manuell bearbetning av insamlat material användes en dockningsstation (Hel Tel Player) med programvara. Kamerorna har filmat kontinuerligt under dagtid då det under nattetid varit alltför mörkt. Detta har medfört att det under de perioder då det filmats endast fyllts på strömming på morgonen för att därmed få kontroll på hur många sälar och vilka sälar som varit vid buren och även hur mycket strömming de ätit under dagen. 4

Resultat Fodring av burarna Vid två av tre lokaler har säl varit vid buren och ätit kontinuerligt under hela matningsperioden. Hos fiskare 1 och 2 har buren fyllts på i genomsnitt en gång per dag, hos fiskare 3 har det fyllts på var tredje dag. Hos fiskare 1 har vid 72 tillfällen mer än 10 kg försvunnit ur buren av totalt 92 matningstillfällen. I denna foderbur har också mängden fisk som försvunnit uppskattats och det har gett oss ett mått på hur mycket fisk som sälen ätit per dag (tabell 1). Hos fiskare 3 har sälen endast ätit vid fyra tillfällen av 25 matningstillfällen och detta var under slutet av matningsperioden. I och med det har fisket från detta område använts som referensfiske istället. Tabell 1. Antal matningstillfällen och antal kg som lagts i buren och i den mån det funnits information om antal kg som försvunnit per dag. Fiskare Tidsperiod Antal matningstillfällen kg/dag Tot kg Uppäten kg/dag Max antal säl observerade 1 3 sep-30 nov 92 33,1 2945 25,6 2 2 2 sep-21 nov 81 33,6 2720-7 3 13 sep-28 nov 25 8,2 650 1,3 1 Hos fiskare 1 där endast två sälar observerats har man kontinuerligt fyllt på burarna och uppskattat hur mycket strömming som finns kvar vid varje påfyllningstillfälle. Det försvann mer strömming under en första period än vad det gjorde under den senare tidsperioden. Från den 2 september till den 29 oktober fylldes buren hos fiskare 1 på vid 71 tillfällen. Under den första perioden försvann i genomsnitt 27 kg per dygn och under den senare perioden försvann 19 kg per dygn. Det har vid fler tillfällen under den senare perioden jämfört med den första perioden inte försvunnit någon strömming alls från buren. Vi fann inte heller något starkt samband mellan hur mycket fisk som placerats ut och hur mycket fisk som ätits upp. Det försvann inte mer fisk bara för att vi placerade ut mer strömming. Hos fiskare 1 och 2 har resterande fisk vid ett antal matningstillfällen tagits ur buren och vägts (tabell 2.) Detta har gett oss ett exakt mått på hur mycket fisk som förbrukas. Under större delen av denna tiden har även filmkameror filmat och i den mån det varit möjligt dokumenterat antalet sälar som varit vid buren och ätit. Tabell 2. Antal kg strömming som försvunnit per dygn vid de tillfällen då resterande strömming vägts. Fiskare Antal tillfällen då rester av strömming vägts Kg strömming försvunnen/dygn Maxantal sälar observerade på film under filmperioden 1 22 34,2 2 2 7 27,6 3 Filmning hos Fiskare 1 Buren filmades totalt 50 timmar under åtta dygn. Under totalt 40 procent av den filmade tiden har det varit sälaktivitet vid buren. Sälaktivitet räknas som att sälar återkommer för att äta med uppehåll på högst en halv timme. Från alla sälobservationer under goda förhållanden identifierades två individer, varav en säl var där 6 av 8 filmningstillfällen (tabell 3). Den ena sälen z åt kontinuerligt under långa tidsperioder, den andra identifierade sälen v, vithals var aktiv vid buren under kortare perioder (figur 3). Vid gryning och skymning var det omöjligt att urskilja mönstren på sälarnas päls. Z var den sälen som tillbringade mest tid vid buren. De 5

oidentifierade sälarna sågs endast under gryning och skymning. Gryning och skymning var endast filmade ca 5 procent av tiden. Tabell 3. Antal timmar filmat under de 8 dygnen då filmningen pågick och procent av den tiden då säl åt vid buren samt vilka sälar som uppehöll sig vid buren.? står för oidentifierad säl. Datum Tid filmat % av tiden med sälaktivitet Identifierade sälar 01-okt 1,9 82,5 z 02-okt 13,7 21,2 2?, z, v 03-okt 11,4 57,7 Z, v 04-okt 3,0 28,7? 07-okt 9,8 40,4?, z 09-okt 10,0 67,1 Z, v 08-okt 12,5 0,0 10-okt 11,9 60,9 Z, v Två sälar har återkommit och uppehållit sig vid buren under hela filmperioden. Om det har varit besök av andra sälar under natten är omöjligt att veta då det är möjligt att urskilja någonting av filmen under natten. Detta har medfört att vi inte lagt i strömming på natten under den perioden vi filmade för att kunna identifiera alla besökande sälar under dagen. Figur 3. Sälen Z känns igen genom de två ljusa partierna på det annars jämnt mörka huvudet och halsen. Vithals känns igen på den karaktäristiska stora vita fläcken på halsen som inringar en mindre svart fläck. Under tre dagar har vi fyllt buren på morgonen, filmat hela dagen och därefter mätt upp hur mycket fisk som funnits kvar på kvällen. I och med att vi kan identifiera de sälar som varit vid buren och ätit kan vi få en uppskattning över hur mycket de sälarna äter på en dag (tabell 4). Tabell 4. Den uppätna mängden strömming uppäten av två sälar och den tid då buren varit filmad. Datum Uppäten strömming (kg) Total filmtid % av tiden med sälaktivitet 3 oktober 21 9,2 68,0 9 oktober 35,5 8,9 75,4 10 oktober 41 11,9 60,9 6

Under 10 timmar åt 2 sälar i genomsnitt 32,5 kg. Sälarna kan ha haft kapacitet att äta mer men i och med att det blev mörkt och det inte gick att filma mer lades det inte heller ut någon mer mat under natten dessa dagar. Filmning hos Fiskare 2 Buren filmades totalt 60 timmar under åtta dygn. Under totalt 38 procent av den filmade tiden har det varit sälaktivitet vid buren (tabell 5). Vid den här buren har sälarna inte kunnat identifierats. Vattnet har varit grumligare än vid den andra lokalen och det har varit flera sälar med inte särskilt utmärkande mönster som sökt föda från buren. Vid ett tillfälle har tre sälar filmats samtidigt ätandes från buren. Den 21 november var dock förhållandena så bra att det under en kortare period gick att identifiera en återkommande säl. Under en 25 minuter åt den sälen upp 18 kg strömming. Tabell 5. Antal timmar filmat under de åtta dygnen då filmningen pågick och procent av den tiden då säl åt vid buren Datum Antal timmar filmat % av tiden med sälaktivitet 14-nov 4,5 28,52 15-nov 8 100,0 16-nov 8,2 48,4 17-nov 9,2 4,7 18-nov 7,6 72,6 19-nov 8,2 24,5 20-nov 7,5 19,5 21-nov 6,9 6,1 Övriga arter Under filmningen hos fiskare 1 har inga fåglar var framme vid burarna. Inga skarvar har observerats vid burarna. Från filmen hos fiskare 2 noterades endast vid fyra tillfällen fåglar som tog någon enstaka strömming ur buren. Det var periodvis upp till ett tiotal småskrakar i hamnen men dessa bedöms endast i liten omfattning ha ätit den utlagda strömmingen. Fisket i närheten av foderburarna I två områden har fodringen fungerat och där har sälarna kontinuerligt ätit ur burarna. Det är svårt att uppskatta hur stor skada sälar orsakar på skötar utifrån skada på redskap och fångst. I och med att sälnärvaro direkt kan förknippas med extra låga fångster blir det ett bra mått på sälpåverkan. Därför jämförs fångst per ansträngning under samma period över olika år. Hos fiskare 1 där utförliga data finns för 2003 har fångsterna från föregående år minskat trots fodringar. I detta område har vi dock endast sett två sälar återkomma och äta ur foderburen. Fiskare 2:s fångster har dock ökat under samma period jämfört med året innan (tabell 6). Hos fiskare 2 har minst tre olika sälar observerats under filmningen och upp till sju sälar har hållit till vid buren och observerats från land. Tabell 6. Minskning eller ökning hos fiskare 1 och 2 i fångst per ansträngning jämfört med föregående år. Fiskare Tids period Fiskeredskap Antal länkar utplacerade/ antal fisketillfällen 2003 Antal länkar utplacerade/ antal fisketillfällen 2004 Ökning eller minskning av fångst/anstr från föregående år Fiskare 1 Sept-nov Strömmingssköt 70 54-25 % Fiskare 2 Sept-nov Trål 56 55 +16 % 7

Strömmingsfångsterna brukar minska ju längre in på vintern man kommer. Detta kan bero på att fisktillgången minskar men en annan viktig orsak är att sälproblemen blir alltför stora. Utanför Stocka där matning pågått har ännu en fiskare fiskat med strömmingsskötar (fiskare 4). Detta år ökade hans fångster ju längre in på hösten man kom. Hans fiske har tidigare år visat motsatt trend (loggboksdata från 2001 och 2003 då fiske rapporterats). Samma negativa trend uppvisar även referensfiskarena 3 och 5 år 2004 (figur 4). Fiskare 4 under 2004 uppvisar istället en positiv trend till största delen på grund av en stor fångstökning i oktober. 0,9 0,8 0,7 0,6 Fiskare 5, 2004 Fiskare 3, 2004 Fiskare 4, 2004 Fiskare 4, 2001 Fiskare 4, 2003 Fångst/anstr 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 R 2 = 0,41 R 2 = 0,69 R 2 = 0,95 R 2 = 0,45 R 2 = 0,61 7 8 9 10 11 12 13 Månad Figur 4. Fångst per ansträngning rapporterad till loggboken för fiskare 3, 4 och 5 år 2004. Inkluderar även fiskare 4:s fångst per ansträngning rapporterade till loggboken år 2001 och 2003. Fiskare 4 har fiskat i närheten av ett område där sälmatning förekommer. Där fiskare 5 och 3 har fiskat har ingen sälmatning förekommit. Diskussion Filmningen gav oss mycket spännande information om hur sälar äter och inte minst hur mycket de kan äta. Denna situation kan uppfattas som onaturlig då sälen inte aktivt söker föda utan bara behöver äta färdig preparerad strömming. Fodringsburen kan dock jämföras med ett fiskeredskap som fångat flera kg fisk. Jämför tex med strömmingsskötar eller andra fisknät med fisk i som står som uppdukade bord som sälen bara kan ta för sig vid. Sälar kan under långa perioder (två sälar upp till 7 timmar) kontinuerligt uppehålla sig vid burarna och äta strömming. Självklart blir det då stora mängder strömming de äter och vi beräknar att en säl i genomsnitt kan få i sig 16 kg strömming på 4 timmar. Olika sälar beter sig på olika sätt när de äter. Vissa sälar rör sig mer medan andra äter mer kontinuerligt utan att röra sig. Vi har sett aggression mellan sälar vid flera tillfällen i bägge områden. De nafsar mot varandra och visar tänderna. Aggression verkar inte hålla individuella sälar borta från burarna. Det är inte säkert att sälen äter bara för att man placerar ut strömming i stora burar i områden där sälar brukar finnas. Men vid två av tre foderstationer har fodringen fungerat och säl har 8

kontinuerligt ätit strömming ur burarna. Fiskare 2 som haft hand om en av de foderstationerna anser att hans fiske ökat något och antalet sälar som följer efter båten har stagnerat det senaste året. Resultaten som baseras på journalföring och även loggboksanteckningar från fiskare 2 och 4 visar att fångsterna har ökat under denna period jämfört med samma period förra året. Vid buren som varit placerad i detta område har upp till sju olika sälar setts under samma tillfälle. Även filmningen visade tre olika sälar som befinner sig vid buren och äter ur den samtidigt. Detta tyder på att ett stort antal sälar kommit till buren för att äta. Att fisket har gått bättre i år kan bero på att sälar valt att uppehålla sig vid buren istället för ute vid fiskelokalerna och därmed ätit sig mätta där. Andra faktorer som bättre strömmingstillgång men också om skötarna lagts på morgon eller kväll kan ha betydelse. Hos fiskare 1 där säl kontinuerligt ätit vid buren ökade inte fiskfångsterna i år. Resultaten från fiskarens journalföring visar istället på en sänkning av fångsten jämfört med förra året. Vid den buren har endast två sälar noterats både på film och under visuella observationer. De två sälarna återkom under en veckas tid nästan varje dag. Foderburen har inte haft någon synlig effekt i detta område. Att endast två sälar av ett stort antal sälar som befinner sig i området har äter sig mätta vid buren räcker inte för att minska skadorna på fisket, då det troligtvis är ett flertal sälar som uppehåller sig i fiskeområdet. För att den här metoden ska ha en effekt på fisket behöver fler av de sälarna matas och hållas mätta vid foderburen. Från denna studie är det omöjligt att dra några avgörande slutsatser om foderburar fungerar eller inte. Våra resultat visar att i det området där det varit flera sälar som sökt föda vid buren har fångsterna ökat jämfört med tidigare år och andra fisken i områden där matning inte förekommit. Detta är dock endast resultat från ett område. Tack vare att en fiskare i det området fått relativt bättre fångster i oktober så motstrider hans fiske de negativa trenderna från tidigare år och andra fiskares fiske. Det är troligtvis många sälar som lärt sig att länsa fiskeredskapen och det är de sälarna vi vill leda bort från fiskeplatserna. Att vi får just de skadegörande sälarna att äta ur burarna kan vi inte veta. Troligtvis är det lättare för de sälar som redan söker föda på ett onaturligt sätt vid redskapen att lära sig att söka föda ur foderburarna. Endast i ett område där två fiskare har fiskat har vi sett tecken på att fodringen kan ha haft en effekt. Ett mer omfattande försök med kontinuerlig matning på flera områden skulle kunna ge svar på de frågor vi ställt. 9