vad är leader? det goda livet på landet nu och i framtiden

vad är leader? Leader är en fransk förkortning som står för Liaison Entre Actions de Développement de l EconomieRurale - samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomiska utveckling. Metoden används inom hela EU för att utveckla landsbygden. I vår förening har arbetet pågått sedan 1997. De första tre åren ägnade vi åt att stötta behov kring it, turism och mindre företagsstöd. I början på 2000-talet fokuserade vi på barn, unga och den goda uppväxten. De senaste åren har hållbarhet och omställningsfrågor varit vårt signum. Under perioden 2014-2020 räknar vi med att fortsätta utveckla landsbygden. det goda livet på landet nu och i framtiden Att bo på landet innebär inte nödvändigtvis att vara mjölkbonde, vilket är en bild som man ibland kan känna att media målar upp. Oavsett yrkesval handlar det däremot om ett liv med hög livskvalitet i ett humant tempo nära naturen. Vi lantisar lever moderna liv vid skogen och sjöarna, i tätortens villakvarter eller i kärnan av den lilla staden. För att behålla och förstärka möjligheterna till det goda livet på landet krävs en smart och hållbar landsbygdsutveckling. Astrid Lindgrens Hembygd använder leadermetoden, som bygger på gränsöverskridande samarbete med lokala förutsättningar, lokala initiativ och lokala beslut. Tack! Genom åren har vi stöttat hundratals utvecklingsprojekt i Eksjö, Vimmerby, Hultsfreds och Oskarshamns kommuner. Vi siktar på ännu fler projekt i ett utökat område med Nässjö och Högsby. Med den här skriften vill vi tacka alla projektledare, projektägare och engagerade eldsjälar som hjälpt oss att genomföra alla insatser. Samtidigt vill vi inspirera till nya spännande projekt! Astrid Lindgrens Hembygd omfattar numera Nässjö, Eksjö, Vimmerby, Hultsfred, Högsby och delar av Oskarshamns kommun. Utifrån en lokalt förankrad strategi får vi pengar från EU, staten och kommunerna för att stötta goda initiativ och idéer i området. Vi som tar besluten är en styrelse med bred förankring i området. Vår minsta gemensamma nämnare är en stark tro på en positiv utveckling i Astrid Lindgrens Hembygd. Hur gör man? Du som har en projektidé är välkommen till oss för att presentera dina tankar och diskutera möjligheter. Om du kan svara ja på följande frågor är din idé förmodligen ett potentiellt leaderprojekt: Passar idén in i Astrid Lindgrens Hembygds strategi? Bidrar idén till omställningen till ett hållbart samhälle? Bygger projektet på lokal kunskap? Är tankarna nya (på den här platsen)? Är idén en gemensam satsning för att förbättra landsbygden? Är projektet öppet för andra aktörer? Får fler nytta av resultatet? Kan projektet särskiljas från ordinarie verksamhet? Styrelsen för Astrid Lindgrens Hembygd, oktober 2014 2 3

allting startar med en tanke Genom åren har hundratals projektidéer fått stöd genom Astrid Lindgrens Hembygd. Goda idéer, galna idéer och nästintill omöjliga idéer. Alla är lika värdefulla men på olika sätt. Här har vi samlat några av alla de projekt som blivit permanenta verksamheter eller som lämnat tydliga avtryck i området. allting startar med en tanke I Mariannelund har Leader verkligen gjort skillnad! Det allra första leaderprojektet i Mariannelund startades redan 1998 under namnet Mariannelundsviljan. Nästan alla invånare över 15 år samlades i smågrupper för att spåna framtidsidéer. Det stora engagemanget och de 1400 viljorna blev grunden för det som senare skulle bli det lokala medborgar- och utvecklingskontoret Emilkraften, som också delfinansierades av Astrid Lindgrens Hembygd. Genom åren har Emilkraften drivit en rad leaderprojekt. Det största är Barnfilmbyn, med målet att skapa ett barnfilmmuseum med utgångspunkt från Astrid Lindgrens filmskatt och inspelningarna av Emilfilmerna. Det började med en styckbod... Styckboden i Brantestad var ett av våra allra första projekt för snart 20 år sedan. Sedan dess har Håkan Jonsson utvecklat verksamheten och levererar i dag närproducerat fläskkött till både restauranger och butiker i området. I februari 2013 invigdes ett nybyggt gårdsslakteri i Brantestad. Här slaktas i första hand gårdens egna grisar men företaget utför även legoslakt av gris, nöt och lamm, vilket skapar möjligheter för fler lokala köttproducenter att sälja direkt till konsument. Fläsk från Glada Utegrisar sysselsätter i dag 7 personer, företaget har en omsättning på 9 miljoner kronor. Här slaktas och styckas cirka 300 ton kött per år. Banken trodde på mig och jag fick stöd av Almi. Men utan Astrid Lindgrens Hembygd hade jag aldrig kommit igång, säger Håkan Jonsson. foto: smålands-tidningen 4 5

allting startar med en tanke allting startar med en tanke Unga entreprenörer skapar eget sommarjobb Konceptet Sommarlovsentreprenörer introducerades i Astrid Lindgrens Hembygd 2009 vilket innebar att unga fick hjälp att skapa sitt eget sommarjobb i ett eget företag. När projektet avslutades 2012 hade över 120 ungdomar varit sommarlovsentreprenörer. I Hultsfreds kommun ingår konceptet numera i den ordinarie verksamheten. I fjol startade 14 ungdomar sommarföretag. Entreprenörskap, kreativitet och ungt företagande är en prioriterad fråga både hos politikerna och kommunledningen. Vi har valt att fortsätta i egen regi, vi löser det genom att dra ner på antalet utbildningsdagar och ge ungdomarna mer eget ansvar. Däremot finns det alltid någon till hands på arbetsmarknadsenheten för att stötta ungdomarna om det dyker upp problem, säger Robert Andersson, arbetsmarknadssekreterare i Hultsfreds kommun. I Hultsfreds kommun är tjänsteföretag och ambulerande försäljning av importerade varor de vanligaste företagsidéerna. I området finns också goda exempel på caféverksamhet och sommarlovsaktiviteter för asylsökande barn. Nationellt popkollo 2002 var artisten Marit Bergman den enda inbokade kvinnan på flera festivalprogram. Var är alla tjejer? frågade hon sig och tog kontakt med Rockparty i Hultsfred. Så föddes idén om ett musikläger bara för tjejer. 2003 genomfördes den första upplagan med 19 deltagare, delfinansierad av Astrid Lindgrens Hembygd. Med hjälp av feministiska organisationer har Popkollo spridits till 12 platser i landet och hittills har 2 600 tjejer deltagit. Verksamheten har i dag ett statsbidrag från Myndigheten för Ungdoms- och Civilfrågor och arbetet sker till 90 procent ideellt. Trots att det är mer än 7 år sedan ser jag det fortfarande som något av det bästa och viktigaste jag har gjort. Popkollo fick mig att växa, både som musiker och person. Sara Malmberg, f.d deltagare, numera ledare och arrangör. 6 7

allting startar med en tanke Skogsdagen en del av undervisningen Varje år får alla elever i årskurs fyra i Hultsfreds kommun tillbringa en dag på familjen Brånstrands gård i Tigerstad utanför Målilla. Här möter eleverna både timmerhuggaren från förra sekelskiftet och den moderna skogskvinnan med motorsåg. De får se skogsbruket ur ett historiskt, geografiskt, kulturellt och socialt perspektiv. Grupperna får dess-utom laga mat, äta, leka och rita i skogen. Allting började med ett leaderprojekt i början av 2000-talet. Med hjälp av Astrid Lindgrens Hembygd kunde vi skapa de fysiska förutsättningar och ta fram informationsmaterial. Utan stödet hade vi inte haft möjlighet att skapa en permanent verksamhet, säger Karina Brånstrand. I dag sponsras verksamheten av lokala skogsföretag. Konceptet "Ta i Trä" bygger på samma princip och innebär att femmorna i Hultsfreds kommun får se stocken bli planka på Bergs Timber i Mörlunda. allting startar med en tanke Bygden där vinden vände Under ett stort flerårigt projekt byggde Bråbygdens intresseförening upp en naturoch kulturskola i Bråbo, med målet ett använda områdets unika odlingslandskap i utbildningssyfte. Tack vare projektet kunde intresseföreningen ha anställd personal som arbetade med attraktiviteten i bygden. Natur- och kulturskolan drivs i dag i ett privat företag och lockar klasser/grupper från hela regionen och projektet har tveklöst bidragit till att den outnyttjade besöksnäringen tagit fart. Som ett resultat av projektet ser man också en medvetenhet kring hållbarhetsfrågor, en stärkt attraktivitet och en ökad inflyttning till bygden. "Fabriken hade inte funnits utan Leader" Redan under första leaderperioden startade Vimmerby kommun ungdomsprojektet "Element", med målet att skapa en mötesplats för ungdomar. De efterföljande projekten "Barnens rätt i barnens stad" samt "Ungdomskontor fas I och II" bidrog båda till kommunens beslut att öppna Fabriken Allaktivitetshuset för unga. Kulturchef Anders Eriksson betonar att mycket arbete givetvis utfördes parallellt i den ordinarie verksamheten, men han är övertygad om att leaderstödet varit avgörande för allaktivitetshusets tillkomst. Numera kommer mellan 400 och 500 unga, från årskurs fyra och uppåt, till Fabriken varje vecka för att ägna sig åt drama, dans, musik, film, design, egna projekt eller bara vara. I huset finns boulebana, kafé, inspelningsstudio, bildsal, aula och replokaler. Under den senaste perioden 2007-2013 har mer än 70 projektägare hjälpt Astrid Lindgrens hembygd att förverkliga sin strategi. 8 9

trepartnerskap Samarbete är nyckeln till Skedhult Skedhults Gård utanför Eksjö består av 700 hektar naturskön kommunägd mark. För bara några år sedan övervägde Eksjö kommun att sälja gården men med hjälp av en leaderfinansierad förstudie har kommunen i stället valt att satsa på att utveckla det stadsnära friluftsområdet. Arbetet har skett i ett uttalat trepartnerskap mellan kommunen, föreningarna och näringslivet. Vinsterna är tydliga: ingen av aktörerna skulle ha förmågan att utveckla området på egen hand, men i samverkan blir möjligheterna närmast oändliga. Tio aktiva föreningar gör att området redan i utgångsläget användes för friluftsliv, paddling, vandring, fiske, jakt och scouting, golf, cykling, ridning och orientering. Tillsammans har man nu tagit fram kartor, broschyr, skyltar och byggt bryggor för fiske och kajakisättning. Men den stora vinsten är att föreningarna kommit närmare varandra. alla goda ting är tre Samarbetet mellan ideella, privata och offentliga grupper i samhället är en av leadermetodens hörnstenar. Vår organisation bygger på att en offentlig organisation, till exempel kommunen, tillsammans med föreningar och företag tar gemensamt ansvar för den lokala utvecklingen. Vår styrelse är en jämnt fördelad mix av människor från de tre sektorerna alla med samma möjlighet att påverka. Trepartnerskapet efterstävas också på projektnivå. Därför uppmanas du som projektägare att involvera en förening, en kommunal verksamhet eller ett företag i din projektidé. Samarbete över sektorsgränserna skapar ett större engagemang, mobiliserar resurser och visar ofta vägen till nya lösningar. Trepartnerskap är en bra grund för långsiktig lokal utveckling. Projektet har fungerat som smörjkanna. Med olja i maskineriet kan kuggarna nu går in i varandra, säger destinationsutvecklare Lars Persson. Näringslivet ser möjligheter till företagsevent och konferensaktiviteter i Skedhult. På sikt ser Eksjö kommun förutsättningar att involvera skolan. Idéerna är många och den stora framgångsfaktorn är utan tvekan samarbetet över gränserna. Vi stöttar föreningarna och med hjälp av dem kan området bli tillgängligt för både näringsliv och kommunala verksamheter, säger Gun Henriksson, Eksjö kommuns fritidsintendent, som samordnar projektet. 10 11

att tänka nytt En av leadermetodens ledstjärnor är nytänkande. Det behöver inte nödvändigtvis handla om nya uppfinningar och patent. Det kan också vara ett nytt sätt att se på utmaningar, att organisera sig, tillgodose behov eller helt enkelt att tänka utanför ramen. En redan beprövad idé kan vara innovativ på en ny plats. Vi stöttar gärna experimenterande idéer. Däremot kan vi aldrig ge stöd till ordinarie verksamhet. Biokol - nytt globalt verktyg för klimatet Fördelarna med biokol är många. Kolat organiskt material förbättrar jordmånen i tusentals år, binder näring och minskar påverkan på klimatet. Nackdelarna är tillverkningskostnaden om man gör enligt den vedertagna processen. Höglandets Biokol hade en idé om hur man skulle kunna tillverka biokol på ett nytt sätt och fick stöd från Astrid Lindgrens Hembygd för att utveckla en prototyp. Genom att kola skogsrestprodukter i en anläggning med enkel matningsmetodik och utan dyr elektronik hoppas vi kunna skapa en anläggning som är kostnadseffektiv att tillverka och har få detaljer som kan krångla, säger initiativtagaren Sonny Kongseryd. innovativitet Bondens torg Flera olika matprojekt i Astrid Lindgrens Hembygd mynnade ut i konceptet Bondens Torg. En ambulerande marknad blev ett helt nytt sätt för lokala producenter att organisera sig och en helt ny möjlighet att möta konsumenten i en kvalitetsstämplad inramning. Bondens Torg hade premiär på Vimmerby höstmarknad 2009 och har sedan genomförts vid återkommande tillfällen i alla kommuner i området. Främst som en del av en befintlig marknad, men också som egna arrangemang där marknaden kryddats med föreläsningar. 2013-2014 har Martin Enestedt och Lars Johansson varit projektledare. Fördelarna med att vara två projektledare är att du alltid har någon att bolla idéer och tankar med och måsta argumentera för varför du tycker som du tycker. Detta tycker vi gynnar projektet i längden men vi har också haft tydliga uppdelningar av ansvarsområden. Ett av projektets huvudmål var att skapa en långsiktig driftform för Bondens Torg. Efter projekttidens slut drivs arbetet vidare i en ekonomisk förening. 12 Satsningen görs helt utan kommersiella syften och teknologin kommer att patenteras för att säkerställa att konstruktionen ska kunna spridas världen över. Målet är att skapa ett globalt verktyg för att jobba med klimatförändringarna och förbättra förutsättningarna för jordbruk, gärna ner på gårdsnivå, säger Sonny. Vi har gjort tre testkörningar, det ser lovande ut men vi ännu inte om konceptet håller. Vi har hunnit en bit på väg, hur vi går vidare vet vi inte i dagsläget men vi har med oss underlag och en teknik som ser ut att fungera. 13

överförbarhet En lokal utvecklingsplan på varje ort Under den senaste leaderperioden gjordes lokala utvecklingsplaner i alla fyra kommunerna i Astrid Lindgrens Hembygd. Eksjö var först ut och erfarenheten kunde föras över till de andra kommunerna. Emilkraften var projektägare och tog tillsammans med eldsjälar på respektive ort fram konkreta handlingsplaner för sju tätorter i Eksjö kommun. När det gäller de lokala utvecklingsplanerna är också överförbarheten inom projektet tydlig. Bruzaholm, som gjorde sin plan först, var väldigt duktiga på att skriva och disponera dokumentet med bakgrund, mål, vem som tar ansvar för vad och så vidare. De andra grupperna tog del av planen och använde samma upplägg, berättar projektledare Britt Svensson. Om hon ska dela med sig av en enda erfarenhet från projektet väljer hon tiden. Planera in mycket tid för den som ska vara projektledare. De lokala eldsjälarna jobbar gärna ideellt, men den tiden de lägger vill de ägna åt den kreativa processen inte på mötesanteckningar och dokumentation. Eftersom de lokala utvecklingsplanerna genomförts i hela Astrid Lindgrens Hembygd kunde erfarenheterna från Eksjö överföras till motsvarande processer i Vimmerby och Hultsfreds kommun samt i Kristdala i Oskarshamns kommun. Planerna används som riktlinjer för de lokala grupperna men är också värdefulla dokument för kommunerna, som ofta efterfrågar möjligheten att få ett samordnat resonemang och en representativ bild av vad som är viktigt och efterfrågat på en specifik ort. lära av varandra Ett av våra uppdrag är att föra ut kunskap. Erfarenheterna från alla projekt ska kunna användas av andra, både lokalt och internationellt. Därför är det viktigt att du som projektledare noterar vad som har gått bra och mindre bra. Någon kan lära av dina framgångar och du kan lära av andras! Naturligtvis visar vi vägen in i den stora kunskapsbank av genomförda projekt i Europa så att du slipper göra andras misstag. Genom de lokala utvecklingsplanerna har vi fått genomarbetade tankar från dem som kan sin bygd bäst, säger Mikael Klaesson, planarkitekt i Eksjö kommun. Han och hans kollegor använder dokumentet för att checka av att de jobbar med rätt saker. Självklart kan inte Eksjö kommun ta ansvar för allt som står i planerna, mycket ligger på andra aktörer. Men genom att fånga upp de stora dragen kan vi göra insatser som långsiktigt leder åt rätt håll. 14 15

gräsrötter och lokala experter Den som bor och verkar på en plats är expert på sitt eget område och vet bäst vilken utveckling som skulle kunna fungera just där och är också den som kan brinna för en idé. Drivkraften måste komma inifrån hos dem som berörs. Idén kan komma från invånare, företag, grupper och organisationer i det aktuella området. I vissa fall kan ett uppslag komma från en kommun eller en myndighet, men ett bra projekt genomförs alltid med lokalt engagemang. Och det kallas ibland också för underifrånperspektiv. Kyrkan mitt i byn På många mindre orter finns en vana och en tradition i att de lokala krafterna går samman och tar ett gemensamt ansvar för bygden. I Ingarp utanför Eksjö är dessa krafter kyrkan, samhällsföreningen och näringslivet. När Ingarps Missionsförsamling byggde ny kyrka föddes tanken på att förstärka samarbetet ytterligare genom att låta kyrkobyggnaden bli hela bygdens mötesplats och ett nav i landsbygdsutvecklingen. Under 2011-2012 arrangerades ett 30-tal aktiviteter under rubriker som kultur, närproducerat, "Min unge mentor" och "Inte så svårt som du tror". Över 100 personer deltog aktivt i planering och genomförande. Projektet bidrog bland annat till bättre sammanhållning, ökat kulturutbud och till att lyfta fram förebilder inom entreprenörskap och initiativkraft. Det är nu ännu starkare och ännu tydligare att vi hjälps åt och tar ansvar för vår egen välfärd, säger Anders Saldner, och berättar att Ingarpsborna exempelvis själva tog en aktiv roll i arbetet med att ansluta bygden till fiber. Numera har församlingen och samhällsföreningen gemensamma styrelsemöten och "Kyrkan mitt i byn" är ett begrepp som fortfarande används för aktiviteter som rör alla, bland annat frukostträffar en gång i månaden och föreläsningar. Aktiviteterna är mycket välbesökta. Många ungdomar väljer efter utbildning på studieort att komma tillbaka och bilda familj i Ingarp, vilket gör att vi ständigt får in nya perspektiv. Grundtanken att den som kan något kan lära ut det till andra, lever kvar från projekttiden. Vi har ett öppet klimat där många är intresserade och öppna för nya lärdomar, säger Anders. underifrånperspektiv Entreprenörsutveckling utmed cykelled Turismentreprenörerna i Astrid Lindgrens Hembygd ville ha ett tydligare samarbete över kommungränserna. En tänkt cykelled genom området blev den symboliska länken mellan entreprenörerna, som skulle kvalitetssäkras och utvecklas genom gemensamma föreläsningar och studiebesök. Det unika med projektet var att projektledarrollen tonades ner och kompletterades med avlönat arbete från deltagande entreprenörerna. Det blir inte alltid som man tänkt sig, konstaterar projektägaren Jenni Leppelt, turistbyråansvarig i Hultsfreds kommun. Det visade sig bland annat vara svårare än väntat att motivera deltagare från hela området att resa några mil för gemensamma träffar. Deltagarna blev en liten grupp företagare från Hultsfred, Vimmerby och Bråbo, vilket innebar att nätverket inte fick samma dignitet och att färre än beräknat fick dela på arbetsuppgifterna. Under projektets gång växte idén om en gemensam mobilapp. Arbetet krävde mycket tid och resurser men trots en bra funktion lanserades aldrig appen. Detta är en del av lärdomen. En entreprenör och en offentlig organisation, som i det här fallet var huvudansvarig, har inte alltid samma syn på en säljbar produkt. Här skar det sig, konstaterar Jenni och nämner namnvalet och intressekonflikter som två av anledningarna. Även om vi inte var så många var samarbetet och nätverkandet det bästa med projektet, säger en av deltagarna, Lars-Göran Johansson, på Vimmerby Camping Nossenbaden. 16 17

där människor och idéer möts Världen förändras när människor möts. Därför inspirerar vi dig som projektledare att nätverka med andra aktörer och likande projekt. Vi skapar gärna mötesplatser där du får ta del av andras resultat, eller bara träffas och fika ihop. Vårt kontaktnät består av människor från en mängd olika yrkesgrupper och geografiska platser i området. Den gemensamma lågan brinner för utveckling av landsbygden. Vi har flera exempel på nya samarbeten som vuxit fram genom slumpmässiga möten på leaderträffar. nätverkande Nu är bollen satt i rullning och allt talar för att nätverket, i olika konstellationer, kommer att leva vidare. Förhoppningsvis med nya idéer och insatser för omställning till hållbarhet. Vi har redan sett effekter i form av nya samarbeten. Allt från nystartade odlingskurser och butiker som börjat sälja mer ekologiskt till kommuner som börjat prata om frågan på riktigt. Framtidsforum - ett hållbart nätverk Föreläsningar, workshops, studiebesök, inspirationsresor, utbildningar, permakulturkurser, och, inte minst, Framtidsveckan. Under det fyra år långa projektet Framtidsforum arrangerades en rad aktiviteter med fokus på omställning till hållbarhet. Men framförallt skapades ett nätverk med närmare 200 personer. Det är människor i alla åldrar, med olika yrken och intressen. Oavsett om de brinner för rättvis handel, energibesparing eller närodlad mat är omställningsfrågorna den gemensamma nämnaren. Genom Framtidsforum har många fått känslan av att inte vara ensam med de här frågorna. Man har blivit en del i en större helhet, säger projektledare Therese Sjögren. Hon betonar att nätverket också varit Framtidsforums största framgångsfaktor. Utan alla dessa människor hade vi bara kunnat göra en bråkdel av insatserna. fakta framtidsveckan Konceptet Framtidsveckan importerades från Söderhamn och arrangerades i tre upplagor. Programmet har varit digert, med allt från yogapass till stora konferenser. Framtidsveckan spreds vidare till andra leaderområden. Hållbar förskola I samband med Framtidsveckan 2011 och 2012 fick Bråbygdens föräldrakooperativ en leadercheck för att utveckla omställningsarbetet på förskolan. - Det här stödet blev ett avstamp för oss. Det hände väldigt mycket de här veckorna som har blivit naturliga inslag i vår verksamhet, säger Monica Andersson, verksamhetsledare. Exempelvis bestämde man sig för att prova att äta enbart ekologisk mat och tänka säsongsanpassat under hela Framtidsveckan. Man lagade mat ute, iordningställde varmbänk för tidig odling (rädisorna skördades i slutet av april) och arrangerade föreläsningar och om klimatsmart mat. I dag är förskolans mat, under odlingssäsongen, till 90 procent närproducerad. Med nyskördade grönsaker från det närliggande andelsjordbruket växer det vegetariska utbudet på lunchbuffén. Köttet har blivit ett tillbehör som allt fler barn väljer bort. Kokerskan säger att hon, ända sedan första Framtidsveckan, tänker säsongsanpassat. Den lokala handlaren har, tack vare tidiga tydliga önskemål från förskolan, länge haft ett bra ekologiskt utbud. 18 19

forskning & kunskap Leader lär för omställning till hållbarhet Under hela föregående period har omställning till hålbarhet varit en viktig del av leaderarbetet i Astrid Lindgens Hembygd. Men i sanningens namn fick strategins bilaga Landsbygdsutveckling med radikalt nya förutsättningar aldrig fäste fullt ut. Detta är anmärkningsvärt eftersom många av de utmaningar som traditionell landsbygdsutveckling kämpar med har samma rot som den storskaliga miljöförstöringen. Leadermetodens krav på lokalt engagemang, nytänkande, samarbete, nätverkande och överförbarhet är också arbetssätt som lämpar sig väl för omställningsarbete. En leaderförening borde alltså, om någon, ha goda förutsättningar att arbeta med omställning till hållbarhet. Vi har kommit en bit på väg, men känner att vi borde kunna göra mycket mer. För att både Astrid Lindgrens Hembygd och andra leaderområden ska lyckas bättre inför nästa period initierade vi samarbetsprojektet Leader Lär. Tillsammans med Leader Sjuhärad, Mellansjölandet och Åres Gröna Dalar har vi tittat på erfarenheter, metoder, goda exempel och slutligen identifierat tio framgångsfaktorer för omställning till hållbarhet med leadermetoden: Öka föreningens engagemang. Se till att hållbarhetsperspektivet finns med i strategin och i strategiuppföljningen. Se till att hållbarhetsperspektivet finns med i projektkriterier och projektprioritering. Utnyttja föreningens möjlighet att driva egna projekt för att stärka hållbarhetsarbetet. Öka tydligheten. Hämta hem idéer från andra platser. Våga experimentera och skapa en tillåtande atmosfär som gynnar kreativiteten. Stötta eldsjälar och möjliggör att en grupp skapas omkring dem. Underlätta gemensam förståelse för sambanden mellan lokal utveckling och omställning till hållbarhet. Fördjupa förståelsen för hur förändringar går till och betydelsen av att hantera psykologiska försvar. Hela rapporten, och kortversionen av den, finns på www.astridlindgrenshembygd.se Visst gör Leader skillnad En del projektägare ser leadermetodens krav på samarbete, nytänkande och nya nätverk som en omväg. För den som har målet klart för sig kan det förstås kännas onödigt krångligt att lägga tid på aktiviteter som ligger utanför själva kärnidén. Men med facit i hand anser merparten att det extra arbetet var mödan värt. En regional undersökning visar att leadermetoden verkligen gör skillnad. forskning & kunskap Studien Gör Leader skillnad? genomfördes under 2013 och resultatet visar att leadermetodens krav på samarbete med andra aktörer skapar nya mötesplatser med nya konstellationer. I processen tillförs kunskap och nätverk samtidigt som gemenskapen och tryggheten stärks. Dessa beståndsdelar, även kallat humant och socialt kapital, krävs för att det finansiella kapitalet ska kunna göra bra nytta. Leader är mer än en penningkälla och arbetsmetoden stärker effekterna av investerade medel. Det lokala utvecklingsarbetet med leadermetoden tycks också bidra till en bättre livsmiljö. I rapporten lyfts exempel som bättre sammanhållning i byn, samarbeten med företagen i bygden, ny framtidstro på orten, fart på den lokala ekonomin, sysselsättning, bättre boendemiljö, höjd attraktivitet och möjligheter att göra livet bättre. Vinsterna för den enskilda människan kan vara en positiv identitet och tillhörighet, en tydlig känsla av sammanhang, stolthet eller en vilja att engagera sig. Studien visar att leaderarbetet i sin bästa form gör skillnad, men skulle kunna göra det i ännu större utsträckning om den byråkratiska bördan kunde minskas i alla led. Hela rapporten finns på www.astridlindgrenshembygd.se/kunskap-forskning/forskning Studien genomfördes i leaderområdena Astrid Lindgrens Hembygd, Gotland, Småland Sydost, Linné, Mitt i Småland, Kustlandet och KalmarÖland. 20 21

att vara projektledare att vara projektledare Att vara projektledare En projektledare behöver vara lyhörd, ha helhetssyn, struktur och förmåga att hålla tidsplan. Det menar Ulrica Wall, som var projektledare när Tuna Intresseförening gjorde en ställplats för husbilar. Så snart en idé är kläckt bör man prata ihop sig med flera. För att komma i mål krävs ett engagemang hos flera och det är helt avgörande att det engagemanget kommer inifrån, säger hon. Hösten 2011 fick Tuna Intresseförening leaderstöd för att iordningställa en ställplats för husbilar med 12 platser. Ställplatsen var en del av en större satsning på turismen i Tuna. Ställplatsen kunde förverkligas tack vare stödet från Astrid Lindgrens Hembygd. Med medel från Destinationsutveckling Vimmerby kunde vi utveckla ställplatsen med dusch, toalett, friskvatten och avlopp. Ställplatsen blev mer attraktiv och med bättre service kunde vi ta ut en avgift, berättar Ulrica. Inom ramen för de större satsningen ingår bland annat en gemensam broschyr för olika Tunaaktörer, en sommarrestaurang (som drivs av en privat näringsidkare) och Torgmys med mat och musik. Det långsiktiga målet är att flera ska kunna försörja sig helt eller delvis på besöksnäringen. Samtidigt jobbar föreningen vidare med att verkställa idéer för att göra Tuna ännu mysigare att bo och leva i. I arbetet med ställplatsen har åtta personer ingått i kärngruppen. Totalt deltar ett 30-tal i arbetet med utvecklingen av Tuna. Betydligt fler bidrar med glada tillrop. Vad har varit din roll? Tidsplan, ekonomi, administration och långsiktiga kontakter. Andra har skött leverantörskontakter, beställningar och praktiskt arbete med staket, grävning och trimning. I ideella engagemang som drivs på fritiden är det oumbärligt att flera delar på arbetsbördan. Vad har varit roligast med att vara projektledare? Det är fantastiskt givande att bidra till att Tuna fortsätter vara en livskraftig ort att leva i. Det är lätt att bli engagerad när man ser potentialen Tuna har med sitt läge så nära Astrid Lindgrens Vimmerby och Virum Älgpark. Vi har ett stadigt ökande underlag av besökare och vi vill att fler ska stanna till och njuta av Tuna. Var har varit svårast? Administrationen. Svårt på det sättet att det tar mycket mer tid än man kan tänka sig att fylla i ansökningar och ansökan om utbetalning med mera. ulricas tips till dig som projektledare: Avsätt tre gånger så mycket tid som du tror. Skaffa bollplank. Omge dig med drivna och engagerade människor. Omge dig med människor som är olika varandra, det ger dynamik och styrka för framgång och resultat. Om det är tufft, tänk: "Vi har kommit en bit, det är klart att vi ska i mål!" 22 23

förstudien - ett steg på vägen Har du inte riktigt bilden klar för dig? Kanske är projektidén ännu bara en tanke som behöver växa, gro, förankras och slå några kullerbyttor till? Då kan en förstudie passa dig! Genom åren har Astrid Lindgrens Hembygd beviljat en mängd förstudier. Några leder till större projekt, i vissa fall räcker förstudien för att nå målet, eller att inse att målet är något helt annat. förstudien Seminarium banade väg för digitaliserad bio Metropolbiografen i Eksjö var mitt upp i ett stort utvecklingsarbete det året svenska biografer började tala om digitalisering. Föreningen kände sig inte redo för miljoninvesteringen men sökte en mindre summa till en del av den tekniska utrustningen. Astrid Lindgrens Hembygd avslog ansökan och föreslog i stället att Metropol skulle ladda för hela satsningen genom att arrangera ett seminarium om digitalisering och samtidigt sprida kunskap om den nya tekniken. Vi fick 30 000 kronor för att göra något vi inte begrep någonting av, berättar Stine Krabbe Svensson, ordförande. Man lyckades få några av Sveriges främsta experter på digitalisering och livesändningar att komma till Eksjö. 90 personer deltog på seminariet och dagen fylldes med kunskap, nya nätverk och värdefullt erfarenhetsutbyte mellan områdets biografer. Vi fick en flygande start! Tack vare ny kunskap och kontakter från seminariet kunde vi söka statliga bidrag vid det allra första söktillfället i Sverige, säger Stine. Ett år efter seminariet var biografen i lilla Eksjö digitaliserad, som enda biograf på Höglandet och som nummer två i länet (tillsammans med SF:s bio i Jönköping). I dag har Metropol föreställningar fem dagar i veckan. Förutom kvällsbio arrangeras knattebio för de minsta, eftermiddagsbio för daglediga, Bio Kontrast med smalare kvalitetsfilm samt livesändningar från Metropolitanoperan i New York och musikalscener i London. Vi har digital biljettbokning och marknadsför oss på nätet och via sociala medier. Det är ett hårt jobb att locka publik till bion. Totalt är vi cirka 20 aktiva i föreningen. Seminariet var vår ingång till digitaliseringen men stärkte också vårt självförtroende - det är klart vi kan! Fiber för framtiden Det tog drygt två år och har kostat mängder av engagemang och tusentals ideella arbetstimmar. Men nu får 166 hushåll i området Pelarne-Tobo-Ljusnefall bredband via fiber. Framtiden har bokstavligen rullats ut i grävda diken längs byvägarna, i form av 7,5 mil fibernät och stamledning. De sociala nätverken som vuxit fram är en tydlig bonus. Vi har lärt känna människor vi inte visste fanns, säger projektledare Rolf Ericsson. Det var i samband med de lokala utvecklingsplanerna som fiberfrågan aktualiserades. Pelarne Hembygdsförening sökte en leadercheck på 20 000 kronor för att undersöka intresset och möjligheterna. Efter utskick, träffar och stormöten ville 95 procent av hushållen ha fiber. En ekonomisk förening bildades, projekteringsunderlag togs fram och dessutom krävdes åtskilliga möten och kontakter med markägare, vägsamfälligheter, Vimmerby kommun, Vägverket, E.ON, länsstyrelsen, entreprenörer och många andra. Anslutningen genomfördes i ett större projekt utanför Leader. Processen har varit oerhört arbetskrävande och tagit mer tid än man kan ana, säger Rolf Ericsson, som periodvis arbetet halvtid med fiberprojektet. Bara under förstudien hade han drygt 450 ideella timmar. I det stora projektet slutade han räkna efter 1500 timmar. Jag var nybliven pensionär när jag flyttade hem till Tjurstorp. Därför hade jag den tiden, och arbetet har hela tiden känts meningsfullt. Fiber är en förutsättning för att landsbygden ska överleva. 24 25

Check på den! Behöver din idé bara en liten skjuts kan en check, på maximalt 20 000 kronor, vara ett alternativ. Beslutsprocessen och hanteringen är enklare eftersom besluten fattas direkt på kontoret. Under den senaste perioden har vi delat ut närmare 100 checkar, bland annat till flera integrationsprojekt, marknader och seminarier. Inte sällan är checken början på något mycket större. Alla är välkomna I Virserum, Kristdala och Mariannelund har integrationsprojekt genomförts med hjälp av checkar. Aktivt Centrum i Mariannelund arrangerade bland annat en internationell festdag, som numera är ett årligt återkommande arrangemang. I Kristdala fick nyanlända asylsökande uppleva den svenska naturen tillsammans med en ledare från Studiefrämjandet. Virserums konsthall skapade, tillsammans med en fältkonstnär, en mötesplats där barn och unga kunde vara kreativa. Projektet ledde bland annat till att fler nyanlända hittade Virserums konsthall. Vad är ett perfekt projekt? Ett projekt behöver inte vara framgångsrikt för att vara perfekt. Däremot måste du som projektägare alltid följa din projektbeskrivning och göra ditt yttersta för att nå målet. Om du verkligen har försökt men ändå inte nådde ända fram, kan ditt projekt ändå vara lyckat. Både du och vi har lärt oss något. Leadermetoden handlar om att använda nya arbetsätt och att våga experimentera för att utveckla landsbygden. Det är inte sällan de mest galna idéerna som blir mest lyckosamma. Projektmedel är en form av riskkapital. Samtidigt är det viktigt att veta att stöd från Astrid Lindgrens Hembygd inte är sponsring. Vi har i vår tur ett regelverk som gör att du inte bara kan få pengar på kontot och göra något bra av dem. Utbetalningarna kräver noggranna redovisningar och mycket dokumentation, vilket ibland kan upplevas svårt, arbetskrävande och bitvis obefogat petnoga. Vi finns med och stöttar, men jobbet måste du göra själv. Vårt bästa råd är att avsätta mycket tid, både för processen och för redovisningen. Vi är en del av Sveriges landsbygdsutveckling som i sin tur är en del av hela Europas jordbrukspolitik. Men vi vet att leadermetoden är bra för landsbygderna och vi vet att alla eldsjälar gör ett fantastiskt jobb för sin bygd. Och vi är glada att Astrid Lindgrens Hembygd får vara med och bidra till den fantastiska utvecklingen. 26 27

Den här foldern är framtagen av Astrid Lindgrens Hembygd. Besök vår hemsida: www.astridlindgrenshembygd.se Text: Carina Engqvist Foto: Emma Jansson, Carina Engqvist eller projektledare/representanter för projekten om inget annat anges. Layout: www.emmajansson.se Tryck: MZ Reklam AB