Turistnäringens Företagarindex 2012 Hur ser utvecklingen ut för svenska turistföretagare? Norrbotten & Västerbotten

Turistnäringens Företagarindex 2012 Hur ser utvecklingen ut för svenska turistföretagare? Norrbotten & Västerbotten

Turistnäringens Företagarindex 2012 Hur ser utvecklingen ut för turistföretagare i Norrbotten och Västerbotten? Sammanfattning Norrbotten och Västerbotten Antalet turistföretag växer i Övre Norrland*. Nyföretagandet inom turistnäringen i regionen ökar med åtta procent under 2011 vilket ligger något under snittet för riket på nio procent. Under 2011 tillkom I Norrbotten startas det 39 nya turistföretag under 2011 medan det i Västerbotten startas 45 stycken. Flest turistföretag bildas inom turist- och bookningsservice med 19 nya bolag totalt som står för 23 procent av de nyetablerade turistföretagen i regionen totalt. Totalt tillkom 1 300 nya turistföretag under 2011 och det finns idag omkring 16 000 turistföretag i Sverige. Flest nya turistföretag bildas i Stockholm där det startas 310 bolag under 2011 vilket utgör en fjärdedel av samtliga turismetableringar. Sett till antal nya företag per invånare är det dock Jämtlands län som har den starkaste utvecklingen under 2011 med 41 nya turistföretag. Jämfört med antal turistföretag per invånare för riket i snitt år 2010 ökar antalet nya företag i Jämtland med 124 procent under 2011. Norrbotten ligger 18 procent över riksgenomsnittet 2010 och placerar sig på en sjätteplats medan Västerbotten ligger 30 procent över och kniper tredjeplatsen. Turistnäringens Företagarindex visar att den optimistiska synen på framtiden bland företagarna inom turistnäringen är fortsatt hög, men har dämpats något jämfört med fjolårets undersökning. I år anger närmare 60 procent av landets turistföretagare att de ser positivt på den ekonomiska utvecklingen, jämfört med 80 procent i fjolårets undersökning. Optimismen är störst hos turistföretagare i Norra Sverige och lägst i Södra Sverige. I Norrbotten och Västerbotten tror 61 procent av företagarna på en positiv utveckling för det egna företaget de kommande 12 månaderna. Undersökningen visar också att företag i rese- och turistnäringen vill fortsätta att växa, om än i något mer begränsad omfattning än tidigare. I år visar undersökningen att närmare var femte turistföretagare planerar att nyanställa jämfört med fjolårets undersökning där över en fjärdedel av turistföretagarna angav att de planerade för nyanställningar. Norrbotten och Västerbotten ligger i linje med riket i övrigt och 18 procent av företagarna i regionen planerar att nyanställa under de kommande 12 månaderna. De senaste siffrorna från Tillväxtverket visar att turistnäringen under 2011 omsatte 262 miljarder kronor. För att uppnå visionen om en fördubblad omsättning år 2020 innebär det att det nu kommer att krävas en årlig tillväxttakt om 7,5 procent. Dålig infrastruktur och begränsad tillgång till kapital ses av turistföretagarna i Norrbotten och Västerbotten som det största hindret för tillväxt. För att öka tillväxten anser turistföretagarna i regionen att den klart viktigaste frågan är förbättrad infrastruktur. Hela 36 procent av turistföretagarna anser att ett strategiskt samarbete med mötesindustrin skulle ha störst positiv påverkan på utvecklingen av den egna verksamheten. Även i Norrbotten och Västerbotten är mötesindustrin den högst rankade strategiska samarbetspartnern där 34 procent rankar möten högst. Trots att idrotten är ett område där det finns stor utvecklingspotential för turistnäringen ser knappt tio procent av turistföretagarna idrotten som en strategisk samarbetspartner. I Norrbotten och Västerbotten är andelen endast sex procent vilket tillsammans med Stockholm är den lägsta andelen i landet. OM TURISTNÄRINGENS FÖRETAGARINDEX Turistnäringens Företagarindex (f.d Konjunkturbarometern) presenteras årligen och är framtagen av Rese- och turistnäringen i Sverige (RTS) inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter, i samarbete med turistnäringens regionala turistorganisationer. * För definition turistföretag se sid 23 2

Turistnäringens Företagarindex 2012 Nyckeltal län Antal nya turistföretag i förhållande till folkmängd 2010 jmf 2011 Jämtland 143% Gotland 83% Västerbotten 3 Halland 27% Kalmar 22% Norrbotten 18% Uppsala 17% Västernorrlad 14% Stockholm 11% Värmland 2% Dalarna -2% Skåne -3% V Götaland -5% Kronoberg -7% Örebro -1 Södermanland -18% Västmanland -26% Östergötland -27% Blekinge -31% Jönköping -4 Gävleborg -43% < 41% 31-4 21-3 11-1-1-1-1-11- -21-3 -31-4 > -41% Antal turistföretag Totalt Stockholm 3766 Västra Götaland 2428 Skåne 1867 Norrbotten 697 Dalarna 649 Östergötland 647 Jämtland 617 Halland 543 Kalmar 517 Värmland 516 Västerbotten 509 Uppsala 496 Jönköping 435 Västernorrland 418 Gävleborg 405 Södermanland 398 Örebro 350 Västmanland 325 Kronoberg 275 Gotland 262 Blekinge 230 Antal nya turistföretag 2011 jmf 2010 2011 2010 Stockholm 310 291 Västra Götaland 202 207 Skåne 163 156 Uppsala 53 37 Halland 51 45 Västerbotten 45 37 Östergötland 42 42 Jämtland 41 46 Norrbotten 39 44 Kalmar 38 42 Västernorrland 37 34 Värmland 37 41 Dalarna 36 42 Örebro 34 21 Södermanland 30 37 Jönköping 27 28 Västmanland 25 24 Kronoberg 23 16 Gävleborg 21 28 Gotland 14 25 Blekinge 14 14 3

Turistnäringens Företagarindex 2012 Nyckeltal region Planerar öka/minska antalet anställa Kommande 12 månader Minskning Oförändrat Ökning Vet ej Övre Norrland 1% 71% 19% 9% Mellersta Norrland 5% 71% 16% 9% Norra Mellansverige 6% 7 18% 6% Västsverige 7% 73% 15% 5% Sydsverige 6% 69% 18% 8% Småland med öarna 12% 59% 22% 7% Östra Mellansverige 8% 69% 17% 7% Stockholm 9% 6 28% 2% Andel företagare som ser en positiv ekonomisk utveckling för det egna företaget Kommande 12 månader Mycket Ganska Ganska Mycket positivt positivt Neutralt negativt negativt Vet ej Övre Norrland 12% 49% 31% 6% 1% Mellersta Norrland 16% 47% 3 4% 1% 2% Norra Mellansverige 16% 39% 34% 7% 1% 2% Västsverige 9% 44% 33% 8% 2% 4% Sydsverige 15% 37% 37% 9% 2% Småland med öarna 11% 45% 29% 1 2% 3% Östra Mellansverige 14% 44% 29% 8% 3% 1% Stockholm 16% 53% 16% 11% 3% Andel företagare som ser en positiv ekonomisk utveckling för det egna företaget Kommande 12 månader Övre Norrland 61% Mellersta Norrland 63% Norra Mellansverige 55% Västsverige 54% Sydsverige 52% Småland med öarna 56% Östra Mellansverige 58% Stockholm 69% Över 65 procent positiva 60-65 procent positiva 55-60 procent positiva 50-55 procent positiva Under 50 procent positiva 4

Turistnäringens Företagarindex 2012 Nyckeltal region Viktigaste frågan för tillväxt inom turistnäringen Endast ett svarsalternativ Infrastrukturfrågor Innovation & nytänkande Ökad investeringsvilja i näringen Lagar & regler miljö Samverkan med andra näringar Ökning Internationella besökare Övre Norrland 32% 1 17% 2% 19% Mellersta Norrland 25% 19% 22% 2% 19% 13% Norra Mellansverige 13% 18% 22% 4% 22% Västsverige 11% 22% 19% 2% 31% 14% Sydsverige 13% 28% 22% 2% 19% 17% Småland med öarna 31% 16% 21% 7% 13% 11% Östra Mellansverige 15% 19% 4% 25% 18% Stockholm 15% 25% 25% 3% 19% 13% Största hinder för tillväxt Endast ett svarsalternativ Begränsad tillgång kapital Brist lämplig Arbetskraft Brist på egen tid Bristande efterfrågan Dålig Infrastruktur Övre Norrland 21% 7% 1 4% 26% Mellersta Norrland 21% 2% 17% 8% Norra Mellansverige 25% 5% 12% 1 8% Västsverige 18% 4% 14% 9% 7% Sydsverige 11% 6% 17% 7% 9% Småland med öarna 13% 13% 13% Östra Mellansverige 13% 1% 16% 9% 1 Stockholm 15% 7% 1 2% 8% Dålig Hård Kompetensbrist Myndighets- Annat lönsamhet Konkurrens inom företaget regler Övre Norrland 8% 4% 3% 7% 9% Mellersta Norrland 1 9% 1% 9% 5% Norra Mellansverige 11% 9% 2% 8% 11% Västsverige 1 12% 3% 13% 9% Sydsverige 11% 17% 2% 15% 6% Småland med öarna 11% 7% 2% 11% 1 Östra Mellansverige 13% 12% 3% 12% 11% Stockholm 7% 27% 2% 12% 1 Inom vilket område anser du att samverkan med andra näringar kan ha störst positiv påverkan din verksamhets utveckling? Endast ett svarsalternativ Idrott Kultur Möten Natur Inget Övre Norrland 6% 16% 35% 25% 18% Mellersta Norrland 1 18% 31% 29% 13% Norra Mellansverige 11% 17% 34% 17% Västsverige 9% 19% 35% 17% Sydsverige 9% 15% 48% 15% 13% Småland med öarna 13% 13% 39% 19% 16% Östra Mellansverige 8% 19% 41% 17% 15% Stockholm 6% 16% 52% 8% 19% 5

Turistnäringens Företagarindex 2012 Nya turistföretag 2011 Nya turistföretag Norrbotten 1 Granström, Laila Maria Elisabeth Mässa & kongress 2 Ppo Biluthyrning i Norrbotten AB Biluthyrning 3 Experience Bothnia Sjötransport 4 Johnsson, Lars Magnus David Sjötransport 5 Winterland Svanstein AB Annan landtransport 6 Roli Handelsbolag Turist- och bokningsservice 7 Livsstilshälsan/outrent AB Turist- och bokningsservice 8 Antkowiak, Michael Turist- och bokningsservice 9 Norrbottens Guide&travel Service Turist- och bokningsservice 10 Frosty Trails Turist- och bokningsservice 11 Arvidsjaur Destination Service Ek. För. Turist- och bokningsservice 12 Fjällvandring i Norr Turist- och bokningsservice 13 Hide & See Turist- och bokningsservice 14 Terre Des Sames Handelsbolag Turist- och bokningsservice 15 Junosuando Boende Turist- och bokningsservice 16 Lappland Turist & Service AB Turist- och bokningsservice 17 Säfström, Kerstin Åsa Maria Turist- och bokningsservice 18 Andersson, Mirja Maria Turist- och bokningsservice 19 J-Bergqvist Tourism & Activities Consulting AB Researrangemang 20 Abiria AB Researrangemang 21 Johansson, Phicha Malena Resebyrå 22 AB Seskarö Havsbad Camping 23 Kvikkjokk Stugor AB Stugby 24 Arelax Lapland Stugby 25 Nilsson, Ronny Elof Stugby 26 Tre Älvar Konsult Stugby 27 Enjoy Lapland AB Stugby 28 Wikström Husbåtar Stugby 29 Villa Västan Kooperativa Ekonomisk Förening Stugby 30 Männikkö, Helge Sixten Stugby 31 Hotell Gamla Staden i Kalix AB Hotell 32 Skogshotell i Koskullskulle Handelsbolag Hotell 33 Cuellar, Carlos Federico Övr. fritids- & nöjesverksamhet 34 Vergnaud, Sébastien Övr. fritids- & nöjesverksamhet 35 Pancakelady Event Handelsbolag Övr. fritids- & nöjesverksamhet 36 Nyberg, Eva Ulrica Övr. fritids- & nöjesverksamhet 37 Råbäckens Gård AB Övr. fritids- & nöjesverksamhet 38 Cso Rdv 14 Övr. fritids- & nöjesverksamhet 39 Kulturmiljökonsult Jokkmokk Historiska minnesmärken 6

Turistnäringens Företagarindex 2012 Nya turistföretag 2011 Nya turistföretag Västerbotten 1 Willman & Pelle AB Biluthyrning 2 Mydoctor Investments AB Biluthyrning 3 Patoli Hyrbilar AB Biluthyrning 4 All Support i Borgafjäll AB Lufttransport 5 Krilles Buss AB Annan landtransport 6 Ecoevent Norrsken AB Turist- och bokningsservice 7 Now - Nordic Ways Turist- och bokningsservice 8 Entertainment & Events Scandinavia AB Turist- och bokningsservice 9 Din Naturguide i Nordmaling Turist- och bokningsservice 10 Kittelfjäll Adventure AB Turist- och bokningsservice 11 Varmin, Ylva Kristina Turist- och bokningsservice 12 Seniortravel Tobias Ahlqvist Researrangemang 13 Viaki Researrangemang 14 Upplevner AB Researrangemang 15 Järvinen, Jonathan Leonard Camping 16 Ammarnäs Fritidscenter AB Camping 17 Jones, Gary Bryn Camping 18 Nordtrek AB Stugby 19 Lohman, Karin Maria Stugby 20 Lögdeälvcamp AB Stugby 21 Sandsjögården Wärdshus, Camping och Stugby AB Stugby 22 Burträsk Herrgård Kommanditbolag Hotell 23 Susan Higgins AB Hotell 24 City Hotellet i Lycksele AB Hotell 25 Skira AB Hotell 26 Bnae Hotels AB Hotell 27 Hotell Lappland AB Hotell 28 Hotell Toppen i Storuman AB Hotell 29 Lövångers Kursgård AB Hotell 30 In White Skellefteå Övr. fritids- & nöjesverksamhet 31 Af Stall & Utbildning Övr. fritids- & nöjesverksamhet 32 Festplatsen i Vännäsby Ekonomisk Förening Övr. fritids- & nöjesverksamhet 33 Ridtur, Hästäventyr i Norr Övr. fritids- & nöjesverksamhet 34 Emerald Events Handelsbolag Övr. fritids- & nöjesverksamhet 35 Eklund, Jan Mattias Övr. fritids- & nöjesverksamhet 36 Björkman, Dinusha Milani Fanny L Övr. fritids- & nöjesverksamhet 37 Olofsson, Klas Emil Alexander Övr. fritids- & nöjesverksamhet 38 Skellefteå Aeroclub AB Övr. fritids- & nöjesverksamhet 39 Bygdsiljumsbacken Skidsportsanläggningar 40 Lycksele Djurpark AB Botaniska trädgårdar 41 Burman, Lars Johan Mikael Historiska minnesmärken 42 Stadson Handelsbolag Mässa & kongress 43 Disponenten i Ursviken AB Mässa & kongress 44 Nordic Health Innovation AB Mässa & kongress 45 Mitt i Umeå AB Mässa & kongress 7

Turistnäringens Företagarindex 2012 Hur ser utvecklingen ut för svenska turistföretagare?

Turistnäringens Företagarindex 2012 Hur ser utvecklingen ut för svenska turistföretagare? Sammanfattning Antalet turistföretag växer i Sverige. Nyföretagandet inom turistnäringen ökar med nio procent under 2011. Under 2011 tillkom 1 300 nya turistföretag och det finns idag omkring 16 000 turistföretag i Sverige. Flest nya turistföretag bildas i Stockholm där det startas 310 bolag under 2011 vilket utgör en fjärdedel av samtliga turismetableringar. Stockholm, Göteborg och Malmö står tillsammans för hälften av etableringarna. Sett till antal nya företag per invånare är det dock Jämtlands län som har den starkaste utvecklingen under 2011 med 41 nya turistföretag. Jämfört med antal turistföretag per invånare för riket i snitt år 2010 ökar antalet nya företag i Jämtland med 124 procent under 2011. Flest turistföretag bildas inom fritids- och nöjesverksamhet med 338 nya bolag totalt. Mäss- och kongressföretag har ökat mest procentuellt sett. Under 2011 etableras totalt 133 nya företag inom mässor och kongresser vilket motsvarar en ökning med 13 procent med 2010. Under den senaste tioårsperioden har antalet mäss- och kongressföretag mer än fördubblats. Turistnäringens Företagarindex visar också att den optimistiska synen på framtiden bland företagarna inom turistnäringen är fortsatt hög, men har dämpats något jämfört med fjolårets undersökning. I år anger närmare 60 procent av landets turistföretagare att de ser positivt på den ekonomiska utvecklingen, jämfört med 80 procent i fjolårets undersökning. Optimismen är störst hos turistföretagare i Norra Sverige och lägst i Södra Sverige. Undersökningen visar också att företag i rese- och turistnäringen vill fortsätta att växa, om än i något mer begränsad omfattning än tidigare. I år visar undersökningen att närmare var femte turistföretagare planerar att nyanställa jämfört med fjolårets undersökning där över en fjärdedel av turistföretagarna angav att de planerade för nyanställningar. De senaste siffrorna från Tillväxtverket visar att turistnäringen under 2011 omsatte 262 miljarder kronor. För att uppnå visionen om en fördubblad omsättning år 2020 innebär det att det nu kommer att krävas en årlig tillväxttakt om 7,5 procent. Den begränsade tillgången till kapital ses av turistföretagarna som det största hindret för tillväxt. För att öka tillväxten anser turistföretagarna att de viktigaste frågorna är ökad samverkan med andra näringar och en ökad investeringsvilja i branschen. Hela 36 procent av turistföretagaren anser att ett strategiskt samarbete med mötesindustrin skulle ha störst positiv påverkan på utvecklingen av den egna verksamheten. Trots att idrotten är ett område där det finns stor utvecklingspotential för turistnäringen ser knappt tio procent av turistföretagarna idrotten som en strategisk samarbetspartner. OM TURISTNÄRINGENS FÖRETAGARINDEX Turistnäringens Företagarindex (f.d Konjunkturbarometern) presenteras årligen och är framtagen av Rese- och turistnäringen i Sverige (RTS) inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter, i samarbete med turistnäringens regionala turistorganisationer. 9

Turistnäringens Företagarindex 2012 Turistnäringens Företagarindex Sedan 2009 mäter RTS (Rese- & Turistnäringen i Sverige) kontinuerligt klimatet bland turistföretagarna i Sverige genom en årlig enkätundersökning som har presenterats under namnet Konjunkturbarometern. Konjunkturbarometern byter i år namn till Turistnäringens Företagarindex och har vidareutvecklas och kompletterats med två nya områden: Nyföretagande och Framtidens företagande. Nyföretagande kartlägger nya turistföretag i Sverige under perioden 2010-2011 nedbrutet per region för att kartlägga inom vilka sektorer och i vilken del av Sverige turistföretagandet utvecklas starkast Framtidens företagande: Den befintliga enkätundersökningen om utvecklingen för turistföretagen kompletteras med ett antal frågor kopplade till näringens gemensamma vision om fördubblad omsättning 2020. Fokus ligger på turistföretagarnas arbete mot vision 2020, vilka åtgärder som ses som avgörande för att höja tillväxten och vad som turistföretagen behöver för sin framtida utveckling. 1. Nyföretagande 2. Befintligt företagande 3. Framtidens företagande Kartläggning nyföretagande i Tidsperiod: 2010-2011 Länsnivå i Sverige Hur många nya turistföretag som har etablerats under perioden Ökning och minskning Inom vilka län etableras det flest nya företag Inom vilka företagskategorier Transport Boende Aktiviteter/ upplevelser Enkätundersökning Tidsperiod: 2010-2012 Regionnivå i Sverige Hur ser turistföretagarna på: Tillväxtmöjligheter Ekonomi Sysselsättning/ anställningar Investeringar Enkätundersökning Tidsperiod: 2012-2020 Regionnivå i Sverige Svar på frågor kopplade till vision 2020 Viktigaste frågan för att stimulera tillväxt framöver Syn på samverkan med andra näringar som till exempel Möten, Idrott, Kultur, Natur Vanligaste samarbetsform Vilka hinder/möjligheter finns för framtidens företagande BAKGRUND Målet med undersökningen är att kartlägga nuläge samt framtida behov av kompetens, nätverk, samverkan, utveckling och stöd. Det övergripande målet med Företagarindex är att bidra till att skapa goda och självförsörjande turistföretag runtom i Sverige. BESKRIVNING Turistnäringens Företagarindex baseras på en kvantitativ enkätundersökning hos landets turistföretagare. Undersökningen syftar till att följa och stimulera utvecklingen av näringens företagare. Företagarindex ger en situationsanalys av olika förhållanden, i relation till tid och samhälleliga förändringar. I år kompletteras företagarindex med ett index som kartlägger nyföretagandet inom turistbranschen. Detta index baseras på data från Bolagsverket och UC som tillhandahåller information om alla registrerade bolag och ekonomiska verksamheter i Sverige. 10

Nyföretagande Utveckling turistföretag 16 000 turistföretag i Sverige I Sverige finns det idag drygt 16 000¹ turistföretag. Definitionen för dessa inkluderar de företag som anses tillhöra resekedjan, företag som utgör/är del av reseanledningen eller anses underlätta denna. Definitionen inkluderar inte alla de företag som får del av besökarens (turistens) totala omsättning, som till exempel renodlad restaurang och varuhandel, och är alltså inte densamma som den definition som till exempel Tillväxtverket använder vid de så kallade satellitkontoberäkningarna². Restauranger och varuhandelsföretag utgör 40 procent av omsättningen inom turistnäringen, men är alltså inte inkluderade i efterföljande statistiska redovisningar då rapporten syfte är att mäta turistföretagandet och inte omsättning (för vidare information kring definition för denna rapport se sid 16). 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Antal företag per företagskategori 2011 Föredelning per segment Enligt definitionen använd i denna rapport ser huvudindelningen av turistföretagen ut på följande sätt och baseras på de aktuella SNI-koderna för företagskategorisering 2012: Företag som utgör/är del av reseanledningen: drygt 6 000 Logiföretag - hotell, vandrarhem och camping: drygt 4 500 Turistbyrå, resebyrå & researrangörer: närmare 3 500 Transportföretag: närmare 2 300 Företag som utgör eller är del av reseanledningen är den absolut största kategorin och uppgår till 37 procent. Därefter kommer företag inom boende och logi som utgör 28 procent. Resebyråer och arrangörer samt transport motsvarar 21 och 14 procent vardera. Turistföretagen ökar med nio procent under 2011 Under 2011 registrerades totalt 76 000 nya företag i Sverige³. Av dessa var närmare 1 300 turistföretag. Jämfört med 2010 ökar antalet turistföretag med nio procent, vilket ligger över snittet för nyetablerade företag i Sverige generellt där ökningen var 6,5 procent⁴. Flest nya företag inom reseanledningar De flesta nya turistföretagen etableras inom företagsgruppen fritids- & nöjesverksamheter vilket innefattar en bred variation av företag som till exempel äventyrs-, aktivitets-, kultur-, och eventbolag. Totalt ökar gruppen med 388 nya företag under 2011. Många av dessa är småföretag och inte sällan ett av flera registrerade bolag på en och samma person, något som relativt väl speglar det typiska företagandet inom turistnäringen där verksamheten ofta är en av flera bisysslor. Majoriteten av företagen har också en relativt kort livslängd, drygt två tredjedelar är yngre än 10 år. Fördelning per företagskategori 21% 14% 28% 37% Reseanledningar Logi Resebyrå & researrangörer Transport ¹ Statistik hämtad från Bolagsverket UC ² Sedan 2000 är satellitkontoberäkningarna det sätt som turismens effekter på ekonommin, exporten och sysselsättningen mäts. Metoden, Tourism Satellite Account (TSA), är en internationellt vedertagen metod som har tagits fram av FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) i samarbete med OECD och näringens organisationer. I Sverige görs beräkningarna på Tillväxtverkets uppdrag av Nationalräkenskaperna på Statistiska Centralbyrån (SCB). ³ Statistik hämtad från UC. Enligt Nyföretagarbarometern/Bolagsverket uppgår antalet nya företag i Sverige 69 295 stycken. ⁴ Data ej 10 jämförbara då ökningen på 6,5% gäller för bolag registrerade hos Bolagsverket vilka inte redovisar verksamheter som endast registerat F-skattsedel. I UC:s dataregister ingår även verksamheter som lämnat in F-skattesedel men ej nödvändigtvis registerat sitt företag hos Bolagsverket. 11

Nyföretagande Utveckling turistföretag Mässor och kongresser ökar med 13 procent Mäss- och kongressföretag är den företagstyp som ökar mest procentuellt sett. Under 2011 etableras totalt 133 nya företag inom mässor och kongresser vilket motsvarar en ökning med 13 procent jämfört med 2010. I en jämförelse mellan antalet nyregistrerade mäss- och kongressföretag under 2010 och 2011 var ökningen hela 37 procent. Privatiseringen inom sektorn kan antas vara en av anledningarna till den starka ökningen av mäss- & kongressföretag. Av turistföretagen totalt utgör mässor och kongresser drygt sju procent och är på stark frammarsch. Under den senaste tioårsperioden har antalet mäss- och kongressföretag mer än fördubblats Utveckling antal företag totalt 4000 2010 2011 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Turist- och bokningsservice ökar med sju procent Även turist- och bokningsserviceföretag visar på en klar uppgång under 2011 och ökar med 11 procent jämfört med 2010. Turist- & bokningsservice är den tredje största företagstypen, efter hotell och övriga fritids- & nöjesverksamhetsföretag, varför den starka ökningen får stor betydelse för branschen som helhet. Totalt tillkommer 130 nya turist- och bokningsserviceföretag under 2011 vilket motsvarar en ökning på sju procent jämfört med de 122 företag som etablerades under 2010. Minskad tillväxttakt för hotell och stugbyar Även antalet hotell fortsätter att öka, men tillväxttakten bromsar in väsentligt under 2011. Totalt etableras 126 nya hotell i Sverige under 2011 att jämföra med 143 under 2010 vilket innebär en minskning med 12 procent. Totalt ökar ändå hotellen i Sverige med sex procent och uppgår i juni 2012 till drygt 2 140 stycken. Även stugbyar uppvisar samma förhållande. Även om antalet stugbyar fortfarande växer så minskar tillväxttakten. Totalt ökade antalet registrerade stugbyar med nio procent, medan tillväxttakten samtidigt minskade med åtta procent. I absoluta tal betyder det att 107 nya stugbyar startades under 2011 jämfört med 116 stycken under 2010. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Antal nyetablerade företag per år 2010 2011 Transportföretag dämpad tillväxttakt Transportföretagen visar alla upp en minskad tillväxttakt under 2011. Inga nya järnvägtranportföretag registrerades under 2011 och under 2010 registrerades bara ett nytt företag, Botniatåg. I dagsläget finns knappt 25 stycken registrereade järnvägsbolag i Sverige och majoriteten av dessa registrerades under åren 2005-2009. Vad gäller lufttransport ökade antalet registrerade bolag med 11 procent under 2011 samtidigt som antalet nyregistrerade företag minskade med 17 procent från 30 till 25 i en jämförelse mellan 2010 och 2011. Övrig landtransport av passagerare ökar med 26 nya företag under 2011 jämfört med 30 året innan. Främst är det bussbolag som registerats som en reaktion på den nu avreglerade linjetrafikmarknaden från 1:a januari 2011. Antal nyetablerade företag per län 2011 2010 350 300 250 200 150 100 50 0 12

Nyföretagande Utveckling turistföretag Flest nya företag i Stockholm Flest turistföretag bildas i Stockholms län under 2011, med 310 nya bolag. Det utgör en fjärdedel av samtliga turismetableringar under året. Stockholm, Göteborg och Malmö står tillsammans för hälften av företagsetableringarna. Flest nya företag i förhållande till folkmängd i Jämtland Sett till antal nya företag per invånare är Jämtland det län som har den starkaste utvecklingen under 2011 och ligger 142 procent över riksgenomsnittet för 2010. I Jämtlands län bor drygt 126 000 människor och under 2011 startades 41 nya turistföretag. Jämtland är också landets mest turistföretagstäta län sett i förhållande företag totalt jämfört med turistföretag. I genomsnitt utgör turistföretagen runt två procent av företagen totalt i Sverige medan de i Jämtland utgör fyra procent. Samtidigt visar dock de senaste siffrorna från Tillväxtverket att turismen till Jämtlands län minskar 2011. De utländska besökarna har visserligen blivit fler, och de gör av med mer pengar än tidigare men det är de svenska skidturisterna i fjällvärlden som inte bokat in sig. Svagast nyföretagande i Gävleborg Rakt sydost, i grannlänet Gävleborg, hittar man istället det lägsta nyföretagandet i landet i förhållande till folkmängd. I Gävleborgs län bor det mer än dubbelt så många människor (276 000) som i Jämtland men det startades knappt hälften så många turistföretag, endast 21 stycken under 2011. Det låga nyföretagandet i Gävleborg kan delvis förklaras av den pågående strukturomvandlingen från brukssamhälle till tjänstesamhälle. Många brukssamhällen i Sverige har inte hunnit med i tjänsteutvecklingen. Det skapas inte tillräcklig många företag för att sysselsätta dem som har varit i industrin. Samtidigt blev i dagarna Hälsingegårdarna inskrivna på UNESCOs världsarvslista vilket förhoppningsvis kommer att få en positiv inverkan på turistnäringen i länet. Företagare i regionen: Ett av de nya företagen i Gävleborgs län är Fors och Hav AB i Gävle. Fors och Hav är ett eventbolag som samverkar med flera närliggande hotell under vår och höst. De letar efter expansionsmöjligheter med fler aktiviteter inom området och/eller forsaktiviteter på andra platser i Sverige eller internationellt. Bolaget kan bara bedriva verksamhet under mars och juni när det finns tillräckligt med vatten i älven och de båda grundarna har en annan huvudnäring. Det blir nästan som en ideell verksamhet idag - Fors och Hav AB Nyföretagaranda skapar framtidstro Ju längre söderut i landet man kommer desto färre turistföretag startas det i snitt per invånare, med undantag av Hallands, Kalmar och Gotlands län. Resultatet avspeglas relativt väl i enkätundersökningen om turistföretagarnas syn på den Utveckling antal nya turistföretag i förhållande till folkmängd per län 2010-2011 (Index: Riket 2010) Jämtland 143% Gotland 83% Västerbotten 3 Halland 27% Kalmar 22% Norrbotten 18% Uppsala 17% Västernorrland 14% Stockholm 11% Värmland 2% Dalarna -2% Skåne -3% Västra Götaland -5% Kronoberg -7% Örebro -1 Södermanland -18% Västmanland -26% Östergötland -27% Blekinge -31% Jönköping -4 Gävleborg -43% ekonomiska utvecklingen för den egna verksamheten (se sid 7.) I norra Sverige ser turistföretagarna mer positivt på framtiden än i den södra delen av landet. Nyföretagare söderut Kalmar, Hallands och Gotlands län sticker ut som de mest nyföretagartäta länen i södra Sverige. Gotland ligger 83 procent över riksgenomsnittet för 2010. De största näringarna på Gotland är jordbruk och turism. På Gotland bor det knappt 60 000 människor och under 2011 startades 14 nya turistföretag på Gotland (under 2010 statades 25 stycken). I Kalmar län startades 38 nya turistföretag under 2011 och i Halland startades det hela 51 nya turistföretag. Företagare i regionen: Ett av de nystartade företagen i Kalmar län är Hultsfred Lekland AB som är under konstruktion och siktar på att öppna i augusti 2012. Leklandet ska öppna i en gammal möbelfabrik i Hultsfred. Kommunen ställer sig mycket positiva till företaget och supportar med allt utom pengar. Har ett starkt stöd från kommunen men får stå för hela risken själv med eget kapital - Hultsfred Lekland AB < 41% 31-4 21-3 11-1-1 Indexet mäter antalet nya företag relaterat till befolkning. Index 100 (basåret) utgår ifrån det totala antalet nya turistföretag i riket 2010 i relation till den totala folkmängden. Samma beräkning görs sedan länsvis både för 2010 och 2011. Resultatet för varje län jämförs sedan med basåret för att räkna fram den relativa ökningen eller minskningen för varje län gentemot index. -1-1 -11- -21-3 -31-4 > -41% 13

Enkätundersökning Ekonomiska framtidsutsikter Ekonomisk utveckling inom turistnäringen Enligt de senaste siffrorna från Tillväxtverket omsatte turismen i Sverige 264 miljarder kronor under 2011 och sysselsatte 162 000 personer. De senaste åren har dock uppvisat en ojämn utveckling. År 2010 minskade den totala omsättningen för turistnäringen och landade på ett resultat om minus en procent medan den 2011 vände kraftigt uppåt igen och ökade med totalt sex procent.¹ Fortsatt optimism bland turistföretagarna Trots en orolig omvärld är turistföretagarnas optimistiska syn på framtiden fortsatt stark vad gäller ekonomisk utveckling. I årets undersökning anger närmare 60 procent av landets turistföretagare att de ser positivt på den ekonomiska utvecklingen för branschen. Jämfört med fjolårets undersökning sjunker dock siffran. 2011 trodde 80 procent av turistföretagarna på en positiv ekonomisk utveckling för branschen som helhet. Turistföretagarna i Stockholm både positiva och negativa Synen på utvecklingen för den egna verksamheten är något mer återhållen än vad man tror om utvecklingen för näringen i stort och 57 procent av turistföretagarna tror på en positiv utveckling. Den starkaste framtidstron för det egna företaget finns i Stockholms län. Hela 69 procent av företagen i Stockholmsregionen ser positivt på utvecklingen för det egna företaget. Stockholm utmärker sig samtidigt som den region där det finns störst andel företagare som ser negativt på den ekonomiska utvecklingen, 14 procent av företagen tror på en negativ utveckling. Anledningen till detta något ovanliga förhållande är att Stockholm har den klart lägsta andelen företagare som tror på en neutral, det vill säga varken positiv eller negativ utveckling. Endast 16 procent av företagen i Stockholmsregionen tror på en neutral utveckling jämfört med 30 procent för riket i snitt. Turistföretagarna i Norrland mest positiva Turistföretagen i Övre- och Mellersta Norrland har en mer odelat positiv syn på framtiden. Där förutspår 61 respektive 63 procent av företagarna en positiv ekonomisk utveckling för det egna företaget och har rikets lägsta andel företag som tror på en negativ utveckling med bara sex respektive fem procent. Försiktigare framtidsyn längre söderut i landet Ju längre söderut i landet man kommer desto mer försiktiga blir landets turistföretagare i sin bedömning av den ekonomiska utvecklingen av det egna företaget. Medan över 60 procent av turistföretagarna i Norra Sverige ser positivt på framtiden tror bara 50 procent av företagen i de mer sydliga delarna av landet på en positiv ekonomisk utveckling för det egna företaget i framtiden. 9 8 7 6 5 4 3 1 Hur ser du på förutsättningarna för ekonomisk utveckling i rese- och turisnäringen som helhet de kommande 12 månaderna? 7 84% 6 7% 4% 3% 21% 1 3 ¹ Tillväxtverket, Fakta om Svensk turism 2011 4% 3% 3% Optimistisk Pessimistisk Varken eller Vet ej Hur ser du på förutsättningarna för ekonomisk utveckling för det egna företaget de kommande 12 månaderna? Över 65 procent positiva 60-65 procent positiva 55-60 procent positiva 50-55 procent positiva Under 50 procent positiva 2010 2011 2012 14

Enkätundersökning Nyanställningar och ekonomisk utveckling En knapp femtedel planerar att nyanställa Planerna på nyanställningar har minskat något jämfört med föregående år. I fjolårets undersökning planerade 26 procent av turistföretagarna för nyanställningar medan bara 18 procent anger att de gör det i år. Det innebär en minskning med åtta procentenheter jämfört med ökningen 2011 och ligger i linje med 2010 års nivåer. Hotell nyanställer, kulturverksamheter är mer tveksamma Den sektor som framförallt ser ljust på framtiden i underökningen vad gäller nyanställningar är hotell & restaurang där hela 25 procent av företagen anger att de har planer att öka antalet heltidsanställda. En av förklaringarna till detta kan antas vara den sänkta restaurangmomsen. Verksamhet med inriktning mot kultur är den företagskategori som är mest tveksam till huruvida nyanställningar kan bli aktuella inom de närmaste tolv månaderna. Detta var fallet även i 2010 och 2011 års undersökningar och visar tydligt att företag verksamma inom kultur generellt upplever det som svårare att skapa en stabil ekonomisk utveckling. Stora företag mer benägna att nyanställa Det är framförallt de större företagen som uppger att de kommer att nyanställa inom de närmaste tolv månaderna. Tillväxtviljan är som störst bland företag med över 20 anställda. Ju större företaget är desto mer benäget är företaget att växa i antal anställda. Samtidigt som företag med över 50 anställda har den högsta procentuella andelen företag som anger att de planerar att nyanställa är också denna grupp den som i störst utsträckning anger att de planerar att minska antalet anställda. Precis som tidigare år visar undersökningen också att det framförallt är verksamheter med stor omsättning som planerar att nyanställa. Nära 50 procent av de företag och verksamheter som omsätter 50 miljoner kronor eller mer per år uppger att de planerar att nyanställa under de närmaste tolvmånaderna. Svagare ekonomisk utveckling Jämfört med 2010 års siffror minskar andelen företagare som uppger att den senaste 12 månadernas konjunkturutveckling haft en positiv påverkan på försäljningsintäkterna kraftigt. 2010 uppgav 30 procent av turistföretagarna att konjunkturen haft en positiv påverkan på företagsintäkterna mot bara 17 procent i år. I årets undersökning uppger cirka 50 procent att det inte har haft någon nämnvärd påverkan på företagets försäljningsintäkter medan 28 procent uppger att det haft en negativ påverkan. 8 7 6 5 4 3 1 8 7 6 5 Planerar ditt företag att öka eller minska antalet heltidsanställda under de närmaste tolv månaderna? 19% 26% 18% 6% 8% 6% 69% 58% 69% 7% 8% 7% Ökning Minskning Oförändrat Vet ej 69% 76% 59% 58% 54% 4 29% 32% 3 24% 18% 13% 13% 1 9% 6% 7% 7% 7% 1 4% 4% 1% Antal Total 1 till 4 5 till 20 21-49 Över 50 anställda 5 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% Planerar ditt företag att öka eller minska antalet heltidsanställda under de närmaste tolv månaderna? 4% 2% Minskning Oförändrat Vet ej Ökning 26% 15% 34% 47% 24% 25% 8% 6% 6% 3% 2010 2011 2012 Hur har det rådande konjunkturläget påverkat försäljningsintäkterna i din verksamhet under de senaste 12 månaderna? Mycket positivt Ganska positivt Ingen Ganska påverkan negativt alls Mycket negativt Vet ej 2010 2011 * 2012 * 2011 i/u ¹ Tillväxtverket, Fakta om Svensk turism 2011 15

Enkätundersökning Nyanställningar och ekonomisk utveckling Manliga företagsledare planerar nyanställa i högre grad Sett till manligt och kvinnligt företagade är företag med en manlig företrädare mer benägna att växa genom nyanställning. Enligt en undersökning från Tillväxtverket tidigare i år ville 77 procent av företagen som drivs av kvinnor vill växa, jämfört med 72 procent av företagen som drivs av män. Men färre av de företag som drivs av kvinnor vill växa genom att anställa personal. Detta bekräftas även av Företagsindex som visar att 20 procent av företagen med en manlig företagsledare planerar att nyanställa jämfört med endast 16 procent av företagen med en kvinnlig företagsledare. Storföretagen har oftare en manlig företagsledare Detta hänger ihop med att de ofta är de större företagen som planerar att nyanställa och att dessa företag i mycket högre utsträckning har en manligt företagsledare. För företagen generellt är fördelningen 56 procent manliga företagsledare och 44 procent kvinnliga. Tittar man däremot endast på företag med mer än 50 anställda är fördelningen istället 74 procent manliga och 26 procent kvinnliga. Oförändrad investeringsvilja för företagarna Andelen företagare som tänker investera i sin rörelse har legat på en relativt oförändrad nivå under de senaste tre årens mätningar, där lite drygt hälften av turistföretagarna planerar att investera inom de kommande tolv månaderna. Investeringsplanerna berör främst fastigheter och/eller anläggning (28%). Även marknadsföring/försäljning (24%) samt ny utrustning/fordon/inventarier (23%) ligger högt. 71 procent av storföretagen planerar att investera i verksamheten Precis som för nyanställningar är investeringsviljan beroende av verksamhetens storlek och omsättning. Ju större företag och högre omsättning desto mer benäget att investera. 86 procent av storföreagen med över 50 anställda och 71 procent av företagen med en omsättning över 50 miljoner om året anger att de planerar att investera i verksamheten. För företag med en omsättning upp till två miljoner om året uppger 40 procent att de planerar investeringar. För företag med en omsättning upp till 50 miljoner om året uppger omkring 55 procent att de planerar att investera i verksamheten. 8 7 6 5 4 3 1 6 5 4 3 1 6 5 Planerar ditt företag att öka eller minska antalet heltidsanställda under de närmaste tolv månaderna? 18% Planerar du investeringar för ditt företag de kommande 12 månaderna? 53% 69% 16% 71% 48% 67% 6% 7% 6% 7% 7% 6% Total Kvinna Man 56% Ökning Oförändrat Minskning Vet ej Planerar du investeringar för ditt företag de kommande 12 månaderna? 53% 55% 54% 33% 32% 29% 18% 14% 13% Ja Nej Vet ej 2010 2011 2012 Män mer benägna att investera i verksamheten Detta får effekter även på manligt och kvinnligt företagande. Företagarindex visar att 56 procent av de företag som drivs av en manlig företagsledare planerar att investera i verksamheten medan bara 48 procent av företagen med en kvinnlig företagsledare planerar att investera i verksamheten inom de kommande 12 månaderna 4 3 1 18% Total 28% 19% 31% Kvinnlig företagsledare 17% 26% Manlig företagsledare Ja Nej Kanske 16

Enkätundersökning Viktigaste frågan för att skapa tillväxt Vad krävs för att nå vision 2020? Den svenska besöksnäringens vision är att fördubbla turismens omsättning till 500 miljarder till 2020¹. Omsättningssiffrorna för 2011 innebär att målet om en fördubblad omsättning till 2020 nu kommer att kräva en årlig tillväxttakt om 7,5 procent. För att företagen inom turistnäringen ska klara av att nå en den tillväxttakten krävs insatser från flera håll. I årets undersökning har turistföretagarna tillfrågats om vilka frågor de ser som de viktigaste för att stimulera tillväxten inom näringen. Ökad samverkan och investeringsvilja den viktigaste frågan Generellt rankar turistföretagen ökad samverkan och ökad investeringsvilja i branschen som de viktigaste frågorna. 21 procent av företagen ser samverkan som den viktigaste frågan för att skapa tillväxt medan 20 procent ser investeringsviljan i branschen som den viktigaste. Även övriga frågor rankas högt vilket visar att det är summan av alla frågorna tillsammans som anses avgörande för att skapa tillväxt. Genom att förbättra och förstärka samtliga områden uppstår synergieffekter som blir nyckeln för att nå den önskade tillväxttakten. Att besöksnäringen ökar kraftigt i Sverige är ingen tvekan om. För att öka tillväxten och bibehålla den är det viktigt att få industrin, politiker, med flera att förstå vikten av vad den betyder och omsätter. [ ] Med större förståelse är det lättare att få till stånd infrastukturfrågor som då ger ett ökat antal internationella besökare och även nationella till vår region [ ] Om detta sker kommer naturligtvis investeringsviljan per automatik hos turistnäringen att öka. Infrastruktur och samverkan viktigast för aktivitetsbolagen Vad som rankas som den viktigaste frågan för att stimulera tillväxt skiljer sig mellan de olika företagskategorierna. Aktivitets-, sport, rekreationsföretag menar att infrastrukturfrågan är den viktigaste för att stimulera tillväxt. De efterfrågar bland annat långsiktiga transportlösningar, bättre flyg och tågförbindelser, enklare flygförbindelser till norra Sverige från Europa, förbättrade anknytningsflyg till inlandet, punktlig och förbättrad järnväg och tågtrafik. Även ökad samverkan med andra näringar rankas högt av aktivitets-, sport-, och rekreationsföretag. Riktig samverkan- inte bara en massa dyra träffar/ dyr kompetensutveckling - Affärsträffar där man har ansträngt sig att matcha företag och organisationer som vill något. Det är många viktiga faktorer som måste förstärkas. Ökat antal internationella är jätteviktigt men samverkan områdesvis med övriga näringsidkare är oerhört viktigt för att göra regionerna starka 25% 15% 1 5% Vilken fråga anser du är den viktigaste för att skapa tillväxt inom turistnäringen just nu? 21% 19% 18% A: Ökad samverkan med andra näringar B: Investeringsviljan inom turistnäringen C: Innovationer/nytänkande D: Infrastrukturfrågor E: Ökat antal internationella besökare F: Lagar & regler kring miljö 17% A B C D E F Hoppas finna någon att dela flygplan med för att slippa ta hela risken själv. Chartrar idag egna maskiner men det blir dyrare och svårare vartefter branschen effektiviseras och saneras. Råkade illa ut när Sterling gick i konkurs likaså när askmolnet från Island stoppade all flygtrafik. Ökad internationell turism viktigast för logiverksamheter Verksamheter inom logi och inkvartering tycker istället att ökad internationell turism är den viktigaste frågan för att skapa tillväxt inom turistnäringen. 25 procent av logiverksamheterna rankar detta som den viktigaste frågan. Jämfört med företagen totalt är detta en klar överrepresentation. Generellt tycker 17 procent att ökad internationell turism är den viktigaste frågan Innovation och nytänktande Den företagskategori som ser innovation som den viktigaste frågan är främst verksamheter med inriktning på kultur och resebyråer och researrangörer. Många av de som lyfter innovation och nytänkande som den viktigaste frågan menar att nytänkande och innovation kan leda till bättre villkor inom de andra områdena som till exempel investeringsvilja och ökad samverkan. Vi i Bohusläns inland har länge önskat samarbete med kustens turistföretagare men inte lyckats på grund av detta bland annat gamla strukturer och föreställningar. Därför nytänkande för att få till stånd detta. 3% ¹ Svensk Turism AB, Nationell strategi för svensk besöksnäring, 2010 17

Enkätundersökning Hinder för tillväxt Begränsad tillgång till kapital Om man istället vänder på frågan och ser vad företagen tycker är de största hindren för tillväxt så upplevs begränsad tillgång till kapital fortsatt som det största hindret. Nästan en femtedel av alla verksamheter som deltog i undersökningen angav detta som det främsta hindret. Det finns idag en avsaknad av investeringsvilligt kapital i turistnäringen som har flera orsaker. Det saknas en tydlig trappstegsmodell för investeringsprocessen och det är idag svårt att se skalbarhet i affärsmodellen. Det finns heller ingen tydligt definierad avyttringspotential och förmågan hos företagen att attrahera kapital är låg. Turistnäringen uppvisar få goda exempel på företag som är noterade på en publik aktielista, därmed blir det svårt att värdera företagen. Till detta behövs en ökad kompetens hos riskkapitalbolagen om turistnäringen. Vi behöver en "turistbank" som förstår potentialen i vår industriverksamhet 25% 15% 1 5% Vad upplever du är det största hindret för tillväxt i din verksamhet? A B C D E F G H I A: Hård konkurrens B: Bristande efterfrågan C: Dålig lönsamhet D: Begränsad tillgång till kapital E: Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft F: Kompetensbrist inom egna företaget G: Myndighetsregler H: Dålig infrastruktur I: Brist på egen tid 2010 2011 2012 Även storföretagen lyfter problemet med kapitalbristen Till skillnad från tidigare undersökningar så har begränsad tillgång till kapital bara något lägre betydelse för större företag med hög omsättning jämfört med småföretagen. I tidigare undersökningar har storföretagen snarare sett dålig lönsamhet som det största hindret för tillväxt medan årets undersökning visar att begränsad tillgång till kapital är den högst rankade frågan även för storföretagen. Camping och vandrarhem vill ha bättre tillgång till kapital Sett till verksamhetstyp är camping och vandrarhem den företagsgrupp som oftast anger bristande tillgång till kapital som det största hindret för tillväxt. En fjärdedel av företagen inom denna kategori angav brist på tillgång till kapital som det största hindret för tillväxt. Aktivitetsföretag, sport, rekreation och persontransport är däremot underrepresenterade här. Dålig tillgänglighet problem för aktivitet, sport & rekreationsföretag Aktivitet- sport och rekreationsverksamheter upplever istället dålig tillgänglighet och infrastruktur som det största hindret för tillväxt. Drygt 20 procent av dessa verksamheter tycker att detta är det största hindret jämfört med genomsnittet för turistföretagarna som ligger på 14 procent. Jämfört med 2011 ökar den totala andelen företag som upplever dålig infrastruktur som det störta hindret för tillväxt med närmare fem procentenheter. Kan inte våra gäster komma till oss med rimlig insats av tid och pengar är marknaden begränsad. Det ger bristande efterfrågan trots en unik, bra produkt Utan en tillgänglig (ekonomisk och frekvensanpassad) färjetrafik existerar inte Gotland mer än som ett natur- och kulturreservat i Östersjöns utkant Småföretag upplever brist på egen tid Brist på egen tid ses fortsatt som ett stort hinder för ökad tillväxt för småföretagen som här är kraftigt överrepresenterade bland de företag som rankat denna fråga högst. Omkring två tredjedelar av turistnäringen utgörs av små företag med färre än fem anställda. Det innebär att branschen blir särskilt sårbar för faktorer som till exempel sjukdom eller andra orsaker av mer personlig karaktär som påverkar småföretagandet. Finns så mycket att ta tag i så att allt blir akututryckningar Hård konkurrens Hård konkurrens upplevs som det fjärde största hindret för tillväxt och ökar kraftigt från föregående år. Närmare 11 procent av turistföretagarna uppger detta som det största hindret. Framförallt är det konferens/kongressföretag, transport, resebyråer/arrangörer och hotell/restaurang som upplever hård konkurrens som ett tillväxthinder. Dessa är också några av de företagskategorier med den starkaste företagstillväxten i landet. Mässor och kongresser ökar till exempel med 13 procent jämfört med 2010. 18

Enkätundersökning Samverkansfrågan Samverkan med andra näringar för ökad tillväxttakt I Turistnäringens Trendanalys 2012 konstaterades att turistnäringen behöver kroka arm med andra stora näringsgrenar som skapar reseanledningar som till exempel möten, kultur, idrott och natur för att öka tillväxttakten. I årets undersökning har turistföretagarna tillfrågats hur de ser på samverkan med dessa näringar. Turistföretagarna tror på samverkan med mötesindustrin 37 procent av turistföretagarna uppger att samverkan med aktörer inom mötesindustrin skulle kunna ha störst positiv påverkan på utvecklingen av det egna företaget. Framförallt är det hotellen som ser en utökad samverkan med mötesindustrin som en möjlighet, närmare 50 procent av de som deltog i undersökningen angav detta som den viktigaste aktören för samverkan. Aktivitetsföretagen vill samverka med likande företag Aktivitets-, sport-, rekreationsverksamheterna anser att samverkan med andra aktörer inom natur skulle ha störst positiv påverkan på utvecklingen av den egna verksamheten. Även vandrarhem och campingar rankar samverkan med aktörer inom natur högst. Redan i undersökningen 2011 framhöll aktivitetsföretagen bland annat vikten av att skapa fler besöksanledningar i regionen för att ge den egna verksamheten bättre möjlighet att växa. De små verksamheterna är i högre grad beroende av ett fungerande affärsnätverk för att kunna växa och vidareutvecklas jämfört med större verksamheter. Har för närvarande cirka 20 samarbetspartners för att kunna erbjuda ett brett produktutbud inom paketerade naturupplevelser Idrotten outnyttjad potential som samarbetspartner Idrotten är ett område där det finns stor utvecklingspotential för turistnäringen. Varje år arrangerar Riksidrottsförbundet och andra idrottsföreningar 1000-tals reseanledningar till Sverige i form av regionala, nationella och internationella mästerskap.¹ Att jobba mer strategiskt med samverkan mellan svensk turistnäring och de svenska idrottsförbunden borde därför vara ytterligare en självklar väg att gå för att öka tillväxten inom näringen. Trots det är idrotten det området som rankas lägst och knappt tio procent av turistföretagarna ser detta som en strategisk samarbetspartner. Hur utbrett är samarbetet idag? Två tredjedelar av turistföretagarna uppger att de idag redan har en aktiv samverkan med någon av aktörerna inom dessa näringar. Mötesindustrin är den vanligaste samarbetspartnern och hela 75 procent av turistföretagarna uppger att de i någon form samarbetar med mötesindustrin idag. Mest utbrett är 4 35% 3 25% 15% 1 600 500 400 300 200 100 5% 0 Inom vilket område anser du att samverkan med andra aktörer kan ha störst positiv påverkan på din verksamhets utveckling? 37% Hur utbrett skulle du säga att ditt samarbete med aktörer inom dessa områden är idag? ¹ Turistnäringens Trendanalys 2012 17% 17% Möten Natur Kultur Inget av alternativen Möten Idrott Kultur Natur Mycket Lite Inte alls 9% Idrott samarbetet för verksamheter inom kultur och persontransport där över 80 procent av företagarna anger att de har ett samarbete med mötesindustrin. Möten ska blandas med upplevelser för att ge gästerna mest behållning 19

Enkätundersökning Företagsutveckling Företag skapar attraktiva destinationer Den absoluta majoriteten av turistföretagare ser sig som en bidragande faktor till ortens attraktivitet som besöksmål. Framförallt är det aktivitet-, sport- & rekreationsföretag samt företag inom kulturutbudet som svarar att de ser sig som en mycket viktig del. Vi är för små för att göra skillnad när det gäller hela orten, men får mycket bekräftelse på attraktiv miljö av gäster som gärna återkommer. Det är ortens största attraktion Extremt mycket. Sitter som ägare till bolaget som driver [ ) ett kulturhistoriskt monument mitt i city Viktigt med samverkan för marknadsföring Precis som tidigare års undersökningar visat är det behovet av affärsnätverk gällande marknadsföring som företagen värderar högst bland affärsnätverk för samverkan. Redan i förra årets undersökning konstaterades att en stor del av arbetet med destinationsutveckling handlar om marknadsföring och försäljning av de turistrelaterade tjänster och produkter som produceras i ett område eller region. Behovet av samverkan kring såväl marknadsföring och produktutveckling förutspåddes att komma att öka ytterligare framöver vilket bekräftas i årets undersökning. Vi är en destination med uppdrag att samverka för alla 150 delägare 35% 3 25% 15% 1 5% Hur mycket anser du att din verksamhet bidrar till ortens attraktivitet som besöksmål? 63% 3 28% 27% 6% 2010 2011 2012 31% 22% 21% 21% 19% 18% 18% 16% 13% Inte alls Lite Mycket Inom vilka områden saknar du affärsnätverk för samverkan? 18% 16% 14% Företagen vill bli bättre på marknadsföring och försäljning Marknadsföring/försäljning är också den typ av affärskunskap som företag oftast uppger att de saknar i den egna verksamheten och hänger tydligt ihop med frågan om vilka områden man anser att man främst saknar nätverk för samverkan för. Kategorin ökar kraftigt från föregående år och mer än en tredjedel av turistföretagarna anger detta som det område som man främst skulle behöva förbättra. Affärsutveckling och strategier Affärsutveckling och strategier i den egna verksamheten är det andra högst rankade området där företagen anser att de skulle behöva förbättra sin affärskunskap. Som konstaterats i tidigare undersökningar är behovet av kunskap inom just affärsutveckling och strategier en av turistnäringens största utmaningar för att näringen ska uppnå högre effektivitet, professionalitet och lönsamhet. Strategi för samverkan med offentlig sektor; etableringsincitament, markfrågor som stöttar visionära satsningar som kommer att generera arbetstillfällen, tillväxt och attraktionskraft 4 35% 3 25% 15% 1 5% Vilken typ av affärskunskap anser du skulle behöva förbättras i din verksamhet? 2010 2011 2012 35% 27% 23% 13% 11% 7% 23% 21% 6% 27% 25% 24% 8% 9% 9% 9% 9% A B C D E F A: Marknadsföring/Försäljning B:Ekonomi C: Juridik 13% D:Affärsutveckling/Strategier E: HR/Personal F: Verksamhetsspecifik kunskap 20