Bioenergins utveckling i Sverige

Bioenergins utveckling i Sverige Gustav Melin, 17 april 2013

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Svenska Bioenergiföreningen Intresseorganisation för privatpersoner och företag. Medlemsföretagen består av producenter, användare, utrustningstillverkare, konsulter, tjänsteföretag, utbildningsinstitut, m fl.

Växternas klorofyll samlar solens energi och bygger samman koldioxid och vatten till kolhydrater socker och cellulosa

Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp, är lika förnybart som, vind och sol.

About AEBIOM European Biomass Association Represents and promotes interests of bioenergy stakeholders 30 national associations Almost 90 associated companies Activities: lobbying, workshops, newsletters, European projects, working groups, conferences and networking, etc. Based in Brussels in the Renewable Energy House. Member of EREC (European Renewable Energy Council) and WBA (World Bioenergy Association).

Bioenergy targets according to national renewable energy action plans (nreaps) Total contribution of bioenergy in 2010 in EU27: 85,3 Mtoe Total contribution of bioenergy in 2020 in EU27: 138,3 Mtoe Bioelectricity Transport 12% 16% Heat 72% Transport 21% Bioelectricity 14% Heat 65% 2010 Source: AEBIOM, based on NREAPs 2020 Note: Bioenergy is considered as the gross final energy consump7on, made up of the sum of bioelectricity, biomass for heat, bioheat (CHP, DH) and transport biofuels.

Global carbon budget 1750-2010 (Billion tonnes C per year) Fossil fuel & cement Deforestation Forest growth Atmospheric growth Ocean sink Global Carbon Project 2011; Updated from Le Quéré et al. 2009, Nature G; Canadell et al. 2007, PNAS

Globala utsläpp och sänkor, CO 2, 2010 10 9,14 8 6 5,01 4 2 0,87 0-2 -4 Fossila bränslen & cement "Avskogning" Skogstillväxt -2,69 Sänka i oceanerna -2,31 Ökning i atmosfären www.tyndall.ac.uk/ global-carbonbudget-2010 Mänsklighetens utsläpp av koldioxid var 2010 nästan exakt 10 miljarder ton. Av detta hamnade hälften i atmosfären, medan hälften togs upp av haven och av ekosystemen på land, främst genom skogstillväxt. Utsläppen från förbränning av fossila bränslen var mer än tio gånger så stora som utsläppen från avskogning och annan förändrad mark-användning (global LULUCF). Källa: Global Carbon Project.

Sveriges förnybara energitillförsel, 1970-2012, TWh 250 225 Vindkraft Biobränslen, torv Vattenkraft, brutto, inkl. vindkraft fram till 1996 200 175 150 125 100 75 50 25 0 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 Tillförseln av förnybar energi i det svenska energisystemet har ökat stadigt sedan 1970-talet, främst genom den kraftigt ökade användningen av bioenergi. Idag står förnybar energi för mer än hälften av den svenska energiförsörjningen. Källa: Energimyndigheten och SCB

Andel förnybar energi i Sverige Sverige nådde redan 2012 över 49 procent förnybar energi, som är EU-målet för 2020, liksom Riksdagens mål på 50 procent. Den gröna kurvan visar de uppmätta andelarna år för år, enligt olika rapporter från Energimyndigheten, och Svebios beräkning för 2011 och 2012, grundat på Energimyndighetens statistik och prognoser.

FÖRNYBARHETSRÅDET" www.fornnybarhetsradet.se www.twicer.com/fornybarhetsrad

Samarbetet Förnybarhetsrådet är ec samarbete mellan Svensk Vindenergi, Svebio, Svensk Solenergi och Energieffek7viseringsföretagen. Vi arbetar med ac förmedla kunskap och informa7on om förnybar energi. Idag finns teknik och kunskap för ac klara 100 procent förnybar energi, sannolikt 7ll lägre total kostnad än det fossila alterna7vet.

Ordförande Tomas Kåberger, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola och ordförande i Japan Renewable energy foundation. Styrgrupp Annika Helker Lundström, vd, Svensk Vindenergi Gustav Melin, vd Svebio Lars Andrén, vd, Svensk Solenergi Lotta Bångens, vd, Energieffektiveringsföretagen

Bra styrmedel är: Generella, PPP Polluter Pays Principle Den som orsakar ett utsläpp ska betala för det. Då styr man mot lägre utsläpp och ett miljövänligare beteende, exempelvis koldioxidskatt, svavel- och NOX-avgifter. Långsiktiga Tidsbegränsade stöd ger osäkra investeringsvillkor och gynnar ofta fel produkt eller bidragsoptimering. Teknikneutrala Innebär att de mest lönsamma lösningarna väljs för att lösa problemet, kostnadseffektivt och konkurrensskapande. Direkta stöd bara för att utveckla ny teknik, Enkla Lätta att förstå och att administrera

Sveriges energianvändning 2012 inkl. elexport Naturgas 10,9 TWh; 2,7% Kol 16,4 TWh; 4,1% Vindkra@ 6 TWh; 1,5% Värmepumpar 5 TWh; 1,2% Kärnkra@ 55,9 TWh; 13,8% Va>enkra@ 71 TWh; 17,6% Biobränsle 130,8 TWh; 32,4% Olja 108 TWh; 26,7% Vi har fördelat den slutliga energianvändningen (el, värme, processenergi och drivmedel) inkl. elexporten på 20 TWh på energikällor. Obs! Detta innebär att omvandlings- och distributionsförluster har exkluderats. Därav skillnaden mellan energitillförsel och energianvändning. Bioenergin passerade oljan 2009 och avståndet ökar nu år från år.

Use of Bionergy in Sweden 1970-2010p (TWh) District heating 1991, Carbon dioxide tax introduced in Sweden 1980, Svebio founded Industry

Elproduktion 2012 Fossilkraft 3,6 TWh, 2,2% Biokraft 11,9 TWh, 7,4% Kärnkraft 61,2 TWh, 37,9% Vattenkraft 77,7 TWh, 48,1% Biokraft, dvs el från biobränslen, avfall och torv, från kraftvärme och industriellt mottryck, gav 11,9 TWh el 2012, vilket motsvarar 7,4 procent av eltillförseln. Källa: Svensk Energi, bearbetning av Svebio. Förnybara andelen i elproduktionen var 59,6 %. Elexporten var 19,6 TWh. Vindkraft 7,1 TWh, 4,1%

Total elanvändning i Sverige netto, 1970 2012 (TWh) 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: Energimyndigheten och SCB

Kall vecka i februari jämfört med varm vecka i augusti. Effektbehovet skiljer med ca 10 GW mellan de båda veckorna. Bilden ger inblick i hur elvärme gör att vi har elbrist på vintern och överskott på sommaren. Biokraften produceras bara på vintern och matchar elbehovet väl. Vattenkraftens reglerande funktion beskrivs också väl i diagrammet. '####$ )*+,-.+/#+0+1&2%3%4/#56758#9+2,'%,-#5:66#;<=>#7?@#(A&#4A,(%3&# '####$ '####$ )*+,-.+/#+0+1&2%3%4/#55#%'.'/6758%'.'/6#59::#;<=>?#@=A#(B&#4B,(%3&# '####$ &"###$ &"###$ &"###$ &"###$ &####$ &####$ &####$ &####$!"# %"###$ %####$ %"###$ %####$ +,-./0123-./0$ 456178969:$ ;5<9=>/5?$ ;@/,9>/5?$ A@/=>/5?$ ;8=B>/5?$ CD/E/F>=8=G$!"# %"###$ %####$ %"###$ %####$,-./012.23$ 4-52678-9$ 4:8;278-9$ <:8678-9$ 416=78-9$ >?@A8B/C;@A8B$ DE8F8G7616H$ "###$ "###$ "###$ "###$ #$ #$ #$ #$ &#%%!#&!&%$##$ &#%%!#&!&&$##$ &#%%!#&!&'$##$ &#%%!#&!&($##$ &#%%!#&!&"$##$ &#%%!#&!&)$##$ &#%%!#&!&*$##$!"###$ $%&'(#!"###$ &#%%!#(!&&$##$ &#%%!#(!&'$##$ &#%%!#(!&)$##$ &#%%!#(!&"$##$ &#%%!#(!&*$##$ &#%%!#(!&+$##$ &#%%!#(!&($##$!"###$ $%&'(#!"###$

Elproduktion GWh el uppdelat på bränslen för fjärrvärmesystem och skogsindustri (fig 13) Elproduktion GWh/år 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 Fossilt, nytt Fossilt, bef Avfall/annat, nytt Avfall/annat, bef Torv, nytt Torv, bef Biobränsle, nytt Biobränsle, bef 4 000 2 000 0 2000 2004 2008 2012 2016 2020

Nuvarande och framtida användning av bioenergi i Sverige, TWh 2010 2015 2020 2030 2050 Biokra@, elektricitet 12 15 20 30 40 Biodrivmedel 5 15 25 40 50 Värme, mm 123 125 130 135 140 Biototal Mllförd 140 155 175 205 230

Framtida användning av bioenergi Värmemarknaden planar ut, viss konvertering från fossilt kvar inom industrin. El- andelen och alfavärden förbä>ras vid produkmon av biokra@, alltler energikombinat. Transporter 2012 använde vi 92 TWh varav omkring 94 % bensin och diesel som kan ersä>as med fortsa> effekmvisering, hybriddri@ och svensk biodrivmedelsprodukmon eller import.

./012$345/67851/159:$8;$01/$<=<828$ 1/159:8/;>/0/:/91/$:$<58/?@=5<?1A<=5/$B#C$ *!"!#$ )!"!#$ (!"!#$ '!"!#$ &!"!#$ %!"!#$ D27:285$ E68$F:=05:;G1012$ H5=@$:/$$ F:=98?$I22$3=50=/?98?$ J1/$K8G1$ K.LD$345$2M9:/728/0/:/9$ J1/$1<8/=2$D,)"$DH-)"$D%!!$ D<8/=2$345$2M9:/728/0/:/9$ N@M57O/01/$<58PA$!"!#$ &!!+$ &!!,$ &!!-$ &!%!$ &!%%$ &!%&$ &!%'$ &!%($ &!%)$ &!%*$ &!%+$ &!%,$ &!%-$ &!&!$ &!&%$ &!&&$ &!&'$ &!&($ &!&)$ &!&*$ &!&+$ &!&,$ &!&-$ &!'!$ 58 % förnybart i transportsektorn 2030 är möjligt & ekonomiskt rimligt - men med en stärkt elbilsutveckling når vi ännu längre!

Trend för total volym rundved i svensk skog Million cubic metre standing volume, stem volume over bark from stump to tip. The total standing volume, and thus the amount of stored carbon, has doubled in Sweden s forests in the previous hundred years, thanks to reforestation and good forest management. Source: Swedish National Forest Inventory

Världens spannmålsprodukmon Miljoner ton Miljoner hektar Världens spannmålsproduk7on ökar ständigt men bara i takt med eterfrågan. Man odlar bara den spannmål som någon är intresserad av ac köpa. ETersom avkastningen per hektar ökar fortare än eterfrågan minskar den areal som man odlar spannmål på.

Världsmarknadspriset på vete, inflationsjusterat 1959-2013, CBOT 400 350 300 250 200 150 100 50 0 9-30-1959 9-30-1961 9-30-1963 9-30-1965 9-30-1967 9-30-1969 9-30-1971 9-30-1973 9-30-1975 9-30-1977 9-30-1979 9-30-1981 9-30-1983 9-30-1985 9-30-1987 9-30-1989 9-30-1991 9-30-1993 9-30-1995 9-30-1997 9-30-1999 9-30-2001 9-30-2003 9-30-2005 9-30-2007 9-30-2009 9-30-2011 CBOT wheat infl adj. CBOT; Chicago Board Of Trade