Revisionspliktens avskaffande - påverkan på bankers utlåning och ränteprissättning

ISRN-nr Revisionspliktens avskaffande - påverkan på bankers utlåning och ränteprissättning The abolition of the statutory audit - the impact on bank loans and interest rate pricing Rickard Jonsson Andrea Åkerman Vårterminen 2011 Handledare Simon Lundh C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Författarnas tack Vi vill rikta ett stort tack till dem som har deltagit i vår undersökning och därmed gjort det möjligt för oss att skriva denna uppsats. Ett särskilt tack till Niklas Mattson, Tomas Rörstrand, Magnus Daneli och Marianne Hokfors som tagit sig tid till att intervjuas. Utöver detta vill vi dessutom tacka vår handledare Simon Lundh som har handlett och hjälpt oss genom hela arbetsprocessen. Vi vill även tacka de kurskamrater, vänner och familj som gett oss värdefull kritik och feedback under arbetets gång. Linköping, 30 maj, 2011 Rickard Jonsson Andrea Åkerman i

Sammandrag Titel: Författare: Handledare: Institution: Lärosäte: Kurs: Nyckelord: Syfte: Metod: Referensram: Slutsatser: Revisionspliktens avskaffande - påverkan på bankers utlåning och ränteprissättning Rickard Jonsson & Andrea Åkerman Simon Lundh Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Kandidatuppsats i företagsekonomi Revisionsplikt, avskaffande, bank, utlåning, ränta Syftet med den här studien är att undersöka hur kreditgivare kommer bemöta lagändringen av slopad revisionsplikten och se hur de kommer att prissätta utlånat kapital till de företagare som väljer att ansvara för räkenskaperna själva. Studien har varit av kvalitativ karaktär. Som insamlingsmetod för primärdata har semi-strukturerade intervjuer genomförts med tre banker och ett kreditupplysningsföretag. Artiklar, utredningar och litteraturstudier har studerats för insamling av sekundärdata. Den teoretiska referensramen utgörs av externa kreditbedömares inverkan på kreditbeviljningsprocessen, riskdifferentierad prissättning, små företags svårigheter till externt finansierat kapital, intressentmodellen, resursberoendeteorin, skattebortfall samt avskaffandet av revisionsplikten för små företag. De slutsatser som dras i denna studie är att det finns skäl att befara att avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag kommer leda till att dessa företag förlorar nuvarande möjligheter att ta upp lån av banker eller tvingas ta lån på sämre villkor än tidigare. ii

Abstract Title: Authors: Tutor: University: Keywords: Purpose: Method: Frame of reference: Results: The abolition of the statutory audit - the impact on bank loans and interest rate pricing Rickard Jonsson & Andrea Åkerman Simon Lundh Linköping University Statutory audit, abolition, bank, loans, interest The purpose of this study is to investigate how banks will respond to legislative change by abolishing the audit requirement and see how they will price the loans granted to the entrepreneurs who choose to be responsible for the audit themselves. This study was of a qualitative nature. As a method for primary data was semi-structured interviews conducted with three banks and a credit reporting agency. Articles, studies and literary studies have been studied for secondary data. The theoretical framework consists of external credit analysts impact on process of credit granting, risk-differentiated pricing, small business difficulties to externally financed capital, stakeholder model, resource dependence theory, tax revenue and the abolition of the audit requirement for small businesses. The results of this study is that there is reason to fear that the abolition of the audit requirement for smaller businesses will lead to that those businesses will lose the current ability to borrow from banks or that they will be forced to take loans on less favorable terms than before. iii

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problematisering... 2 1.3 Syfte... 3 1.4 Frågeställningar... 3 1.5 Avgränsningar... 3 2. Metod... 4 2.1 Forsknings- och undersökningsansats... 4 2.2 Val av undersökningsobjekt... 5 2.3 Datainsamling... 5 2.4 Intervjuer... 6 2.5 Metodproblem... 6 3. Teoretisk referensram... 8 3.1 Externa kreditbedömares inverkan på kreditbeviljningsprocessen... 8 3.1.1 UC Risk Företag... 8 3.2 Riskdifferentierad prissättning... 11 3.3 Små företags svårigheter till externt finansierat kapital... 12 3.4 Intressentmodellen... 13 3.5 Resursberoendeteorin... 15 3.6 Skattebortfall... 16 3.7 Statens offentliga utredningar, avskaffande av revisionsplikten för små företag... 17 3.8 Teorikritik... 18 4. Empiri... 19 4.1 Empiriurval... 19 4.1.1 UC... 19 4.1.2 Handelsbanken... 19 iv

4.1.3 SEB... 19 4.1.4 Swedbank... 20 4.2 Intervju med Niklas Mattsson, UC... 20 4.3 Varför revisor?... 23 4.4 Modell vid kreditbedömning... 24 4.5 Ställts in för dilemmat?... 25 4.6 Högre ränta eller svårare att låna?... 25 5. Analys... 28 6. Slutsats... 31 6.1 Förslag till vidare forskning... 32 Källförteckning... 33 Bilagor... 36 Bilaga 1: Intervjuguide UC Bilaga 2: Intervjuguide bankerna Figurförteckning Figur 1 - Genomsnittlig vikt av information... 9 Figur 2 - Riskklassificering... 11 Figur 3 - Finansiellt gap... 13 Figur 4 - Intressentmodellen... 14 Tabellförteckning Tabell 1 - Riskklassificering... 11 Tabell 2 - Kreditscoring kontra ränta... 12 v

1. Inledning I detta avsnitt ges en inblick till studiens undersökningsområde. Först en bakgrundsbeskrivning som sedan övergår till problemdiskussionen. Detta leder sedan fram till studiens syfte, ett antal frågeställningar samt avgränsningar. 1.1 Bakgrund Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för vad som kallas små aktiebolag i Sverige. Innebörden av denna lagändring är att aktiebolag, som uppfyller kriterierna nedan, själva väljer huruvida en revision ska göras av deras årsredovisning och bokföring samt för granskning av ledningens förvaltning. Sedan 1980-talet har det varit lagstadgat att alla aktiebolag årligen ska granskas av en revisor, och detta lagkrav lever vidare för alla publika aktiebolag samt de övriga aktiebolag som inte definieras som små. (Regeringskansliet, 2010) Enligt Skatteverket (2011) är det endast företag som uppfyller minst två av nedanstående krav som kan inräknas som små aktiebolag och därmed kan undantas från revisionsplikten: Högst 3 anställda (i medeltal) Högst 1,5 miljoner kr i balansomslutning Högst 3 miljoner kr i nettoomsättning Denna lagändring berör ungefär 250 000 svenska aktiebolag, vilket är mer än 70 procent av Sveriges alla aktiebolag. Enligt en undersökning valde 73 procent av de nystartade aktiebolagen under det första kvartalet 2011 att använda sig av den nya möjligheten att avstå från revision. (E24, 2011) Lagändringen syftar till att företagen, så långt som möjligt, själva ska få avgöra vilka tjänster de behöver för sin organisation och förvaltning. För att lagändringen inte ska leda till ökade skattefel har det beslutats att Skatteverket ska få möjlighet att förelägga företag att lämna vissa uppgifter under löpande beskattningsår. Det innebär att Skatteverket kan göra kontroller och redan i ett tidigt skede uppmärksamma fel och brister i företagens räkenskaper. (Skatteverket, 2011) 1

1.2 Problematisering En nyligen publicerad dansk studie av Kleven et al. (2010) visar på att avsaknaden av revision inte bara är av godo. Det påvisas där att när en utomstående tredje part antingen rapporterar eller kontrollerar inkomster och avdrag är skattefusket lågt, medan det blir vanligare när det inte finns någon utomstående kontrollerande tredje part. Studien visar också att det inte främst är höga skatter som leder till skattefusk utan att det är möjligheterna att fuska som gör att företagare tar den chansen. Företag som inte låter sina räkenskaper granskas av en utomstående expert drabbas dessutom i högre utsträckning av omedvetna fel än de som låter få sina handlingar granskade (SOU 2008:32). Ett vanligt förekommande trångmål för många företag, både stora som små, är att de är i behov av externt finansierat kapital till sin verksamhet och tidigare forskning visar att bankutlåning utgör den allra viktigaste kapitalkällan för små och medelstora företag (Landström, 2003). Flera av de ledande svenska aktörerna inom företagsutlåning äger gemensamt kreditupplysningsföretaget UC AB (UC) och lägger stor vikt vid deras kreditscoring vid kreditgivning. Vid kreditscoring väger UC samman väsentlig information för att kunna ta fram en enda siffra som ska spegla ett företags kreditvärdighet. Vid kreditscoringen använder sig UC bland annat av insamlad data från boksluten i form av nyckeltal som konstruerats utifrån de olika bokslutsposterna Enligt UC hjälper utförlig och korrekt information kreditgivaren att bedöma riskerna för kreditförluster och andra problem, vilket ligger till grunden för bankernas prissättning på det utlånade kapitalet (Broomé et al., 1998; UC, 2011a). Det framtida dilemmat som UC står inför är hur de ska riskbedöma de uppgifter som nu erhålls från oreviderade bokslut, då forskningen tyder på att detta markant ökar felgraden samt det medvetna fuskandet (Kleven et al., 2010). Bankerna och kreditinstitutet ställs även de inför dilemmat om de ska prissätta utlånat kapital annorlunda för företag utan reviderade bokslut jämfört med de företag som väljer att ha reviderade bokslut. Osäkerheten blir större och trovärdheten lägre i oreviderade bokslut, vilket teoretiskt torde betinga en högre ränta då risken ökar för kreditgivaren (Broomé et al., 1998). 2

1.3 Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur kreditgivare kommer bemöta lagändringen av slopad revisionsplikten och se hur de kommer att prissätta utlånat kapital till de företagare som väljer att ansvara för räkenskaperna själva. 1.4 Frågeställningar Ur syftet har ett antal frågeställningar tagits fram, detta för att på bästa sätt kunna besvara syftet. Ser banker en ökad risk i företag utan reviderade bokslut? Kommer företag utan reviderade bokslut få tillgång till externt finansierat kapital via banker? Hur kommer oreviderade bokslut påverka prissättningen vid bankutlåning? 1.5 Avgränsningar Denna studie är avgränsad till att enbart omfatta aktiebolag trots att lagändringen av slopad revisionsplikt även i vissa fall kommer påverka företag med andra bolagsformer. Denna avgränsning motiveras med att en betydande stor majoritet av de bolag som kommer påverkas är aktiebolag. Geografiskt är den naturligt avgränsad till Sverige, då det är Sveriges lagstiftning som ändrats, men även till Östgötaregionen då det är där studien utförts. Då uppsatsens tidsomfattning ligger på tio veckor begränsas möjligheterna till att utföra en djupare studie. Av denna anledning har urvalet för studien begränsats till fyra intervjuer, tre med ledande banker samt med ett av de ledande kreditupplysningsföretag. 3

2. Metod I detta avsnitt redogörs den metod som använts för att uppnå syftet med undersökningen. Först beskrivs forsknings- och undersökningsansatsen, sedan valet av undersökningsobjekt, datainsamlingsmetod samt hur intervjuerna gått till. Slutligen tas metodproblem upp. 2.1 Forsknings- och undersökningsansats Enligt Bryman och Bell (2007) finns olika sätt att utföra en studie på, varav ett av alternativen är som en fallstudie. En fallstudie innebär att forskare undersöker en specifik situation mer djupgående och detaljerat, denna design tillåter även forskare att kombinera olika kvalitativa metoder (Bryman & Bell, 2005). Fallstudiebaserad forskning är övervägande kvalitativ i sin natur men detta hindrar inte forskare från att använda sig av kvantitativa inslag (Gummesson, 2004). Då syftet för denna studie är att undersöka en specifik situation djupare för att få en ökad förståelse och att svara på frågorna vad, hur och varför är det passande att vi valt att utforma den som en fallstudie (Bryman & Bell, 2005; Gummesson, 2004). Det finns två utgångspunkter att utgå ifrån när en forskningsuppsats ska skrivas, en kvantitativ metodansats och en kvalitativ metodansats (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2006). En kvantitativ metodansats används vid studier där information kan mätas eller ska värderas numeriskt, medan en kvalitativ metodansats används vid studier där en djupare förståelse för en viss situation vill skapas (Björklund & Paulsson, 2003). Då denna studie är utformad som en fallstudie är det passande att använda sig av en kvalitativ metodansats då vi i denna studie strävar efter att uppnå fördjupad förståelse inom det berörda området (Gummesson, 2004). Bryman och Bell (2007) tar upp en del kritik som bör beaktas vid användning av en kvalitativ metodansats. En av dessa är risken för subjektivitet. Ett sätt att lösa detta är att tydligt beskriva och förklara alla processer som utförts i studien. En annan aspekt som tål att kritiseras är svårigheterna i att upprepa studien vid ett senare tillfälle. Problemet uppstår till viss del då forskningen utgår från de författare som utför studien och inte utifrån en standardiserad mall. Även här kan riskerna minskas genom att tydligt beskriva i metodavsnittet hur alla delar genomförts och planerats, vilket försökt göras efter bästa förmåga uppsatsen igenom. Det finns olika sätt att nå slutsatser vid genomförande av en studie, dessa är induktion och deduktion. Induktion innebär att slutsatser dras från empirin och att en teori utvecklas för att 4

förklara detta. Deduktion innebär att forskaren istället utgår från befintlig teori som sedan jämförs och tolkas med den specifika empirin för studien. (Björklund & Paulsson, 2003) Denna studie använder sig av en deduktiv metodansats. Utifrån syftet med studien och befintliga teorier utformades två intervjumallar, en för UC och en för bankerna. Materialet från intervjuerna blev sedan grunden för studiens empiri. 2.2 Val av undersökningsobjekt Till den här uppsatsens syfte passar det att undersöka hur kreditgivare, samt det företag de hämtar sina kreditupplysningar från, anser att revisionspliktens avskaffande kommer påverka priset på bankfinansierat kapital. Då revisionspliktens avskaffande är en relativt ny företeelse, lagändringen genomfördes i november 2010, är det väntat att bankerna ännu inte sett några stora förändringar. Med anledning av detta har några av de största svenska bankerna, Handelsbanken, SEB och Swedbank, samt även UC, valts ut till att intervjuas. En intervjurespondent med lämplig befattning har kontaktats på vardera banks lokala kontor i Linköping och Norrköping, samt på UC:s huvudkontor i Stockholm. 2.3 Datainsamling De intervjuer som hölls med bankerna och UC utgör empiridelen, och därmed också studiens primärdata. Primärdata innebär att materialet samlats in i syfte att användas i den aktuella studien (Björklund & Paulsson, 2003). Enligt Gummesson (2004) innehåller i stort sett alla fallstudier individuella intervjuer och utgör också ofta själva kärnan för empirin. För att få ut ett så bra material som möjligt har intervjuerna varit semistrukturerade. Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuaren har ett antal generella frågor att utgå ifrån men även att intervjuaren har möjlighet att ändra frågorna eller ställa följdfrågor under själva intervjun (Bryman & Bell, 2007). Detta öppnade även upp för intervjurespondenterna att på eget initiativ tillägga något de ansåg vara av värde. Den teoretiska referensramen baseras av sekundärkällor i form av litteraturstudier samt information från Internet. Enligt Björklund och Paulsson (2003) är litteraturstudier en slags sekundärkälla och är ofta väldigt effektivt då den teoretiska referensramen kan byggas upp med hjälp av detta. De poängterar dock att det är viktigt att tänka på att informationen inte samlats in i syftet för denna studie och därmed kan vara vinklad eller skapad utifrån ett annat 5

syfte. I denna studie har, utöver litteratur, även tidigare forskning samt artiklar om vad den nya revisionsplikten innebär använts. 2.4 Intervjuer Bryman & Bell (2007) tar upp ett antal olika sätt som en intervju kan utföras på. Bland dessa finns semistrukturerade intervjuer, som är det sätt intervjuerna i denna studie är utformade. De intervjuer som hölls var med en produktspecialist som varit med och utformat kreditscoringsmodellen hos UC, samt rådgivare vid eller ansvariga för företagsutlåning hos Handelsbanken, SEB och Swedbank. Bryman & Bell (2007) anser att intervjuer bör bli inspelade och transkriberade då det bland annat hjälper intervjuarens minne, ger möjlighet för en ordentlig granskning av vad intervjupersonen sagt samt tillåter data att återanvändas på andra sätt än vad författaren tänkt från början. Intervjuerna har i denna studie spelats in och lyssnats igenom ett flertal gånger i samband med att empirin skrivits, men har ändå valts att inte transkriberas. Detta eftersom syftet med intervjuerna har varit att få en känsla för ämnet snarare än att få siffror eller annan fakta där exakta citat är av stor betydelse. Intervjuerna varade i cirka 30 till 45 minuter och har skett på respektive bankkontor samt på UC:s kontor. Detta sätter respondenten i en trygg miljö och styrker på så vis intervjun. Då det handlat om semistrukturerade intervjuer har en intervjuguide med generella frågor skapats, se bilaga 1 och 2. I de fall då frågorna efterfrågades före intervjun skickades intervjuguiden till intervjupersonerna några dagar innan den ägde rum. Intervjusvaren speglar respektive respondents åsikter snarare än koncernövergripande bestämmelser, detta eftersom fenomenet är relativt nytt så finns ingen utvecklad praxis inom företagen ännu. 2.5 Metodproblem Det finns två kriterier som används för att påvisa en studies tillförlitlighet och trovärdighet, dessa kallas reliabilitet och validitet (Arbnor & Bjerke, 2006; Björklund & Paulsson, 2003; Bryman & Bell, 2007; Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2006). Reliabilitet innebär att det utslag som fås utav en mätning ska vara tillförlitligt och stabilt (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2006). Det innefattar även hur väl studien går att upprepa och 6

få ett liknande resultat (Bryman & Bell, 2007). Arbnor och Bjerke (2006) menar även att reliabilitet kan kontrolleras direkt genom att upprepa mätningen. Enligt Björklund och Paulsson (2003) kan en studies reliabilitet ökas genom att de val som görs motiveras och beskrivs tydligt i metodkapitlet, det blir då lättare för någon annan att utföra en studie på samma sätt. För att öka denna studies reliabilitet har alla processer som skett och alla de val som gjorts under studiens gång beskrivits i metodkapitlet. Intervjuguiderna som använts i intervjuerna finns även tillagda som bilagor vilket ökar reliabiliteten ytterligare. Validitet är enligt Eriksson och Wiedersheim-Paul (2006) det viktigaste kravet på en undersökning. Med validitet menas hur väl teori och empiri matchar varandra samt hur väl empirin går att generalisera (Bryman & Bell, 2007). Arbnor och Bjerke (2006) menar att validiteten blir hög om undersökningen vänt sig till de källor som har den bästa tillgången till den information som efterfrågas. Detta har i studien försökt uppnås genom att hålla intervjuer med erfarna rådgivare vid företagsutlåning på respektive bank. Björklund och Paulsson (2003) hävdar att genom att ställa icke-vinklade frågor vid intervjuer samt att utgå från flera perspektiv ökas validiteten ytterligare. Detta har försökt uppnås genom att skapa en neutral men samtidigt fokuserad intervjuguide så att läsaren själv, efter att ha tagit del av frågorna, kan avgöra trovärdigheten. Dessutom har validiteten ökats genom att det i den teoretiska referensramen tas upp olika teorier från olika källor. 7

3. Teoretisk referensram I detta avsnitt tas de teorier och modeller upp som använts i arbetet. Först information om kreditbeslut, därefter tas riskdifferentierad prissättning, små företags svårigheter med externt finansierat kapital, intressentmodellen, resursberoendeteori samt information om skattebortfall. Slutligen diskuteras även teorikritik. 3.1 Externa kreditbedömares inverkan på kreditbeviljningsprocessen Kreditbeviljningsprocessen för de fyra största bankerna i Sverige är snarlik enligt Riksbanken (2001). Mindre krediter handläggs och beviljas på lokal nivå medan större krediter måste godkännas på högre instans. För mindre krediter används ofta en schabloniserad bedömning med hjälp av en modell från UC snarare än att banken gör en intern riskklassificering som vanligen görs vid större krediter. (Riksbanken, 2001) Enligt Silver (2003) är en av de största diskussionen beträffande bankers utlåningsverksamhet vilken typ av information bankerna ska basera sina kreditbeslut på. Kärnan i debatten utgörs av huruvida besluten ska byggas på kvantifierbar information eller en blandning av kvantifierbar och icke kvantifierbar information. Den icke kvantifierbara informationen är sådana data som inte lätt låter sig kvantifieras. De finns flera kommersiella modeller för kreditbeslutsfattande som bygger dessa på kvantitativ data som lätt kan inkorporeras i matematiskt genererade formler. Silver (2003) menar att det rent teoretiskt går att fatta kreditbeslut utan att ens träffa företagets ägare och enligt honom finns det många förespråkare för helt automatiserade kreditbeslutsprocesser. 3.1.1 UC Risk Företag För att ge en ökad förståelse för hur en extern kreditbedömning fungerar har vi valt att nedan beskriva UC:s modell Risk Företag. UC är Sveriges marknadsledande företag inom försörjning av kreditinformation och ägs gemensamt av SEB, Handelsbanken, Nordea, Swedbank, Danske Bank, Ålandsbanken samt Länsförsäkringar. (UC, 2011b) UC har sedan 1991 haft en utvecklad modell för att kunna bedöma företags affärsrisk, denna kallas scoring. Scoring är en metod som väger samman väsentlig information för att kunna ta fram en enda siffra som speglar en persons eller ett företags kreditvärdighet. Deras modell 8

bygger på statistiska metoder och modellen har utvecklats ur en stor mängd data som de strävar efter att strukturera på ett optimalt sätt. Detta innebär att scoring väger ett stort antal positiva och negativa egenskaper mot varandra. Utöver sammanvägningen strävar de efter att den score som fastställs ska upplevas som logisk och förstålig av dess användare, vilket oftast är kreditgivare. (UC Risk Företag, 2011) Enligt UC är den huvudsakliga fördelen med scoring jämfört med andra automatiska beviljningssystem, som exempelvis kreditmallar, hög precision och att scoren rangordnar kreditsökande/kredittagare efter den kreditrisk som de utgör. Detta i sin tur innebär att ett marginalresonemang kan tillämpas såsom att de till exempel beviljar alla krediter som är lönsamma eller att olika strategier kan tillämpas beroende på kreditrisken så som riskbaserad räntesättning. Genom enkla analyser kan användaren på så sätt justera sin kreditbeviljning utifrån önskad kreditrisk eller beviljningsgrad. (UC Risk Företag, 2011) Modellen som UC Risk Företag använder sig av bygger på att den insamlade informationen delas upp i fyra olika grupper: bokslut, betalningsanmärkningar, styrelse samt övrig information. De exakta uppgifterna som ingår i varje grupp, och den betydelse en och samma uppgift tillmäts för att prognostisera kreditrisken, skiljer sig dock mellan olika typer av aktiebolag. Exempelvis viktas bokslutsinformationen tyngre för stora bolag jämfört med små, medan styrelseinformationen viktas tyngre för små bolag jämfört med stora. Figuren nedan illustrerar den genomsnittliga vikten som informationen har i UC Risk Företag. Figur 1 - Genomsnittlig vikt av information (Källa: UC Risk Företag, 2011) 9

Informationen i de olika delarna består av: Bokslutsinformation: Från boksluten används främst nyckeltal som konstruerats utifrån de olika bokslutsposterna. Utöver nyckeltal finns det bokslutsposter som i sig är av intresse, till exempel omsättning och storlek på det egna kapitalet. Information från förvaltningsberättelsen, revisionsberättelsen och noter har också visat sig bidra signifikant till scorekortens prestanda. Betalningsanmärkningsinformation. UC:s erfarenhet är att betalningsanmärkningar och skuldsaldon hos Kronofogden har ett stort förklaringsvärde när det gäller prognosen av framtida obestånd. Ett vanligt mönster är att frekvensen på anmärkningar och ansökningar samt storleken på skuldsaldot ökar innan ett bolag kommer på obestånd. I UC Risk Företag har man beaktat anmärkningar och ansökningar i fyra dimensioner antal, belopp, aktualitet och typ. Både förekomsten av och storleken på skuldsaldot ökar risken för obestånd, vilket beaktas i UC Risk Företag. Styrelseinformation: Uppgifterna om styrelsen är av vikt när det gäller att förutsäga obestånd, särskilt för mindre- och medelstora bolag. Informationsgruppen kan delas in i två kategorier; allmän information och individspecifik information. Till kategorin allmän information hör sådant som rör styrelsen i sin helhet. Här ingår information om antal ledamöter, avgångar och brister i styrelsen. I kategorin individspecifik information utnyttjas uppgifterna kring de enskilda ledamöterna i bolaget. Exempel är bland annat inkomst, förmögenhet, anmärkningar, skuldsaldo och engagemang i obeståndsbolag. Denna information är framförallt intressant för mindre bolag i betydelsen få anställda, få styrelseledamöter och liten omsättning. Detta eftersom ägare, styrelse, ledning och anställda då ofta är samma personer. Övrig information: Hit hör uppgifter som bransch- och koncerntillhörighet, ålder, avregistrering för F-skatt av myndighet, upplysningar som tidigare beställts hos UC och all annan relevant information som inte passar in under någon av de övriga rubrikerna. 10

Riskklass Risk Riskprognos i procent 5 Mycket låg risk <0,03 0,24 4 Låg risk 0,25 0,74 3 Normal risk 0,75 3,04 2 Hög risk 3,05 8,04 1 Mycket hög risk 8,05 >99 Tabell 1 Riskklassificering (Källa: UC Risk Företag, 2011) Den insamlade informationen sammanställs sedan och företaget erhåller ett värde mellan 0 och 100 procent. Ju högre värde desto större är risken för att företaget ska hamna på obestånd och därmed förorsaka kreditförluster. Riskprognos presenteras bland annat i UC:s företagsupplysning tillsammans med UC Riskklass. UC Riskklass antar värdena 1 5 och är endast en gruppering av företagen i fem klasser utifrån UC Riskprognos. Företag med lägst kreditvärdighet, och därmed högst UC Riskprognos, har en UC Riskklass som är 1 medan de med högst kreditvärdighet har en UC Riskklass som är 5. Genom att använda UC Riskklass vid kreditgivning hävdar UC att kreditgivarna får en snabb överblick av kreditrisken och kan på så sätt enklare fatta trygga affärsbeslut. Det som sker är att UC Riskprognos ger en prognos av risken för obestånd grundat på vad företag med likartade egenskaper historiskt uppvisat. (UC, 2010) Figur 2 - Riskklassificering (Källa: UC Risk Företag, 2011) 3.2 Riskdifferentierad prissättning Tanken bakom riskdifferentierad prissättning är att kreditgivaren ska ha en högre säkerhetsmarginal och en högre prissättning vid utlåning till personer eller företag som har en hög kreditrisk och en lägre säkerhetsmarginal samt prissättning för de med låg kreditrisk. Genom att basera priset på gäldenärens kreditrisk ska kreditgivaren kunna erbjuda rätt pris till 11

rätt motpart, vilket är tänkt att bidra till att fler kreditvärdiga personer och företag beviljas kredit. (UC, 2011b) UC menar vidare att det blir allt vanligare att utlåningsinstitut väljer att använda sig av riskdifferentierad prissättning för att optimera sina erbjudanden till kund. Riskerna för en bank som väljer att inte tillämpa denna metod utan istället erbjuder samma pris till samtliga låntagare riskerar således att erbjuda marknadens bästa villkor till låntagare med hög kreditrisk, medan låntagare med låg kreditrisk väljer ett ännu bättre villkor hos det företag som tillämpar riskdifferentierad prissättning. (UC, 2011) Tabellen nedan visar ett exempel på förhållande kreditscoring kontra ränta. Score Pris/ränta 0,1 0,5 4 % 0,6 1,2 6 % 1,3 2,2 9 % 2,3 3,5 13 % 3,6 6,8 18 % 6,9 14,9 24 % 15 - Avslag Tabell 2 - Kreditscoring kontra ränta (Källa: UC, 2011a) 3.3 Små företags svårigheter till externt finansierat kapital Ett av de viktigaste problemen små företag har att handskas med i sin verksamhet är att få tillgång till externt finansierat kapital från banker och riskkapitalförsörjare. Det finns flera anledningar till detta där vissa bedömare hävdar att den främsta anledningen är att svenska småföretag i regel har lägre soliditet och lönsamhet än likartade företag i många andra länder, vilket ger dem dåliga förutsättningar att erhålla krediter i banksystemet. (SOU 1998:93) Andra bedömare, exempelvis Landström (2003), menar att den främsta anledningen till små företags svårigheter med extern kapitalanskaffning är att det föreligger informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare. Enligt Landström (2003) hävdades det redan på 1970-talet att företagare och finansiären har inte tillräcklig kunskap om 12

varandra finansiären förstod inte företagen och företagens situation, och företagen hade otillräckliga kunskaper om de olika finansiella möjligheterna samt hade svårigheter att tillfredställa finansiärernas krav på information (Landström, 2003, s. 11) Figur 3 - Finansiellt gap (Källa: Landström, 2003, s. 14) 3.4 Intressentmodellen Med organisationens intressenter avses de individer, grupper och organisationer som i något avseende har en utbytesrelation med organisationen (Bruzelius & Skärvad, 2004, s 73). Företag är beroende av att intressenterna är villiga att medverka i företagets verksamhet och intressenterna är mer eller mindre beroende av företaget för att få sina behov tillfredställda. Intressenternas mål och krav för medverkan är inte alltid förenliga utan många gånger konkurrerande. (Bruzelius & Skärvad, 2004) Dessa olika aktörer är bara intresserade av att medverka så länge de anser att utbytet är positivt för dem. Företagande handlar till mångt och mycket för ledningen om en ständig balansgång då de kontinuerligt måste se till att alla intressenter upplever utbytet som positivt. (Greve, 2003) Alla intressenter har dock inte samma beroendeförhållanden och samma inflytande över företaget vilket tvingar företaget till prioriteringar (Bruzelius & Skärvad, 2004). 13

Figur 4 - Intressentmodellen (Källa: Intressentmodellen, 2011) Bruzelius och Skärvad (2004) menar att de olika intressenterna bidrar och kräver följande: Ägarna: bidrar till verksamheten genom att satsa kapital i företaget och löper därmed risk att förlora detta kapital. De ställer sålunda krav på att kapitalet och de materiella resurserna förvaltas och utvecklas väl. Anställda: bidrar med sitt arbete och vill ha skälig ersättning för denna insats. Kunderna: bidrar genom att köpa och betala för de varor och tjänster som företaget erbjuder. De kräver goda varor och tjänster till rimliga priser, leveranssäkerhet m.m. Leverantörerna: bidrar till företagets verksamhet genom att förse företaget med varor och tjänster. De vill som kompensation för detta handla med en stabil och säker kund, som är en god betalare. 14