2015-05- 22 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 Bästa vänner, För det första vill jag tacka för inbjudan att delta på er årsstämma. För det andra vill jag tacka för den fantastiska lunchen det är inte varje dag som man får äta Kalixlöjrom och halstrad sik à la Bucht. Jag har halstrat många sikar genom åren och jag måste säga att den här var väldigt lyckad! Vänner, Låt oss nu gå in på politik! Jag vill nu ta upp ett faktum som de flesta av er säkert redan känner till, nämligen att den här regeringen har valt att lägga ner Landsbygdsdepartementet och flytta frågorna därifrån till Näringsdepartementet. Detta har vi gjort för att frågor som livsmedel och fiskerifrågor är näringsfrågor och inget annat. Dessutom är det en enorm fördel för mig att ha nära till näringsminister Damberg, infrastrukturminister Johansson och bostads- och
2 stadsutvecklingsminister Kaplan, eftersom deras sakområden är otroligt viktiga för landsbygden. Som landsbygdsminister ansvarar jag för hela landsbygden, både fisket och vattenbruket, jordbruket, skogen, jakten och rennäringen och självklart alla de näringsidkare som finns inom dessa områden, såsom fiskberedningsindustrin. Jag anser att det är viktigt att alla dessa näringar jobbar i symbios för att vi ska fortsätta att ha en levande landsbygd och kustområden i Sverige. Jag ska nu tala om framförallt följande tre saker: - För det första: den nationella livsmedelsstrategin som jag och regeringen arbetar med. - För det andra: EU:s gemensamma fiskeripolitik - Och för det tredje: tillgången till importerad fiskråvara. Mötesdeltagare, En av de saker som jag lägger mycket av min tid på är arbetet med att skapa en livsmedelsstrategi som sträcker sig över hela livsmedelskedjan. I denna strategi ser jag fisket och vattenbruket som centrala komponenter som kommer att spela en viktig roll. Beredningsindustrin är givetvis en viktig del i detta.
3 Livsmedelsstrategin bygger vidare på en konkurrenskraftsutredning som tillsattes av den förra regeringen 2013 och som presenterades i mars tidigare i år. Denna utredning berörde inte fisket och vattenbruket men det är givetvis av yttersta vikt att även dessa viktiga näringar kommer in i strategin, vilket vi arbetar på med full kraft. Syftet med livsmedelsstrategin är att öka sysselsättningen och tillväxten i livsmedelskedjan, att öka produktionen av livsmedel samt att öka den ekologiska och miljöinriktade konsumtionen av livsmedel. Dessutom måste vi öka den alldeles för låga självförsörjningsgraden i Sverige. Min ambition är att lansera strategin under våren 2016. För mig är det viktigt att livsmedelsstrategin är väl förankrad bland alla aktörer i landet och då menar jag såväl organisationer, branschföreträdare, akademi, stat och över partigränser. Som ett led i detta har vi under våren sex stycken regionala träffar i landet som ger oss viktig input till en konkurrenskraftig livsmedelsstrategi. Den 5 juni kommer vi att ha en regional träff i Vara och det är länsstyrelsen i Västra Götaland och landshövding Lars Bäckström som står som värdar. Ni är alla varmt välkomna att delta, leta på nätet så hittar ni hur ni gör för att anmäla er eller prata med Lars i någon paus här i dag så kan han säkert hjälpa er att hitta rätt, eller hur Lars?
4 Bästa vänner, Låt mig nu gå in på det som jag kommer att ägna mest tid åt i mitt tal: EU:s gemensamma fiskeripolitik. De senaste åren har varit mycket händelserika inom fiskeripolitiken. 2013 presenterade kommissionen ett förslag på reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Efter flitiga förhandlingar är vi nu i stadiet att införa den nya gemensamma fiskeripolitiken. Jag ska nu säga några ord om de saker som jag tycker är de absolut viktigaste resultaten av och jag ska börja med maximalt hållbart uttag, MSY. MSY är ett mycket viktigt mål i den nya fiskeripolitiken. Samtliga EU:s medlemsstater har förbundit sig att uppnå detta i första hand till 2015, och allra senast 2020. Maximalt hållbart uttag innebär att man beräknar de största möjliga fångster som kan göras ur ett visst bestånd under en obegränsad tidsperiod utan att beståndet skadas. Genom att förvalta bestånden enligt denna princip kan man bedriva ett långsiktigt hållbart och rationellt fiske. Detta resulterar i större bestånd och större fångstmöjligheter och även större inkomster för fiskenäringen. Och detta, ett hållbart nyttjande, är ju grundförutsättningen för näringens fortlevnad. Det garanterar att fiskerinäringen över tid bidrar till hållbar tillväxt och sysselsättning.
5 I och med reformen kan vi också börja anta förvaltningsplaner för olika arter. Först ut är en flerartsplan för Östersjön. Regeringens ambition är naturligtvis att förvaltningsplaner ska finnas för de viktiga kommersiella arterna och detta arbetar vi för inom EU och även i kontakterna mellan EU och Norge. En annan viktig del av EU:s reformerade fiskeripolitik är regionaliseringen. Reformen har två syften: att komma ifrån mikroförvaltningen på unionsnivå samt att se till att reglerna är anpassade till de särskilda förhållandena i varje fiske- och havsområde, alltså varje region. Regionaliseringen kan bygga på ett redan existerade samarbete mellan medlemsländerna som Baltfish eller Scheveningengruppen. Genom att delta aktivt i båda dessa grupper är min uppfattning att Sverige får ännu större möjlighet att arbeta för en hållbar förvaltning i vårt närområde. Mötesdeltagare, En annan ambitiös del av den nya fiskeripolitiken är det gradvisa införandet av en landningsskyldighet. Detta har redan startat 2015, med Östersjön och pelagiskt fiske. Tyvärr har EU- regelverket släpat efter, men vilken dag som helst finns de grundläggande reglerna på plats.
6 Här finns nu en möjlighet att få stopp på ett tidigare slöseri med resurser, men det är en utveckling som också kommer att ta tid. Regeringen har därför satsat 38 miljoner på utveckling av mer selektiva redskap under en fyraårsperiod, för att underlätta genomförandet av landningsskyldigheten. Jag besökte faktiskt Smögen i februari och hälsade bland annat på hos Nordens Trålbinderi där jag fick ta del av deras imponerande arbete med selektering. För att skapa flexibilitet för fisket under landningsskyldigheten finns det nu även möjligheter att frivilligt överlåta årsransoner mellan fartyg. Det är en åtgärd som behövs för att klara utmaningen med att alla fångster måste landas. Oavsett de åtgärder som vidtagits innebär landningsskyldigheten en stor utmaning för fisket. Nu har vi infört ett antal verktyg på nationell nivå, men vi måste vara beredda att reagera på situationer som uppstår längre fram. Det är också viktigt att fortsätta titta på möjliga åtgärder för att anpassa strukturen i flottan, för att skapa förutsättningar för ett lönsamt fiske och för levande kustsamhällen. Vänner, Jag tycker att det är glädjande att det i den nya marknadsordningen uttryckligen anges att den ska kopplas tydligare till de allmänna målen i den gemensamma
fiskeripolitiken. Jag anser att alla inblandade aktörer måste ta sitt ansvar för att bidra till en hållbar fiskeriförvaltning. 7 Som ni vet innebär den nya marknadsordningen att reglerna kring konsumentinformation har utökats. När konsumenterna vet vilken produktionsmetod som har använts, i vilket område fisken är fiskad samt fångstdatum, finns det en förutsättning för konsumenterna att ta ett medvetet beslut. En lyckad fiskeriförvaltning leder till ett hållbart fiske, vilket som sagt är en förutsättning för att konsumenterna ska vilja äta fisk. Det finns ypperliga möjligheter för fiskbranschen och fisket att gemensamt putsa på den image som är så viktig i en näringsverksamhet. Mervärden i form av miljömärkning, såsom MSC och KRAV, tror jag har oerhört stor betydelse för konsumenterna. Jag tror att detta är rätt väg att gå för att skapa mervärden för fisken, fiskprodukter och företag, stora som små. Mötesdeltagare, För fiskerinäringen är unionens viktigaste finansiella instrument den europeiska havs- och fiskerifonden. Den nya programperioden löper från 2014 till 2020 men förseningarna inom EU- lagstiftningsprocessen har gjort att programframtagandet också blivit försenat.
8 Regeringen överlämnade ett förslag till havs- och fiskeriprogram den 1 april i år. Nu hoppas vi att snart få kommissionens synpunkter på vårt förslag för att kunna påbörja eventuella förhandlingarna med kommissionen. Vi jobbar naturligtvis för att godkännandet ska vara klart så snabbt som möjligt. Det svenska havs- och fiskeriprogrammet innehåller åtgärder som bland annat understödjer genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken, och som vi tror är väldigt viktigt för fiskebranschen. Till exempel ger programmet möjlighet till olika stöd kopplat till införandet av landningsskyldigheten, såsom stöd för införande av överlåtbara fiskerättigheter, för utveckling och investering i selektiva redskap och hantering av oönskad fångst. Det finns naturligtvis mycket mer att säga om EU:s nya gemensamma fiskeripolitik, men jag ville åtminstone ge er en bild av viktiga beståndsdelar som vi nu har på bordet. Bästa vänner, Det tredje och sista ämnet som jag ska ta upp i mitt tal är en fråga som jag vet är väldigt viktig för er som beredningsindustri, men framförallt för alla konsumenter i Sverige, och det är tillgången av importerad fiskråvara, särskilt från Norge. Denna import påverkas av de tullkvoter
9 som bestäms inom EU, både när det gäller tillgången och kostnaderna. För mig är det viktigt ur ett frihandelsperspektiv men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att begränsningarna ska vara så få som möjligt. Den förordning som reglerar de autonoma tullkvoterna kommer att förhandlas i rådsarbetsgrupper och rådet under sommaren och tidig höst. Den nuvarande förordningen slutar att gälla vid årsskiftet och då är ambitionen att den nya ska vara färdigförhandlad och finnas på plats. Detta arbete är viktigt för mig då jag ser att det är av oerhörd vikt att de svenska företagen kan konkurrera på lika villkor. Vi har ännu inte sett något utkast till förslag från kommissionen men vi har spelat in de synpunkter som är av särskild vikt för Sverige. Då tänker jag främst på råvaror som sill, räkor, sillrom och sötvattenkräfta. Jag har dock förstått att kommissionen kanske inte helt har tillgodosett våra önskemål, främst vad gäller sillen. Men som sagt, kommissionen har inte presenterat något förslag från medlemsstaterna ännu. Sveriges synpunkter står kvar som de har gjort tidigare och jag kommer att jobba för att utkomsten av förordningen ska vara i linje med de önskemål som vi skickade till kommissionen det vill säga att behålla dagens kvoter för räkor, fiskrom och sill samt införa en ny kvot för sötvattenskräftor.
10 Bästa vänner, Jag har i mitt tal framförallt berört följande tre saker: den nationella livsmedelsstrategin, EU:s gemensamma fiskeripolitik samt tillgången till importerad fiskråvara. Det finns mycket mer att säga om dessa viktiga områden och jag ville framförallt ge er en bild av vad jag tycker skall vara viktiga beståndsdelar i fiskeripolitiken. En fiskeripolitik som berör oss alla, såväl konsumenter, fiskare som beredningsindustri. Snart stundar det en fantastisk svensk sommar som jag hoppas att ni alla får njuta av den själv ska jag njuta bland annat genom att fiska (vad för fisk och hur ska du tillaga den?). Tack för att jag fick ordet och jag ser fram emot intressanta diskussioner under eftermiddagen!