Släkt, vänner och makt En studie av elitens politiska kultur ill 00-talets Danmark LARS HERMANSON With an English Summary Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet, för avläggande avfilosofiedoktorsexamen, framlägges till offentlig granskning fredagen den 9 juni 2000 kl. 14.00 i Stora Hörsalen, Humanisten. Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg, 24 Göteborg 2000
INNEHÅLL INLEDNING OCH SYFTE 1 Lämningar av ett elitkollektiv 4 i Förändringar inom den europeiska elitens struktur 7 Det danska 1100-talets politiska toppskikten elit bestående av släktingar och vänner 9 Syfte 12 I. DANMARK, IIOO-TALET OCH EUROPA 15 Det danska 1100-talet: historiesyn, utvecklingsperspektiv och förklaringsmodeller 15 Den tredelade samhällsformationen 17 Några europeiska infallsvinklar och synsätt 22 Det statscvolutionistiska synsättet 23 Synen på aristokratins roll inom den medeltida maktstrukturen 24 Den institutionella, hierarkiska modellen 27 Nya perspektiv 29 Norden och Västeuropa: likheter och olikheter 35 Norden och Europa: statsutveckling och social struktur 36 Nya infallsvinklar inom den nordiska medeltidsforskningen 38 En förändrad syn på källmaterialet 42 II. AVHANDLINGENS UPPLÄGGNING 45 Utgångspunkter 45 Disposition 47 Kungar och drottningar i Danmark 1080-1241 49 III. MAKTFÖRHÅLLANDEN UNDER KUNG NIELS OCH DROTTNING MARGARETAS REGERING 1104-1134 51 Bilden av Niels kungadöme i källor och historieskrivning 51 En expanderande kungamakt? 54 "nisi ante principes Danorum atque magnates" 57 En alternativ infallsvinkel, problemformulering och metod 59
Olika former av maktutövning 61 Den delegerade makten 63 Kretsen kring^kungen: Camerarius: "den civile hovämbetsmannen" 65 Kungens "lokala ombudsmän": stabularii och villici 67 Stallarna 68! 1100-talets villici kungens administrativa tjänstemän? 72 Konklusion: Kungens camerari, stabularii och villici: delar av en hierarkisk ämbctsmannaorganisation? 78 Det tidiga 1100-talets regionala befattningshavare ett tvärsnitt 80 Prefektoratet i Slesvig 81 Befattningsområdena "Småöama", Götaland och Halland 84 Den etablerade bilden 86 Elitens övriga komponenter: magnatkollektiven 88 Det privata maktunderlaget 89 Kungaättlingarnas sociala nätverk 92 Konspirationerna mot Knud Lavard 92 "Den ädla drottning Margareta " 99 Kungaättlingarnas resursunderlag 102 Släkt strategier 105 Margareta Ingesdotter en "Fredkulla"? 108 Strategen Henrik Skatclar 112 Knud Lavard: "dux totius Daciae rex obotritorum" 115 Behovet av ryktbarhet: Piratica, Felicitas och Liberalitas 119 De utländska vänskapspakterna 123 "Att bygga sitt näste": Harald Kesje och Erik Emune 127 Erik Ejegods maktfördelningspolitik 129 Harald Kesjes handlingsstrategier 131 Konkurrensen mellan Harald Kesje och Erik Emune 134 Konklusion: Den expanderande kungamakten och det konservativa motpartiet 136 Två olika nätverk: titelinnehavarna Erik av Falster och Ubbe 138 Det "välbördiga paret" Erik och Cecilia 138 Kungamågen Ubbe Esbernsen 141 Konklusion: de regionala befattningshavarna kungliga representanter eller politiska allianspartner? 146
De aristokratiska elitkollektiven 147 Skjalm Hvidc: fostringsåtagande och maktdelning 149 Den själländske "reformfursten" Peder Bodiisen 154 Trundkollcktivet ett maktbärande skikt i riket 159 Magnatgrupperingafna och kyrkan 165 Hakon Sunnivasen: eder, härkomst och lojalitetsförhållanden 168 Kvinnornas roll vid skapandet och vidmakthållandet av elitgrupper 172 Nyckeln till en plats inom eliten 173 Sammanfattning: förhållandet släkt, vänner och makt under kung Niels och drottning Margaretas regering 176 Delegerad och delad makt 177 Konkurrensen om materiella resurser 178 Icke-matericlla resurser som maktmedel 179 Den horisontella släktgruppen 180 Konklusion: En sociopolitisk förklaringsmodell 184 IV. DET VALDEMARISKA KUNGADÖMET - EN NY MAKTSTRUKTUR? 187 Perioden, forskningen och Saxo 187 Bilden av den valdemariska statens uppkomst: Ringstedfesten år 1170 188 En nytolkning av Saxos Gesta Danorum: problemformulering och metod 189 Saxos Gesta Danorum en propagandaskrift för den starka kungamakten? 190 Skjalmkollektivet 191 Saxos kungaporträtt 193 Rådgivarna: kungens vänner och bundsförvanter 197 Saxos idealbild av politiskt handlande 202 Beskrivningen av Ringstedfesten 204 Fäderneslandet och den kollektiva insatsen 206 Konklusion: Kungen, skjalmkollektivet och kungadömet 207 Nya nätverk, dubbla lojaliteter och brutna allianser 209 Två kungasöners nätverk 212 Ett allianssystem rasar samman 214 Gåvor och amnestipolitik 216 Två olika härskartekniker 218 De avgörande alliansskiftena 220 Konklusion: Segern ett resultat av nya handlingsstrategier? 224
Vinnare och förlorare 226 Segerherrens nåd och clementia 226 De sociala nätverkens värde: Peder Ttiorstensen, Torben och medlaren Absalon 229 Motståndet på riksnivå: konflikt och konflikthandhavande 1161-1180 233 Konflikten med ärkebiskop Eskil en kamp mellan regnum och sacerdotium? 233 Med lagen som maktinstrument: utrensningarna 1167-1180 236 Motreaktionen i Skåne 241 Politiken i Skåne ett försök att etablera en ny styrelseform? 242 Skjalmkollektivets dynamiska politik: från släktskapsplanering till territoriell expansion i kungens namn 243 Sammanfattning: det valdemariska kungadömet - en ny maktstruktur? 246 Ett kungarike av Guds nåde? 249 V. EUROPA, IIOO-TALET OCH DANMARK 251 En allmäneuropeisk härskarideologi 251 Bilden av kungen och kungadömet i lagar och diplom 253 Den hierarkiska härskarordningen och det kollektiva styret 254 SUMMARY 259 REFERENSER 269