Snabbrepetition av vikingatiden

Transkript

1 Snabbrepetition av vikingatiden - Vikingatiden är en tidsperiod som varade mellan ungefär år 800 och Det kan stå lite olika i olika texter, men så står det i din historiebok. - Författare och historiker uppfann vikingatiden under och talen för att visa att nordborna (nordborna= de som kommer från Norden, Norden = Sverige, Danmark, Norge, Island och Finland) varit berömda förr. - Tidslinje: Den kristna tiden i Norden börjar VIKINGATIDEN Vikingatiden uppfinns År: NUTID - Anfallet mot ön Lindisfarne brukar ofta räknas som början på vikingatiden. Klostret på ön rånades, munkar och bönder dödades och unga människor togs till fånga för att säljas som trälar. - Slutet på vikingatiden har i er lärobok satts till år 1100 för att då hade de flesta i Sveariket blivet kristna. - De flesta människorna i Norden var bönder. - Stormän (och storkvinnor) var rikare än vanliga bönder och bestämde mer. De rikaste hade egna krigare. Krigarna behövdes för att försvara sig mot rövare och andra stormän eller för åka iväg och plundra. - Man kunde äga människor. Sådana slavar kallades för trälar. - Bönderna tillverkade det mesta av vad de behövde själva, till exempel mat, kläder, skor, möbler, hus, redskap och korgar. - Det fanns hantverkare som var specialister på att tillverka vissa saker också, till exempel smeder som tillverkade verktyg och vapen av järn. - Ofta hade männen särskilda arbetsuppgifter och kvinnorna andra. Kvinnorna gjorde saker som hade mer med mat och kläder att göra. - Om mannen var bortrest så bestämde hans fru över gården och alla som arbetade där. - Kvinnor från de rikaste familjerna hade mer att säga till om och kunde vara hövdingar och ibland krigare också (fast det var ovanligt). - Bönder och stormän reste till möten med människor från andra byar. Dessa möten kallades ting. Det oftast bara män som bestämde saker på tinget, men rika kvinnor som inte var gifta kunde också göra det. Stormännen hade mest att säga till om på tingen.

2 - Det var vanligt att släkter bråkade med varandra. Om någon i den ena släkten gjorde något mot någon i den andra släkten, så hämnades den andra släkten. - Det fanns handelsmän som reste ut för att köpa och sälja saker. De reste till marknader i Norden och övriga Europa. En del reste till Asien också. Handelsmännen kunde sälja pälsar från Norden dyrt till arabiska köpmän och köpa med sig fina tyger tillbaka som de kunde sälja dyrt när de kom hem igen. - En viktig handelsvara var slavar, eller trälar som nordborna kallade dem. Antingen fångade handelsmännen själva människor att sälja, eller så köpte de av andra slavjägare för att sedan sälja slavarna någon annanstans. - Det verkar som om vikingatiden var en grym och osäker tid där stormän och deras krigare kunde bära sig åt som kriminella gäng gör nuförtiden. Det fanns ingen polis som kunde stoppa dem, bara andra stormän. - Det var ofta krig mellan olika stormän, särskilt om någon ville bli kung. - Med vikingaskeppen kunde stormän ge sig iväg på plundringsresor och slavjakt. - Under vikingatiden började kungar och stormän samla ihop stora flottor (flotta = flera skepp tillsammans) av vikingaskepp för att plundra ute i Europa. De gjorde grymma saker för att skrämma folk att lyda också, så som gangstrar och terrorister gör. Många kungar och stormän nere i Europa betalade stora summor (av pengar och saker av guld och silver) till vikingarna för att slippa bli anfallna. - Kungarna var inte så mäktiga i början av vikingatiden. Kungarna var de stormän som lyckats bäst i kampen om makten. Men under vikingatiden lyckades några sådana småkungar bli storkungar. - Danmark blev det första stora kungariket med storkungar som Harald Blåtand, Sven Tveskägg och Knut den store. Sverige blev egentligen inte ett ordentligt kungarike förrän efter vikingatiden, även om många kungar försökte. Religionen - I början av vikingatiden var nordborna asatroende. De viktigaste gudarna var Oden, Tor, Freja och Frej. - Oden var gudarnas ledare. Kännetecken: Ett öga, två korpar, hästen Sleipner med åtta ben, borgen Valhall där krigare kunde hamna efter döden. - Tor var åskans gud och mycket populär. När det åskade trodde man att det var Tor som slogs mot jättarna. Kännetecken: Hammare, vagn dragen av getter, argsint. - Freja var kärlekens och fruktbarhetens gudinna (fruktbarhet = att det växer bra på åkrarna, att träden ger mycket frukt, att djur och människor får många barn). Kännetecken: Vagn dragen av katter. - Frej var fruktbarhetens gud.

3 - Jättarna (som inte behövde vara stora) hatade gudarna och människorna. Oden och hans bröder hade försökt döda alla jättar en gång. - Loke var en jätte som levde med asagudarna. Han hatade dem i smyg. Loke var mamma till Odens häst Sleipner och pappa till de tre monstren Fenrisulven, Midgårdsormen och dödsgudinnan Hel. Loke gjorde hela tiden elaka saker mot gudarna men när han mördat guden Balder fick gudarna nog och band fast honom. - När Loke kommit loss fick han jättar, monster och andra varelser med sig i ett krig mot gudarna som kallas Ragnarök. Hela världen gick under men föddes igen sedan. - Människorna offrade till gudarna för att kunna be dem om saker, till exempel att skörden skulle gå bra, att de skulle skyddas mot fiender eller att de skulle vinna krig. Det fanns ett sorts offer som kallades för att blota. Då tog man blodet från ett djur som man sedan skulle laga festmat av och stänkte det på träbilder av gudarna (så tror många historiker i alla fall). - Völvor var kvinnor som kunde se in i framtiden och få kontakt med gudar och övernaturliga varelser. - Det fanns ett tempel (tempel är ungefär som en kyrka) i Uppsala där det påstås att man offrade människor också. - Ganska nyligen har arkeologer hittat spår efter ett tempel i Uppåkra också. Uppåkra ligger söder om Lund på andra sidan Höje å. - Uppåkra var en stad på vikingatiden, men det verkar som många flyttat därifrån ungefär samtidigt som stormän och kungar började bygga hus i Lund för ungefär tusen år sedan. - Storkungarna ville att nordborna skulle bli kristna istället för asatroende. Varför? Jo: - De ville vara som de kristna kungarna nere i Europa, kristendomen var modernare än asatron. - Det blev lättare att bli vän med andra kristna kungar i Europa och då vågade fler kristna handelsmän resa hit och kungarna kunde tjäna pengar på handeln. - Kyrkan (= alla kristna kyrkor tillsammans) hjälpte kungarna att styra sina riken i de kristna länderna, så ville storkungarna ha det här uppe också. - Det blev mer ordning på folket när de var kristna. De uppförde sig bättre och blev lite snällare. Prästerna berättade för dem vad de inte fick göra och vad de måste göra. I de kristna länderna måste alla gå i kyrkan varje söndag och lyssna på prästen. Viktiga skeenden och personer (skeenden=händelser, även sådant som händer under lite längre tid) - Plundringen av Lindisfarne i början av vikingatiden: Klostret plundras, människor dödas eller tas till fånga för att säljas som trälar.

4 - Stora vikingatåg med massor av skepp och krigare plundrar i Europa, särskilt i det som nu är Storbritannien och Frankrike. - Vikingahövdingar och vikingakungar tar makten i många områden runt om i Europa, till exempel i delar av nuvarande England, Frankrike, Irland, Ryssland och Ukraina. Ibland flyttar vanliga nordbor till dessa områden också men ibland är det bara krigare som flyttar. De gifter sig sedan med kvinnor som redan bor i områdena. - En del flyttar långt över havet till Island och Grönland. Några försöker flytta till Nordamerika också, men de ger upp efter ett tag. Leif Eriksson är en av de kändaste vikingarna för att han påstås ha upptäckt Nordamerika, även om det redan bodde människor där. Hans syster Frejdis Eriksdotter är inte lika känd, men hon var en vikingahövding som försökte flytta till Nordamerika. Deras pappa Erik Röde hade blivit utkörd från först Norge och sedan Island för att han var för våldsam. Han sägs ha upptäckt Grönland. - Den fransk- tyska munken Ansgar reser till staden Birka i Mälaren för att försöka sprida kristendomen. (Förr brukade det sägas att det var han som tog kristendomen till Sverige, men det stämmer inte riktigt.) - En känd kristen storkung är Harald Blåtand. Han påstår på en runsten att han gjort alla danskar kristna. - I Svealand försöker flera storkungar (till exempel Olof Skötkonung) göra samma sak, men det tar längre tid än i Danmark och Götaland. De försöker slå ihop Götaland med Svealand också (när detta senare lyckas bildas Sverige som ju från början betyder Svea rike). - Harald Blåtands som Sven Tveskägg krigar i England och blir kung över både Danmark och England. En del historiker tror att han grundade Lund också. - Sven Tveskäggs son Knut den store krigar också i England och blir den mäktigaste vikingakungen någonsin. Han kallas den store efter sin död för att hans kungarike var så stort. Där ingick England, Danmark och delar av nuvarande Norge, Sverige och Tyskland. - En förmodligen påhittad storkvinna som hette Sigrid Storråda påstås ha varit gift med Olof Skötkonungs pappa (Erik Segersäll) och senare med Sven Tveskägg. Hon påstås vara mamma till Knut den store och Olof Skötkonung. Även om hon inte har funnits på riktigt kan det ha funnits kvinnor som gjort liknande saker som hon påstås ha gjort: kämpat om makten på grymma sätt. Om källor och källkritik när det gäller vikingatiden (Här finns väldigt mycket, men jag begär inte att du ska kunna allt det här nu. Ju mer du kan desto bättre förstås, men på provet ska du nämna minst två källor och säga en källkritisk sak.)

5 - Arkeologerna och historikerna har fått gissa sig fram till det de tror sig veta om vikingatiden. De diskuterar med varandra om vilka som är de bästa gissningarna. - När arkeologerna hittar nya fynd så kan det ibland visa sig att gamla gissningar inte stämmer längre. - Varför måste de gissa så mycket? Jo, på grund av det här: - Vikingarna skrev inga böcker eller brev där vi kan se vad de tänkte och berättade vad de hade gjort. - Det finns inte så mycket som är skrivet av personer som själva träffat vikingar. Det som skrivits har skrivits efteråt, ibland ett par hundra år efteråt. Det finns enstaka ögonvittnen, som araben Ahmad ibn Fadlan. Han såg på när vikingar offrade en kvinnlig träl. Men vi vet ju inte om det här var typiskt för alla nordbor eller hur vanligt det var. - Det mesta som är så gammalt som tusen år har förstörts. Arkeologerna har bara små rester kvar. Ibland är det bara märken i jorden, till exempel spår efter trästolpar från ett hus. - Brev, till exempel mellan munkar och präster som kände munkarna på Lindisfarne. - Böcker, till exempel Ahmad ibn Fadlans böcker om hans egna upplevelser eller Adam av Bremens bok om de nordiska länderna. Adam av Bremen kom från Tyskland och levde själv i slutet av vikingatiden. Han säger själv att en av hans egna källor är den danske vikingakungen Sven Estridsson som var systerson till Knut den store (och kanske till Olof Skötkonung också). - Historieböcker skrivna av munkar, ibland på uppdrag av kungar, till exempel Anglosaxiska krönikan (en engelsk krönika) eller Saxos krönika (Gesta Danorum=Danernas bedrifter) som är en dansk krönika skriven 200 år efter vikingatiden. - Gravar kan innehålla många fynd. - Runstenarna ger en del information, till exempel vem som har bott på en plats och vem som har åkt på vikingafärd och dött, men inga långa berättelser. - En viktig källa som finns är böcker som Snorre Sturlasson och andra islänningar har skrivit och som kallas isländska sagor (saga betyder berättelse i det fallet och de påstods förr vara sanna faktaböcker). Problemet med dem är att de skrevs ett par hundra år efter vikingatiden och innehåller både fanatsi och fakta. Snorre var inte så noga med källkritik och det var inte heller alltid senare författare som använde Snorre som källa. - Man ska helst ha flera olika källor som säger samma sak innan man litar på dem. En källa kan ju ljuga eller berätta halvsanningar.

6 - Om två författare säger samma sak så kan den ena ha använt den andra som sin källa. De olika källorna är då beroende av varandra. De olika källorna ska vara oberoende av varandra också om vi ska kunna lita på dem. Spår i nutiden efter vikingatiden - Veckodagarna: måndag = månens dag tisdag = Tyrs dag (guden som Fenrisulven bet handen av) onsdag = Odens dag torsdag = Tors dag fredag = Friggs dag (Frigg var Odens fru, mor till Balder) lördag = lögardagen (=dagen när man tvättar sig) söndag = solens dag - Runstenar - Gravhögar och skeppsättningar (som Ale stenar) - Förnamn: Åsa, Björn, Ylva, Ulf, Disa och många andra - Namn på gator och platser: Knut den stores torg, Tordönsvägen - Fullt av spår i böcker, filmer och datorspel (se under nästa rubrik) Hur vikingatiden har använts och används nu (Samma sak som med källorna gäller här: Du behöver inte kunna allt. Du ska kunna ge minst ett men helst två exempel när jag frågar dig. - Författarna som uppfann vikingatiden gjorde det för att visa att nordborna hade varit spännande och viktiga förr i tiden. Både vuxna och barn skulle få lära sig att bli stolta över sin historia. Så var det i alla länder på den tiden (1800- talet och början av talet) och detta brukar kallas för nationalism. - Nazisterna var extrema nationalister i Tyskland men de tyckte om nordborna också. Särskilt mycket gillade de vikingarna. Nazisterna förlorade andra världskriget men det finns fortfarande nazister (även här i Sverige) och de lägger ofta upp bilder och texter om vikingar på nätet. - Det finns även de som kallar sig nationalister men som säger att de inte är nazister och som lägger upp mycket om vikingar på nätet. - En del hårdrockare gillar också vikingatiden. De gör sånger om vikingar, har halssmycken i form av en torshammare (sådana hade vikingarna själva) och har tatueringar med till exempel bilder från runstenar. Några har frisyrer och skägg som de tror att vikingarna hade. - Det finns motorcykelgäng som gillar vikingar också. De har också vikingafrisyrer och vikingaskägg ibland.

7 - Man kan ha vikingafrisyrer, vikingatatueringar och torshammare utan att vara nationalist eller köra motorcykel. - Filmer om vikingar är mycket populära i nästan hela världen och där hittar nog många inspiration till sina frisyrer, skägg och tatueringar. De som gör filmerna är nog i sin tur inspirerade av hårdrockare och motorcyklister. Filmerna görs för att underhålla. Ibland blandas lite fakta med massor av fantasi. - Böckerna och filmserierna Sagan om ringen och Hobbit är inspirerade av vikingatiden när det gäller figurer, namn och vissa detaljer. Författaren var expert på gamla nordiska berättelser. - Det har sedan vikingatiden uppfanns skrivits massor av böcker för barn och vuxna om vikingatiden för att underhålla. I Japan finns till exempel en mangaserie för vuxna som handlar ganska mycket om Knut den store. I Frankrike görs också många serieböcker om vikingar. - Det skrivs fortfarande skolböcker i de nordiska länderna och i Storbritannien om vikingatiden. Syftet är att lära barn historia med hjälp av de spännande vikingarna. - Turister kan köpa saker med vikingamotiv, till exempel påhittade vikingahjälmar med horn. Arkeologerna har inte hittat sådana hjälmar, men någon tecknare på talet började rita dem så och sedan tog andra efter.