DVÄRGVÄDUREN är med sina knappa 2 kg en av de allra minsta kaninraserna (för att få full poäng på vikten på utställning får en dvärgvädur inte väga över 1,9 kg). Den minsta kaninrasen är hermelinkaninen (kallad dvärgkanin) som får väga max 1,3 kg, men ofta inte väger mer än 8-9 hg. Rasen dvärgvädur avlades fram i Holland av Adrian de Cock, som korsade den stora franska väduren med hermelinkanin. Dvärgväduren godkändes som ras i Holland 1964, och tio år senare kom de första dvärgvädurarna till Sverige. På den relativt korta tid som dvärgväduren har funnits har den hela tiden ökat i popularitet, både som utställningsdjur och keldjur. Att dvärgvädurarna är så populära beror säkert på att de är precis så charmiga och snälla som de ser ut. De blir dessutom mycket lätt tama och ofta också rumsrena. Jag har valt att specialisera mig på dvärgvädurar i varianten löwen (lejonman), vilket innebär att de har lång päls på huvudet och ibland även som en krage runt halsen (och eventuellt också mer hår på resten av kroppen, men det är inte önskvärt). Dessa kaniner är i allt utom pälsen som vanliga dvärgvädurar. Varianten blev under 2007 godkänd av kaninavelsföreningen.
BUREN kan aldrig bli för stor. Om man skaffar en dvärgkanin som kommer att få vara i buren större delen av dagen får buren inte vara mindre än 100x50 cm. En större bur är dock bättre. Har man två kaniner tillsammans är chansen att de kommer överens betydligt större i en stor bur än i en liten. En liten bur behöver också städas oftare än en större bur. Som bottenmaterial använder man kutterspån och/eller halm. För inomhuskaniner rekommenderar jag istället eldningspellets i botten eftersom de är tunga och ligger kvar i buren. Jag brukar ha spån eller eldningspellets i hörnen, alternativt i en toalettlåda, och halm i resten av buren. Halmen ger sysselsättning och ett och annat strå hamnar också i magen! En kanin som har vant sig vid värmen inomhus fryser om den plötsligt flyttas ut när det är kallt. Var därför konsekvent och ha kaninen antingen utomhus eller inomhus. Kaniner klarar kyla mycket bra, men är väldigt känsliga för värme. De är dock inte så känsliga som viss litteratur vill göra gällande, en temperaturskillnad på 20 grader klarar de utan problem. Temperaturen kan ju faktiskt variera så mycket över ett dygn utomhus. Man kan alltså ta ut en innekanin om det är nollgradigt ute, givetvis under förutsättning att det inte väntas bli kallare den närmaste tiden.
Vårt vinterklimat är inget problem om kaninen bara har vinterpäls och en bra bur på ben samt halm på golvet. Buren behöver inte vara isolerad. Ljummet vatten måste serveras minst två gånger om dagen på vintern. När det är minusgrader så ge vattnet en halvtimme eller så efter att kaninen har fått dagens ranson av kraftfoder. Den torra maten gör kaninen törstig och får den mat och vatten på en gång så äter den först och vattnet har hunnit frysa innan kaninen vill dricka. Tvärt emot vad man skulle kunna tro lider kaniner mycket mer av värmen på sommaren än av kylan på vintern. Tänk därför på att kaniner som är ute på sommaren måste ha tillgång till skugga och givetvis vatten. Ta därför gärna in kaninen under de varmaste sommardagarna. En bra början är att tänka sig in i hur man skulle vilja ha det om man själv var en liten kanin! Stor yta, hyllor, gångar (rör) och olika bottenmaterial är tips på vägen! Jag vet många kaniner som bor i urvuxna lekstugor eller på altanen som har nätats in i sin helhet. Det blir något annat än att sitta i en bur! Så tänk fritt! BURENS PLACERING Om man har kaninen inomhus är det bäst att ha buren där man är mest, lämpligen i hallen eller i köket. Utomhusburen ska inte stå helt oskyddat, men gärna så att kaninen kan se vad som händer i omgivningen. Skugga är otroligt viktigt på sommaren!
I BUREN måste finnas en stadig matskål och en vattenflaska (utomhuskaninen får istället en skål på vintern). Det är viktigt att man fyller vattenflaskan helt annars läcker den. En foderhäck för hö är bra, speciellt innan kaninen har blivit rumsren. När den är det kan man istället ge hö på golvet en bit ifrån toaletten om man vill det. Är kaninen ute på vintern brukar det vara bra för den egna nattsömnen att ha ett hus som den kan krypa in i. Oftast märker man dock att kaninen helst sitter på taket, även när det är riktigt kallt! Om dörren är stor kan man sätta t ex plast för en del av den på vintern, så att det inte blåser och snöar in på kaninen. Det är faktiskt lag på att kaniner ska ha en hylla i buren. Oftast brukar den bli ett favorittillhåll eftersom kaniner gärna vill ha uppsikt över vad som händer. De allra flesta kaniner gör en toalett i ett av burens hörn. När kaninen har valt sitt hörn kan man ställa en låda där och kaninen kommer säkert att använda den som toalåda. Det är väldigt smidigt för då kan man göra rent i lådan varje eller varannan dag men behöver inte städa resten av buren så ofta. De fungerar alltså inte som katter att de redan som små söker upp lådan. Det är bra om man inte släpper kaninen lös inomhus några längre stunder innan den är helt säker på var den ska uträtta sina behov. Det kan ta någon månad. Väntar man så länge så kommer kaninen säkert att skutta in i buren för att kissa och bajsa när den är ute och springer.
HÖ är absolut livsviktigt för kaniner. Hö av bästa kvalité ska alltid finnas tillgängligt. Då har kaninen alltid något att göra och behöver, trots ransonering av kraftfodret, aldrig gå hungrig. Hö, eller gräs på sommaren, ska alltså utgöra basen i kaninens foderstat. Kraftfodret är en extratilldelning! Dessa två meningar är de allra viktigaste i detta skötselråd!!! Ge gärna din kanin någon frukt eller grönsak varje dag. På sommaren är det minst lika bra med olika sorters gräs och t ex maskrosblad! Prova dig fram till vad kaninen gillar och var inte rädd för att variera! Potatisblast, rabarberblad, lökväxter, liljekonvaljer och vitsippor ska kaninen dock inte ha. Knäckebröd brukar uppskattas. Låt gärna överblivna brödkanter ligga framme i ett par dagar så att de torkar så blir de godis för kaninen. Bröd är att jämföra med kraftfoder och ska alltså inte ges i annat än små mängder. Grenar från både löv- och barrträd är gott och ger bra sysselsättning. Se bara upp så att varken frukt, grönsaker eller grenar är besprutade eller plockade nära någon väg. Tvärtemot vad som står i viss litteratur är det inte nödvändigt för kaninen att gnaga på hårda saker för att slita ner tänderna, men det uppskattas mycket. Om kaninen har korrekt bett slits tänderna mot varandra även när den äter hö, gräs och kraftfoder.
Under sommarmånaderna går det bra att ge kaninen bara grönfoder men var, som alltid, noga med att foderbytet till och från grönfoder sker gradvis under flera veckor eftersom kaniner har mycket känsliga magar. I MATSKÅLEN serverar man kraftfodret som kan vara antingen en eller flera sorters pellets, eventuellt blandat med lite säd. Köp maten av en uppfödare eller i en affär som säljer i lösvikt. De små förpackningar som finns i dagligvaruhandeln är ofta gamla, och kan ha stått intill tvättmedel och andra kemikalier. Dessutom blir det dyrt att köpa kaninmat på detta sätt. Ofta är fetthalten på tok för hög i färdiga blandningar. Kraftfodret ska innehålla mellan 3 & 4% fett. Blanda alltid mer och mer av det nya fodret med det gamla om du ska byta. Kaniner är väldigt känsliga för foderbyten. En vuxen dvärgvädur behöver oftast inte mer än 1/2 dl om dagen av kraftfodret. Har kaninen fri tillgång till hö och får godis varje dag i form av t ex lite knäckebröd, frukt och grönsaker och dessutom vistas i uppvärmt utrymme kanske den inte behöver något kraftfoder alls. Kontrollera regelbundet kaninens hull, och minska vid behov fodermängden. Dvärgvädurar är nämligen väldigt matglada, och feta djur blir sällan långlivade. En mycket bra idé är att väga kaninen en gång i månaden för att se att den håller sig på samma vikt. Kaninen ska inte gå upp mer än omkring 20% av sin vikt efter 6-7 månaders ålder.
NÄR MAN LYFTER KANINER som är rädda eller som man inte känner så väl är det en bra idé att ta upp dem i nackskinnet. Ta då tag i så mycket skinn du kan få tag i på främre delen av kaninens rygg, och bär sedan kaninen mot dig med en hand under kaninens bak och en över ryggen. På sprattliga kaniner kan man få hålla kvar ena handen i nackskinnet. Det är viktigt att kaninen har stöd för sina ben mot dig, annars känner den sig otrygg. Sin tama kelkanin finns det dock ingen anledning att ta på detta sätt. Den kan man ta under magen, precis bakom frambenen, och andra handen under baken. Anledningen till att jag rekommenderar nackskinnet är att en kanin som är rädd sprattlar och då måste man hålla den hårdare. Det gör givetvis kaninen ännu räddare och man får ta i ännu mer... Detta gör kaninen rädd för att bli upplyft och buren. I värsta fall släpper man i rena förskräckelsen kaninen och låter bli att lyfta upp den mer. Då har den fått som den ville och kommer att sprattla ännu mer de gånger man måste lyfta upp den. När man lär känna sin kanin är det en god idé att ha långärmad tröja på sig. Kaniner har vassa klor och de kan inte hålla in dem som katter! Träna kaninen på att bli upplyft och buren. Lyft upp den ofta och ha den bara uppe korta stunder. Lär den gärna att ligga på rygg i famnen. Det har man stor nytta av vid t ex kloklippning.
SKÖTSEL Uppträd alltid lugnt i kaninens närhet. Låt den få upptäcka världen lite i taget, d v s först buren och någon eller några människor för att sedan successivt låta den få vara med om nya saker och se nya miljöer. Då får du en trygg kanin! Korthåriga kaniner brukar inte behöva borstas för pälsens skull. Om man har flera kaniner tillsammans kan man se dem putsa varandra så det har en social funktion. Därför uppskattar din kanin säkert om du borstar den med en mjuk borste. Det stärker banden mellan er och ökar kaninens förtroende för dig! Lejonkaniner kan ibland behöva hjälp med att reda ut tovor, speciellt i samband med att de fäller ungdjurspälsen. Gör det så fort en tova uppkommer så går det lätt. Skulle kaninen ändå få tovor som är svåra att reda ut så klipp bort dem! Pälsen växer snart ut igen. Klorna behöver på de flesta kaniner klippas 2-4 gånger om året, men en del kan behöva klippas oftare. Det gör ont om man klipper i pulpan som är nerven som går inne i klon. Be därför någon som är van att visa första gången. Jag gör det gärna!
KASTRERING av kaniner har under senare år blivit allt vanligare. Man gör det antingen för att kaninen har börjat märka revir eller visar parningsbeteende mot människor (hanar) eller har humörsvängningar på grund av brunst (honor) eller för att kunna ha sin kanin tillsammans med en annan kanin. Djur är ju individer och det finns många kaniner, både hanar och honor, som aldrig uppvisar något negativt betéende trots att de inte är kastrerade. Men skulle det hända så är det bra att veta att kastrering är ett litet och ganska lätt ingrepp (framför allt på hanar) som oftast klart förbättrar djurets livskvalité, liksom omgivningens! Ju tidigare man kastrerar desto mindre risk är det att ett oönskat beteende kvarstår. Kaninen ska vara omkring 4 månader gammal innan man kan kastrera den. Djur är inte människor och det är inte synd om djur som kastreras! Tvärtom brukar de få ett betydligt bättre liv efteråt, utan hormoner som styr dem allt för mycket!
KANINHOPPNING har blivit mycket populärt under senare år. Om du vill lära din kanin att hoppa så är det viktigt att vara lugn och ha tålamod. Det är också viktigt att man har en bra sele som inte sitter för hårt. Kaninen måste vara van vid att gå i sele och koppel innan man börjar hoppträningen. Börja med låga (5-10 cm) och breda hinder. Tänk på att pinnarna måste ramla om kaninen slår i hindret, annars kan kaninen skada sig. Första gången kaninen ska hoppa sätter du den bara på marken i närheten av ett hindret. Låt den gå fram till hindret och undersöka det om den vill. Hindra den om den vill gå åt andra hållet. När kaninen har hoppat så beröm den med klappar och kel. Tänk på att det går ut på att få kaninen att tycka att det är roligt. Bara om den älskar att hoppa kan den senare bli duktig! Det är viktigt att bara träna korta stunder i taget, i början räcker 5 minuter, så att kaninen inte tröttnar. OM man vill kan man ha ett par såna korta pass om dagen. Kaninen ska alltid hoppa av fri vilja du får aldrig på något vis tvinga den! Det finns hoppföreningar man kan gå med i om man vill. Dessa arrangerar tävlingar i olika klasser där du och din kanin kan mäta er med andra på ungefär samma nivå. Ta kontakt med Sveriges Kaninhoppares Riksförbund (www.skhrf.com) om du är intresserad.
OM KANINEN SKULLE BLI DÅLIG LÖS AVFÖRING. Kaniner har två sorters avföring. Den ena ser man sällan, den är lösare och klumpar ihop sig. Den äts normalt upp direkt av kaninen. Det är kaninens sätt att tillgodogöra sig den annars svårsmälta maten fullt ut. Det hälsoproblem som är klart vanligast hos sällskapskaniner är diverse magbesvär. Oftast blir kaninen lös i magen, allt från lösare kulor än vanligt till ett enda kladd. Absolut första åtgärden är att ta bort all annan mat än hö. Jag har själv mycket framgångsrikt gett mina kaniner mjölksyrabildande bakterier vid diarré. Det finns i vissa fil- och yoghurtsorter samt i kapslar som finns på Apoteket eller i hälsokostaffären. Kapslarna är bra för att man alltid kan ha dem hemma. De öppnas och en del av innehållet strös över till exempel en gurkbit eller lite fuktig sallad eller maskrosblad. En kapsel räcker flera dagar även om man ger lite pulver så ofta som upp till varannan timme under sin vakna tid! Det är också mycket viktigt att kaninen får i sig vätska. Om kaninen är så dålig att den inte dricker själv ger man vatten med en spruta eller pipett (finns på Apoteket). Blir kaninen bra på någon dag räcker det om man ger den vatten, men skulle det gå flera dagar måste den få vätskeersättning som även innehåller lite salt och socker. Också det finns att köpa på apoteket.
Mycket kan göras för att förebygga magbesvär. Tänk efter om kaninen har fått någon annan mat än det den är van vid. Som jag tidigare har påpekat är det jätteviktigt att alla foderbyten sker långsamt och att kaninen får mycket hö och lite kraftfoder. När kaninen på våren ska vänjas vid grönfoder bör det ta minst ett par veckor innan den får fri tillgång, t ex i en betesbur. A och O i kaninhållning är att kaniner ska ha fri tillgång till ett förstklassigt hö (jag vet att jag tjatar, men det är viktigt!). Det håller magen i balans! AVMAGRING Kaniner, och då särskilt dvärgvädurar, har i allmänhet väldigt god aptit. Skulle din kanin få sämre aptit eller helt sluta äta är det därför stor risk att det är något fel. Börja med att kontrollera kaninens tänder. Det händer att de växer fel vilket kan göra att kaninen så småningom inte kan äta, även om den skulle vilja. Är felet litet kan det hjälpa att klippa och/eller slipa ner tänderna för att bettet ska rätta till sig. Är felet gravt kan man behöva klippa tänderna flera gånger i månaden. I sådana fall tycker jag att det är humanast att avliva kaninen. BETTFEL är ofta ärftliga. Alla mina kaninungar kontrolleras därför, och de har korrekt bett när jag säljer dem. Utsätts käken för någon form av våld, t ex att man tappar kaninen eller om den biter och sliter mycket i burgallret, kan det bli fel även om bettet var bra från början.
Avmaskning En annan orsak till att kaninen tappar i vikt kan vara att den har mask. I så fall har den ofta ökad aptit eftersom de små odjuren tar maten. Ofta kan man på ett angripet djur se de små maskarna eller deras ägg i avföringen. Det ser ut som små vita prickar. Om man misstänker att kaninen har mask så avmaskar man med flytande Axilur. Kaniner ska ha 0,2 ml/kg kroppsvikt i fem (5) dagar (inte tre dagar som hundar och katter!). Man ska inte avmaska i förebyggnade syfte. Avmaskningsmedel är gift och allt användande av gifter ska minimeras! Sprids medlen för mycket i naturen blir maskarna resistenta och man måste ta till allt mer giftiga preparat för att bli av med dem. RÖD URIN eller BLOD I URINEN. Varje vår blir jag uppringd av minst ett par förtvivlade kaninägare var kaniner kissar blod. Varje vår kan jag lugna dem genom att säga att kaniners urin kan färgas rödaktig när de har ätit vissa saker. En sådan sak är maskrosor och maskrosblad! Kaniner brukar ha väldigt koncentrerad urin, ofta vitaktig. Jag brukar säga att om kaninen verkar pigg och normal är det igen fara om urinen ser konstig ut. Är kaninen däremot dålig eller annorlunda på något vis bör man ta kontakt med veterinär. Om man måste gå till veterinären med sin kanin bör man försöka hitta en som är speciellt intresserad av smådjur. Ett djursjukhus som specialiserat sig på smådjur är Djurkliniken Roslagstull i Stockholm. De har också ett skötselråd
för kaniner med en omfattande avdelning om sjukdomar på sin hemsida med adressen: www.djurklinikenroslagstull.se Givetvis finns det mycket annat som kaniner också kan drabbas av. En försäkring kostar inte speciellt mycket, men är mycket bra att ha om man måste till veterinären. Det blir annars snabbt väldigt dyrt... RING MIG! Som ombud för Agria djurförsäkring kan jag försäkra kaninen (samt hundar, katter och andra smådjur!) direkt på telefon!
TVEKA INTE att ta kontakt med mig om ni skulle undra över något som rör er kanin eller kaniner i allmänhet. Jag svarar så gärna om jag kan! Lycka till med din kanin! Ingela Carlén 0494-202 25 070-447 24 34 ingela@skullebo.se
Plats för anteckningar om din kanin:
Din kanin heter: Den är född: Färgen heter: Pappa heter: Mamma heter: Han/hon är van att äta: Fri tillgång till hö, lite morötter, vitkål eller äpple, ½ deciliter kraftfoder-blandning om dagen och lite gräs/maskrosblad om det är årstid för det, grenar att gnaga på. Ingela Carlén Nygårdsstigen 2 590 41 RIMFORSA Tel:0494-202 25 e-mail: ingela@skullebo.se Hemsida: www.skullebo.se
Kaninen är idag såld som sällskapskanin. Pris: :- Om kaninen blir sjuk och avlider under inom 14 dagar från leveransen ersätts den med i första hand en ny kanin, i andra hand pengarna tillbaka. Säljarens ekonomiska ansvar uppgår till högst kaninens pris. Eventuella veterinärkostnader ersätts alltså inte. Garantin gäller även i 6 månader för problem med tänderna på grund av bettfel eller om kaninen visar sig ha otvetydigt lynnesfel. Rimforsa 20 - - Köpare: Säljare: Ingela Carlén Nygårdsstigen2 590 41 RIMFORSA Tel: 0494-202 25 ingela@skullebo.se
TILLBEHÖRSFÖRSÄLJNINGEN Jag säljer tillbehör till kaniner och marsvin som till exempel kraftfoder, hö, kutterspån och matskålar. Oftast halm. Aktuellt sortiment och priser finns på hemsidan. www.skullebo.se Vid köp för minst 500:- kör jag utan kostnad hem varorna inom Linköpings tätort med ytterområden samt Rimforsa och däremellan. Ett tips är att gå ihop med grannar och arbetskamrater! Det finns i de flesta fall även möjlighet att träffa mig i Linköping någon dag varje helg för att köpa foder i mindre kvantiteter. Ring eller maila så bestämmer vi något! Jag jobbar hemifrån som ombud för Agria Djurförsäkring. Ring mig gärna för att diskutera djurförsäkringar! Hälsningar Ingela Min Bästa Vän kennel & djurtillbehör Tel: 0494-202 25 eller 070-447 24 34 Mail: ingela@skullebo.se