Teologie kandidat och magisterexamen

Med en examen från Uppsala universitet: Teologie kandidat och magisterexamen En enkätundersökning riktad till före detta studenter med en teologie kandidat eller magisterexamen från 2003-2005 Enheten för kvalitet och utvärdering Maria Wolters Februari 2008

2

INNEHÅLL 1. Bakgrund, syfte och genomförande 5 Bakgrund och syfte 5 Genomförande 5 2. Undersökningsgruppen 7 Urval och svarsfrekvenser 7 Ålder och kön 7 Examen 7 Huvudämne i den teologiska examen 8 3. Uppfattningar om studierna några år efteråt 9 Generell inställning till studierna och dess värde 9 Åsikt om val av utbildning och studieort 11 Måluppfyllelse högskolelagens allmänna mål 11 Måluppfyllelse generella förmågor 15 Färdighetsträning 18 Åsikter om olika undervisnings- och arbetsformer 20 Studentinflytande 20 Inställning till forskarutbildning 22 Internationalisering 22 Vad var särskilt bra? 23 Vad saknades och vad kan förbättras? 24 4. Arbetsliv 26 Sysselsättning och arbetsuppgifter efter grundexamen 26 Nuvarande sysselsättning 28 Tillfredsställelse med nuvarande arbete och nyttan av utbildningen 29 Nuvarande arbete geografiskt läge, arbetsmarknadssektor och bransch 32 Nuvarande månadsinkomst 33 5. Utbildningen i relation till arbetet 34 Arbetsuppgifter i relation till utbildningsnivån 34 Arbetslivets krav på olika färdigheter 34 Tips och förslag till dagens studenter 36 6. Sammanfattning 37 Bilaga 1: Synpunkter på vad som var särskilt bra med utbildningen med avseende på innehåll 39 Bilaga 2: Synpunkter på vad som saknades i utbildningen med avseende på innehåll 40 Synpunkter på vad som kan förbättras avseende utbildningen 41 Bilaga 3: Alumnernas nuvarande arbete 42 Bilaga 4: Alumnernas tips och förslag till dagens studenter för att bättre kunna möta det kommande arbetslivets krav och förväntningar 46 Bilaga 5: Enkät 51 3

4

1. Bakgrund, syfte och genomförande Bakgrund och syfte För att bidra till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildningen vid Uppsala universitet genomför enheten för kvalitet och utvärdering sedan år 2000 enkätundersökningar riktade till före detta studenter (alumner). Syftet med alumnstudierna är att ta reda på hur de före detta studenterna uppfattar sin utbildning vid Uppsala universitet några år efter examen i ljuset av sin arbetslivserfarenhet. Förutom frågor om bl a utbildningens starka respektive svaga sidor ger studierna en bild av de svarandes arbetsliv efter examen. De alumner som besvarat dessa enkäter är utexaminerade studenter med en generell examen eller en yrkesexamen från Uppsala universitet i de ämnen och program som Högskoleverket har bedömt mellan 2001 och 2006. Resultaten har beskrivits i ett åttiotal ämnes- och programrapporter som utgjort en del av underlaget i de självvärderingar som ämnes- och programföreträdare skrivit inför Högskoleverkets bedömarbesök. De aggregerade resultaten från dessa alumnstudier presenteras i rapporten Med en examen från Uppsala universitet. Drygt 4 000 studenters åsikter om sina studier vid Uppsala universitet och värdet av studierna på arbetsmarknaden. 1 En ny omgång alumnstudier genomförs under åren 2007-2012, också dessa följer ordningen i Högskoleverkets nationella kvalitetssäkringssystem för motsvarande period. År 2007 genomför enheten för kvalitet och utvärdering alumnundersökningar för följande ämnen: antikens kultur- och samhällsliv, arkeologi, biblioteks- och informationsvetenskap, etnologi, praktisk filosofi, teoretisk filosofi, historia, idé- och lärdomshistoria, kulturantropologi, museologi, pedagogik, religionsvetenskap, samt för följande examina: lärarexamen, teologie kandidat- och magisterexamen och magisterexamen i ledarskap i trossamfund respektive skolledarskap. Alumnrapporterna är utarbetade för att användas som ett av flera underlag för kvalitetsarbetet vid institutioner och program vid Uppsala universitet. Rapporten är inte tänkt att fungera som information till t ex potentiella studenter om ämnet eller programmet. Eftersom alumnstudierna ger en bild av hur de före detta studenterna i efterhand värderar sin utbildning kan kvalitetshöjande åtgärder ha vidtagits sedan de svarande gick sin utbildning. I denna sammanställning redovisas resultaten för alumner med en teologie kandidat- eller magisterexamen. En tidigare alumnrapport för ämnet teologi publicerades 2001. 2 Genomförande En postenkät, samt två påminnelser, skickades till alumnerna under oktober-november 2007. Enkätfrågorna är huvudsakligen desamma oavsett ämne och program, men vissa smärre specialanpassningar av enkäten har ibland gjorts för ett visst ämne eller ett visst program. Många enkätfrågor är även desamma som i tidigare års enkäter varför resultaten från dessa kan fungera som ett jämförelseunderlag för föreliggande rapport. Den intresserade kan även 1 Annika Lundmark 2006: Med en examen från Uppsala universitet. Drygt 4000 studenters åsikter om sina studier vid Uppsala universitet och värdet av studierna på arbetsmarknaden. Enheten för kvalitet och utvärdering, Uppsala universitet. Rapporten finns tillgänglig på http://www.uadm.uu.se/kvalitet/rapporter/index.htm 2 Rapporten distribuerades då till aktuell institution. Kontakta enheten för kvalitet och utvärdering för att få tillgång till rapporten. 5

jämföra de aktuella enkätresultaten med dem som redovisas i den aggregerade rapporten. Enkäten finns i bilaga 5. I rapporten redovisas samtliga svarsalternativ som ingår i respektive enkätfråga (med undantag för branschfrågan i tabell 16). I föreliggande rapport redovisas svaren för de 90 personer med en teologie kandidat- eller magisterexamen som har besvarat enkäten. Vissa redigeringar av de öppna svaren kan vara gjorda av etiska skäl (t ex tas namn bort och identifierande kommentarer avidentifieras) eller av läsbarhetsskäl (t ex korrigeras stavfel och felaktig ordföljd). 6

2. Undersökningsgruppen Urval och svarsfrekvenser Enkäten skickades till alla som har tagit ut en teologie kandidat- eller magisterexamen under perioden 1 januari 2003 t o m 31 december 2005. Totalt uppfyllde 142 personer urvalskriteriet enligt ovan. Av dessa saknades det adressuppgift alternativt returnerades enkäten på grund av felaktig adress i åtta fall. Antalet inkomna svar är 90, vilket medför en svarsfrekvens på 67 procent (90 av 134). Svarsfrekvensen för kvinnorna är 70 procent, medan motsvarande andel för männen är 63 procent. Ålder och kön En större andel kvinnor (64 procent) än män ingår i svarsgruppen och nästan två tredjedelar av de svarande är äldre än 30 år (se tabell 1 och 2 nedan). Tabell 1. Kön Antal Procent Man 32 36% Kvinna 58 64% Totalt 90 100% Tabell 2. Ålder Antal Procent 25 år eller yngre 1 1% 26-30 år 32 36% 31-35 år 20 22% 36 år och äldre 36 40% Totalt 89 100% Examen En av enkätfrågorna löd Vilken är den högsta examen som du har tagit vid Uppsala universitet?. Tabell 3 visar att de allra flesta har tagit ut en kandidatexamen. En person har tagit ut en doktorsexamen. Tabell 3. Examenstyper Antal Procent Högskoleexamen 0 0% Kandidatexamen 80 89% Magisterexamen 8 9% Masterexamen 1 1% Licentiatexamen 0 0% Doktorsexamen 1 1% Annan examen 0 0% Totalt 90 100% 7

Huvudämne i den teologiska examen Alumnerna fick även svara på en fråga om vilket av nedanstående huvudämnen de har i sin teologiska examen. 3 De vanligaste huvudämnena bland de svarande är tros- och livsåskådningsvetenskap, nya testamentets exegetik samt religionspsykologi. Tabell 4. Vilket av följande huvudämne har du i examen? Antal Procent Tros- och livsåskådningsvetenskap 31 34% Nya testamentets exegetik 22 24% Religionspsykologi 15 17% Kyrkohistoria 9 10% Gamla testamentets exegetik 8 9% Missionsvetenskap 8 9% Religionssociologi 7 8% Kyrkovetenskap 6 7% Religionshistoria 5 6% Religionsfilosofi 5 6% Etik 4 4% 3 Observera att ett antal av alumnerna har kryssat för två eller flera ämnen. Procentsatsen visar andelen av de totalt 90 personer som har besvarat enkäten som har angivit respektive ämne som huvudämne i examen. 8

3. Uppfattningar om studierna några år efteråt Generell inställning till studierna och dess värde Alumnerna fick ta ställning till två påståenden som rör tillfredsställelsen i stort med utbildningen. De ombads ta ställning till påståendena på en femgradig skala från Instämmer inte alls till Instämmer helt och hållet. De aktuella påståendena var: Jag är mycket nöjd med utbildningen. Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier. Av figur 1-2 framgår hur svaren fördelar sig. Drygt hälften (57 procent) instämmer i hög grad eller helt och hållet i att de är mycket nöjda med utbildningen, medan få svarande har markerat svarsalternativ som uttrycker någon form av missnöje. Nästan sex av tio instämmer i hög grad eller helt och hållet i att de kände sig väl förberedda för arbetslivet efter avslutade studier. Figur 1. Jag är mycket nöjd med utbildningen 50% 44% 40% 30% 32% 20% 10% 0% 1% Instämmer inte alls 10% 13% Instämmer helt och hållet 9

Figur 2. Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier 50% 40% 37% 30% 20% 14% 23% 22% 10% 0% 3% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet Dessutom fick de före detta studenterna ta ställning till om de har ändrat uppfattning om värdet av sin utbildning några år efter studierna. Nästan sju av tio (69 procent) har inte ändrat uppfattning om utbildningens värde. Av dem som har ändrat uppfattning är det en något högre andel som idag är mer positiv till värdet av studierna jämfört med andelen alumner som idag är mer negativa till studiernas värde. Figur 3. Har du ändrat uppfattning om värdet av din utbildning? Ja, jag är mycket mer positiv nu 4% Ja, jag är något mer positiv nu 14% Nej, jag har inte ändrat uppfattning 69% Ja, jag är något mer negativ nu 11% Ja, jag är mycket mer negativ nu 1% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 10

Det är 35 personer som har lämnat kommentarer till frågan. Ungefär hälften av dessa har inte ändrat uppfattning om utbildningens värde, och där kommenterar de flesta att de alltid varit mycket nöjda med sin utbildning. Av de åtta personer som idag är (något) mer negativa till värdet av utbildningen kommenterar sex alumner att de saknar något i utbildningen alternativt att för stor del av utbildningen inte har någon bäring i deras arbete som präst. 4 De elva alumner som idag är mer positiva till utbildningens värde kommenterar i stort att de har användning och nytta av utbildningen. Åsikt om val av utbildning och studieort Så gott som samtliga (98 procent) skulle i efterhand ha valt samma utbildning om de skulle välja idag. Likaså skulle 85 procent åter välja Uppsala universitet som förstahandsalternativ om de fick välja lärosäte idag. 5 Måluppfyllelse högskolelagens allmänna mål I en av frågorna fick de före detta studenterna bedöma i vilken grad de upplever att högskolelagens mål 6 uppfyllts. På en femgradig skala som sträcker sig från Instämmer inte alls till Instämmer i mycket hög grad ombads de svarande att ta ställning till hur väl utbildningen har bidragit till förmågan till självständigt arbete till kritisk bedömning att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser I figur 4-8 redovisas svarsfördelningen för dessa frågor. Benämningen i hög grad kommer fortsättningsvis att användas som en sammanfattande benämning för dem som har svarat instämmer i mycket hög grad och svarsalternativet närmast detta. Bland högskolelagens allmänna mål instämmer alumnerna i störst utsträckning i att utbildningen har bidragit till förmågorna till kritisk bedömning och till självständigt arbete (figur 4 och 5). Cirka tre fjärdedelar instämmer i hög grad i att utbildningen har bidragit till dessa förmågor. Ungefär sju av tio instämmer i hög grad i att utbildningen har bidragit till förmågan att diskutera och kommunicera inom det område utbildningen avser samt till förmågan att självständigt lösa problem. En något lägre andel är tillfredsställda med måluppfyllelsen avseende förmågan att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser. Drygt hälften instämmer i hög grad i att utbildningen har bidragit till denna förmåga. 4 Tre personer ger konkreta exempel på vad de saknar i sitt arbete som präst: bibelvetenskap, församlingsrelaterad eller kyrklig teori respektive mera ledarskapsutbildning (arbetar som präst på landet). 5 De övriga skulle t ex välja Johannelunds teologiska högskola (4 personer), Lund (4 personer). 6 I enlighet med hur högskolelagen var formulerad när de läste sin utbildning (SFS 1992:1434). 11

Figur 4. Utbildningen har bidragit till min förmåga till självständigt arbete 60% 45% 40% 29% 20% 20% 0% 2% 3% Instämmer inte alls Instämmer i mycket hög grad Figur 5. Utbildningen har bidragit till min förmåga till kritisk bedömning 60% 40% 35% 40% 20% 19% 0% 1% Instämmer inte alls 5% Instämmer i mycket hög grad 12

Figur 6. Utbildningen har bidragit till min förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser 60% 40% 30% 33% 20% 16% 21% 0% 0% Instämmer inte alls Instämmer i mycket hög grad Figur 7. 60% Utbildningen har bidragit till min förmåga att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser 45% 40% 20% 23% 26% 0% 0% Instämmer inte alls 6% Instämmer i mycket hög grad 13

Figur 8. 60% Utbildningen har bidragit till min förmåga att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser 40% 27% 38% 31% 20% 0% 0% Instämmer inte alls 5% Instämmer i mycket hög grad 14

Måluppfyllelse generella förmågor I enkäten fick de före detta studenterna på en femgradig skala bedöma i vilken grad de har utvecklat följande generella förmågor: Genom utbildningen har jag utvecklat en god analytisk förmåga förmåga att snabbt få överblick över ett omfattande material förmåga att identifiera och avgränsa problem förmåga att förklara ämnesspecifika frågor för personer utan fackkunskaper förmåga att samarbeta med andra förmåga att förstå engelskspråkig facklitteratur Svarsfördelningarna framgår av figur 9-14. Benämningen instämmer i hög grad används som en sammanfattande benämning för dem som har svarat instämmer i mycket hög grad och svarsalternativet närmast detta. De förmågor som störst andel alumner instämmer i att man genom studierna har utvecklat är: en god analytisk förmåga (70 procent instämmer i hög grad), en god förmåga att snabbt få en överblick över ett omfattande material samt en god förmåga att identifiera och avgränsa problem (67 procent instämmer i hög grad i respektive påstående). Alumnerna instämmer i lägre grad i att de genom studierna har utvecklat en god förmåga att samarbeta med andra. Andelen som i hög grad instämmer i detta påstående är 35 procent, medan drygt en fjärdedel instämmer i låg grad eller inte alls. Figur 9. Genom utbildningen har jag utvecklat en god analytisk förmåga 60% 40% 39% 31% 24% 20% 0% 1% Instämmer inte alls 4% Instämmer i mycket hög grad 15

Figur 10. 60% Genom utbildningen har jag utvecklat en god förmåga att snabbt få en överblick över ett omfattande material 40% 24% 37% 30% 20% 3% 6% 0% Instämmer inte alls Instämmer i mycket hög grad Figur 11. Genom utbildningen har jag utvecklat en god förmåga att identifiera och avgränsa problem 60% 40% 42% 28% 25% 20% 0% 1% Instämmer inte alls 4% Instämmer i mycket hög grad 16

Figur 12. 60% Genom utbildningen har jag utvecklat en god förmåga att förklara ämnesspecifika frågor för personer utan fackkunskaper 40% 37% 29% 20% 7% 11% 17% 0% Instämmer inte alls Instämmer i mycket hög grad Figur 13. Genom utbildningen har jag utvecklat en god förmåga att samarbeta med andra 60% 40% 37% 20% 21% 26% 7% 9% 0% Instämmer inte alls Instämmer i mycket hög grad 17

Figur 14. Genom utbildningen har jag utvecklat en god förmåga att förstå engelskspråkig facklitteratur 60% 40% 26% 33% 29% 20% 3% 9% 0% Instämmer inte alls Instämmer i mycket hög grad Färdighetsträning De svarande fick ta ställning till hur nöjda de var med den övning de hade fått i följande färdigheter 7 : Muntliga presentationer Skriftliga presentationer Kritiskt värdera information Argumentera Självständigt lösa problem Läsa och förstå vetenskapliga texter Tillämpa vetenskapliga metoder Arbeta i grupp Av figur 15 framgår att störst andel av alumnerna uttrycker tillfredsställelse med övningen i fråga om att läsa och förstå vetenskapliga texter samt med övningen i att självständigt lösa problem. De flesta (93 respektive 94 procent) säger sig vara ganska eller mycket nöjda med dessa moment. Nästan lika många är också ganska eller mycket nöjda med övningen när det gäller att göra skriftliga presentationer (92 procent), kritiskt värdera information (87 procent) och tillämpa vetenskapliga metoder (90 procent, men med tonvikt på ganska nöjd). En lägre grad av tillfredsställelse finns med färdighetsträningen i att arbeta i grupp. Här är 68 procent ganska eller mycket nöjda (företrädesvis ganska nöjda), medan nästan tre av tio är ganska missnöjda med övningen under utbildningen. 7 Nedanstående moment ingår i samtliga uppföljningsenkäter och är alltså inte specifikt anpassade för respektive ämne eller program. 18

Figur 15. Tillfredsställelse med övning i olika färdigheter under utbildningen i huvudämnet Läsa och förstå vetenskapliga texter 54% 39% Självständigt lösa problem 51% 43% Göra skriftliga presentationer 43% 49% 8% Mycket nöjd Kritiskt värdera information 39% 48% 8% Ganska nöjd Ganska missnöjd Argumentera 32% 43% 19% Mycket missnöjd Förekom inte Tillämpa vetenskapliga metoder 30% 60% Göra muntliga presentationer 16% 58% 12% 10% Arbeta i grupp 12% 56% 29% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 19

Åsikter om olika undervisnings- och arbetsformer I enkäten ombads de före detta studenterna att ta ställning till om de ville ha mer av, mindre av eller om de upplevde det som lagom mycket av ett antal olika undervisnings- och arbetsformer, efter den nytta de har haft av dem efter sin examen. De hade även möjlighet att ange om undervisnings- eller arbetsformen inte förekom. 8 Mer än två tredjedelar är nöjda med omfattningen av skriftliga presentationer och individuella arbeten. Av de undervisnings- och arbetsformer där över hälften av alumnerna har tagit ställning till om det bör vara mer av, mindre av eller om det var lagom mycket, framkommer att många hade velat ha mer av gästföreläsare (82 procent), studiebesök (71 procent), seminarier (60 procent), lärarledd undervisning (58 procent) och muntliga presentationer (52 procent). 9 Avseende grupparbeten anser knappt hälften att det var lagom mycket, medan nästan fyra av tio önskar mindre av denna arbetsform. Tabell 5. Bedömning av olika undervisnings- och arbetsformers omfattning Mer av Lagom mycket Mindre av Totalt antal sv. Förekom inte, antal Gästföreläsare 82% 16% 2% 56 42 Studiebesök, exkursioner och dylikt 71% 24% 5% 59 36 Seminarier för att diskutera och ventilera olika problemställningar 60% 35% 6% 84 2 Praktikperiod/er 58% 36% 6% 36 65 Lärarledd undervisning 58% 40% 2% 88 1 Muntliga presentationer 52% 45% 2% 82 7 Problembaserat lärande (PBL) 40% 29% 31% 55 37 Laborationer 28% 50% 22% 18 78 Individuella arbeten 28% 66% 7% 87 0 Tid för självstudier 20% 62% 19% 86 0 Grupparbeten 17% 45% 38% 87 2 Skriftliga presentationer (PM/rapporter) 16% 76% 8% 88 0 Studentinflytande Två frågor i enkäten rör studentinflytandet. Av figur 16-17 framgår hur svaren på dessa frågor fördelar sig. Nästan hälften (46 procent) är mycket eller ganska nöjda med studenternas möjlighet att påverka studiernas upplägg och genomförande, och en tredjedel är varken nöjd eller missnöjd. 8 Frågan är utformad så att de som har svarat Förekom inte även får ta ställning till omfattningen, vilket man bör vara uppmärksam på när resultaten tolkas. Dock har flertalet som svarat Förekom inte valt att inte ta ställning till omfattningen. 9 Avseende lärarledd undervisning, seminarier och muntliga presentationer har de flesta av alumnerna tagit ställning till omfattningen. 20

Cirka en tredjedel instämmer i hög grad eller helt och hållet i att de åsikter som studenterna hade om utbildningen sågs som viktiga av lärarna, medan ungefär lika stor andel instämmer i låg grad eller inte alls. Figur 16. Tillfredsställelse med möjligheterna att påverka studiernas upplägg och genomförande Mycket nöjd 9% Ganska nöjd 37% Varken nöjd eller missnöjd 30% Ganska missnöjd 15% Mycket missnöjd 2% Ingen uppfattning 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Figur 17. Mitt intryck är att de åsikter som vi studenter hade om utbildningen sågs som viktiga av lärarna 50% 40% 39% 30% 20% 23% 23% 10% 7% 8% 0% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet 21

Inställning till forskarutbildning Av de svarande har en person disputerat och två personer är doktorander. Ytterligare drygt hälften (47 personer) av dem som har besvarat enkäten skulle kunna tänka sig att söka till forskarutbildningen eller har sökt utan att få plats. Fyra av tio (43 procent) svarar Nej, troligtvis inte eller Nej, absolut inte på frågan om de kan tänka sig att söka till forskarutbildningen i sitt huvudämne. Tabell 6. Skulle du kunna tänka dig att söka till forskarutbildningen i ditt huvudämne? Antal Procent Ja, jag är redan doktorand 2 2% Ja, jag har redan disputerat 1 1% Jag har varit doktorand, men avbrutit 1 1% Ja, jag har sökt till forskarutbildningen men fick ingen plats 2 2% Ja, jag skulle kunna tänka mig att söka till forskarutbildningen 45 51% Nej, troligtvis inte 32 36% Nej, absolut inte 6 7% Totalt 89 100% Internationalisering Alumnerna fick ta ställning till vilka internationella perspektiv som de har mött under sin utbildning. Av tabell 6 framgår att det vanligaste svaret, från hälften av alumnerna, är att en eller flera av kurserna i utbildningen har haft tydliga internationella perspektiv. Det näst vanligaste svaret, från ungefär en tredjedel, är att man inte kommit i kontakt med något internationellt perspektiv. Ungefär en fjärdedel har tagit del av erfarenheter från utbytesstudenter i samband med utbildningen, och lika stor andel uppger att man har haft lärare från något utländskt lärosäte som har undervisat under utbildningen. Tabell 7. Förekomsten av internationella perspektiv i utbildningen 10 Antal Procent En eller flera av kurserna i utbildningen har haft tydliga internationella perspektiv 45 50% Jag har tagit del av erfarenheter från utbytesstudent/er i samband med utbildningen 23 26% Jag har haft lärare från något utländskt lärosäte som har undervisat i utbildningen 21 23% Jag har bedrivit studier utomlands under utbildningen 16 18% Under min studietid vid Uppsala universitet har jag bedrivit studier utomlands i annat ämne som inte ingår i den aktuella utbildningen 7 8% Annat internationellt perspektiv i utbildningen 11 7 8% Under min studietid vid Uppsala universitet har jag haft praktik utomlands 6 7% Jag har inte kommit i kontakt med något internationellt perspektiv i utbildningen 27 30% 10 I frågan uppmanades de svarande att markera samtliga aktuella svarsalternativ. 11 Fyra personer exemplifierar med studieresor i samband med uppsatsskrivning/fältstudie. Ett par personer nämner deltagande i internationell konferens eller kurs. De andra två svaren är: gästföreläsare respektive religionshistoria. 22

Vad var särskilt bra? Det är 79 personer som har besvarat den öppna frågan Vad anser du var särskilt bra med studierna i ditt huvudämne med avseende på innehåll?. I bilaga 1 finns en sammanfattande redovisning av svarskategorierna. De mest frekvent förekommande kategorierna är: Särskilt bra: Specifikt innehåll, specifika kurser (33 svar) Kvalificerade och duktiga lärare (16 svar) Bredden och utbudet av kurser (12 svar) Arbets- och examinationsformer (11 svar) Valmöjligheterna (10 svar) Vetenskapligt förhållningssätt, god övning i kritiskt tänkande och vetenskapligt skrivande (8 svar) De vanligaste underkategorierna till den största kategorin om specifikt innehåll och specifika kurser är: exegetik (12 svar, åtta svar gäller Nya testamentets exegetik), tros- och livsåskådningsvetenskap (8 svar), språkstudierna (5 svar), genusperspektiv (4 svar) samt baskursen/basåret (4 svar). 12 Alumnerna nämner framför allt uppsatserna/pm, men även hemtentamen och seminarier i den tredje kategorin avseende arbets- och examinationsformer. Förutom ovan nämnda kategorier finns det även en mindre grupp av de före detta studenterna som kommenterar litteraturen, relevansen för yrkeslivet respektive allmänt positiva omdömen om utbildningen. Nedan presenteras några belysande citat, från kategorierna ovan, på vad alumnerna ansåg var särskilt bra med studierna: Ämnen som varit bra är Nya Testamentets exegetik, tros- och livsvetenskap. Intressanta kurser med duktiga lärare. Delar av utbildningen har jag daglig nytta av - t.ex. kunskap om det exegetiska hantverket - alltifrån språk till hur man använder vissa hjälpmedel. De mer grundläggande filosofiska resonemang som av och till fördes i olika sammanhang minns jag också som mycket givande. Mycket kompetenta lärare till övervägande del. Engagemang och intresse för respektive ämnesområde. Inbjudan till dialog med oss studenter. Bredd och djup. Det gick i hög grad att själv välja område att fördjupa sig inom. Inom mitt eget område, exegetik, fanns stor kompetens och god pedagogisk förmåga hos lärare. Detta ämne har också stor relevans för mitt nuvarande arbete. Det fanns ett stort kursutbud i jämförelse med andra universitet. Att genusperspektivet försöktes belysas i alla ämnen. Uppsatsskrivande på alla nivåer var bra och gav mycket kunskap utöver färdigheter i uppsatsskrivande. 12 Här bör läsaren vara uppmärksam på att de två vanligaste huvudämnena för de 90 alumner som ingår i denna undersökning är just tros- och livsåskådningsvetenskap och Nya testamentets exegetik. En tredjedel av alumnerna har uppgett att de har tros- och livsåskådningsvetenskap som huvudämne i sin teologiska examen, och en fjärdedel har på motsvarande sätt uppgett att de har Nya testamentets exegetik som huvudämne. 23

Valmöjligheten mellan de olika ämnesområden, ambitionen hos institutionen och lärare att söka den vetenskapliga grunden. Det gav en verktyg till analyserande och kritiskt tänkande. Det gav även övning i vetenskapligt rapporterande. Vad saknades och vad kan förbättras? Enkäten innehöll också de öppna frågorna: Vad anser du saknades i utbildningen med avseende på innehåll? och Förutom det du skrivit ovan, vad anser du i övrigt kan förbättras i utbildningen?. En sammanfattande redovisning av samtliga svarskategorier finns i bilaga 2. Den första frågan om vad som saknades har 71 personer valt att besvara. De mest frekvent förekommande kategorierna är: Saknades: Arbetslivsanknytning/praktisk tillämpning (15 svar) Dogmatik bl a Luthersk teologi (8 svar) Mer undervisningstid (7 svar) Förutom kategorierna ovan nämns även: tydligare koppling till kyrkan/tron (4 svar), metodkurs inför uppsatsskrivande (3 svar), religionspedagogik (3 svar), mer bibelkunskap (3 svar), synpunkter på litteraturen (3 svar), mångkulturella perspektiv/andra världsreligioner (2 svar) samt för stor tyngd på genusperspektiv (2 svar). Nedan presenteras några belysande citat från ovan nämnda kategorier: För oss som läste med inriktningen mot prästyrket, så hade det varit bra att få en integrering av praktik och det pastorala redan från början. Men det som är negativt med att kunna lägga upp innehållet på teolkanden själv är att vissa helt valde bort beteendevetenskapen. Stort minus där för prästyrket. Jag hade gärna velat haft mer ledarskapsutbildning och kommunikation. Tyngre kurser inom dogmatik (tros- och livsåskådningsvetenskap) t.ex. en ordentlig kurs om Luther (vore mycket relevant). Pedagogik, religionspedagogik har som ämne funnits tidigare och vore mycket relevant i min yrkesutövning. Det kunde gott finnas mer konkret anknytning till arbetslivet. I Europa finns "Praktisk teologi" som ämne. Homiletik, predikokunskap, både teoretisk, historisk och praktiskt. Många perspektiv var representerade och lyftes fram men perspektivet att Gud kanske möjligtvis finns i ett avlägset hörn av universum saknades. Tydliga kopplingar till verkligheten. Föreläsare utifrån. Hade också gärna läst mer religionspsykologi med inriktning mot enskilda samtal. Mer praktisk utbildning. Tydligare kyrklig profil som ett komplement till det vetenskapliga. Utbildningen till präst behöver mer praktiska ämnen. Som den är nu väger det akademiska/vetenskapliga metoder helt klart över. Saknar mest av allt ledarskapsutbildning, ekonomi o.s.v. Man är alldeles för akademisk när man ska ut i den akademiska verkligheten. Undervisningstimmarna var, i stort sätt i alla kurser, för få. Fler lärarledda pass! Otroligt lite undervisning! 24

Den andra frågan om vad som i övrigt kan förbättras har besvarats av 50 personer. Där är de mest frekvent förekommande kategorierna: Kan förbättras: Mer undervisningstid, ex. lektioner och seminarier (13 svar) En del lärares bristande pedagogiska kompetens/engagemang för undervisning (6 svar) Mer och bättre handledning vid uppsatser (5 svar) Förutom ovan nämnda kategorier skriver några alumner att de önskar mer arbetslivsanknytning/studiebesök/gästföreläsare och ett par personer efterlyser en jämnare kravnivå mellan kurserna. Nedan presenteras några belysande citat från ovan nämnda kategorier: Mer föreläsningar, det hjälper studenten att få ett helhetsgrepp om ett ämne innan man dyker ner i detaljerna. Att grundligt gå igenom hur man skriver uppsatser redan från början. Jag fick ofta lära mig av andra studenter på högre nivåer. Under mina år minskade lärarledda lektioner successivt, vilket leder till, i mitt tycke, en kvalitativ sänkning. Fler lektionstillfällen med kompetenta och engagerade lärare skapar en bättre utbildning. Mer tid i handledning och undervisning med lärare. Uppsatshandledningen, för få träffar med handledaren och handledaren ofta inte inlästa på vad man skrivit. Handledningsrutiner vid uppsatsskrivning - hjälp att välja realistiska ämnen = lite fastare hand från lärarnas sida gentemot ovana studenter. Att lärare, professorer prioriterar studenter/lektioner/föreläsningar i högre grad på grund av att dessa betalar ett högt pris på olika sätt för sina studier. En del lärare behöver bli mycket bättre pedagoger!!! Medan vissa är superbra! Tillgängligheten...att inte behöva vänta i veckor på svar från lärare. 25

4. Arbetsliv Sysselsättning och arbetsuppgifter efter grundexamen De flesta (93 procent) uppger att de har haft förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning efter examen. Av dessa har en femtedel arbetat mer än fyra år (se tabell 8 nedan). På frågan Hur stor del av den tid som du har förvärvsarbetat har du gjort det inom det område du är utbildad för? uppger 89 procent (78 av 88) att de hela tiden har arbetat inom sitt utbildningsområde (se tabell 9). Fem personer (6 procent) svarar att de inte alls har arbetat inom det avsedda utbildningsområdet. Tabell 8. Har du som huvudsaklig sysselsättning förvärvsarbetat (eller varit doktorand) efter att du tog ut din grundexamen? Antal Procent Ja, mer än fyra år 16 18% Ja, mellan två och fyra år 50 56% Ja, under mindre än två år 17 19% Nej, inte alls 6 7% Totalt 89 100% Tabell 9. Hur stor del av den tid som du har förvärvsarbetat har du gjort det inom det område du är utbildad för? Antal Procent Hela tiden 78 89% Mer än halva tiden 3 3% Mindre än halva tiden 2 2% Inte alls 5 6% Totalt 88 100% Svaren på frågan Hur lång tid efter grundexamen fick du ditt första arbete? visar att nästan hälften (47 procent) fick arbete redan innan avslutad utbildning, och ytterligare en femtedel (22 procent) fick arbete inom ett halvår efter examen (se tabell 10 nedan). Tabell 10. Hur lång tid efter grundexamen fick du ditt första arbete (eller påbörjade forskarutbildningen)? Antal Procent Fick arbete redan innan avslutad utbildning 41 47% Mindre än en månad 14 16% 1-6 månader 5 6% 7-12 månader 18 21% Mer än 12 månader 7 8% Jag har ännu inte fått arbete 2 2% Totalt 87 100% 26

Så gott som samtliga (97 procent) anser att det första arbetet som de fick efter sin grundexamen i ganska- eller i hög grad var relevant i förhållande till deras utbildning. 13 Tabell 11. Var detta arbete relevant i förhållande till din utbildning? Antal Procent Ja, i hög grad 77 90% Ja, i ganska hög grad 6 7% Ja, i viss mån 0 0% Nej 3 3% Totalt 86 100% Ungefär en fjärdedel har fått något arbete efter grundexamen via kontakter som de fick under studierna i sitt huvudämne, vanligtvis genom stiftet i Svenska kyrkan (se tabell 12). Merparten, tre fjärdedelar, har inte fått något arbete via sådana kontakter. Tabell 12. Har du fått något arbete efter grundexamen genom kontakter som du fick under studierna i ditt huvudämne? 14 Antal Procent Ja, på annat sätt via utbildningen 15 18 20% Ja, genom praktikperiod 4 4% Ja, genom en person som var student vid Uppsala universitet under samma tidsperiod som jag 4 4% Ja, genom uppsats/examensarbete 1 1% Ja, genom lärare/studievägledare eller annan anställd vid Uppsala universitet 1 1% Nej 67 74% 13 Av de 36 kommentarerna till frågan framgår att många fick arbete som präst, och att man är garanterad en anställning som pastorsadjunkt när man gått färdigt utbildningen på Pastoralinstitutet. 14 De svarande hade möjlighet att markera flera svarsalternativ. 15 Det är 16 personer som här kommenterar att de fick arbete genom något av Svenska kyrkans stift. 27

Nuvarande sysselsättning Av de svarande är 85 procent idag förvärvsarbetande eller doktorander och 6 procent är föräldralediga. Ingen är arbetssökande/arbetslös (se tabell 13 nedan). Tabell 13. Nuvarande huvudsaklig sysselsättning Antal Procent Förvärvsarbetar 71 82% Föräldraledig 5 6% Är doktorand 3 3% Studerar vid högskola/universitet, annat ämne/utbildning 3 3% Sjukskriven (längre tid) 3 3% Annat 16 2 2% Studerar vid högskola/universitet, ämne inom teologisk fakultet 0 0% Annan typ av studier 0 0% Arbetssökande/arbetslös 0 0% Totalt 87 100% Tre fjärdedelar har en tillsvidareanställning och en femtedel har någon form av tidsbegränsad anställning (se tabell 14). Tabell 14. Nuvarande anställningsform Antal Procent Tillsvidareanställning 60 76% Tidsbegränsad anställning 15 19% Doktorand 2 3% Egen företagare 1 1% Annan anställning 1 1% Totalt 79 100% Alumnerna fick beskriva sitt nuvarande arbete i en öppen fråga. Det är 77 personer som har besvarat frågan. Av dessa arbetar 71 personer som präst (varav 37 har uppgett att de är komminister, två att de är pastorsadjunkter, en person är kyrkoherde och ytterligare en är vikarierande kyrkoherde). Ett par av alumnerna som besvarat frågan är doktorander och två personer arbetar som församlingspedagog. I bilaga 3 redovisas samtliga svar på den öppna frågan Beskriv vad du arbetar med!. 16 En person uppger att den är cirkelledare för livsfrågor och en annan studerar på folkhögskola. Ytterligare tre personer, som inte har kryssat för något av svarsalternativen på frågan, har kommenterat att de är pensionärer. 28

Tillfredsställelse med nuvarande arbete och nyttan av utbildningen I en av enkätfrågorna ombads de som har någon form av anställning (eller är doktorand eller egen företagare) att på en femgradig skala från Instämmer inte alls till Instämmer helt och hållet ta ställning till följande påståenden: Jag är mycket nöjd med mitt nuvarande arbete. Ämnesinnehållet i mitt huvudämne är relevant i relation till mitt nuvarande arbete. Jag har stor användning av studierna i mitt huvudämne i mitt nuvarande arbete. Det är cirka78 personer som har besvarat dessa frågor. Av resultatet framgår bl a att åtta av tio instämmer i hög grad eller helt och hållet i att de är mycket nöjda med sitt nuvarande arbete och att nästan sex av tio instämmer på motsvarande vis i att utbildningens innehåll är relevant i förhållande till de arbetsuppgifter man har idag. Nästan två tredjedelar har valt något av de två mest instämmande alternativen vad gäller påståendet om att man har stor användning av studierna i huvudämnet i det nuvarande arbetet. Figur 18. Jag är mycket nöjd med mitt nuvarande arbete 50% 45% 40% 38% 30% 20% 12% 10% 0% 1% Instämmer inte alls 4% Instämmer helt och hållet 29

Figur 19. Ämnesinnehållet i utbildningen är relevant i relation till mitt nuvarande arbete 50% 40% 30% 32% 40% 20% 18% 10% 3% 8% 0% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet Figur 20. Jag har stor användning av utbildningen i mitt nuvarande arbete 50% 40% 38% 30% 20% 13% 22% 27% 10% 0% 1% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet 30

De före detta studenterna fick även ta ställning till i vilken grad deras nuvarande arbetsuppgifter är de som de allra helst vill ha. Av figur 21 framgår att 90 procent i hög eller i ganska hög grad anser sig ha de arbetsuppgifter som de allra helst vill ha. Figur 21. Är dina nuvarande arbetsuppgifter de som du allra helst vill ha? 60% 50% 51% 40% 39% 30% 20% 10% 0% Ja, i hög grad Ja, i ganska hög grad 10% Ja, i viss mån 0% Nej De som har besvarat frågan ovan med Ja, i viss mån eller Nej fick även beskriva vad de hellre skulle vilja arbeta med. Några av kommentarerna handlar om att de svarande hellre skulle vilja forska och ett par andra skulle önska ett djupare analytiskt arbete/teologisk reflektion. De övriga av de totalt elva kommentarerna är av skiftande karaktär. 31

Nuvarande arbete geografiskt läge, arbetsmarknadssektor och bransch En tredjedel av dem som är yrkesverksamma arbetar i Stockholmsregionen (se tabell 15). Hälften har valt svarsalternativet annan ort och arbetar i princip över hela landet. Den vanligast förekommande arbetsmarknadssektorn är kyrkor och samfund inom vilken 96 procent är verksamma (se tabell 16 och 17). Tabell 15. Var ligger din arbetsplats/studieort? Antal Procent Annan ort 17 38 49% Stockholmsregionen 27 35% Uppsala med omnejd 7 9% Göteborgsregionen 3 4% Malmöregionen 2 3% Utomlands 0 0% Totalt 77 100% Tabell 16. Inom vilken arbetsmarknadssektor har du för närvarande en anställning? Antal Procent Kyrkor och samfund 76 96% Statlig 2 3% Annan 18 1 1% Kommunal 0 0% Landsting 0 0% Privat/enskild 0 0% Eget företag 0 0% Totalt 79 100% Tabell 17. Till vilken bransch hör din nuvarande arbetsplats? Antal Procent Kyrkor och samfund 76 96% Högskola/universitet 2 3% Annan 1 1% Totalt 79 100% 17 Några exempel på platser är: Karlstad (2 svarande), Linköping (2 svarande), Norrköping (2 svarande), Skara (2 svar), Norrland (2 svar) och Gotland (2 svar). 18 Den som har kryssat för Annan har skrivit studieförbund. 32

Nuvarande månadsinkomst Nästan två tredjedelar av dem som är yrkesverksamma har en månadsinkomst som ligger i intervallet 25.001-30.000 kronor. En femtedel har en månadsinkomst i intervallet 20.001-25.000 kronor. Figur 22. Total månadsinkomst 2007-20.000 kr 4% 20.001-25.000 kr 22% 25.001-30.000 kr 63% 30.001-35.000 kr 10% 35.001-40.000 kr 40.001-45.000 kr 45.001-50.000 kr 50.001-55.000 kr mer än 55.000 kr 1% 0% 0% 0% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 33

5. Utbildningen i relation till arbetet Arbetsuppgifter i relation till utbildningsnivån Av figur 23 framgår att ungefär två tredjedelar anser att deras nuvarande arbetsuppgifter motsvarar den utbildningsnivå de har. Cirka en fjärdedel (26 procent) anser dock att arbetsuppgifterna är något eller alltför okvalificerade i relation till deras utbildningsnivå. Figur 23. Hur väl stämmer dina nuvarande arbetsuppgifter med din utbildningsnivå? 100% 80% 68% 60% 40% 20% 0% 0% Alltför kvalificerade 6% Något för kvalificerade Motsvarar m in utbildningsnivå 23% Något för okvalificerade 3% Alltför okvalificerade Arbetslivets krav på olika färdigheter Tillfredsställelsen med olika typer av färdighetsträning har redovisats i ett tidigare avsnitt (i kapitel 3). Enkäten innehöll också en fråga om i vilken utsträckning de svarande efter sina studier har haft arbetsuppgifter som har ställt krav på motsvarande färdighetsmoment. Av resultatet framgår att arbetsuppgifterna i hög grad har ställt krav på att självständigt lösa problem (93 procent), på muntliga presentationer (92 procent), på att förklara ämnesspecifika frågor för personer utan fackkunskaper (84 procent) samt på att arbeta i grupp (81 procent). Fler än hälften anger också att de i hög grad har haft arbetsuppgifter som ställt krav på att argumentera och på skriftliga presentationer. I figur 24 redovisas i vilken utsträckning alumnerna anser att arbetsuppgifterna efter studierna ställer krav på en viss färdighet. 34

Figur 24. Arbetslivets krav på olika färdigheter Självständigt lösa problem 93% 6% Muntliga presentationer 92% 6% Förklara ämnesspecifika frågor för personer utan fackkunskaper 84% 14% Arbeta i grupp 81% 14% I hög grad Argumentera 74% 25% I viss mån Inte alls Skriftliga presentationer 59% 38% Kritiskt värdera information 47% 48% Läsa och förstå vetenskapliga texter 28% 60% 13% Tillämpa vetenskapliga metoder 14% 52% 34% 0% 20% 40% 60% 80% 100% En jämförelse kan också göras mellan de krav som arbetsuppgifterna ställer och alumnernas uppfattning om den färdighetsträning de fick under sin utbildning. Det framkommer t ex att efter sina studier har nio av tio i hög grad haft krav på att självständigt lösa problem. Det är också färdighetsträningen i detta moment som högst andel svarande är nöjda med, 94 procent är mycket eller ganska nöjda med denna färdighetsträning. Likaså vad gäller förmågan att göra muntliga presentationer har nio av tio i hög grad haft sådana krav i sitt arbete. Tre fjärdedelar är ganska eller mycket nöjda (företrädesvis ganska nöjda) med färdighetsträningen i detta moment. När det gäller kraven på att argumentera är tre fjärdedelar ganska eller mycket nöjda med övningen. Åtta av tio har i hög grad haft krav på att arbeta i grupp i arbetslivet, här är två tredjedelar nöjda (till övervägande del ganska nöjda) med färdighetsträningen medan nästan tre av tio är ganska missnöjda med träningen i detta moment. 35

Tips och förslag till dagens studenter Enkäten innehöll den öppna frågan: Vad skulle du föreslå dagens studenter som läser ditt huvudämne att satsa på under utbildningstiden för att bättre kunna möta det kommande arbetslivets krav och förväntningar? De mest frekvent förekommande kategorierna redovisas nedan. Därefter följer några belysande citat. Samtliga tips återfinns i bilaga 4. Satsa mer på: Tips avseende ämnen och upplägg av studierna (42 svar) Praktik, voluntärarbete (13 svar) Engagera dig i församlingslivet (10 svar) Vidgade perspektiv, t ex skaffa erfarenhet från annan yrkesverksamhet, träffa folk som pluggar andra ämnen (9 svar) Öva muntlig kommunikation och samarbete (5 svar) Se till att få varierade kurser som sträcker sig och omfattar mycket olika infallsvinklar. Bredd med djup skulle man kunna säga. Fråga eventuellt äldre blivande kollegor eller liknande om vad som är relevant. Bibelvetenskap, religionspsykologi och kyrkovetenskap. Att engagera sig i någon församling som medhjälpare eller ledare, så att teori och praktik får följas åt. I övrigt anser jag att exegetiken är det som jag haft mest nytta av i samtal med människor efter utbildningen. Muntlig och skriftlig framställning. Öva! Mer samarbete under utbildningen. Läs pedagogik om du ska bli präst! Religionshistoria, tros- och livs har varit mest användbart vid arbete i kyrka. NT och GT viktigt - mer kreativt arbete! Att göra så mycket praktik som möjligt. Umgås mycket med icke-kyrkliga - där finns "marknaden". Att planera in ett år utomlands för att få ett internationellt perspektiv. Att röra sig i så många olika samfund som möjligt för att öva sig i att se från olika utgångspunkter. Skriva uppsatser - då lär man sig arbeta självständigt (ensamt) och vara utelämnad åt andras bedömning. Obehagligt men bra att vänja sig. Seminarieövningar - att uttrycka sig tydligt och övertygande, sakligt och relevant är viktigt i många sammanhang. 36

6. Sammanfattning För att främja och utveckla kvaliteten i utbildningen vid Uppsala universitet utför enheten för kvalitet och utvärdering sedan år 2000 enkätundersökningar riktade till före detta studenter (alumner). Syftet med alumnstudierna är att ta reda på hur de före detta studenterna uppfattar sin utbildning vid Uppsala universitet några år efter examen i ljuset av sin arbetslivserfarenhet. Förutom frågor om utbildningens starka och svaga sidor ger resultaten en bild av arbetslivet efter examen. Undersökningarna genomförs genom att alumner med en generell examen eller en yrkesexamen får besvara en postenkät med frågor om bl a värdet av studierna minst två år efter examen. Varje år utarbetas ett tiotal ämnes- och programrapporter, där svarsgruppen antingen består av utexaminerade studenter med ett visst huvudämne i sin examen eller av studenter som har en viss yrkesexamen. Föreliggande rapport är en rapport som redovisar resultaten för alumner med en teologie kandidat- eller magisterexamen. Undersökningens urvalsgrupp består av samtliga som har tagit en teologie kandidat- eller magisterexamen från 2003-2005. Antalet inkomna svar är 90, vilket medför en svarsfrekvens på 67 procent (90 av 134). De svarande har fått ange vilket huvudämne de har i sin teologiska examen och resultatet visar att ungefär en tredjedel har tros- och livsåskådningsvetenskap och en fjärdedel har Nya testamentets exegetik som huvudämne. Resultaten i stort sammanfattas nedan under några rubriker. Alumnernas tillfredsställelse med utbildningen - Drygt hälften (57 procent) instämmer i hög grad eller helt och hållet i att de är mycket nöjda med utbildningen. - De flesta (85 procent) skulle åter välja Uppsala universitet som lärosäte. - Så gott som samtliga (98 procent) skulle ha valt samma utbildning idag. Före detta studenter på arbetsmarknaden - Nästan sex av tio (59 procent) kände sig väl förberedda för arbetslivet efter avslutade studier. - De flesta, 85 procent, är i dag förvärvsarbetande eller doktorander och ingen är arbetssökande/arbetslös. - Nästan alla (96 procent) arbetar i kyrkor och samfund. - Av dem som förvärvsarbetar anser två tredjedelar att de nuvarande arbetsuppgifterna motsvarar deras utbildningsnivå, medan 26 procent anser att arbetsuppgifterna är för okvalificerade. Kraven på arbetsmarknaden - Alumnerna anser att de har haft arbetsuppgifter som i hög grad har ställt krav på att självständigt lösa problem (93 procent), på muntliga presentationer (92 procent), på att förklara ämnesspecifika frågor för personer utan fackkunskaper (84 procent) och på att arbeta i grupp (81 procent). - Vad gäller färdighetsträningen i att självständigt lösa problem är nio av tio mycket eller ganska nöjda, medan tre fjärdedelar är ganska eller mycket (företrädesvis ganska) nöjda med färdighetsträningen i muntliga presentationer. Två tredjedelar är ganska eller mycket (företrädesvis ganska) nöjda med övningen i att arbeta i grupp, medan tre av tio är ganska missnöjda. 37

Måluppfyllelse - De flesta instämmer i hög grad i att utbildningen har bidragit till deras förmåga till kritisk bedömning (75 procent), till självständigt arbete (74 procent) och till förmågan att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser (71 procent). - En majoritet instämmer i hög grad i att de har utvecklat en god analytisk förmåga (70 procent), en god förmåga att snabbt få en överblick över ett omfattande material (67 procent) samt en god förmåga att identifiera och avgränsa problem (67 procent). - En lägre grad av tillfredsställelse gäller avseende utbildningens bidrag till förmågan att samarbeta med andra och till förmågan att förklara ämnesspecifika frågor för personer utan fackkunskaper. Drygt en tredjedel (35 procent) anser att de i hög grad genom utbildningen har utvecklat en god förmåga att samarbeta med andra och knappt hälften (46 procent) anser att de genom utbildningen i hög grad har utvecklat en god förmåga att förklara ämnesspecifika frågor för personer utan fackkunskaper. Vad som var särskilt bra När alumnerna med egna ord beskriver vad de anser var särskilt bra med utbildningen är de mest frekvent förekommande kategorierna - Specifikt innehåll, specifika kurser (t ex exegetik och tros- och livsåskådningsvetenskap). - Kvalificerade och duktiga lärare. - Bredden och utbudet av kurser, arbets- och examinationsformer, valmöjligheterna samt det vetenskapliga förhållningssättet och övningen i detta, är andra vanliga kategorier. Vad som saknades och vad som kan förbättras Resultaten för de öppna frågorna om vad som saknades och vad som kan förbättras visar att: - De vanligaste svaren avseende vad som saknades är: arbetslivsanknytning/praktisk tillämpning, dogmatik och mer undervisningstid. - Mer undervisningstid är det vanligaste förbättringsförslaget. Tips till nuvarande studenter Alumnerna har fått föreslå på vad dagens studenter som läser utbildning borde satsa på för att bättre möta arbetslivets krav. De mest frekventa tipsen är: - Tips avseende ämnen och upplägg av studierna. - Praktik, voluntärarbete. - Engagera dig i församlingslivet. - Skaffa vidgade perspektiv, t ex genom annan yrkesverksamhet, träffa folk som studerar andra ämnen. 38

Bilaga 1 Bilaga 1: Synpunkter på vad som var särskilt bra med utbildningen med avseende på innehåll 79 svar I sammanställningen nedan är svaren grupperade i tio olika kategorier. En viss persons svar kan förekomma under flera rubriker. Specifikt innehåll, specifika kurser (33 svar) De vanligaste: Exegetik (12 svar, varav 8 svar: Nya testamentets exegetik) Tro- och livsåskådningsvetenskap (8 svar) Språkstudierna t ex grekiskan (5 svar) Baskursen/basåret/grundkursen (AB) (4 svar) Genusperspektiv (4 svar) Kyrkovetenskap (3 svar) Kyrkohistoria (2 svar) Newmaninstitutets kurser (2 svar) Kvalificerade och duktiga lärare (16 svar) Bredden och utbudet av kurser (12 svar) Arbets- och examinationsformer (11 svar) Valmöjligheterna (10 svar) Vetenskapligt förhållningssätt, god övning i kritiskt tänkande och vetenskapligt skrivande (8 svar) Litteraturen (5 svar) Att utbildningen är relevant i förhållande till yrket (4 svar) Allmänt positiva omdömen om utbildningen (4 svar) Övrigt (5 svar) 39

Bilaga 2 Bilaga 2: Synpunkter på vad som saknades i utbildningen med avseende på innehåll 71 svar I sammanställningen nedan är svaren grupperade i tolv olika kategorier. En viss persons svar kan förekomma under flera rubriker. Arbetslivsanknytning/praktisk tillämpning (15 svar) Dogmatik bl a Luthersk teologi (8 svar) Mer undervisningstid (7 svar) Tydligare koppling till kyrkan/tron (4 svar) Metodkurs inför uppsatsskrivande (3 svar) Religionspedagogik (3 svar) Mer bibelkunskap (3 svar) Synpunkter på litteraturen (3 svar) Mångkulturella perspektiv/andra världsreligioner (2 svar) För stor tyngd på genusperspektiv (2 svar) Övrigt specifikt innehåll (11 svar) Övrigt (16 svar) 40