checklista komma igång nytt ekb.doc Malmö stad Sociala resursförvaltningen CHECKLISTA FÖR ATT KOMMA IGÅNG MED UPPDRAGET SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN; NYTT ÄRENDE Här är en lista på åtgärder som är lämpliga att utföra när du blivit förordnad som god man. Naturligtvis är varje ärende speciellt där turordningen kan ändras eller andra saker behöva åtgärdas. 1. Ring och presentera dig för personalen på boendet eller för familjen i familjehemmet, redan innan du har fått handlingarna från överförmyndaren. Lämna dina kontaktuppgifter. Boka möte med barnet och personalen på boendet (familjen i familjehemmet), gärna inom någon dag från det att du blev förordnad. Anteckna när genomförandesamtal ska genomföras med personalen på boendet om detta är planerat. Om barnet är placerat i familjehem kan familjehemmet vara osäkra på din roll. Förklara och försök skapa goda relationer. 2. Besök barnet och förklara vem du är. Anpassa dig efter barnets ålder och mognad. Tag reda på barnets behov dels i fråga om kläder och hälsa, dels i fråga om ekonomin. Tag ställning och se till att ev. läkar- och tandläkarbesök, ev. besök hos BUP som barnet behöver sker. Säkerställ hur du kommunicerar med barnet via telefon. Klargör om barnet har en egen mobil och hur den finansieras. Lämna ditt eget mobiltelefonnummer till barnet. För noga anteckningar om olika möten med barnet som planeras, samtal som förs per telefon med olika personer. För en körjournal om du kör med egen bil. Kom överens med boendepersonalen om hur barnets kontantbehov ska lösas. Ibland kan barnet vare tillräckligt moget för att förfoga över ICA kortet själv. Berätta för boendepersonalen att du har haft ett samtal med barnet. Fråga barnet om dennes familj och om eventuell efterforskning av anhöriga när detta är lämpligt mht till barnets tillstånd. Kontakta och följ med barnet till Röda Korset och be om hjälp att söka efter barnets familj. Ansökan om återförening kan ske först när barnet har fått permanent uppehållstillstånd och fått fullständigt personnummer. 3. Presentera dig per telefon för Migrationsverket. Ring dit och bekräfta att du söker asyl för barnet och meddela vilket offentligt biträde du vill ska företräda barnet. Du har rätt att begära byte av offentligt biträde om ett sådant redan har utsetts, om du tycker att det finns skäl. Det är viktigt att detta samtal sker snabbt eftersom Migrationsverket förordnar offentligt biträde utan dröjsmål. Om Migrationsverket redan har genomfört en utredning med barnet utan din närvaro ska du kräva att få del av protokollet från utredningen för att kontrollera att allt stämmer. Fråga Migrationsverket om det är ett Dublinärende. Informera dig om det finns ett negativt beslut i asylärendet som måste överklagas. Presentera dig för det offentliga biträdet. Bestäm tid för ett möte där du undertecknar fullmakten för det offentliga biträdet. Besöksadress: Kompanihusgården 2 Receptionen: mån-fre 9.00-15.00 Lunchstängt 12.00-13.00 Telefon- och besökstid: mån-fre 9.00-16.00 Lunchstängt 12.00-13.00 SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN Avdelningen för överförmyndarärenden 205 80 Malmö Tel. 040-34 10 00 Org.nr. 212000-1124 overformyndare@malmo.se www.malmo.se
2 ( 4. Läs noga de handlingar du fått från avdelningen för överförmyndarärenden (AFÖ) om barnet. Kontrollera att registerutdraget stämmer mot uppgifterna i handlingarna, annars kontakta AFÖ. Återsänd åtagandehandlingen samt förteckningen till AFÖ. Åtagandehandlingen ska återsändas genast och förteckningen inom två månader från förordnandedagen. 5. Öppna bankkonto om det behövs. För att kunna öppna bankkontot för barnet krävs att barnet har fått permanent uppehållstillstånd, fullständigt personnummer, ett eget identitetskort samt ett nytt registerutdrag från avdelningen från överförmyndarärenden med uppgift om fullständigt personnummer. 6. Sök de bidrag som kan sökas (ekonomiskt bidrag, särskilt bidrag, glasögon, vinterkläder etc). 7. Närvara vid genomförandesamtal på boendet. Kontrollera att du har fått en kallelse. 8. Informera dig löpande om barnets behov och utvecklingen av barnets asylärende. 9. Efter tre månader inges första redogörelsen (ej put). Fortsätt med redogörelse var tredjemånad tills barnet får put. 10. Håll fortlöpande kontakt med AFÖ. Meddela om barnet får uppehållstillstånd, blir folkbokfört, avviker, gömmer sig etc. 11. Inge årsredovisning 1 mars varje år. 12. Meddela i god tid handläggaren på AFÖ om du planerar semester eller annan ledighet. Diskutera med handläggaren om det är möjligt att utfärda en fullmakt för någon annan under din ledighet samt i övrigt hur barnets ärenden sköts under frånvaron. 13. Läs igenom, bilaga 1. Det är ett utdrag ur lagkommentaren till den gode mannens uppdrag och beskriver vad som ingår i uppdraget som god man. Understrykningarna i texten är gjorda för att förtydliga sysslorna. Lycka till! önskar avdelningen för överförmyndarärenden
3 ( Bilaga 1. Utdrag ur lag samt lagkommentar avseende behörigheten för en god man som förordnas enligt EKB-lagen. Understrykningarna är gjorda här i texten. När en god man skall förordnas 2 Om barnet vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, skall överförmyndaren förordna en god man att i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. God man skall också förordnas, om barnets föräldrar eller en annan vuxen person, som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, efter barnets ankomst till Sverige men innan barnet har fått uppehållstillstånd här på grund av dödsfall eller sjukdom eller av någon annan orsak upphör att kunna utöva förmynderskapet eller vårdnaden. God man skall inte förordnas, om det är uppenbart obehövligt. Behörigheten enligt SOU 2003:51 s.103. 7.4.1 Den gode mannens uppgifter En underårig utländsk medborgare eller underårig statslös person som anländer till Sverige utan sina föräldrar eller någon vuxen person som kan anses ha trätt i föräldrarnas ställe befinner sig i en mycket utsatt situation. Förutom att den underårige i sådana situationer saknar en vuxen person som han eller hon kan anförtro sig till och som kan ta tillvara den unges intressen finns det risk för att den underårige utsätts för faror av olika slag eller själv sätter sin säkerhet på spel. Det är därför angeläget att det snarast möjligtutses en vuxen ställföreträdare för den underårige. I dag kan en god man för ensamkommande barn endast agera företrädare i förmyndarens ställe. Detta är en otillfredsställande lösning eftersom den gode mannen inte kan fatta beslut i de frågor som rör den unges personliga förhållanden, t.ex. boende, skolgång, hälso- och sjukvårdetc. För att på ett meningsfullt sätt kunna sörja för den underåriges behov måste den gode mannen få befogenhet att fatta beslut även i frågor som normalt ankommer på barnets vårdnadshavare. En god man som förordnas enligt den föreslagna lagstiftningen träder i barnets föräldrars ställe vilket innebär att han eller hon är behörig att fatta alla beslut som rör barnet. Uppgiften att vara god man för ett ensamkommande barn handlar ytterst om att tillförsäkra barnet en trygg tillvaro, vilket innebär skyldigheter med därtill knutna befogenheter för den gode mannen. Det ankommer inte på den gode mannen att fysiskt sörja för den dagliga omvårdnaden och tillsynen av den underårige, såvida inte den gode mannen även är familjehemsförälder. Den gode mannen skall således inte handla mat, tvätta kläder, skjutsa barnet till skolan etc. Däremot skall han ha regelbunden kontakt med barnet, det hem där barnet vistas, det offentliga biträdet och den skola eller utbildning som barnet deltar i, varvid han skall försäkra sig om att barnet har det bra. Det skall härvid framhållas att det ankommer på den gode mannen att aktivt verka för att dessa kontakter kommer till stånd och upprätthålls. Den gode mannen skall således hålla sig informerad om den unges situation och vid behov vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga. Det kan röra sig om allt ifrån att ge barnet praktiska råd till att lämna samtycke till den underåriges boende. Den gode mannen skall alltid ha barnets bästa för ögonen när han eller hon fattar beslut i frågor som rör den underårige. Dessa beslut skall om möjligt fattas i samråd med den underårige, varvid den gode mannen med hänsyn till barnets ålder och mognad skall beakta den unges önskemål. Barn och ungdomar har ibland svårt att uttrycka vad de känner och den gode mannen måste därför vara lyhörd för de signaler
som den unge sänder ut. Framkommer det omständigheter som tyder på att allt inte står rätt till skall den gode mannen vidta lämpliga åtgärder. En vårdnadshavare har i allmänhet en tillsynsplikt beträffande sina barn. Även de personer som har hand om barnets dagliga omsorg utan att vara vårdnadshavare, t.ex. familjehemsföräldrar, omfattas av denna tillsynsplikt. Om vårdnadshavaren brister i sint tillsynsplikt och barnet vållar tredje man en skada kan vårdnadshavaren bli skyldig att utge skadestånd. I vissa fall kan vårdnadshavaren drabbas av straffrättsligt ansvar för att inte ha hindrat den unge från att begå brott, se t.ex. 9 kap. 1 körkortslagen som föreskriver att en vårdnadshavare kan dömas till böter om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som ankommer på honom eller henne för att hindra barn under 15 år från att köra moped klass II. Eventuell skadeståndsskyldighet är emellertid beroende av bl.a. hur väl vårdnadshavaren känner till barnets sinnelag. Vidare är vårdnadshavarens möjligheter att ingripa också av stor av betydelse, se Sund, Tillsyn över barn, 1989, s. 180 ff. Vad gäller gode män för ensamkommande barn träder dessa i vårdnadshavarens ställe. De kan således i och för sig bli skadeståndsskyldiga för bristande tillsyn av det ensamkommande barnet. Sannolikt kan en sådan skyldighet emellertid uppkomma endast i undantagsfall. Den gode mannen är ju normalt inte ansvarig för den dagliga fysiska omvårdnaden och har således högst begränsade möjligheter att hindra barnet från att företa skadegörande handlingar under t.ex. lek och spel. Ansvaret för tillsyn torde i stället ligga på den som sörjer för den dagliga omsorgen, t.ex. en familjehemsförälder. Om den gode mannen emellertid får reda på någon Överväganden och förslag SOU 2003:51 108 omständighet som kan innebära att barnet riskerar att skada någon annan är han skyldig att själv vidta åtgärder eller tillse att någon annan gör det. Den underåriges ekonomiska förhållanden Vad gäller den underåriges ekonomiska förhållanden ankommer det på den gode mannen att i enlighet med bestämmelserna i 13 kap. föräldrabalken sörja för att eventuella tillgångar som barnet har med sig eller erhåller här förvaltas på ett säkert och bra sätt. Den gode mannen skall härvid företräda barnet vid öppnandet av bankkonto och biträda vid köp av varor som inte täcks av barnets fickpengar, t.ex. dyrare kläder och elektronikvaror. En underårig som har fyllt 16 år får emellertid själv förfoga över vad han eller hon har förvärvat genom eget arbete. För personer som snart blir 18 år kan det bli aktuellt att företräda den underårige vid tecknandet av hyreskontrakt avseende bostadslägenhet. Vidare ankommer det på den gode mannen att hjälpa till med att ansöka om olika former av ekonomiska bidrag, t.ex. studiebidrag. Skulle barnet hamna i en rättslig tvist företräds det i de flesta fall av den gode mannen, se 11 kap. 1 rättegångsbalken. Rör tvisten t.ex. egendom som en underårig har förvärvat genom eget arbete får han eller hon dock själv föra talan. För det fall barnet företräds av den gode mannen i en tvist ankommer det på denne att bl.a. ta ställning till om ett juridiskt biträde skall anlitas. Ytterligare om den underåriges personliga förhållanden Beträffande den underåriges personliga förhållanden skall den gode mannen hålla kontakt med det familjehem eller anläggningsboende som barnet befinner sig i. Den gode mannen skall också hålla kontakt med socialnämnden i den kommun där barnet är placerat eller skall placeras, varvid han skall förvissa sig om att familjehemsutredning sker och förmedla uppgifter om barnet och dess behov till socialnämnden. Om barnet har särskilda behov, t.ex. på grund av sjukdom eller handikapp, åligger det den gode mannen att ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen eller enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Även i övrigt åligger det den gode mannen att vid behov förmedla kontakt mellan barnet och hälso- och sjukvården. Vidare skall den gode 4 (
mannen som ovan nämnts hålla sig informerad om den unges skolgång och delta i skolans utvecklingssamtal rörande barnet. Det är härvid den gode mannen som skall lämna samtycke till att den underårige får följa med på skolresor etc. Skulle den underårige bli utsatt för brott skall den gode mannen stötta barnet vid eventuella förhör och hålla kontakt med polis, åklagare och målsägandebiträde. Vidare skall den gode mannen, om brottet rör egendom som den underårige inte själv får råda över, företräda barnet enligt 20 kap. 14 rättegångsbalken. Om den underårige själv begår kriminella handlingar skall den gode mannen underrättas om händelsen och kallas till de förhör som hålls med den unge, se 5 och 33 lagen (1964:167) om unga lagöverträdare. Den gode mannen skall hålla sig informerad om ärendets utveckling. Vidare skall han eller hon vara närvarande vid meddelandet av en eventuell åtalsunderlåtelse, se 18 nämnda lag. Om ärendet leder till åtal skall den gode mannen underrättas härom eller, om fängelse kan följa på brottet, kallas att höras i målet, se 26 nämnda lag. Det faktum att den gode mannen biträder den unge i dessa sammanhang innebär inte att barnet förtas rätten till målsägandebiträde eller offentlig försvarare. Den gode mannen skall också hålla sig informerad om hur ärendet om uppehållstillstånd utvecklas och härvid hålla kontakt med den underåriges offentliga biträde och vid behov närvara vid eventuella förhör. Skulle den underårige inte beviljas uppehållstillstånd skall den gode mannen gå igenom beslutet tillsammans med den underårige och det offentliga biträdet för att ta ställning till om det skall överklagas. I samband härmed skall framhållas att den gode mannen skall medverka till de försök som görs att etablera kontakt mellan den underårige och dennes föräldrar för att om möjligt få till stånd en återförening här eller någon annanstans i världen. Om den underårige får uppehållstillstånd i Sverige skall den gode mannen medverka vid planeringen för barnets framtid, t.ex. var och hur den unge skall bo och vilken skolgång eller annan utbildning som är lämplig. Vidare skall den gode mannen tillse att barnet registreras i folkbokföringen. Vad gäller barnets boende får den gode mannen vägra barnet att bege sig till eller från en viss plats. Skulle barnet avvika från förläggningen eller familjehemmet äger den gode mannen rätt att enligt 21 kap. 7 föräldrabalken hos länsrätten begära att barnet skall flyttas tillbaka. I avsnitt 7.4.2 görs en närmare analys av problemet med ensamma barn som avviker från anvisat boende. Den gode mannen skall även efter det att den underårige fått uppehållstillstånd se till att denne har det bra i sitt boende och deltar i skolarbetet. Om barnet avser ansöka om svenskt medborgarskap skall den gode mannen företräda barnet inför skattemyndigheten. Gode män omfattas inte av någon tystnadsplikt. Det ligger emellertid i uppdragets natur att en god man för ett ensamkommande barn inte bör föra vidare något som barnet har berättat för honom i förtroende eller yppa känslig information som, om den förs vidare, kan skada barnet. Den gode mannen ersätter barnets föräldrar, som ju inte heller omfattas av någon tystnadsplikt, och skall hela tiden ta tillvara den underåriges intressen och verka för barnets bästa. Att införa regler om tystnadsplikt för gode män har hittills inte ansetts nödvändigt, men för det fall en sådan lagstiftning skall införas bör den ta sikte på alla typer av gode män, således inte endast gode män för ensamkommande barn. Ett sådant projekt är emellertid inte möjligt att genomföra inom ramen för nuvarande utredning. Den omständigheten att en god man inte omfattas av någon tystnadsplikt får emellertid inte innebära att den gode mannen vägras att ta del av information rörande barnet eller att vara närvarande vid t.ex. förhör med den underårige. 5 (