Kvinnors upplevelse av medicinsk och kirurgisk abort samt valet av metod.

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kvinnors upplevelse av medicinsk och kirurgisk abort samt valet av metod. Ingrid Sandberg September 2005 Uppsats, 51-70 poäng, CD-nivå Vårdvetenskap Examinator Marianne Carlsson Handledare Vivi-Anne Rahm

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för vårdvetenskap Kvinnors upplevelse av medicinsk och kirurgisk abort samt valet av metod Ingrid Sandberg September 2005 Uppsats, 51-70 poäng, CD-nivå Vårdvetenskap Examinator Marianne Carlsson Handledare Vivi-Anne Rahm

Sammanfattning Enlig Socialstyrelsen ska kvinnor som söker abort erhålla muntlig och skriftlig information om alternativa abortmetoder. Sedan 1992 kan kvinnan, vars graviditet är kortare än 64 dagar, välja mellan medicinsk eller kirurgisk abort. Syftet var att beskriva kvinnors val av abortmetod, upplevelse av given information och abortmetod. Metod: En beskrivande jämförande enkätstudie där urvalet utgjordes av kvinnor som sökte för abort före graviditetsdag 64. Två enkäter användes, den första besvarades av 128 kvinnor före aborten och den andra av 90 kvinnor en månad efter aborten. Resultat: Före läkarbesöket önskade 66% använda medicinsk abort, 23% kirurgisk, övriga hade ingen önskad metod. Av de som önskat medicinsk abort erhöll 98 % metoden. Önskad kirurgisk abort erhöll 52%. Information om valmöjlighet av abortmetod fick majoriteten av kvinnorna. Bland kvinnorna med medicinsk abort upplevde 20 % smärtan som outhärdlig eller nästan outhärdlig. Samtliga som gjorde kirurgisk abort var smärtfria. Av de som erhöll önskad metod kunde 70% tänka sig att använda metoden igen och 90% att rekommendera metoden, jämfört med 48% respektive 52% av de som ej erhöll önskad metod. Slutsats: Kvinnor som använde den abortmetod de själva önskat kunde i större utsträckning tänka sig använda metoden igen och rekommendera den till andra jämfört med de som inte erhöll önskad metod. Nyckelord: medicinsk abort, kirurgisk abort, tillfredsställelse, information

Abstract According to the National Board of Health and Welfare, women applying for an abortion should receive information concerning available methods of abortion. As of 1992, women pregnant fewer than 64 days can choose between a medical or a surgical abortion. Aim: To describe womens experience of information concerning abortion and their possibility to choose method and how they experienced the abortion. Method: A descriptive comparative questionnaire study. The sample consisted of women pregnant fewer than 64 days. Two questionnaires where used, the first where answered by 128 women before the abortion. The second where answered by 90 women one month after the abortion. Results: Before the visit to the doctor 66% had a wish to use the medical method, 23% surgical and the rest had no wishes. Among those who had a wish to use the medical method 98% received it, 52% received wished surgical method. Information about free choise of method received most of the women. A third of the women that had a medical abortion experienced the pain as unbearable or almost unbearable. The women who had a surgical abortion experienced no pain. Among the women who had received medical abortion 70% would select the method again and 90% would recommend it to others, compared with 48% and 52% among those who hadn t received the method they wished. Conclusion: More women who used the method that they had wished from the beginning would select the same method and recommend to others than those who didn t receive the method they wanted. Keywords: Medical abortion, surgical abortion, satisfaction, information

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Abortlagstiftning i Sverige 1 Organisation 2 Abortmetoder 3 Komplikationer 4 Kvinnors upplevelse av abort 5 Rutiner vid abortrådgivning 9 Syfte 9 Frågeställningar 9 Metod 10 Design 10 Urval och undersökningsgrupp 10 Datainsamlingsmetod 10 Tillvägagångssätt 12 Dataanalys/tolkning 13 Bortfallsanalys 13 Forskningsetiskt övervägande 14 Resultat 14 Enkät 1 14 Motiv till önskan av abortmetod 15 Orsak till byte av abortmetod 16 Upplevelse före aborten av information och delaktighet i val av metod 17 Enkät 2 18 Upplevelse efter aborten av informationen och delaktigheten i val av metod 19 Skillnader i upplevelse av medicinsk och kirurgisk abort 19 Upplevelse av aborten i förhållande till om metoden var önskad eller ej 22 Abortmetod vid eventuell ny abort samt rekommendation av den använda metoden 23 Diskussion 25 Huvudresultat 25 Resultatdiskussion 25 Metoddiskussion 34 Allmän diskussion 37 Fortsatta studier 38 Referenslista 40 Bilagor 1-5

Inledning Avbrytande av oönskade graviditeter har sannolikt förekommit i alla tider och i de flesta kulturer. I skrifter från Kina beskrevs abort redan för 4 700 år sedan. Ett par hundra år före Kristi födelse förordade, i det forna Grekland, Platon och Aristoteles abort av ärftlighetsmässiga skäl samt som barnbegränsning för att upprätthålla den ideala staten. Även i Rom förekom abort under samma tidsperiod men barnamord var vanligare. Abort är ett kontroversiellt ämne där de etiska, politiska, religiösa, juridiska, feministiska samt medicinska argumenten bryts mot varandra. Det exakta antalet aborter i världen idag är okänt. Uppskattningsvis utförs 30 till 50 miljoner aborter varje år och av dessa uppskattas minst hälften vara illegala. Nittiofem procent av alla illegala aborter utförs i utvecklingsländerna (1) och är en betydande orsak till sjuklighet och död bland kvinnor i dessa länder. WHO har beräknat att cirka 70 000 kvinnor avlider varje år till följd av illegal abort samt att tiotusentals kvinnor lider av komplikationer. I Latinamerika är illegal abort orsaken till drygt 20 procent av dödsfallen i samband med graviditet (1). Under senare delen av 1900-talet har liberalare abortlagstiftning medfört att så gott som alla länder tillåter abort om kvinnans liv hotas på grund av graviditet (1). Cirka 37 procent av världens kvinnor lever i länder där abort är helt förbjuden eller tillåten på sträng medicinsk indikation eller efter våldtäkt. Cirka 23 procent lever i länder där abort får utföras på socialmedicinsk eller social indikation. Ungefär 40 procent av världens kvinnor har rätt till fri abort (2). Abortlagstiftning i Sverige Svensk abortlagstiftning går tillbaka till 1200-talet och Västgötalagen som förbjöd all form av abort, då benämnd fosterfördrivning. Under 1600-talet belades fosterfördrivning med dödsstraff och det var först i mitten av 1800-talet som dödsstraffet mildrades till 6 års fängelse. 1938 fick Sverige sin första lag som tillät abort på en mycket begränsad medicinsk indikation. Från 1946 kunde abort även beviljas på socialmedicinsk indikation. Aborten beviljades då på ett så kallat tvåläkarintyg vilket innebar att två läkare, en psykiater och en gynekolog, bedömde kvinnans situation och grad av förutsedd svaghet (3). Abortlagens krav på tvåläkarintyg innebar att många aborter utfördes sent i graviditeten vilket även medförde ökade risker för komplikationer. På grund av den rådande abortlagstiftningen, reste många kvinnor till Polen för att göra abort för att slippa förödmjukande utredningar och 1

onödig väntan (4). Fram till mitten av 1960-talet förekom en hel del illegala aborter i Sverige vilka i många fall innebar stort lidande för den enskilda kvinnan och en stor risk för komplikationer. Under 1960 talet skedde en successiv förändring i samhället vad gäller synen på sexualitet varvid även synen på abort förändrades. I mitten på 1960-talet startades en debatt i Sverige där krav framfördes på kvinnors rätt till den egna kroppen samt rätten till fri abort. Debatten ledde fram till förändrade attityder inom sjukvården och lagen kom att tillämpas alltmer liberalt. Det blev framförallt lättare för den som var ung att få abort vilket ledde till en ökning av tonårsaborterna (3,4). Hälso- och sjukvårdens liberalare tolkning och den ökade samhällsdebatten medförde att regeringen 1965 tillsatte en utredning för att utarbeta förslag till en ny abortlag (3). Detta ledde till att Sverige 1975 fick en ny lag om fri abort (5). Lagen, som fortfarande gäller, ger kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten eller ej. Rätten ges under förutsättning att graviditeten är kortare än 18 veckor enligt ultraljud. Efter 18:nde graviditetsveckan får abort utföras först efter tillstånd från Socialstyrelsen. Tillstånd lämnas då endast om synnerliga skäl föreligger och tillstånd lämnas inte om fostret kan antas vara livsdugligt utanför livmodern ( 6,7). Ett mycket litet antal aborter (0,8%) utförs årligen efter vecka 18 och då ofta beroende på sociala problem, konstaterad allvarlig fosterskada och/ eller psykisk eller kroppslig sjukdom hos kvinnan (2,3). I Sverige utförs drygt 90 procent av samtliga aborter före utgången av 12:e graviditetsveckan ( 2,8). Organisation I Sverige utförs idag alla aborter på allmänna sjukhus eller på annan sjukvårdsinrättning som Socialstyrelsen godkänner. De kvinnor som söker för avbrytande av graviditet ska enligt SOSFS 2004:4 erhålla information både muntligt och skriftligt. Informationen ska vara individuellt anpassad och innehålla information om de metoder för abort som finns (9,10). Varje abortsökande kvinna ska erbjudas ett stödsamtal innan aborten då ett avbrytande av en graviditet kan vara ett svårt beslut. Möjlighet för stödsamtal ska även finnas efter en abort. Enligt SOSFS 2004:4 bör stödsamtalet ges av en yrkesutövare med beteendevetenskaplig kompetens. Stödsamtalet är frivilligt före utgången av 18:nde graviditetsveckan, därefter obligatoriskt. 2

Både gynekologisk undersökning och rådgivning före abort handhas av läkare med gynekologisk specialistkompetens. Läkarens uppgift är att bedöma graviditetslängd och kvinnans allmänna hälsotillstånd för att utesluta sjukdomar som kan påverka valet av abortmetod. Läkaren ska även informera kvinnan om vilka abortmetoder som kan vara aktuella (medicinsk eller kirurgisk abort). Sedan 1992 då medicinska aborter godkändes i Sverige kan kvinnan, vars graviditet är kortare än 63 dagar sedan sista menstruationens första dag, välja abortmetod (3,11). Med den medicinska aborten avses en graviditet som avbryts genom läkemedelsbehandling (6) och med kirurgisk abort avses en graviditet som avbryts genom instrumentell utrymning av livmodern (6). I Sverige utfördes år 2004 totalt 34 454 aborter, av dessa utgjorde 53,4 procent medicinska aborter. Stora regionala skillnader förekom, högst andel medicinska aborter hade Kalmar län med 78,8 procent, lägst andel hade Stockholms län med 39,6 procent. I Gävleborg var andelen medicinska aborter 66,4 procent (2). Abortmetoder Medicinsk abort Medicinsk abort innebär att graviditeten avbryts genom att kvinnan erhåller en behandling så att ett missfall framkallas. Försök med olika steroider för att utveckla en icke kirurgisk metod startade i början av 1980-talet bland annat i Frankrike, Storbritannien och Sverige. I Frankrike utvecklades RU-486 (mifepristone) och 1988 registrerades preparatet som ett läkemedel för avbrytande av graviditet där graviditetslängden inte överskred 49 dagar (12,13). Mifepristone registrerades i Sverige under namnet Mifegyne 1992 (3). Mifepristone är en syntetisk steroid som blockerar effekten av hormonet progesteron. När en progesteronbrist uppstår i livmoderslemhinnan ökar livmoderns känslighet för prostaglandinets muskelsammandragande effekt. Progesteronbristen har även en uppmjukande effekt på livmoderhalsen (8,11-15). Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (6) skall den inledande läkemedelsbehandlingen ges på ett allmänt sjukhus eller någon annan sjukvårdsinrättning som Socialstyrelsen har godkänt. För att graviditeten ska stötas ut ur livmodern måste mifepristone kombineras med en prostglandinanalog, misoprostol, som ges oralt eller vaginalt inom 36 till 48 timmar efter mifepristonet. Detta sker i samband med ett polikliniskt besök på sjukhuset. Misoprostol gör att kvinnan får sammandragningar i livmodern varvid slemhinnan lossnar och stöts ut (3,8,11,13,14). Utstötningen av embryot sker genom att kvinnan börjar blöda, vanligtvis inom 3-6 timmar efter det att misoprostoltabletterna administrerats. Kvinnor 3

vars graviditet är 49 dagar eller kortare får själva avgöra om de vill stanna kvar på sjukhuset eller åka hem direkt och ha telefonkontakt med sjukhuspersonalen. Stannar kvinnan kvar på sjukhuset, stannar hon vanligtvis kvar fyra till åtta timmar beroende på hur lång tid det tar innan blödningen startar samt vilket behov av smärtlindring hon har. Blödningen liknar oftast en riklig och långvarig menstruation och kan pågå i medeltal i 8 till 17 dagar (1,8,12,15). Alla kvinnor som har gjort en medicinsk abort skall enligt Socialstyrelsen erhålla en återbesökstid efter tre till fyra veckor för att säkerställa att aborten är komplett (6). Kirurgisk abort En kirurgisk abort, så kallad vacumexaeres, innebär att livmoderhalsen vidgas mekaniskt och innehållet i livmodern töms med vacumaspiration. En kirurgisk abort i tidig graviditet utförs så gott som alltid polikliniskt. Kvinnor som ej fött barn tidigare förbehandlas med prostaglandinanalog för att underlätta ingreppet. Tabletterna skall intas cirka 12 timmar före ingreppet. Kvinnan kommer fastande till operationsavdelningen och ingreppet sker vanligtvis i narkos. Som regel kan kvinnan gå hem 4-5 timmar efter ingreppet (3). Blödningstiden efter en kirurgisk abort är vanligtvis 7 till 14 dagar. Alla kvinnor som genomgått en vacumexaeres informeras efter ingreppet om vikten av att undvika infektion i underlivet samt att de ska söka sjukvården om blödningen tilltar istället för att minska och/eller om de får ont eller feber. Komplikationer Med de metoder som används idag är risken för allvarliga komplikationer efter en abort liten, oavsett om den är kirurgisk eller medicinsk. Risken för komplikationer ökar ju senare i graviditeten som aborten utförs, samt med ökad ålder och paritet hos kvinnan (1,15-18). En dansk jämförande studie där 1135 kvinnor gjorde endera en medicinsk eller en kirurgisk abort senast graviditetsdag 63 visade att den medicinska metoden hade lägre effektivitet än den kirurgiska. Vid återbesöket två veckor efter aborten var 94,1 procent av de medicinska aborterna kompletta i jämförelse med 97,7 procent av de kirurgiska. Det totala antalet komplikationer var lika för båda metoderna. Den kirurgiska metoden innebar större risk för infektion som krävde antibiotikabehandling, den medicinska rikliga blödningar som krävde läkarvård (19). I en review artikel påtalade författarna Bygdeman och Danielsson att det är svårt att jämföra medicinsk och kirurgisk abort då få randomiserande studier har gjorts och att effektivitet och komplikationer varierade från studie till studie, beroende på att dessa definieras olika. 4

Författarna anser dock att det är adekvat att påstå att medicinsk abort är så gott som lika effektiv som kirurgisk. Studierna visade att smärta, illamående och kräkningar var vanligare vid medicinsk abort än kirurgisk. Antalet allvarliga komplikationer som infektioner och mycket rikliga blödningar som kräver blodtransfusion varierade inte mellan metoderna (20). Andra författare beskriver att det är en ökad risk för infektioner vid kirurgisk abort, men även en ökad risk för skador på livmoderhals och livmoder, komplikationer i samband med narkos samt att aborten inte blir komplett (3,7,16). Enligt Say m fl är den minsta risken för komplikationer vid kirurgisk abort då gravlängden är mellan 49 till 56 dagar (17). Studier av medicinska aborter där mifepristone och misoprostol används har visat att den vanligaste komplikationen är att livmodern inte blir ordentligt tömd, det vill säga att rester av graviditeten finns kvar. Kvinnan kan då få långvariga och ibland rikliga blödningar. Komplikationen är ofarlig, men kan kräva en kirurgisk eller medicinsk behandling. Andelen kompletta medicinska aborter varierar mellan nittio till nittionio procent i olika studier (21-27). Kvinnors upplevelse av abort Beslutsprocessen Att bestämma sig för att göra abort är ett svårt beslut att fatta. Alla oplanerade graviditeter slutar inte med abort då många kvinnor ändå upplever graviditeten som något positivt och därför aldrig överväger abort. Enligt Gustafsson m fl kan en starkt oönskad graviditet betraktas som ett stresstillstånd med känslor av skam och misslyckande (7). Studier har dock visat att beslutet att avbryta graviditeten oftast fattas mycket tidigt av de flesta kvinnor, vanligtvis i samband med att de tagit graviditetstesten (28,29). I en svensk intervjustudie beskrev kvinnorna att de upplevde att de fick bäst stöd av sina mammor och vänner i beslutsprocessen, minst stöd av sin partner (30). Omvänt visade en intervjustudie med 21 kvinnor som gjordes i Skottland att de flesta kvinnorna sökte stöd hos sin partner. Ett fåtal ansåg dock att de inte behövde involvera några andra i sitt beslut. I intervjun framkom även att kvinnorna förväntade sig att doktorn skulle stödja dem i deras beslut men inte involvera sig i beslutsprocessen (31). En enkätstudie i Sverige visade att majoriteten (97%) hade diskuterat beslutet om abort med någon, partner, släkt eller vän (32). 5

Orsakerna till kvinnornas beslut att göra abort varierar. Forskning har visat att en osäker relation till partnern, dålig ekonomi eller önskemål om studier och arbete kan vara orsak till beslutet. Orsaken kan även vara att kvinnan känner sig för ung och omogen eller för gammal för att få barn eller att hon har fått det antal barn hon vill ha (30,33). Enligt Silvho m. fl. grundade sig alltid kvinnans beslut på en bedömning av möjligheten till att ta hand om ett barn (34). Upplevelse av att välja abortmetod Kvinnans val av metod är beroende av hennes livssituation. Olika studier har visat att kvinnan väljer den metod som just för tillfället är den mest praktiska och psykologiskt rätta för henne (35,36). Ett flertal studier har även visat att de kvinnor som får vara med och bestämma abortmetod upplevde detta som positivt och känslan av delaktighet ökade vilket kunde betyda att känslan av misslyckande minskade. Kvinnor som fått möjlighet att själv välja metod, kände sig efter aborten mer tillfreds med metoden (24,37,38). I USA fick 186 kvinnor som valde en medicinsk abort och 118 kvinnor som valde en kirurgisk abort svara på en enkät både före och efter aborten. Studien visade att de kvinnor som valde medicinsk abort föredrog en metod som innebar att de inte behövde göra ett kirurgiskt ingrepp med narkos samt att aborten kunde liknas vid ett missfall. De accepterade längre och rikligare blödningar samt mer smärta än de som valde den kirurgiska metoden. Att inte känna sig utlämnad till andra var också viktigt för de kvinnor som föredrog den medicinska aborten. Kirurgisk abort valde de kvinnor som prioriterade att aborten skulle gå snabbt, att de inte skulle blöda så länge samt att det inte skulle göra så ont. Att det skulle finnas läkare eller sjuksköterskor med vid aborten var även viktigt för dessa kvinnor. Studien visade även att de kvinnor som valde metod utifrån dessa kriterier var mycket nöjda med sin metod och kunde rekommendera den till andra och själva välja den igen (39). Resultaten överensstämmer med en svensk studie som visade att inte behöva bli sövd och göra ett kirurgiskt ingrepp var viktigt för de kvinnor som valde medicinsk abort men även att känna kontroll över sin kropp och hela situationen. Gemensamt för de flesta kvinnor i studien vara att få sköta sig själv och slippa sjukhusliknande miljö. Möjligheten att få välja abortmetod minskade känslan av utsatthet (38). Att kvinnan i samråd med läkare bör besluta om vilken abortmetod som skall användas har av flera författare påtalats som viktigt för kvinnans upplevelse av aborten (37,40). 6

Upplevelse av medicinsk abort I ett flertal studier har rikliga och långvariga blödningarna, smärta, illamående och kräkningar samt möjligheten av att ha sett fostret angivits som upplevda nackdelar med den medicinska aborten (13,22). Winneby visade i sin intervjustudie om kvinnors upplevelse av medicinsk abort att kvinnorna förväntade sig svår smärta och rikliga blödningar men att de ändå ville göra en medicinsk abort. De flesta i studien upplevde lättnad i samband med att de svalde mifepristone tabletterna, aborten var nu på gång. Mellandagen (dag två) beskrevs som en dag av frustration och illabefinnande till kropp och själ jag har tagit ett piller och jag har förstört fostret, men det var fortfarande kvar i mig. Det psykiska illabefinnandet upplevde kvinnorna att de inte var förberedda på, däremot så upplevde de att de var välinformerade om eventuellt illamående, blödning och smärta under den dagen. Den dag som misopristoltabletterna togs (dag tre) upplevdes som abortdagen då kvinnorna var inställda på att få rikliga blödningar och smärta. Blödningarna beskrevs som rikliga med stora blodklumpar. En del kvinnorna mådde illa, upplevde yrsel och svettades. Smärtan beskrevs som alltifrån kraftig till lätt mensvärk. Besvären var påfrestande men gjorde att aborten kändes verklig. Smärtan blev för några värre än vad de förväntat sig och smärtlindringen hjälpte inte fullständigt, smärtan var dock acceptabel. Andra kvinnor upplevde blödningen som mer stilla och inte smärtsam. För några var oron att metoden skulle misslyckas större än oron för att se något som liknade ett foster. Att få omsorg av personalen uppskattades, samtidigt tyckte de flesta att det var skönt att få vara avskilda, det gav dem en känsla av lugn (38). Studier i Australien och Storbritannien har visat att kvinnor är nöjda med den medicinska abortmetoden. I två studier har kvinnor skattat tillfredsställelsen med metoden på en VAS skala från 0 till 10 där medelvärdet blev 8,2 respektive 8,3. Även om blödningen uppskattades som riklig av hälften av kvinnorna, ansågs smärtan vara acceptabel och smärtlindringen upplevdes som god. Vårdpersonalens omhändertagande upplevdes som mycket bra. Minst nöjd var kvinnorna med rådgivningen innan aborten (41,42). Tillfredsställelsen med den medicinska aborten visade en positiv korrelation till kvinnans ålder (P<0,001) och antal barn (P<0,05) och en negativ korrelation till graviditetslängden (P<0,005). Acceptansen påverkades av partnerns stöd och upplevelsen av tillförlitligheten i informationen om smärta och blödning (41). Upplevda fördelar med den medicinska metoden 7

var att den upplevdes som mer naturlig, att ingrepp undveks samt att de inte behövde sövas (43). Upplevelse av kirurgisk abort Upplevelsen av den kirurgiska aborten beskrivs i studier som en jämförelse med den medicinska. Kvinnor som gjorde en kirurgisk abort upplevde mindre blödning och smärta än de som gjorde en medicinsk (17,40). Studier har visat att kvinnor som väljer den kirurgiska abortmetoden gör det för att inte behöva vara medvetna om själva aborten, de är oroliga att den medicinska aborten ska ge för mycket känslor (17,37,40). De som väljer den kirurgiska gör det även för att blödningen ska vara mindre och kortare samt för att slippa smärta (17,40). Olika studier har visat att kvinnor som gjort en kirurgisk abort i högre grad skulle välja samma metod igen än de som gjort en medicinsk. Kvinnor som blivit lottade till kirurgisk abort har större acceptans för metoden än de som blivit lottade till en medicinsk (37,44). Graviditetslängden hade betydelse för acceptansen av abortmetod. Var graviditetslängden kortare än 50 dagar fanns ingens skillnad mellan de båda metoderna, men då graviditetslängden var 50 till 63 dagar upplevde de som gjorde en kirurgisk abort större acceptans för metoden än de som gjorde en medicinsk. Bland kvinnor, som i en studie, blivit lottade till medicinsk abort skulle 22 procent välja kirurgisk om de skulle behöva göra abort igen, bland de som blev lottade till kirurgisk skulle endast 2 procent välja en annan metod (37). Upplevelser efter aborten En svensk intervjustudie om kvinnors erfarenheter och påverkan av att ha gjort en abort visade att majoriteten av kvinnorna inte upplevde någon känslomässig stress efter aborten. De flesta av kvinnorna beskrev aborten som en befrielse, en känsla av att ha tagit ansvar, att de mognat och vuxit mentalt. De kvinnor som inte upplevde någon känslomässig negativ stress efter aborten, var före aborten mycket säkra i sitt beslut och angav som orsak till aborten att de prioriterat arbete, studier och eller tidigare barn (45). Trost påtalar dock att även om beslutet att göra abort är väl genomtänkt och bearbetat upplever många kvinnor ett sorgearbete av något slag (46). 8

Rutiner vid abortrådgivning Vid den aktuella kliniken sker tidsbeställningen inför ett eventuellt avbrytande av graviditet hos speciellt utbildade kuratorer. Alla kvinnor informeras och erbjuds då möjligheten till ett stödsamtal innan de kommer på läkarbesöket. Samtliga kvinnor erhåller även en muntlig information om såväl den medicinska som kirurgiska abortmetoden. En skriftlig information skickas hem till de kvinnor som så önskar. När kvinnan kommer för abortrådgivningsbesöket på kvinnokliniken träffar hon först en gynekolog som utför en gynekologisk undersökning i kombination med ett ultraljud. Detta för att fastställa graviditetslängd och utesluta extrauterin graviditet. Läkaren informerar kvinnan om vilken/vilka abortmetoder som är aktuella samt ger kvinnan möjlighet att ställa frågor. Efter besöket hos läkaren träffar kvinnan och hennes eventuella partner en barnmorska för planering av aborten. Kvinnan erbjuds då återigen möjligheten att ställa frågor. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors val av abortmetod samt upplevelsen av given information och upplevelse av abortmetoden. Frågeställningar 1. Vilken abortmetod var den abortsökande kvinnan inställd på att göra innan läkarbesöket och varför? 2. Vad gjorde att kvinnan ändrade sitt eventuella val av abortmetod? 3. Upplevde kvinnan att hon fick tillräcklig information om de båda abortmetoderna? 4. Finns det skillnad mellan medicinsk och kirurgisk abort vad gäller bemötande, möjlighet till avskildhet samt upplevelse av smärta och blödning? 5. Finns skillnader i upplevelse av aborten mellan de som erhöll önskad abortmetod jämfört med de som inte erhöll önskad metod? 6. Vilken abortmetod tror kvinnorna att de skulle välja om de blev ofrivilligt gravida igen och skulle de kunna rekommendera sin metod till andra kvinnor? 9

Metod Design Studien är en beskrivande och jämförande enkätstudie Två enkäter användes för att kvinnornas upplevelse av information och möjlighet till eget val av metod inte skulle ha påverkats av upplevelsen av aborten. Den första enkäten lämnades i samband med abortrådgivningsbesöket. De kvinnor som besvarade den första enkäten erhöll 4 veckor efter aborten den andra enkäten. Urval och undersökningsgrupp Urvalet bestod av kvinnor som sökte för avbrytande av en oönskad graviditet. Under perioden 2004-07-01 till 2005-02-28 tillfrågades kvinnorna konsekutivt om deltagande i studien i samband med abortrådgivningsbesöket. Inklusionskriterierna var kvinnor vars graviditet var kortare än 64 dagar enligt ultraljud samt förståelse av svenska språket i tal och skrift. Exlusionskriterierna var kvinnor yngre än 18 år samt kvinnor med en uttalad ambivalens till ett avbrytande av graviditeten. Totalt erhöll 145 kvinnor en första enkät vilken besvarades av 128 (88,2 %), av vilka 110 erhållit tid för en medicinsk abort och 18 för en kirurgisk. Enkät 2 besvarades av 90 (70,3 %) kvinnor varav 83 genomgått en medicinsk abort och 7 en kirurgisk. Medelålder, graviditetslängd samt tidigare graviditet var jämförbara bland de kvinnor som besvarade enkät 1 och enkät 2 (se tabell1). Tabell 1. Ålder, graviditetslängd, paritet samt erfarenhet av tidigare abort bland de kvinnor som besvarade den första respektive andra enkäten Enkät 1 Enkät 2 P-värde n=128 n=90 Medelålder 28,2 28,6 0,654 Graviditetslängd (dagar i medeltal) 50,7 50,1 0,549 Fött barn tidigare n (%) 71 (46,4%) 52 (57,8%) 0,735 Abort tidigare n (%) 59 (53,6%) 37 (41,1% 0,466 Datainsamlingsmetod Två enkäter användes. Enkät 1 besvarades efter abortrådgivningsbesöket men innan aborten. Enkät 2 besvarades 4 veckor efter genomgången abort. Enkät 1 utformades av undersökaren och testades därefter av 6 abortsökande kvinnor för att undersöka förståelsen av frågorna. 10

Enkät 2 utformades av undersökaren och den granskades av två barnmorskor med erfarenhet av abortuppföljning. Såväl enkät 1 som enkät 2 var kodade. Enkät 1 Den första enkäten innehöll frågor om kvinnans upplevelse av informationen och rådgivningen inför avbrytandet samt vilken abortmetod kvinnan själv hade tänkt sig och varför. Samtliga frågor utom en hade fasta svarsalternativ som besvarades genom att deltagarna fick kryssa för det svarsalternativ som överensstämde bäst med deras upplevelse eller åsikt. Utrymme för egna kommentarer fanns till samtliga frågor. Enkät 1 innehöll sammanlagt 16 frågor (bilaga 1). De inledande frågorna (1-5 ) ställdes för att få bakgrundsdata rörande kvinnans ålder, om hon fött barn, haft missfall eller genomgått abort tidigare samt vilken abortmetod hon då använt. Frågorna 6 och 7 handlade om kvinnan i samband med tidsbeställningen fått information om möjligheten att välja abortmetod samt om hon erhöll skriftlig information om abortmetoderna. Svarsalternativen var ja, nej eller minns ej (fråga 6) alternativt önskade ej skriftlig information (fråga 7). Fråga 8 gällde vilken abortmetod kvinnan själv hade tänkt sig. Fråga 9 var en öppen fråga där hon skulle beskriva varför hon önskade använda den metoden. Frågorna 10-13 berörde informationen och rådgivningen vid läkarbesöket samt om kvinnan upplevt att hon varit delaktig i att bestämma metod. Dessa frågor hade ja helt, ja delvis samt nej som svarsalternativ. Frågorna 14-15 handlade om kvinnans val av metod var ett eget val samt om hon ändrat sitt val efter läkarbesöket. Den sista frågan berörde partnerns betydelse för valet av metod. Enkät 2 Enkät 2 innehöll totalt 23 frågor (bilaga 2). Enkäten berörde upplevelse, blödning och smärta i samband med aborten. Samtliga frågor utom en hade fasta svarsalternativ. Utrymme för egna kommentarer fanns till samtliga frågor. De 5 första frågorna var samstämmiga med frågor i enkät 1. Dessa frågor berörde kvinnans val av abortmetod, erhållen information samt delaktighet. Svarsalternativen vad gällde delaktighet var ja helt, ja delvis, nej. Frågan om informationen före ingreppet varit trovärdig eller ej hade fem svarsalternativ från mycket bra till fick ingen trovärdig information. Frågorna 6 och 7 vände sig till de kvinnor som genomgått en medicinsk abort och handlade om eventuell smärta och blödning efter att Mifegyne intagits (dag 2). Frågorna 11

8 och 9 som berörde kvinnans upplevelse av avskildhet och bemötande på sjukhuset bestod av fem svarsalternativ från mycket bra till dåligt. Fråga 10 till 19 handlade om upplevd smärta och blödning i samband med aborten samt behov av smärtlindring. Frågorna hade varierande tre till sju fasta svarsalternativ. Fråga 14 var en öppen fråga där de kvinnor som upplevde att de ej fick den smärtlindring de behövde kunde beskriva vad de saknade. De kvinnor som ej hade haft ont i samband med aborten besvarade endast den första av frågorna om smärta. Frågorna 20-21 handlade om kvinnan hade varit ensam eller ej på sjukhuset, vilken som varit med henne och om den personen varit ett bra stöd. Svarsalternativen var ja och nej samt att hon ombads beskriva stödet. De sista frågorna handlade om kvinnan skulle kunna tänka sig att använda samma metod igen och rekommendera den till andra. Svarsalternativen var ja, nej, och vet ej. Tillvägagångssätt Muntligt och skriftligt samtycke inhämtades från verksamhetschefen (bilaga 3). Samtliga kuratorer, barnmorskor och läkare som arbetade med abortrådgivning vid den aktuella kliniken informerades om studien. Samtliga kvinnor, som uppfyllde kriterierna för att delta i studien, informerades om studien både muntligt och skriftligt (bilaga 4) efter abortrådgivningsbesöket hos läkare. Informationen gavs av en barnmorska som även tillfrågade kvinnorna om deltagande i studien. Kvinnorna informerades om syftet med studien och att deltagandet var frivilligt samt att medverkan innebar besvarande av två enkäter. Ytterligare information var att deltagandet kunde avbrytas utan motivation när kvinnan så önskade och att detta inte påverkade hennes fortsatta kontakt med vården. De kvinnor som önskade delta erhöll därefter den första enkäten. Barnmorskan registrerade kodnummer, kvinnans personnummer, graviditetslängd samt erhållen abortmetod på en kodlista för att bortfallet skulle kunna studeras. Kvinnan fick välja om hon ville besvara enkäten samma dag innan hon lämnade mottagningen eller om hon ville besvara den när hon kom hem. Tillsammans med enkäten lämnades även ett frankerat svarskuvert. På mottagningen lämnades enkäten i en speciell låda som fanns strax utanför mottagningen. 12

När den första besvarade enkäten inkom registrerades detta på kodlistan. Enkät 2 kodades med samma kodnummer och lades, tillsammans med ett frankerat svarskuvert, i kvinnans journal om hon hade en återbesökstid. Den barnmorska som träffade kvinnan när hon kom på återbesöket lämnade enkät 2. Uteblev kvinnan från återbesöket kontaktades hon på telefon av barnmorska för att få en ny tid, uteblev hon även från det besöket togs ingen ytterligare kontakt. Saknade kvinnan återbesökstid lades enkät 2 tillsammans med ett frankerat svarskuvert i ett kuvert och skickades hem 4 veckor efter aborten. De kvinnor som fått den andra enkäten hemskickad erhöll ingen påminnelse om enkäten ej besvarats. Dataanalys/tolkning Samtliga enkäter avkodades när enkätsvaren inkommet. Svaren från de båda enkäterna registrerades och analyserades i SPSS ( Statistical Package for Social Sciences). För bortfallsanalysen har medelvärde, min-max-värde samt t-test använts. Svaren på de 2 första frågeställningarna redovisas utifrån svaren av den första enkäten. Statistisk beräkning med t-test och chi-2 test med Yates korrektions faktor användes för jämförelse av bakgrundsdata mellan de som erhöll medicinsk och kirurgisk abort. Kvinnornas motiv till önskan av metod och orsak till byte har beskrivits med hjälp av citat. Den tredje frågeställningen har redovisats utifrån enkät 1 vad gäller information vid tidsbeställning, skriftlig information, delaktighet i val av metod samt kvinnornas kommentarer till dessa frågor. Redovisningen av kvinnornas upplevelse efter aborten av gynekologernas information och kvinnans upplevelse av delaktighet i val av metod har statistiska beräkningar gjort med chi-2 test med Yates korrektions faktor utifrån svaren i enkät 2. Frågeställningarna 4-6 redovisas utifrån svaren i den andra enkäten. För jämförelse av kvinnornas medelålder och medelgraviditetslängd beroende på abortmetod har t-test använts. Övriga analyser av statistiska skillnader har gjorts med chi-2-test med Yates korrektions faktor. Bortfallsanalys. Enkät 1 Sjutton (11,7 %) kvinnor besvarade inte den första enkäten. De hade en medelålder på 27,4 år (18-42 år) och graviditetslängd i medel 55 dagar (40-63 dagar), vilket kan jämföras med en 13

medelålder på 28,2 år och graviditetslängd på 51 dagar för de som besvarade den första enkäten. Av de 17 kvinnor som ej besvarade enkät 1 hade 14 erhållit en medicinsk abort och 3 en kirurgisk. Vid en jämförelse mellan de som besvarade enkät 1 och bortfallet förelåg en statistisk skillnad vad gäller graviditetslängd (p=0,024) men ej vad gäller ålder (p=0,677). Enkät 2 Trettioåtta (29,7 %) av de 128 kvinnor som besvarade enkät 1 besvarade inte enkät 2. Deras medelålder var 27,2 år (18-45 år) och graviditetslängden var i medel 52 dagar (35-63 dagar), vilket kan jämföras med en medelålder på 28,6 år och en medelgraviditetslängd på 50 dagar för de som besvarade enkät 2. Ingen skillnad förelåg vad gäller ålder (p=0,290) och graviditetslängd (p=0,156) mellan de två grupperna. Bortfallet bland de kvinnor som gjorde medicinsk abort var 24,5 % och 61,1 % för de som genomgick en kirurgisk. Forskningsetiskt övervägande Studien var godkänd av forskningsetiska rådet vid Högskolan i Gävle. Patienterna informerades både muntligt och skriftligt om studien. Ett missivbrev som lämnades tillsammans med enkäten innehöll information om syftet med studien samt att deltagandet var frivilligt och att de när de önskade kunde avbryta sitt deltagande Kvinnorna informerades även om att samtliga enkätsvar som erhölls behandlades konfidentiellt och att ingen enskild deltagare i studien kunde identifieras i resultatet. Resultat Enkät 1 och 2 redovisas var för sig. Frågeställningarna 1 till 2 redovisas under enkät 1, frågeställning 3 redovisas både under enkät 1 och 2. Frågeställningarna 4 till 6 redovisas under enkät 2. Resultaten presenteras i löpande text med kommentarer och tabeller. Enkät 1. Totalt besvarades enkät 1 av 128 (88,2 %) kvinnor. Innan läkarbesöket var 84 (65,6 %) av dessa kvinnor inställda på att göra en medicinsk abort, 29 (22,7 %) på en kirurgisk och 15 (11,7 %) hade ingen uppfattning. I tabell 2 redovisas en jämförelse av kvinnornas medelålder, graviditetslängd, tidigare erfarenhet av abort och förlossning bland de 113 som angav önskad abortmetod. 14

Tabell 2. Jämförelse av bakgrundsdata redovisat utifrån den abortmetod de önskade Medicinsk abort Kirurgisk abort P-värde n=84 n=29 Medelålder 27,9 år 29,6 år 0,236 Medelgraviditetslängd 50 dagar 53 dagar 0,041 Fött barn tidigare 44 (52,4%) 20 (69,0%) 0,136 Gjort abort tidigare 40 (47,7%) 15 (51,7%) 0,780 De kvinnor som önskade göra en kirurgisk abort hade en längre gången graviditet än de som önskade göra en medicinsk. Vid jämförelse mellan de kvinnor som inte hade haft någon uppfattning om önskad abortmetod och de som hade en önskad metod förelåg inga statistiska skillnader. För åldern var p=0,455, för graviditetslängden var p=0,505, för tidigare födda barn var p=0,230 och för tidigare abort p=0,256. Motiv till önskan av abortmetod Av de 113 kvinnor som före läkarbesöket hade en önskad metod lämnade 101 (89,4 %) ett motiv till sin önskan. Av dessa hade 73 (72,3 %) önskat medicinsk abort och 28 (27,7 %) kirurgisk. Fler än ett motiv angavs av 9 kvinnor varav 7 önskade medicinsk abort. Av de 15 kvinnor som inte hade någon uppfattning om metod uppgav 3 att de hade dåliga kunskaper om de olika abortmetoderna, resterande 12 besvarade ej frågan. Önskan om medicinsk abort Det vanligaste motivet till önskan om medicinsk abort var att metoden upplevdes naturligare och skonsammare, något som påtalades av 34 (45,9 %) kvinnor. Att slippa bli sövd angavs av 15 (20,2 %) kvinnor. Känns skonsammast för kroppen utan ingrepp Det kändes som om sövning är en större grej även om det går snabbt. Tidigare negativa erfarenheter av kirurgisk abort angav 3 kvinnor, 2 kvinnor upplevde att de inte hade någon valfrihet samt 1 kvinna som angav en önskan om mer delaktighet vid den medicinska aborten. Jag har tidigare gjort 1 abort, kirurgisk, upplevde det fruktansvärt nu är jag mera med själv, det är nog lika hemskt i alla fall. Fem kvinnor uppgav att de blivit rekommenderad metoden av andra kvinnor. Hade hört av bekanta att denna metod hade passat henne. 15

Arton kvinnor kommenterade att de sökte tidigt i graviditeten därför att de önskade göra en medicinsk abort. Att få aborten snabbt avklarad var motivet för 3 kvinnor. Jag ville få det överstökat så fort som möjligt Önskan om kirurgisk abort Tio (34,7 %) kvinnor motiverade sin önskan om en kirurgisk abort med att den var psykiskt lättare. Ytterligare 7 (25,0 %) kvinnor ansåg att den kirurgiska aborten var enklare och mindre smärtsam. Ville ej göra medicinsk tycker att det verkar vara väldigt jobbigt för jag tycker att det är jobbigt ändå Det verkade smidigast och minst smärtsamt Att få aborten snabbt avklarad var motivet för 3 kvinnor. På grund av kraftigt illamående. Jag ville ha det gjort så fort som möjligt Metodens säkerhet var avgörande för 3 kvinnor. Dom sa att medicinsk abort inte är 100 % säkert, ville då vara säker på att jag inte behövde gå igenom det en gång till. Tidigare goda erfarenheter av den kirurgiska aborten angav 2 kvinnor som huvudskäl. Har gjort kirurgisk tidigare och tyckte att det gick bra. När kuratorn beskrev medicinsk tyckte jag det lät hemskt. Övriga kommentarer bland de som önskade kirurgisk abort var att de ej kände till den medicinska metoden (3 kvinnor). En kvinna trodde att hennes graviditetslängd var längre än vad den var och för en kvinna hade mamman uppmanat till kirurgisk abort. Orsak till byte av abortmetod Efter läkarbesöket erhöll 110 (85,9 %) kvinnor en tid för medicinsk abort och resterande 18 för en kirurgisk. Totalt utförde 97 (75,8 %) kvinnor aborten med den metod som de hade önskat. Av de kvinnor som önskat medicinsk abort erhöll 97,6 % önskad metod, jämfört med 51,7 % av de som önskat kirurgisk abort (se tabell 3). 16

Tabell 3. Redovisning av önskad abortmetod i förhållande till erhållen metod. Önskad metod innan abortrådgivningsbesöket Erhållen metod Medicinsk abort n=110 Kirurgisk abort n= 18 Medicinsk abort n=84 Kirurgisk abort n=29 Ingen uppfattning n=15 82 14 14 2 15 1 Av de 14 kvinnor som valde att göra medicinsk abort istället för kirurgisk svarade 8 att informationen, som läkaren och/eller barnmorskan gav, innebar ny kunskap varav 3 även svarade att de inte tidigare känt till den medicinska metoden. Av de 4 kvinnor som angav annat som orsak till byte av metod från kirurgisk till medicinsk kommenterade en kvinna att hon hade problem att svälja tabletter och därför önskat få göra kirurgisk abort. Andra kommentarer var Trodde inte att jag hade något annat val. Riskabelt med kirurgisk En kvinna valde medicinsk abort då graviditetslängden var kortare än vad hon själv beräknat. En kvinna besvarade ej denna fråga. Två kvinnor övergick från medicinsk abort till kirurgisk på grund av att de då fick tid för att göra aborten snabbare. Av de 15 kvinnor som inte själva hade någon uppfattning om val av metod erhöll 14 en medicinsk abort. Tre av dessa kvinnor svarade att läkaren bestämde metoden. Upplevelse före aborten av information och delaktighet i val av metod Information om valmöjlighet av abortmetod Totalt besvarade 125 kvinnor frågan om information i samband med tidsbeställningen. Av dessa angav 104 (83,2 %) att de fått muntlig information om valmöjlighet av abortmetod Egna kommentarer till frågan lämnade 30 kvinnor varav 5 kvinnor uppgav att de erhöll information om båda metoderna men att de upplevde att det ej fanns någon valmöjlighet. Fick man välja. Till mig sa de att före 9 v- medicinsk abort efter 9 kirurgisk 17

Av de 14 kvinnor som svarade att de ej erhållit denna information kommenterade 2 att de upplevde att det endast fanns en metod att välja på. Jag blev endast informerad om medicinsk abort. Det vara bara ett alternativ som man hade Sju kvinnor svarade att de inte kom ihåg om de fått information om båda metoderna. Skriftlig information om de två abortmetoderna erhöll 79 (63,2 %) av 125 kvinnor. Nio kvinnor hade tackat nej till detta. Kommentarerna från de som erhållit en skriftlig information var enbart positiva, flera kommenterade att de fått både skriftlig och muntlig information i samband med eventuellt kuratorsbesök och/eller vid läkarbesöket. Fick hälsoinstitutets skrift om abort, var till stor hjälp för både mig och min partner Fem av de 40 kvinnor som ej erhållit den skriftliga informationen kommenterade att de inte saknande den eller att de fick den i samband med läkarbesöket. En kvinna som ej önskade att få någon skriftlig information kommenterade Visste vad jag ville från början I samband med abortrådgivningsbesöket ansåg 123 (96,1 %) kvinnor att de var helt eller delvis delaktiga i valet av abortmetod. Av de 5 kvinnor som ej upplevde sig delaktiga i beslutet uppgav 2 att de önskat en kirurgisk abort medan läkaren bestämde medicinsk. Trodde inte att jag hade något annat val Läkaren sa att det var riskabelt med kirurgisk Enkät 2. Totalt besvarade 90 (70,3 %) av kvinnorna enkät 2. Av dessa hade 83 (92,2 %) erhållit en medicinsk abort och 7 (7,8 %) en kirurgisk. Tabell 4 beskriver kvinnornas medelålder, graviditetslängd, tidigare erfarenhet av förlossning och abort i jämförelse med den abortmetod de erhöll. 18

Tabell 4. Jämförelse av bakgrundsdata redovisat utifrån den abortmetod kvinnan erhöll. Medicinsk abort Kirurgisk abort p-värde n=83 n=7 Medelålder (år) 28,3 31,3 0,246 Medelgraviditetslängd i 49,7 55,9 0,026 dagar Fött barn tidigare 47 (56,5%) 5 (71,4%) 0,962 Gjort abort tidigare 35 (42,2%) 2 (28,6%) 0,462 Den statistiska skillnad som kunde ses var att de kvinnor som genomgick en kirurgisk abort hade en längre gången graviditet än de som genomgick en medicinsk Upplevelse efter aborten av informationen samt delaktigheten i val av metod Av de 90 som besvarade enkät 2 upplevde 71 (78,9 %) att de erhållit en mycket bra och trovärdig information före aborten, 16 upplevde informationen som ganska trovärdig och 3 att den till viss del trovärdig. Ingen skillnad förelåg mellan de som gjort medicinsk abort eller kirurgisk (p=1,000). Helt delaktiga i valet av metod upplevde 77 (85,6 %) kvinnor att de var, 8 upplevde att de delvis var delaktiga och 4 att de inte var det. En kvinna hade ingen uppfattning om detta. Ingen skillnad förelåg mellan abortmetoderna (p=0,584). Skillnader i upplevelse av medicinsk och kirurgisk abort Upplevelse av bemötande och avskildhet I tabell 5 redovisas kvinnornas upplevelse av bemötande och avskildhet i förhållande till abortmetod. Tabell 5. Jämförelse av kvinnornas upplevelse av bemötande och avskildhet utifrån abortmetod Medicinsk abort Kirurgisk abort p-värde n=83 n=7 Mycket bra bemötande 69 (83,1%) 6 (85,7%) Ganska bra/bra bemötende 12 (14,5%) 1 (14,3%) 0,917 Mindre bra/dåligt bemötande 2 (2,4%) 0 Mycket bra avskildhet*) 47 (58,0%) 2 (28,6%) Ganska bra/bra avskildhet 25 (30,9%) 3 (42,9%) 0,238 Mindre bra/dåligt avskildhet 9 (11,1%) 2 (28,6%) *)Två kvinnor som gjorde en medicinsk abort besvarade inte frågan om avskildhet. 19

En kvinna som gjorde en kirurgisk abort uppgav bemötandet som ganska bra med kommentaren Fick en kommentar om jag inte hade lärt mig läxan från förra gången då jag gjorde abort år 96. Ingen av kvinnorna som gjorde en kirurgisk abort gav någon kommentar till frågan om avskildhet. Kommentarerna från kvinnorna som gjorde en medicinsk abort var både positiva och negativa. Var en tjej till i samma rum, och för mig kändes det bra. På något sätt gick jag inte igenom allt själv, eftersom jag hörde någon prata intill Otäta draperier och folk i sängarna bredvid som pratade hur högt som helst Smärta Samtliga 7 kvinnor som gjorde en kirurgisk abort upplevde aborten som smärtfri vilket innebär att inga jämförelser gjorts av smärtan vid den medicinska aborten. Av de 83 kvinnor som genomgick en medicinsk abort uppgav 39 (46,4 %) att de dagen efter mifegyneintaget (dag 2) hade ont som mensvärk. Tio av dessa kvinnor behövde ta smärtstillande tabletter. Samtliga kvinnor med medicinsk abort erhöll rutinmässigt smärtstillande tabletter i samband med intaget av Cytotec (dag 3 /abortdagen). Smärtan upplevdes som outhärdlig eller nästan outhärdlig av 17 kvinnor, varav 14 erhöll en eller flera morfininjektioner. Sju av kvinnorna upplevde att de ej fick tillräckligt med smärtlindring. I tabell 6 redovisas smärtupplevelse bland de kvinnor som genomgick en medicinsk abort. Tabell 6. Redovisning av upplevelsen av smärta hos kvinnor med medicinsk abort. Medicinsk abort n=83 Outhärdlig / nästan outhärdlig smärta 17 (20,5%) Mycket ont men ej outhärdlig smärta 27 (32,5%) Svag till uthärdlig smärta 27 (32,5%) Ej ont 12 (14,5%) Hade mer ont än vad de förväntat sig 19 (22,9%) 20

Kvinnornas upplevelse av smärtan vid den medicinska aborten varierade beroende på ålder, graviditetslängd samt om de fött barn eller ej (tabell 7). Tabell 7. Upplevelse av smärtintensitet vid medicinsk abort i jämförelse med kvinnornas ålder, graviditetslängd och paritet. Antal n=83 Medelålder Grav.dagar i medeltal 0 para*) n=35 1- para**) n=48 Outhärdlig eller nästan 17 (20,5%) 24 år 50 13 4 (8,3%) outhärdlig smärta (37,1%) Mycket ont, ej outhärdlig 27 28 år 50 12 15 (31%) smärta (32,5%) (34,3%) Uthärdlig eller svag smärta 27 30 år 49 8 19 (40%) (32,5%) (22,8%) Ingen smärta 12 30 år 46 2 (5,7%) 10 (21%) (14,5%) *) 0-para har ej fött barn **) 1-para har fött minst ett barn. En statistisk signifikant skillnad finns i upplevelse av smärta (p>0,001) beroende på om kvinnan fött barn eller ej. Kvinnor som inte fött barn tidigare uppgav i högre utsträckning smärtan som outhärdlig jämfört med de som hade fött barn. Skillnaden var statistiskt signifikant (p=0,003). Yngre kvinnor upplevde mer smärta än äldre (p=0,010). Det förelåg ingen skillnad vad gäller smärtintensitet och antalet graviditetsdagar (p=0,199). Blödning Av de 83 kvinnor som genomgick en medicinsk abort uppgav 35 (42,2 %) att de erhållit en blödning dagen efter intaget av Mifegyne (dag 2). Av dessa uppgav 21 att blödningen var som en mens eller större. Efter aborten angav 71 (85,5 %) kvinnor att blödningen var rikligare än en menstruation de två första dagarna. Kvinnorna blödde i medeltal i 10,4 dagar. Rikligare blödning än vad de förväntat sig hade 46 (57,5 %) kvinnor. Ingen statistisk signifikant skillnad vad gäller blödning förelåg beroende på om kvinnan fött barn eller ej (p=0,657). De va hemskt på sjukhuset, massor av blod o klumpar liksom inge stopp. De klart värsta med den här metoden Jag hade fått information om att det skulle vara mer än en menstruation men jag hade väl ändå inte trott att det skulle vara den mängden det var 21

För de kvinnor som gjorde en kirurgisk abort varade blödningen i medel 7,25 dagar. Fem kvinnor upplevde blödningen som mindre än vid mens. Rikligare blödning än förväntat upplevde en kvinna. Stöd av partner eller annan Sällskap på sjukhuset hade 41 (45,6 %) kvinnor, 37 av dessa hade genomgått en medicinsk abort och 4 en kirurgisk. Trettio kvinnor hade sin partner med sig. Samtliga upplevde att de hade ett bra stöd av den som var med. En kvinna upplevde dock att hon både fick och inte fick ett bra stöd av sin pojkvän. Vi på började cirkeln tillsammans och avslutade den tillsammans Jag hade önskat att hans focus låg mer på det vi var här för att göra. Jag kände mig emlig och ville ha mycket känslomässigt stöd Upplevelse av aborten i förhållande till om metoden var önskad eller ej Av de 90 kvinnor som besvarade enkät 2 erhöll 69 (76,7 %) den metod de önskat. Av de 21 kvinnor som ej erhöll den metod de önskat hade 10 önskat en kirurgisk abort och de övriga 11 hade inte någon uppfattning om önskad metod. Dessa kvinnor redovisas under gruppen ej erhållit önskad metod om inget annat anges. Information i samband med tidsbeställningen upplevdes som mycket trovärdig av 56 (81,1 %) kvinnor som erhållit den metod de önskat och 15 (71,4 %) av de som ej erhållit önskad metod. Ingen statistisk skillnad förelåg (p=0,602 ). Av de kvinnor som erhållit den metod de önskat upplevde 61 (88,4 %) att varit helt delaktiga i valet av metod jämfört med 16 (76,2 %) av de som ej erhöll önskad metod, ingen statistisk skillnad förelåg (p= 0,152). I tabell 8 redovisas upplevelsen av bemötande och möjlighet till avskildhet på avdelningen beroende på om metoden var önskad eller ej. Tabell 8. Jämförelse av kvinnornas upplevelse av bemötande och möjlighet till avskildhet på avdelningen i förhållande till om abortmetoden var önskad eller ej. Önskat och erhållit medicinsk abort Önskat och erhållit kirurgisk abort Ej önskat men erhållit medicinsk abort P- värde n=62 n=7 n=21 Mycket bra 53 (85,5%) 6 (85,7%) 16 (76,2%) 0,604 bemötande Mycket bra avskildhet 37 (59,7%) 2 (28,5%) 10 (47,6%) 0,226 22