Medborgarna uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt sophämtning sköts i Nacka kommun.

Medborgarna uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt sophämtning sköts i Nacka kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2004

Nacka kommun Våren 2004 genomförde ett 80-tal kommuner undersökningar för att ta reda på medborgarnas uppfattning om hur kommunen sköter gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering I de flesta kommuner valdes 500 kommuninvånare i åldern 18-74 år för att besvara ett 50-tal frågor. I några kommuner valdes fler personer. Datainsamlingen utfördes av SCB och genomfördes med hjälp av en skriftlig enkät som skickades hem till de utvalda personerna. Tre skriftliga påminnelser gjordes, en i form av ett tack- och påminnelsekort och de andra i form av ett brev. Det är följande svarsprocent i de olika områdena, som deltagit i undersökningen: Nacka 131: 63 procent Nacka 132: 68 procent Nacka 133: 70 procent Nacka 138: 71 procent. I den här rapporten sammanfattas svaren för Nacka kommun under följande rubriker: Gator Parker Vatten och avlopp Avfall och avfallshantering Information och kontakter Totalt ställdes ett 50-tal frågor. Under varje rubrik redovisas svaren på de mest centrala frågorna i diagramform. I texten under varje diagram redovisas svaren på ytterligare frågor som inte redovisas i diagramform. Dessutom görs både i diagram och text jämförelser med resultaten från föregående undersökning. Sist i rapporten redovisas mer om själva undersökningen samt några allmänna uppgifter om de som besvarat frågorna - ålder, kön m.m. De summerade svaren kan ibland avvika från 100 procent p g a avrundningar. Rapporten har utarbetats av Elisabeth Bylund och Jan Lille på Bylund Tjänsteutveckling AB på uppdrag av Kommunförbundet. 1

När kommunens invånare skall avge ett omdöme om standarden på kommunens gator, vägar och cykelvägar tycker 44 procent att den är bra. 67 procent av invånarna i kommunen tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar. Vid mindre pengar till underhåll är det främsta önskemålet att de skall användas till underhåll av asfalten och till snöröjning och halkbekämpning av gatorna. Det är 68 procent som tycker att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bra i kommunen. På en fråga om var det är viktigast att börja snöröja och halkbekämpa, svarar 49 procent att det är viktigast att börja med de stora gatorna in mot centrum. För att förbättra trafiksäkerheten är det viktigast önskemålet hastighetsdämpande åtgärder. Gator Hur tycker Du att standarden (jämnhet, gropar och spår) är på kommunens gator, vägar och cykelvägar? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Vet ej/ingen åsikt 6 38 23 22 8 3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 När kommunens invånare skall avge ett omdöme om standarden på kommunens gator, vägar och cykelvägar tycker 44 procent att den är bra och 30 procent att den är dålig. De som bor i flerbostadshus är nöjdare med standarden än vad de boende i småhus är. De som bor längst bort från centrum är nöjdare med standarden än vad de är som bor mer centralt. Kvinnorna är nöjdare med standarden än vad männen är. De som inte har tillgång till bil är nöjdare med standarden än vad de som har bil är. Rent och snyggt 67 procent av invånarna i kommunen tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar och 31 procent tycker att det är skräpigt. De som bor i småhus är nöjdare med detta än vad de är som bor i flerbostadshus. Hitta ledig p-plats Av kommunens invånare har 78 procent tillgång till bil. Av dessa brukar 77 procent åka in till centrum minst en gång i veckan. Bland de med tillgång till bil så tycker 66 procent att det är lätt att hitta en ledig p-plats när affärerna har öppet. Det är inga säkerställda skillnader i svaren mellan olika grupper. 2

Hur tycker Du att snöröjning och halkbekämpning sköts i kommunen? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej/ingen åsikt 10 58 23 8 2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Det är 68 procent som tycker att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bra i kommunen. 31 procent tycker att den sköts dåligt. De som har tillgång till bil är nöjdare än de som inte har bil. Var skall man börja med snöröjningen På en fråga om var det är viktigast att börja snöröja och halkbekämpa svarar 49 procent att det är viktigast att börja med de stora gatorna in mot centrum. Därefter kommer viktiga gångvägar till t.ex busshållplatser och skolor (26 procent). På tredje plats kommer bostadsgatorna (13 procent). För så gott som alla grupper är de stora gatorna viktigast att börja med, dock varierar vikten av detta mellan olika grupper. Jämförs de med och utan tillgång till bil så är det en mycket större andel bland de med bil som önskar att man börjar med de stora gatorna, medan de utan bil önskar att man börjar med viktiga gångvägar. För de som bor i flerbostadshus är det ungefär lika viktigt att börja med de stora gatorna som att börja med viktiga gångvägar. Boende i småhus har större svarsandelar som tycker att man skall börja med de stora gatorna än vad det är bland de som bor i flerbostadshus, även om det också för dem är viktigast att börja med de stora gatorna. Ju mindre centralt man bor, desto viktigare är det att börja med de stora gatorna. Bland männen finns en större andel som prioriterar de stora gatorna än vad det är bland kvinnorna, som förutom de stora gatorna även vill att man börjar med viktiga gångvägar. Saltning 30 procent tycker att man inte skall salta alls och 37 procent svarar att man skall göra på samma sätt som tidigare. 25 procent tycker att man skall salta färre gator. Det är 8 procent som tycker att man skall salta fler gator. Det är inga säkerställda skillnader i svaren mellan olika grupper. 3

Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad skall vi då främst använda pengarna? Underhåll av asfalten på gatorna Underhåll av gång- och cykelvägarna Snöröjning och halkbekämpning av gatorna Snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägarna Sopning av gatorna och gång- och cykelvägarna Hastighetsdämpande åtgärder som gupp och avsmalningar Trafiksignaler Gatubelysning Bättre skötsel av planteringar och andra grönområden längs gatorna Annat 47 14 46 20 13 9 2 12 6 3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 På den här frågan har de svarande fått ange flera alternativ. Procentangivelsen vid varje alternativ visar hur många som gjort en markering vid just detta alternativ. Summan överstiger därför 100. Vid mindre pengar till underhåll av gator och vägar är de främsta önskemålen att de skall användas till underhåll av asfalten (47 procent) och till snöröjning och halkbekämpning av gatorna (46 procent). I de flesta grupper är det dessa båda områden som prioriteras. De som inte har tillgång till bil tycker att snöröjning och halkbekämpning av gatorna är viktigare än underhåll av asfalten, medan de som har bil tycker att det är mycket viktigare med underhåll av asfalten än vad de utan bil tycker. Samtidigt så är andelarna bland de med bil som vill ha snöröjning och halkbekämpning nästan lika stora som vad det är bland de utan bil. De utan bil tycker att underhåll av asfalten, snöröjning av gång- och cykelvägar samt gatubelysning är lika viktiga områden. Männen tycker att det är viktigare med underhåll av asfalten än vad kvinnorna tycker, vilka istället önskar snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar i större utsträckning än vad männen gör. Intresset för snöröjning och halkbekämpning av cykel- och gångvägar ökar även med stigande ålder. 4

Belysningen på gator och i parker är till för att höja trafiksäkerheten, ge ökad trygghet för dem som vistas ute och bidra till en trevlig miljö. Men belysningen kostar mycket pengar. Tycker Du att kommunen skall spara in på eller öka resurserna för belysningen? Kommunen skall spara in på belysningen Bra som det är Kommunen skall öka resurserna för belysningen Ej svar 11 56 30 3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Som det framgår av diagrammet ovan är det 56 procent som tycker att belysningen är bra som den är. 30 procent tycker att man skall öka resurserna för belysning och 11 procent tycker att man kan spara på resurserna. Att svara att det är bra som det är, är det vanligaste svarsalternativet i de flesta grupper. Bland de utan tillgång till bil finns en lika stor andel som tycker att man skall öka resurserna för belysning som att man säger att det är bra som det är. De mellan 18 och 39 år vill också öka resursrena för belysning, medan de över 39 år tycker att det är bra som det är. Bland de som svarat att man kan spara på resurserna är det vanligaste svaret att detta bör göras genom att släcka belysningen helt under sommaren (48 procent) och att ha att ha glesare med tända lampor på de stora gatorna året runt kl 00-05 (46 procent). 29 procent tycker att man kan spara genom att släcka lamporna tidigare på morgonen och tända dem senare på kvällen. 17 procent svarar att man kan spara genom att ha glesare med tända lampor på bostadsgatorna året runt kl 00-05. Bara 8 procent tycker att man kan spara genom att ha glesare med tända lampor året runt i parkerna kl 00-05. Det är för få som svarat att man skall spara för att svaren skall kunna jämföras mellan olika grupper. 5

En del personer känner oro för risken att råka ut för trafikolyckor. Vad tycker Du att vi ska göra för att det skall bli mer trafiksäkert på gatan där Du bor? Jag tycker att trafiksäkerheten är bra som den är 30 Skylta lägre hastighet Hastighetsdämpande åtgärder som t ex gupp i gatan Fler varningsskyltar (t ex varning för barn, farliga korsningar) Fler ljussignaler Förbättra sikten vid gatukorsningar Bättre snöröjning och halkbekämpning Bättre gatubelysning Annat Ej svar 7 18 7 2 10 8 4 10 2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Det är 30 procent som tycker att trafiksäkerheten är bra som den är. Männen är nöjdare med trafiksäkerheten än vad kvinnorna är. Barnfamiljer med barn upp till 13 år är inte lika nöjda med trafiksäkerheten som vad övriga hushåll är. För att förbättra trafiksäkerheten är det mest önskade alternativet hastighetsdämpande åtgärder (18 procent). Det är något som särskilt barnfamiljer med hemmavarande barn upp till och med 17 år önskar i högre grad än hushåll utan hemmavarande barn. De som bor mindre centralt önskar också hastighetsdämpande åtgärder i högre grad än vad de gör som bor i centrum. Även de mellan 18 och 39 år vill ha det i större utsträckning än vad de över 39 år vill. Slutligen så önskas det i högre grad bland de som bor i småhus än av de som bor i flerbostadshus. 6

58 procent är nöjda med parkernas skötsel och 9 procent säger att de sköts dåligt. 15 procent tycker inte att parkmiljön behöver göras bättre. De förbättringar som man önskar är främst bättre skötsel av naturmark och fler blommor. Det är vanligast att använda parkerna för promenader, som 60 procent svarat. Det som är viktigast att satsa på om kommunen får mindre pengar till parker är städning av parkerna. Parker Hur tycker Du att parkerna sköts i kommunen? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej/ingen åsikt 18 40 16 6 3 17 0 10 20 30 40 50 60 70 80 58 procent är nöjda med parkernas skötsel och 9 procent säger att de sköts dåligt. De som bor i centrum är nöjdare med parkernas skötsel än vad de som bor mindre centralt är. För övrigt är det inga säkerställda skillnader i svaren mellan olika grupper. En grön parkmiljö På en fråga om vad man skall satsa på för att skapa en bättre grön parkmiljö tycker 15 procent att den inte behöver förbättras. De förbättringar som man önskar är bättre skötsel av naturmark (28 procent), fler blommor (25 procent), välskötta gräsmattor (18 procent ), fler träd (15 procent, fler sittplatser (13 procent) och fler gångstråk (10 procent). Fler blommor och bättre skötsel av naturmark är de två vanligaste önskemålen i de flesta grupperna. Bland de som bor i centrum är andelen större som vill ha fler blommor jämfört med de som bor mindre centralt, vilka i högre grad vill ha bättre skötsel av naturmark. Även de som bor i småhus önskar bättre skötsel av naturmark, medan boenden i flerbostadshus vill ha fler blommor och därefter välskötta gräsmattor och mer träd. Bland kvinnorna finns också ett önskemål om fler sittplatser, även om fler blommor är det största önskemålet. De som bor i centrum av en tätort vill i högre grad ha fler sittplaster jämför med de som bor mindre centralt. Summan överstiger 100 procent då man fick markera två alternativ. Fortsättning på nästa sida... 7

... fortsättning från föregående sida Lekplatserna På en fråga om lekparkerna/ lekplatserna är det 39 procent som inte avgivit något omdöme. De som har en uppfattning är barnfamiljer med barn upp till 17 år och då särskilt de med barn upp till 6 år. Bland dessa barnfamiljer är det knappt 30 procent som är nöjda och drygt 30 procent missnöjda. Missnöjet är större i familjer med barn i lägre åldrar. Bland de som är missnöjda är orsaken till missnöje för få och trasiga lekredskap. Uppgiften är dock osäker då den baseras på få svar. 8

Hur använder Du parkerna huvudsakligen? Som kommunikationsled till arbetet, busshållplats mm För promenader För lek och rekreation För samvaro För att rasta hunden För att få naturupplevelser Annat 16 60 25 9 6 25 5 0 10 20 30 40 50 60 70 80 På den här frågan har de svarande fått ange flera alternativ. Procentangivelsen vid varje alternativ visar hur många som gjort en markering vid just detta alternativ. Summan överstiger därför 100. Det är vanligast att använda parkerna för promenader, vilket 60 procent har svarat. I så gott som alla grupper är det vanligast att använda parkerna för promenader. Bland småbarnsfamiljer med barn upp till 6 år är det lika vanligt att använda parkerna för lek och rekreation. Bland de över 39 år är det mycket vanligare att använda parkerna för promenader än vad det är bland de under 40 år, som även använder parkerna lika mycket för lek och rekreation som för promenader. Att använda parkerna för att få naturupplevelser är vanligare bland de som bor i flerbostadshus jämför med vad det är bland de som bor i småhus. De som bor i centrum använder parkerna mer för promenader än vad man gör om man bor mindre centralt. 9

Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad skall vi då i första hand använda pengarna? Blomsterarrangemang på gator och torg Blomsterrabatter i parkerna Gräsklippning i parkerna Ogräsrensning Skötsel av naturmark Städning i parkerna Lekplatser Parksoffor Annat 9 4 9 4 17 29 12 3 12 0 10 20 30 40 50 60 70 80 På den här frågan har de svarande fått ange flera alternativ. Procentangivelsen vid varje alternativ visar hur många som gjort en markering vid just detta alternativ. Summan överstiger därför 100. Det som är viktigast att satsa på om kommunen får mindre pengar till parker är städning av parkerna (29 procent). Alla grupper tycker att det är viktigast med städning. Särkilt viktigt är det för dem som bor i flerbostadshus. För barnfamiljer med barn upp till sex år är lekplatser viktigast. För övrigt är det inga stora skillnader mellan olika grupper. 10

De flesta, hela 90 procent, tycker att kvaliteten på vattnet är bra. De tillfrågade tycker att det är mest skadligt att spola ner fotokemikalier, lösningsmedel, färgrester och medicin i avloppet. Hela 92 procent av de svarande anser att kommunen lever upp till sitt mål att leverera ett gott och rent dricksvatten. 67 procent anser att reningsverket är bra på att leva upp till sitt mål att omhänderta och rena avloppsvattnet. Det en stor andel som inte har någon uppfattning och därför svarat vet inte (27 procent). Vatten och avlopp Vad tycker Du om kvaliteten på vattnet? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig 59 31 6 2 1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Frågorna om vatten och avlopp har besvarats av de 90 procent som har kommunalt vatten. De flesta, 90 procent, tycker att kvaliteten på vattnet är bra medan 3 procent är missnöjda. Det är för få som varit missnöjda med kvaliteten för att man skall kunna redovisa orsakerna till missnöjet. Det är 88 procent som dricker vattenledningsvattnet flera gånger per dag. 8 procent dricker det en gång per dag. Återstående 5 procent dricker det någon eller några gånger i veckan eller mer sällan. 80 procent har inte varit utsatta för störningar i vattenförsörjningen. Bland de som varit utsatta för störningar är den vanligaste orsaken avbrott i vattentillförseln. Bland de som bor i flerbostadshus är det vanligare att ha varit utsatta för störningar än vad det är bland de som bor i småhus. 11

Hur skadligt tror Du det är att slänga/spola ner följande i avloppet? Medicin Cigarettfimpar/snus Kaffesump Bomullspinnar Färgrester Lösningsmedel Fotokemikalier Dambindor Tamponger Kondomer Bomullstussar Matrester (annat än dryck) Pappersservetter Hushållspapper 92 65 28 78 96 97 97 79 71 69 51 32 32 28 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 I det här diagrammet redovisas de som svarat 4 eller 5 på en 5-gradig skala, där 1 betyder inte skadligt alls och 5 mycket skadligt. De svarande har fått ange flera alternativ, därför överstiger summan 100. Som det framgår av diagrammet ovan tycker de tillfrågade att det är mest skadligt att spola ner fotokemikalier, lösningsmedel, färgrester, och medicin. Minst skadligt att spola ner anser man det vara med hushållspapper och kaffesump. Kvinnorna tror att det är mer skadligt att slänga flertalet av ovanstående föremål och liknande i avloppet än vad männen tror. De i åldern 40-74 år tror att det är skadligare att slänga många av ovanstående föremål i avloppet jämfört med de som är yngre. På frågan om man tycker man har en bra eller dålig uppfattning av vad som är skadligt att spola ner svarar 80 procent att de anser att de har en bra uppfattning. Endast 4 procent tycker att de har dålig uppfattning om detta och varken bra eller dålig uppfattning svarar 14 procent. Bland de äldsta (65-74 år) finns en större andel som anser sig ha en bra uppfattning om detta än vad det gör bland de som är under 65 år. För övrigt är det inga säkerställda skillnader i svaren mellan olika grupper. Slam som gödsel En fråga ställdes som löd Inom avlopppsreningsverken produceras varje år en stor mängd slam som kan användas som gödsel inom jordbruket. Om slammet uppfyller miljömyndigheternas krav känner du då någon tveksamhet att använda produkter som odlats på mark som gödslats med sådant slam? 29 procent säger att de inte känner någon tveksamhet alls, 33 procent känner ganska liten tveksamhet. 24 procent säger att känner mycket stor eller ganska stor tveksamhet, medan 12 procent inte vet. Det är inga säkerställda skillnader i svaren mellan olika grupper. 12

Ett mål för vattenverket är att kontinuerligt leverera ett gott och rent dricksvatten. Hur tycker Du att vattenverket lever upp till detta mål? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej/ingen åsikt 58 34 3 1 0 4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Hela 92 procent av de svarande anser att vattenverket lever upp till detta mål. 1 procent har svarat att man anser att vattenverket är dåligt på att leva upp till detta mål. Det är inga säkerställda skillnader i svaren mellan olika grupper. Ett mål för reningsverket är att omhänderta och rena avloppsvattnet. Hur tycker Du att reningsverket lever upp till detta mål? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej/ingen åsikt 39 28 4 0 0 28 0 10 20 30 40 50 60 70 80 67 procent anser att reningsverket är bra på att leva upp till detta mål. 0 procent har svarat att man anser att reningsverket är dåligt på att leva upp till detta mål. Däremot är det en stor andel som inte har någon uppfattning och därför svarat vet inte (27 procent). Det är inga säkerställda skillnader i svaren mellan olika grupper 13

78 är nöjda med sophämtningen/avfallshanteringen. I Nacka källsorterar de allra flesta, det är bara 2 procent som säger att de inte källsorterar. Det är vanligast att källsortera tidningar, glas och batterier. De som bor i lägenhet komposterar i mindre utsträckning än vad man gör i småhus, då 84 procent av de som bor i lägenhet säger att de inte komposterar medan andelen i småhus är 40 procent. Det som de boende i småhus komposterar är främst trädgårdsavfall. Avfall och avfallshantering Är Du på det hela taget nöjd eller missnöjd med sophämtningen/avfallshanteringen? Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Vet ej/ingen åsikt 31 47 13 4 1 3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 78 procent är nöjda med sophämtningen/avfallshanteringen och 5 procent är missnöjda. De som bor i flerbostadshus är inte lika nöjda som de är som bor i småhus. Även de i åldern 18 till 39 år är mindre nöjda än vad de är som är äldre än 39 år. På en fråga om det är något som man besväras av i sophämtningen svarar 56 procent att den fungerar bra. De som bor i flerbostadshus känner besvär med sophanteringen i större utsträckning än vad de boende i småhus gör. Den vanligaste orsaken till besvär är dålig lukt från soprum/sopkärl (15 procent). Det är den vanligaste orsaken till besvär oavsett om man bor i småhus eller flerfamiljshus, även om andelen är större som har dessa besvär bland de som bor i flerbostadshus (23 procent), andelen som har besvär av detta i småhus är 9 procent. Andra besvär som boende i flerbostadshus har är att det är spill (skräpigt) efter tömning (9 procent) samt besvär med fulla sopbehållare (9 procent). En fråga handlade om huruvida man själv vill ändra på något i sophämtningen. 59 procent har inget sådant behov. Bland de som bor i lägenhet är det vanligaste som man vill påverka: annan service som t ex städning av soprum (16 procent) och hur ofta soporna hämtas (14 procent). Det som boende i småhus vill påverka är annan service som t ex städning av soprum (16 procent) samt hur ofta soporna hämtas (14 procent). 14

Källsortering av sopor innebär att glas, tidningar, plast, plåt m m sorteras var för sig. Vad brukar Du källsortera? Glas Tidningar Pappersförpackningar Plåtförpackningar Plastförpackningar Textilier Batterier Elektroniskt avfall Komposterbart avfall Brännbart avfall Farligt avfall (oljerester, färgrester, bekämpningsmedel mm) Annat Källsorterar inte något av ovanstående 90 94 68 37 36 26 88 67 18 19 72 1 2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 På den här frågan har de svarande fått ange flera alternativ. Procentangivelsen vid varje alternativ visar hur många som gjort en markering vid just detta alternativ. Summan överstiger därför 100. Så gott som alla källsorterar i Nacka, då enbart 2 procent säger att de inte källsorterar. Det är vanligast att källsortera tidningar, glas och batterier. Minst vanligt är det att källsortera brännbart avfall. Småhus förefaller sortera i något större utsträckning än vad de boende i flerfamiljshus gör. För övrigt är det inga säkerställda skillnader i svaren mellan olika grupper. Laddningdbara produkter Laddningsbara produkter med fast monterade nickel-kadmiumbatterier återlämnas alltid eller ofta av 69 procent, 11 procent gör det ibland och 8 procent har svarat aldrig. Det är 11 procent som anger att de aldrig har haft laddningsbara produkter. Bland de som bor i småhus är det vanligare att lämna tillbaka dessa produkter än bland de boende i lägenhet, som också har en större andel som anger att de inte har haft sådana produkter. De yngsta (de i åldern 18-39 år) är sämre på att lämna tillbaka dessa än vad de över 39 år är. Männen är bättre på att återlämna sådana produkter än vad kvinnorna är. Farligt avfall På några frågor om farligt avfall svarar 82 procent att de känner till var de kan lämna sådant avfall. Kunskapen om detta är större bland de som bor i småhus jämfört med boende i flerbostadshus. De som är äldre än 39 år har också större kunskap än vad de yngre har. Männen har större kunskap om detta än vad kvinnorna har. Fortsättning på nästa sida... 15

... fortsättning från föregående sida På följdfrågan om man brukar lämna sitt farliga avfall där svarar 73 procent alltid, 14 procent gör det ibland, medan 1 procent svarar att de aldrig gör det. Det är 10 procent som säger att de aldrig har haft något farligt avfall, något som är vanligast att markera om man bor i lägenhet. De som bor i småhus lämnar sitt miljöfarliga avfall på avsedda platser i större utsträckning än de som bor i lägenhet. Även bland de som är äldre än 39 år är det vanligare att återlämna farligt avfall än vad det är bland yngre än 40 år. Grovsopor Grovsopor är t ex kasserade kylar, frysar, möbler, större emballage mm. Dessa lämnas av de som bor i småhus till kommunens insamling (45 procent) och 27 procent lämnar dem till kommunens avfallsverk/återvinningscentral. Det vanligaste svaret bland dem som bor i flerbostadshus är att de lägger dem i grovsoporna i bostadsområdet (52 procent). 16

Kompostering kan ske av trädgårdsavfall, vegetabiliskt och animaliskt köksavfall. Vad brukar Du kompostera (lägga i egen eller gemensam kompost eller kärl/ påse o dyl för omhändertagande genom kommunens försorg)? Komposterar inte Trädgårdsavfall Vegetabiliskt köksavfall (t ex potatisskal, grönsaksrens, fruktskal, kaffesump) Animaliskt köksavfall (kött- och fiskrester) 59 36 19 6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 På den här frågan har de svarande fått ange flera alternativ. Procentangivelsen vid varje alternativ visar hur många som gjort en markering vid just detta alternativ. Summan överstiger därför 100. Det är 84 procent som inte komposterar bland de som bor i lägenhet och bland de som bor i småhus är det 40 procent. Det som de boende i småhus komposterar är främst trädgårdsavfall (55 procent) och vegetabiliskt köksavfall (29 procent). Få komposterar animaliskt köksavfall (bara 8 procent). Summan överstiger 100 procent då man fick ange flera alternativ. Det vanligaste att kompostera bland de som bor i lägenhet är trädgårdsavfall (11 procent). Trädgårdsavfall En fråga handlade om vad man gör med sitt trädgårdsavfall. Det vanligaste är att de som bor i småhus komposterar detta avfall, vilket 64 procent gör. Därefter kommer att man eldar det utomhus (39 procent) och att man lämnar det vid kommunens anläggning, som 33 procent gör. Summan överstiger 100 procent då man fick ange flera alternativ. Bland boende i flerbostadshus är det 70 procent som inte har något sådant avfall. I övrigt är det vanligaste svaret är att kompostera det (11 procent). 17

Brukar Du köpa de miljövänliga alternativen om Du kan välja? Alltid Ibland Sällan Aldrig Ej svar 15 66 13 4 1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Tänker på miljön vid inköp Det är 11 procent som alltid tänker hur miljön påverkas av de olika varor som de handlar, medan 54 procent gör det ibland och 34 procent gör det sällan eller aldrig. Kvinnorna verkar tänka mer på miljön vid inköp än vad männen gör. Köper de miljövänliga alternativen Av ovanstående diagram framgår det att om man kan köpa de miljövänliga alternativen så är det 15 procent som svarar att de alltid gör det, 66 procent gör det ibland och 17 procent gör det sällan eller aldrig. Kvinnorna gör mer miljömedvetna inköp än vad männen gör. I övrigt är det inga skillnader i beteende mellan olika grupper. 18

Det är 46 procent som känner sig tillräckligt informerade om gällande taxor och bestämmelser för vatten och avlopp. För informationen om avfallshantering så är andelen som känner sig tillräckligt informerad 49 procent. 20 procent har haft kontakt med kommunen i något/ några ärenden angående gator/vägar/trafik, parkfrågor, vatten/avlopp eller sophämtning/avfallshantering under de senaste 12 månaderna. Det vanligaste ärendet handlar om sophämtning/avfallshantering. Av de som varit i kontakt med kommunen var 48 procent nöjda med sin kontakt och 31 procent missnöjda. Information och kontakter Tycker Du att Du är tillräckligt informerad om gällande taxor och bestämmelser för vatten och avlopp respektive avfallshantering? Vatten och avlopp Ja, tillräckligt informerad 46 Avfallshantering Nej, ej tillräckligt informerad Vet ej Ej svar Ja, tillräckligt informerad Nej, ej tillräckligt informerad Vet ej Ej svar 33 19 3 49 28 16 8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Det är 46 procent som känner sig tillräckligt informerade om gällande taxor och bestämmelser för vatten och avlopp. 33 procent säger att de inte är tillräckligt informerade och 19 procent har svarat att de inte vet. För informationen om avfallshantering så är andelen som känner sig tillräckligt informerade 49 procent och 28 procent svarar att de inte känner sig tillräckligt informerade. Andelen som svarat vet inte är 16 procent. Både vad gäller information om taxor och bestämmelser för vatten och avlopp som för avfallshantering så är andelen större som känner sig tillräckligt informerad bland de som bor i småhus än vad de som bor i flerbostadshus gör, där även andelen som svarar att de inte vet är större. 19 Fortsättning på nästa sida...

... fortsättning från föregående sida Kontakter med kommunen Några frågor ställdes även om medborgarnas kontakter med kommunen i ärenden som gällde gator/vägar/trafik, parker, vatten/avlopp och sophämtning/avfallshantering. Det visar sig att 20 procent har haft kontakt med kommunen i något eller några av dessa ärenden under de senaste 12 månaderna. Det är vanligare att ha kontakter med kommunen bland de som bor i småhus jämfört med de som bor i lägenhet. Det vanligaste ärendena handlar om gator/vägar/trafik (29 procent ) och om sop- och avfallshantering (27 procent). Minst vanligt är att ha kontakter i parkärenden (4 procent). Av de som varit i kontakt med kommunen var 48 procent nöjda med sin kontakt och 31 procent missnöjda. 20

Bakgrundsuppgifter Så här ser de kommuninvånare ut som besvarat frågorna. Ålder Kön 18-39 år 31 Män 47 40-64 år 57 Kvinnor 53 65-74 år 12 0 10 20 30 40 50 60 0 10 20 30 40 50 60 70 Hur bor Du? Var är arbetsplatsen/skolan belägen? Villa, radhus, kedjehus 55 I centrum av tätort 25 Lägenhet 42 I utkanten av tätort 14 Annat 3 Utanför tätort 4 Ej svar 0 I annan kommun 36 0 10 20 30 40 50 60 70 Arbetar-/studerar inte Ej svar 16 3 0 10 20 30 40 50 60 Var bor Du? Barnfamilj I centrum av tätort 26 Inga barn under 18 år 61 I utkanten av tätort 59 Barn 0-6 år 20 Utanför tätort 13 Barn 7-13 år 20 Ej svar 2 Barn 14-17 år 11 0 10 20 30 40 50 60 70 0 10 20 30 40 50 60 21