Länsbiblioteket i Västerbotten. Verksamhetsrapport 2011

Länsbiblioteket i Västerbotten Verksamhetsrapport 2011

Länsbiblioteket i Västerbotten har länet som arbetsfält och ingår i det nationella biblioteksnätverket. Länsbiblioteket arbetar för utveckling av den samlade biblioteksverksamheten i länet genom att bistå kommunbiblioteken med rådgivning, fortbildning, information och projektstöd. Länsbiblioteket ansvarar för länets tre sjukhusbibliotek. Sedan 1 januari 2011 är Länsbiblioteket en del av Region Västerbotten som tillsammans med staten finansierar verksamheten. Text och foto: Länsbiblioteket i Västerbotten

Innehåll Inledning 5 Biblioteksutveckling 6 Sjukhusbibliotek 22 Arrangemang & konferenser 29 Samverkansmodellen 32 Umeå 2014 34 Kalendarium 35 Ord- och begreppsförklaringar 37

Boktober i Glashuset - en av de aktiviteter som Länsbiblioteket i Västerbotten arrangerade under 2011. Efter sagostund med Iggys födelsedagsmuffins fick barnen dekorera egna muffins.

Inledning Länsbiblioteket i Västerbotten har länet och till viss del Norrland som arbetsfält. Detta utmärks i de fyra större ansvarsområden som ingår i uppdraget: Att ansvara för utvecklingen och bistå biblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning, rådgivning, information, fortbildning samt specialtjänster. Att ansvara för medicinsk biblioteksverksamhet i Lycksele och Skellefteå sjukhusområde Att ansvara för allmän sjukhusbiblioteksverksamhet vid de tre sjukhusen i länet Att ansvara för kultur i vårdenverksamhet vid länets tre sjukhus Verksamheten bedrivs med regionala och statliga medel samt i förekommande fall externa projektmedel. Länsbiblioteket i Västerbotten ingår i lokala, regionala, nationella och internationella nätverk. Sedan 1 januari 2011 är Region Västerbotten huvudman. 2011 års verksamhetsrapport innehåller, förutom redovisning av verksamheten, ett avsnitt om de nationella och regionala förändringar som påverkat verksamheten för Länsbiblioteket i Västerbotten under 2011. 5

Biblioteksutveckling Biblioteksmiljöer Biblioteket ska spegla det samhälle det verkar i. Biblioteksrummet är en offentlig miljö som ska vara tillgänglig för alla och vara tilltalande för så många som möjligt. Rummet är informations- och kulturförmedlande. Genom omvärldsanalys och utvecklingsprojekt pågår en ständig diskussion om bibliotekets olika roller. Det är medborgarnas rum och människors behov förändras, därför måste också biblioteksmiljön förändras. En viktig uppgift för Länsbiblioteket i Västerbotten är att bistå kommunbiblioteken i utformningen av biblioteksmiljön. Interiör från barnavdelningen på biblioteket i Malå. Biblioteket mitt i världen 6

Biblioteket mitt i världen - Mångkulturella kulturmiljöer i Västerbotten I två tidigare projekt Muhammad från Frostmofjället och Världen i Västerbotten, började vi utforska de nya uppgifter som den ökade invandringen medför på länets bibliotek. Vi ville utveckla stödet till kommunbiblioteken så att dessa bättre kan serva nya befolkningsgrupper och utveckla deras roll som mötesplats för mångfald och integration. I dessa projekt utvecklades metoder och ungdomsnätverk byggdes upp, som projektet Biblioteket mitt i världen byggt vidare på. Syftet med Biblioteket mitt i världen var att fördjupa etablerade nätverk och knyta dem närmare de lokala biblioteken. Målet var att utveckla bibliotekspersonalens kompetens i 7 mångfalds- och integrationsfrågor, men också att utbilda så kallade biblioteksambassadörer på olika språk. Dessa ambassadörer kan till exempel vara biblioteken behjälpliga när det gäller att utveckla medieförsörjning och övrig service till invandrargrupperna. Biblioteket mitt i världen anordnade ett kulturläger i Storuman en av många aktiviteter inom ramen för projektet. Då biblioteken finns i alla kommuner, är öppna och tillgängliga för alla, är de en viktig kraft för demokrati, delaktighet och mångfald. Denna roll har stärkts genom projektet Biblioteket mitt i världen.

Projektet avslutades 31 december 2011. Arbetet med integrations- och mångfaldsfrågor har dock intagit en central plats i Länsbibliotekets verksamhet och kommer att fortsätta i nya former. Litterär turism i norr Det EU-finansierade projektet Litterär turism i norr som ägts och drivits av länsbiblioteken i Norrbotten och Västerbotten avslutades 30 juni 2011. Under året färdigställdes foldrar med tips på litterära besöksmål i de båda norrlandslänen. Litterära platser i Västerbotten & Norrbotten finns i en svensk och en engelsk upplaga som distribueras via bibliotek och turistbyråer. Litterära platser i Västerbotten & Norrbotten tipsar om litterära besöksmål. Digidel i Västerbotten I januari 2011 startade den nationella kampanjen Digidel 2013 med målet att öka det digitala innanförskapet i Sverige. 8

Detta är en viktig fråga även för Västerbottens del. Enligt Eurostats databaser står 15 % av västerbottningarna helt eller delvis utanför den digitala utveckling som pågår i samhället. Länsbiblioteket i Västerbotten ansökte hösten 2011 om medel hos Internetfonden (stiftelsen.se) för ett digidelprojekt. Ansökan beviljades och projektet startade den 15 december 2011. delaktighet. Målgruppen är allmänheten men med tre fokusgrupper: boende i glesbygd, utlandsfödda samt patienter och anhöriga vid länets tre sjukhus. Digidel 2013-kampanjens webbplats: http://www.digidel.se Digidel i Västerbotten drivs i samarbete mellan folkbildning, bibliotek och föreningar med målet att under första projektåret nå 4 000 västerbottningar med insatser inom digital 9

Läskraft Länsbiblioteket i Västerbotten ingår i länsarbetsgruppen för det nationella projektet Läskraft högläsning för personer med demens som drivs av Centrum för Lättläst. Under hösten har inspirationsseminarier hållits på tre platser i länet. http://www.lattlast.se/lasombud/laskraft Projektet Läskraft arbetar med högläsning för personer med demens. Foto: Catharina Kåberg 10

Barn och unga Barn- och ungdomsbiblioteksverksamheten i Västerbotten utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter och behov. Alla barn har lika värde. Barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet. Verksamheten syftar till att ge alla barn och ungdomar upplevelser och glädje i berättelsen och språket, tillgång till kunskap och information och till det demokratiska rum som folkbiblioteket erbjuder, såväl det fysiska som det virtuella. Alla barn och ungdomar har rätt till upplevelser och glädje i berättelsen och språket. 11

Språknätet Språknätet är ett regionalt kompetens- och resursnät med fokus på små barns språktillägnan där barnhälsovård, lekterapi, mångkultur och länsbibliotek ingår. Barn som anhöriga är ett nätverk inom landstinget som verkar för att uppmärksamma och öka kunskapen om de närstående barnens situation. I klinikernas stödmaterial finns en bibliografi över barn- och ungdomslitteratur om barn och ungdomar i svåra livssituationer Sorg saknad sammanhang, och en uppdaterad litteraturförteckning som sammanställts av Länsbiblioteket och Alva kultur. Detta arbete låg också till grund för föreläsning och deltagande i den stora nordiska konferensen, Barn så in i Norden, som anordnades av NOBAB (Nordisk förening för sjuka barns behov) Barn som anhöriga och NOBAB 12 BUNGK/Skapande skola Länsbiblioteket ingår i det regionala nätverket BUNGK som samarbetar kring barn- och ungdomskulturfrågor och stödjer skolorna i utvecklandet av Skapande skola-verksamhet.

Medieplanering för barnoch ungdomsbibliotek Under 2010 och 2011 har länsbiblioteken i de fyra nordligaste länen och ILS/Sveriges depåbibliotek samarbetat kring en kurs för kommunbibliotekens personal. Syftet har varit att utveckla en hållbar arbetsmetod för bibliotekets medieplanering och färdigställa medieplaner. Ett barnperspektiv ska också tilllämpas på exponering och tillgängliggörande av medierna. Kursen bestod av seminarier samt handledning och avslutades med konferensen Med i planeringen. För Slukaråldern För Slukaråldern är en boktipsfolder som ges ut av Bibliotekstjänst med 5 nr/år och tar upp ämnen som efterfrågas av barn i åldrarna 9-12. Varje folder innehåller cirka 25 utförligt kommenterade barnböcker. Ämnesvalet bygger på enkätsvar och 2011 stod barn- och skolbibliotekarier i Västerbotten för bokurval och innehåll. Årets teman var: Vi gillar olika, Skratta loss, Vara sig själv, Äventyr för landkrabbor och sjöbusar och En känsla av sammanhang. Barnperspektiv genom barnlitteratur 13

I samarbete med Medicinska biblioteket vid Umeå universitet arbetar Länsbiblioteket i Västerbotten fram en metod för användning av barn- och ungdomsböcker om barn och ungdomar i svåra livssituationer som kurslitteratur inom läkarprogrammet. Syftet är att studenterna ska få ökad kunskap om barn och ungdomars levnadsvillkor och därmed ha större möjlighet att inta ett barnperspektiv och ge barn bättre bemötande inom vården. Godnattsagor inifrån Föräldrar i fängelse läser in godnattsagor till sina barn, Godnattsagor inifrån är ett projekt som startades i Malmö för fyra år sedan och har i dagsläget spridits till sex anstalter i landet, varav fängelset i Umeå är en. Länsbiblioteket har bidragit ekonomiskt till projektet i Umeå. Give me five Projektets första år är avslutat. Give me five-grupper finns i tolv av länets kommuner som arbetar lokalt med att utveckla arbetet kring femåringar, bilderböcker och berättarmiljöer. Detta arbete varvas med fortbildningsdagar för femåringarnas vuxna. Den italienska barnbokskonstnären Agnese Baruzzi besökte länet under hösten och höll workshops med förskole- och bibliotekspersonal. 14

Skrivodrama Workshop med Agnese Baruzzi. I projektet Give me five. Skrivodrama vill lyfta fram och synliggöra elevernas berättande genom att låta professionella skådespelare gestalta barnens idéer och skapande. Projektet har vänt sig till årskurs två i länet och har berört cirka 20 klasser. Projektet är ett samarbete mellan Mediacenter, Skuggteatern, Västerbottens museum och Länsbiblioteket. http://www.skrivodrama.se Give me five bloggen: http://www.gemigfem.wordpress.com 15

Medier En av uppgifterna för Länsbiblioteket i Västerbotten är att komplettera kommunbiblioteken med såväl fysiska som digitala medier. Länsbiblioteket tillhandahåller medier på både svenska och utländska språk. Nypersiska Ryska Arabiska Somali Thailändska Tigrinja Amhariska Franska Spanska Sorani Finska Bosniska Engelska Tyska Polska Farsi Urdu Romani Nordsamiska Italienska Japanska Litauiska Fjärrlån & depositioner Utskicken görs dels utifrån begäran från låntagare om en viss bok, fjärrlån, och dels som depositioner, länsbiblioteket skickar böcker och andra medier utan bestämda titlar till ett bibliotek. Det kan till exempel röra sig om böcker på främmande språk eller inom ett särskilt ämne. Genom de två kommunövergripande bibliotekssamarbetena som finns i vårt län, Umeåregionen, bestående av sex kommuner, och V8-samarbetet, bestående av åtta inlandskommuner, har behovet av fjärrlån via länsbiblioteket minskat. Samarbetena innebär att man delar webbplats, katalog och bestånd, och därigenom har biblioteken har ett större gemensamt bestånd att erbjuda. 16

Fjärrlån 2010: 858 2011: 739 Depositioner 2010: 156 2011: 207 Låntagarna kan också själva beställa och låna in böcker inom dessa samarbeten. Tillgängligheten har ökat och gjort det enklare för personalen att finna även ovanliga titlar för inköp till det egna biblioteket. Bibliotekssamarbetena innebär att kvaliteten på bibliotekets kataloger höjs. Distansstudier Länsbiblioteket har sammanställt en folder där alla universitet och högskolor i norr informerar om den service de ger till sina distansstuderande. Kommunbiblioteken i länet kan använda denna för att ge information till de kommuninvånare som studerar på distans i vårt län. Digitala medier och tjänster Biblioteken i Västerbotten allt fler digitala tjänster, utvecklingen går snabbt framåt på detta område. Då det till en början endast gick att läsa E-böcker på dator finns idag ett antal mobila plattformar som klarar av E- bokslån. 17

Det är viktigt att personalen känner sig bekväma med de digitala tjänsterna och kan visa låntagare hur man lånar en E-bok och för över den till sin läsplatta, alternativt lånar direkt till sin smartphone eller surfplatta. Länsbiblioteket har köpt in utrustning för att arbeta med kompetenshöjande insatser gentemot bibliotekspersonalen. Databaser Länsbiblioteket stödjer kommunbiblio-tekens tillgång till databaser. De databaser som helt bekostats av Länsbiblioteket under året är: Ebsco (tidskrifter på engelska) Novelist (databas över svensk skönlitteratur) Mediearkivet (svenska tidningar o tidskrifter) Pressdisplay (tidningar från hela världen) Utöver dessa har Länsbiblioteket samordnat och fördelat kostnaderna mellan kommunbiblioteken i länet för följande databaser: Genline (Släktforskardatabas) Zeteo (Sveriges lagbok) Landguiden (information om världens länder) Torgny Lindgrens bok Minnen finns att låna på biblioteket i tryckt form och digitalt till dator, läs-/surfplatta eller smartphone. 18

Ovan nämnda databaser har länets alla invånare tillgång till hemifrån via lånekort på något av länets kommunbibliotek. http://www.minabibliotek.se http://www.v8biblioteken.se http://www.skelleftea.se/biblioteket Bothnica & TidBib Bothnica är en databas över norrländsk litteratur och ett samarbete mellan länsbiblioteken i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg. Numera är Bothnica en deldatabas i den nationella bibliotekskatalogen Libris. Bakgrunden till Bothnica är en tryckt bibliografi över norrländsk litteratur: Övre norrland i litteraturen sammanställd av Erik Marklund. Denna bibliografi användes flitigt på biblioteken innan datorbaserade kataloger och databaser började användas. För att det material som förtecknas i den tryckta bibliografin fortfarande ska vara sökbart har Länsbiblioteket i Västerbotten, i samarbete med Forskningsarkivet vid Umeå universitet scannat in bibliografin. Detsamma har skett med fortsättningen på detta verk: Litteratur om övre norrland 1951-1960 sammanställd av Gustav Lundblad. 19

Innan arbetet med inscanningen startades har upphovsrättsfrågan lösts genom att Länsbiblioteket fått godkännande av detta från Erik Marklunds efterlevande samt av Gustav Lundblad. länets kommunbibliotek in sina tidskriftsbestånd. En del arbete med att lägga in nya katalogposter sköts av länsbiblioteket, men mycket av arbetet med att uppdatera databasen görs på kommunbiblioteken. Dokumenten nås via http://libris.kb.se Sök på respektive titel... eller via http://www.regionvasterbotten.se/lansbiblioteket TidBib är en tidskriftsdatabas som Länsbiblioteket i Västerbotten ansvarar för. Här lägger 20 Egen nedladdning via TPB Under året har den statliga myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) fortsatt arbetet med att digitalisera talböcker (avsedda för personer med särskilda behov, ej att förväxla med ljudböcker). Länsbiblioteket har tagit initiativet till en turné i Västerbotten med TPB, där de har informerat om tjänsten Egen nedladdning och hållit workshops för bibliotekspersonalen. Tjänsten gör det möjligt för behöriga låntagare att själva ladda ner önskade talböcker. Behörighet får den en-

skilde via sitt kommunbibliotek. Tjänsten riktar sig till både barn och vuxna. Länsbiblioteket har aktivt deltagit i att implementera tjänsten på kommunbiblioteken i länet. Enligt statistik från TPB ligger Västerbotten högt i statistiken över användandet av tjänsten Egen nedladdning. TPB s statistik: http://katalog.tpb.se/wssats2011.asp TPB s katalog: http://katalog.tpb.se Lokala inläsningar Länsbiblioteket i Västerbotten har fortsatt följa utvecklingen kring inläsning av lokal litteratur. De överföringar till digitalt talboksformat (Daisy) som vi hittills gjort är inrapporterade till TPB s katalog vilket innebär att det är sökbara och tillgängliga för tjänsten Egen nedladdning. 21

Sjukhusbibliotek Sjukhusbiblioteken i länet ansvarar för en bred och mångsidig verksamhet i form av allmän biblioteksverksamhet, läns-övergripande ansvar för Kultur i vården och tillgängliggörande av medicinska e-resurser via Sjukvårdens e-bibliotek. Alva kultur med Umeå sjukhusbibliotek är ett kulturcentrum medan Skellefteå och Lycksele sjukhusbibliotek även ansvarar för medicinsk biblioteksverksamhet. Sjukhusbiblioteken i Västerbotten uppgraderade i slutet av 2011 sitt biblioteksdatasystem för att förbättra funktion och tillgänglighet. I biblioteksdatasystemet ingår även en webbversion där låntagare kan söka efter, låna om eller reservera såväl medicinsk litteratur som skönlitteratur ur de tre sjukhusbibliotekens gemensamma mediebestånd. I början av oktober invigdes självutlåningen där låntagarna själva, med hjälp av en pin-kod kan låna sina böcker. Länets tre sjukhusbibliotek hade över 100 000 besök 2011 22

Alva kultur Vid Norrlands universitetssjukhus finns Alva kultur. Ett kulturcentrum som innefattar sjukhusbibliotek, galleri Alva och Alva moviebox. Monica Larssons konstverk Röd orkidé pryder Alva kultur Under året har många personer tagit del av ett stort kulturutbud: konstnärer, författare och musiker har besökt Alva kultur. Workshops och filmvisning har arrangerats för såväl gamla som unga. Ett stort antal har också besökt Alva kulturs bibliotek som rum och mötesplats för diskussioner om litteratur. Som lokal skapar Alva kultur förutsättningar för kulturella och sociala sammanhang, trivsel, gemenskap, väntade och oväntade möten. Boken som alla på Alva läste 2011 var Paganinikontraktet av Lars Kepler och boken som personalen gärna tipsade om var Änglarnas sorg av Jón Kalman Stefánsson. Vi lärde också känna Zlatan genom boken Jag är Zlatan: min historia av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz. 23

Lycksele sjukhusbibliotek Lycksele sjukhusbibliotek är en samlingspunkt för patienter, anhöriga och personal på Lycksele lasarett. Många patienter från Lycksele och Västerbottens inland har glädje av bibliotekets medieresurser och kulturevenemang. Biblioteket har under året haft välbesökta arrangemang såsom författarbesök, berättarföreställningar och utställningar. Lycksele lasarettskör, Körakuten, har varit aktiv och framträtt på Lycksele lasarett och även framfört en julkonsert på Norrlands universitetssjukhus. Skellefteå sjukhusbibliotek Skellefteå sjukhusbibliotek har erbjudit patienter, anhöriga och landstingsanställda ett brett utbud av populär fack- och skönlitteratur samt kulturarrangemang. Biblioteket har under året haft uppskattade arrangemang såsom författarbesök och föreläsningar. Ostprovning på Skellefteå sjukhusbibliotek. 24

året har sjukstugorna i Åsele, Dorotea och Vilhelmina fått besök. Medicinsk biblioteksverksamhet Sjukhusbiblioteken i Lycksele och Skellefteå ger stöd åt vårdpersonal i ett evidensbaserat arbetssätt genom kompetensutveckling och vidareutbildning. Biblioteken tillhandahåller, informerar om och utbildar vårdpersonal kring aktuell information i såväl tryckt som elektronisk form. Under året har databaser och beslutsstöd där vårdpersonal snabbt och enkelt kan ta del av evidens för olika behandlingsmetoder särskilt lyfts fram. Kompetensutvecklingsinsatser genomförs genom kurstillfällen, enskild sökhjälp och workshops. Bibliotekspersonalen besöker också sjukstugor i länet och håller kurstillfällen på plats. Under 25 Cirka 25 personer vid Vilhelmina sjukstuga får undervisning om medicinska e-resurser. Sjukhusbiblioteken i Västerbotten är med i det nationella EiRA-samarbetet som huvudsakligen är ett samarbete för inköp av elektroniska tidskrifter. Genom EiRA har anställda vid Västerbottens läns landsting tillgång till cirka 800 medicinska tidskrifter och två kliniska beslutsstöd. Innehållet i EiRA tillgängliggörs genom Sjukvårdens e-bibliotek. E- bibliotekets länkserver uppgraderades under året vilket bland annat har medfört snabbare

sökningar i tidskriftslistan samt bättre stöd för e-böcker. Kultur i vården De senaste tre åren har cirka 18 000 artiklar per år laddats ner Inom ramen för Kultur i vården, för att främja hälsa i vårdmiljö och skapa en hälsofrämjande arbetsplats för vårdpersonalen har det presenterats ett spektrum av kultur med hög kvalitet på Norrlands universitetssjukhus samt Lycksele och Skellefteå lasarett, för patienter, anhöriga och personal. Frida Selander uppträder för patienter, anhöriga och vårdpersonal på Alva kultur inom ramen för Kultur i vården verksamhet. Kultur i vården har samverkat med vårdavdelningar, folkbildningsorganisa-tioner, Norrlandsoperan, Ögonblicks-teatern, Musikskolan i Lycksele, Kulturverket, länets kulturkonsulenter, bibliotek, förlag med flera. På de tre 26

sjukhusen har det presenterats författare, dans, musik, film, konst och mycket annat. Kultur i vården 2011 i siffror Kulturtilfällen: 288 Kulturtillfällen med fokus på barn o unga: 82 Kulturtillfällen pågick under: 1 113 dagar Utställningar i Galleri Alva: 10 Med extra medel från Region Västerbotten och i samarbete med Ögonblicksteatern, Curo Riksföreningen för cancersjuka, har Kultur i vården kunnat erbjuda sjukhusclownverksamhet på Barn- och ungdomskliniken vid Norrlands universitetssjukhus. Socialdepartementet initierar Kultur på recept Forskningsstudien Kultur på recept- Med mina händer avslutades under 2011. Kultur på recept initierades av Socialdepartementet och Kulturdepartementet och ligger i linje med Västerbottens vision om att år 2020 ha världens friskaste befolkning. Studien syftade till att ge ökade kunskaper om skapande aktiviteters betydelse för människor när det gäller att motverka stressymptom. Trots studiens relativt få deltagare, visar undersökningen på en gynnsam effekt av de insatta åtgärderna för kulturgruppen, jämfört med kontrollgruppen. Skillnaderna mellan grupperna var alla till kulturgruppens fördel. Skillnader i upplevd stress sänks signifikant i 27

kulturgruppen, vilket den inte gör i kontrollgruppen. Att kunna varva ner är också bättre i kulturgruppen. Även antalet sömntimmar stiger i kulturgruppen. Studien Med mina händer visar att skapande aktiviteter minskar stressymptom. Bild: Frida Hammar 28

Arrangemang & konferenser - I egen regi och i samarbete Länsbiblioteket i Västerbotten initierar och genomför, i egen regi och i samarbete med andra, konferenser, festivaler och utbildningsinsatser. Nedan redogörs för några av de arrangemang Länsbiblioteket varit engagerade i 2011. Marskonferensen Marskonferensen är en årligen återkommande konferens som arrangeras i Umeå i samarbete mellan Umeå universitetsbibliotek, Umeå stadsbibliotek, Informations- och lånecentralen i Umeå, Länsbiblioteket i Västerbotten och Svensk biblioteksförening. 2011 års konferens hade titeln Med siktet inställt på förändring gör vi rätt saker på biblioteken? Boktober i Glashuset Länsbiblioteket har under många år deltagit med monter på Bok & biblioteksmässan i Göteborg. Som ett led i att skapa mötesplatser för litteraturen på hemmaplan initierade Länsbiblioteket 2008 litteraturfestivalen Littfest, som nu arrangeras årligen av föreningen Littfest. I oktober anordnade länsbiblioteket en Boktober-vecka, då Glashuset i Umeå fylldes med litteratur, författare, läsare, poetry 29

slam, sagostunder och skräcknatt i fullmånens sken 10-16 oktober 2011 fylldes Glashuset på Rådhustorget i Umeå med ett 40-tal programpunkter som alla hade nyttan och nöjet med skönlitteratur i fokus. Med i planeringen Kursen i medieplanering avslutades 3-4 oktober med en konferens i Umeå. Kommunbiblioteken i Norrbotten, Sollefteå och Umeå berättade om erfarenheter och insikter de fått och hur man arbetat under kursens gång. Särskilt inbjudna var Amira Sofi Sandin från Bibliotekshögskolan i Borås som utvärderat läsprojekt, Cecilia Östlund från Svenska barnboksinstitutet som utforskat vägar att underlätta sökandet av barn- och ungdomsböcker. Bibliotek Tio Tretton på Kulturhuset i Stockholm avslutade dagen med att berätta om Världens första bibliotek för 10-13 åringar. Erfarenhetsutbyte hanns med genom att testa 30

metoden Speed-dating, och på kvällen visades Kulturcentrum för barn och unga. Novemberblues För fjärde året i rad genomfördes kulturfestivalen Novemberblues sjukt bra kulturfestival vid Norrlands universitets-sjukhus samt Skellefteå och Lycksele lasarett. Novemberblues sjukt bra kulturfestival. Bild: Frida Hammar 32 olika programpunkter genomfördes. Novemberblues arrangerades i samarbete med Kultur i vården, kulturkonsulenter inom bild, konst, film och litteratur, Museum Anna Nordlander, konstansvarig vid Västerbottens läns landsting samt avdelningar inom lekterapi/skola och onkologi/oasen, ABF Västerbotten och Studieförbundet Vuxenskolan. Norrlandsoperan ansvarande för dans och musik, Västerbottens läns hemslöjdsförening för slöjdarrangemangen. Skräcködlan-en slags hyllning till mitt Fin(a)land Dansföreställning med Lina Lundin från Namo Daco. En tävling arrangerades i samband med Novemberblues: skapa ett ATC-kort (Artist Trading Cards). Tävlingen blev mycket uppskattad och över 70 bidrag deltog. 31

Samverkansmodellen 1 januari 2011 infördes samverkansmodellen, den nya modellen för fördelning av de statliga kulturmedlen. Medlen fördelas enligt den regionala kulturplan som varje län ska ta fram. Länsbiblioteket i Västerbotten har varit delaktigt i arbetet med den regionala kulturplanen för Västerbotten, och har som ett komplement till denna arbetat fram ett förslag till en regional biblioteksplan för Västerbottens län. Arbetet har skett i nära samarbete med länets bibliotekschefer samt en referensgrupp bestående av representanter för de tre bibliotekssamarbetena i länet. Förslaget till regional biblioteksplan innehåller fyra huvudriktningar för den regionala biblioteksverksamheten: Litteratur och berättande, Samordning/samarbete, Kompetens, Kultur och hälsa. Enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) 7, ska kommuner och landsting anta planer för den kommunala och regionala biblioteksverksamheten. Flera av länets femton kommuner har under året arbetat med de kommunala kulturoch/eller biblioteksplanerna parallellt med framtagandet av den regionala biblioteksplanen för Västerbotten. Kungliga biblioteket Införandet av samverkansmodellen har också inneburit att Kungliga biblioteket fått en ny roll med ansvar för nationell bibliotekssamverkan. Bland annat innebär den nya rollen 32

att Kungliga biblioteket ska svara för en nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom biblioteksväsendet. Exempelvis avslutades Kulda-samarbetet för samordning av folkbibliotekens databaslicenser den 31 december 2010. Konsekvenserna av detta är inte utredda. 33

Umeå 2014 Umeå är tillsammans med Riga Europas kulturhuvudstad år 2014. Under 2014 planeras för ett kulturprogram som hämtar inspiration från de åtta samiska årstiderna som formats av samernas kulturella historia och närhet till naturen. Vinter [Dálvvie], Vårvinter [Gijrradálvvie], Vår [Gijrra], Vårsommar [Gijrragiessie], Sommar [Giessie], Höstsommar [Tjakttjagiessie], Höst [Tjakttja], Höstvinter [Tjakttjadálvvie] Länsbiblioteket i Västerbotten är delaktigt i Region Västerbottens arbete med aktiviteter under kulturhuvudstadsåret 2014. Länsbiblioteket har för avsikt att fortsätta serien Berättarnas län med en folder om samisk litteratur och berättande. Projektet Give me five (se sid 14) planerar sagofester över hela länet. Kulturfestivalen Novemberblues presenterar än mer blues, än mer färg och ljus och en livskraft av sällan skådat slag. 2010 startade ett nationellt arrangemang: SM i bokberättande. Bjurholms bibliotek har tagit initiativ till att arrangemanget genomförs i Västerbotten 2014. 34

Kalendarium 2011 Januari Februari Mars Invigning Alla tiders Bjurholm Barnbibliotekariedagar Upptakt Give me five Bibliotekschefsmöte Vindelns bibliotek 10 år Invigning Alla tiders Vindeln Skrivodrama startar Västerbottensdag Umeå stadsbibliotek Littfest Med siktet inställt på förändring gör vi rätt saker på biblioteken? Barnperspektiv genom barnlitteratur startar April Maj Juni Framtidens bibliotek Lycksele Give me five första konferensen Undervåttensfest Regional kulturkonferens i Lycksele Bibliotekschefsmöte Sagofest Skellefteå Invigning Raggsjöliden 35

Juli Augusti September Härlig sommar är det då Biblioteken öppna stå Gemenskapsläger Laisok, Storuman Barents Library Conference, Rovaniemi Barn så in i Norden, NOBABkonferens Workshops med Agnese Baruzzi Oktober November December Med i planeringen Boktober i Glashuset Framtidens bibliotek Malå Framtidens barnbibliotek Lycksele AER konferens: Conference on Culture and Health, Istanbul Alla tiders Robertsfors Digitala utmaningar Novemberblues Skapande skola-konferens Bibliotekschefsmöte Framtidens bibliotek Dorotea Regional biblioteksplan för Västerbotten går ut på remiss Dag om E-tjänster i Skellefteå Digidel i Västerbotten startar 36

Ord & begreppsförklaringar ATC-kort Samlarkort i formatet 6,4x8,9 cm. Skapas i olika material och med olika metoder. Varje kort märks med skaparens namn och e-postadress (eller annan kontaktinformation). Daisy Digitalt Anpassat Informations SYstem. Internationell standard för digitala talböcker. Databas Samling information som är organiserad och strukturerad på ett sätt som gör det lätt att hitta den information man söker. Innehållet är kvalitetssäkrat och källgranskat. Depositioner Ett bibliotek beställer böcker och andra medier från ett annat bibliotek utan bestämda titlar. Ofta media på främmande språk eller inom särskilda ämnen E-bok Bok som överförts till elektroniskt format och kan läsas på dator, surf-/läsplatta eller smartphone. E-ljudbok Fjärrlån Ljudbok som överförts till elektroniskt format som du kan lyssna på via Internetuppkopplad dator. Ett bibliotek beställer en viss bok utifrån begäran från låntagare, från ett annat bibliotek. 34

Kulda Konsortieupphandling av licensdatabaser. Upphörde 2012-01-01. Biblioteken som tidigare upphandlade databasavtal via Kulda får nu var och ett själv kontakta databasleverantören. Kultur i vården Libris Ljudbok Kultur i vården är kulturverksamhet som bedrivs inom landstinget; Norrlands universitetssjukhus, Skellefteå och Lycksele lasarett. De tre sjukhusbiblioteken i Umeå, Lycksele och Skellefteå finns integrerade i verksamheten som utöver den traditionella biblioteksfunktionen har utökats med och erbjuder bland annat film, konst, teater, dans och slöjd. LIBRIS är en nationell söktjänst med information om titlar på svenska universitets-, högskole- och forskningsbibliotek samt ett tjugotal folkbibliotek. Här finns böcker, tidskrifter, artiklar, kartor, affischer, noter, elektroniskt publicerat material m.m. Kungliga biblioteket, Nationell samverkan, Enheten för LIBRIS-systemen och databaslicenser ansvarar för drift och utveckling av tjänsten. Samlingsnamn på inlästa böcker. Förekommer i olika format såsom kassett, CD, MP3 filer och strömmat via Internet till dator. NOBAB Nordisk förening för sjuka barns behov bildades 1980 och har som syfte att sjuka och funktionshindrade barn och ungdomar som andra barn skall få goda möjligheter att utvecklas på bästa sätt även om de har drabbats av sjukdom och skada. De bör som andra barn få leka, lära och träffa familj och vänner. 35

RFID Talbok Radio frequency identification är en teknik som kan användas bland annat för att identifiera ett objekt. Delarna i ett RFID-system kommunicerar med hjälp av radiovågor. Radiovågor kan tränga igenom nästan alla material vilket innebär att RFID-märkning inte behöver vara synlig för RFIDläsaren. Biblioteken i Västerbotten ersätter streckkodsetiketterna på medierna med RFID-etiketter. En talbok är en bok som är inläst, som en ljudbok, under speciella undantagsregler i upphovsrätten för att underlätta för personer med läshinder. TPB Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, är en statlig myndighet som lyder under Kulturdepartementet. Uppdraget är att se till att personer med läsnedsättning får tillgång till litteratur på de medier som passar dem. 6

6

Länsbiblioteket i Västerbotten Tel: 090-163716 (länsbibliotekschef) 90178 Umeå 090-163731/16 3733 (adm) Besöksadress: Rådhusesplanaden 8, våning 3 Fax: 090-770887 E-post: lansbiblioteket@regionvasterbotten.se www.regionvasterbotten.se/lansbiblioteket 5

5