LYCKEBYÅN EN ATTITYDUNDERSÖKNING OM VATTEN. INOM EU-PROJEKTET SEAGULL, studie I. Marianne Lindström

LYCKEBYÅN EN ATTITYDUNDERSÖKNING OM VATTEN INOM EU-PROJEKTET SEAGULL, studie I Marianne Lindström Högskolan i Kalmar Institutionen för Biologi och Miljövetenskap i samarbete med Lyckebyåns Vattenförbund och Regionförbundet i Kalmar län

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. SAMMANFATTNING 2 BAKGRUND 2 Globala och lokala vattenfrågor 2 Attityder till vatten tidigare undersökningar 3 Känslor för naturen 3 Syfte 3 METOD 4 Område för undersökningen 4 Material 4 Procedur 4 Statistik 5 RESULTAT 5 Globala och lokala attityder en jämförelse 5 Självskattat beteende sammanlagt 8 Samband mellan attityd och beteende 9 Information 10 DISKUSSION 10 Tack 12 REFERENSER 13 Bilaga 1 14 1

SAMMANFATTNING En undersökning om attityder till vattenfrågor genomfördes inom ramen för projektet SEAGULL, ett projekt som delfinansieras av EU:s INTERREG IIIB program för Östersjörebionen. Sverige deltar i projektet tillsammans med fem andra länder runt Östersjön. Några av målen är bl a en bättre vattenkvalitet och en bättre dialog med medborgarna när det gäller vattenfrågor. I Sverige valdes Lyckebyån som fallstudie. Undersökningen tog även upp frågor om beteende och information. En enkät skickades till 300 personer boende inom Lyckebyåns avrinningsområde. 90 besvarade enkäter kom in fördelade över tre län. Resultatet visade att det finns ett medvetande och ett engagemang hos personer boende runt Lyckebyån när det gäller vattenproblemen i världen och även på det lokala planet, dock i något lägre grad. Det självskattade beteendet var ytterligare lägre än attitydfrågorna lokalt. Många använde Lyckebyån för rekreation och avkoppling och de flesta uppgav att de kände ett välbefinnande när de besökte Lyckebyån. Denna positiva känsla kan öka förutsättningarna för att ta till sig information och kunskap. Flera personer efterlyste mer information och angav att de inte visste om vattenkvaliteten i Lyckebyån var bra eller dålig. Ökad kunskap och ökat engagemang kan bli möjligt om diskussioner förs i mindre grupper kring en idé som gemensamt engagerar deltagarna. Några personer kunde också tänka sig att engagera sig i projekt. De förslag och idéer som givits av de intervjuade i denna enkätstudie skulle kunna ge uppslag till projekt som kan vara genomförbara inom det pågående SEAGULL-projektet. BAKGRUND Globala och lokala vattenfrågor Vattenfrågor har under år 2003 betonats som särskilt viktiga enligt FN och EU:s vattendirektiv anger också mål i samma riktning. Vid FN:s konferens i Rio om Miljö- och Utveckling 1992 och vid konferensen i Johannesburg 2002 (UNCED, 1992; WSSD, 2002) skrevs betydelsefulla dokument under av världens stats- och regeringschefer om att gemensamt arbeta för en hållbar utveckling. Vid konferensen i Johannesburg angavs ett särskilt mål för vattenfrågorna att till år 2015 ska den del av världens befolkning som lever under en dollar per dag och som är utan rent dricksvatten eller inte har tillgång till avlopp, halveras (WSSD, 2002). Nationella miljömål där flera handlar om vatten antogs av regeringen 1999 (Miljödepartementet, 1999). Flera projekt har startats på lokal nivå för att öka medvetenheten om vattenfrågor. I denna undersökning analyseras hur människor uppfattar vattenfrågor på lokal nivå. Attityder till vatten i allmänhet och till Lyckebyån analyseras. Upplevelse av Lyckebyån och området omkring, kunskapsfrågor, självskattat beteende (dvs det beteende man uppger att man utför) och information/utbildning undersöks i denna studie. EU-projektet SEAGULL, är ett projekt inom Euroregion Baltic (ERB), och har som mål att utveckla en långsiktig strategi för utveckling över nationsgränserna. Projektet vill bidra till social, ekonomisk och miljömässig utveckling över sydöstra Östersjöregionen. Projektetperioden är mellan 2002 och 2005 och under denna tid är ett flertal aktiviteter planerade. I SEAGULL-projektet ingår delar av Sverige, Danmark, Polen, Ryssland, Litauen och Lettland. Varje land väljer ett område och kommer att inom detta område genomföra information, utbildning och lokala projekt med syfte att höja medvetenheten och kunskapen om vattenfrågor i dialog med invånarna. I Sverige har Lyckebyån och området omkring valts för den svenska undersökningen (SEAGULL:s hemsida, www.eurobalt.org). Lyckebyån ligger i sydöstra Sverige och har sitt avrinningsområde inom tre län: Kronobergs, Kalmar och Blekinge län. Information och utbildning har redan startat. Det finns bl a tillgång till information genom internet. Utbildning om vatten i allmänhet och speciellt om Lyckebyån planeras att genomföras i skolorna (Lyckebyåns Vattenförbunds hemsida, www.lyckebyan.org). 2

Attityder till vatten tidigare undersökningar Attityder till hållbar utveckling, har analyserats i en intervjuundersökning bland allmänhet, kommunanställda och bland politiker i fyra svenska kommuner (Kalmar, Nybro, Västervik och Mörbylånga). I attitydundersökningen ingick även frågor om färskvatten och om kust och hav. Att skydda och hushålla med färskvatten ansågs som mycket viktigt av alla grupper. Av 20 påståenden om hållbar utveckling prioriterade de intervjuade denna fråga som nr 1 som viktig för världen, nr 2 som viktig för kommunen och som nummer 3 som viktig för familjen. De intervjuade personerna upplevde också att individer, såväl som lokala politiker, regeringar och globala organisationer alla hade ett stort ansvar för att skydda färskvatten (Lindström, 2003). Personer boende omkring Gamlebyviken i Västerviks kommun intervjuades bl a om sin syn på vattenkvaliteten i Gamlebyviken. De intervjuade visste inte så mycket om vattenkvaliteten men de tyckte ändå att vattnet i Gamlebyviken var mycket viktigt att värna om (Adolfsson Jörby, 2002). För att öka människors engagemang och intresse startade ett informationsarbete som särskilt riktade sig till människor boende omkring Gamlebyviken (Adolfsson Jörby, 2000; Adolfsson Jörby, 2002; Fröberg och Lindberg, 2002; Lindström och Adolfsson Jörby, 2000). Globala frågor kan ibland upplevas som abstrakta och betraktas därför ofta som viktigare än frågor på den lokala nivån (Lindström, 2003; Uzzell, 2000). Människor kan känna sig osäkra och oroliga när de ställs inför globala miljöproblem. Det är därför viktigt att dessa globala frågor görs så konkreta som möjligt lokalt så att människor känner att de är hanterbara (Lindström, 2003). Information och utbildning kan förändra attityder men det är inte säkert att det förändrar människors beteende. På kort sikt kan utbildning hjälpa människor att komma över vissa hinder. Enligt Ajzen (1988) och Eagly and Chaiken (1993) räcker det inte med information och utbildning för att förändra beteende eftersom sociala, personliga normer och värderingar också påverkar. Utbildningsprogram där människor är delaktiga eller arbete i särskilda grupper där individer arbetar tillsammans i ett gemensamt intresse är mer effektiva vid förändring av beteenden, enligt Gardner and Stern, (1996). Känslor för naturen Människor söker sig ibland till platser för att koppla av och för att komma bort från uppmärksamhet, från jobb, telefon och från olika störande ljud. En upplevelse av lugn och välbefinnande kan infinna sig när man är ute i naturen. Många fascineras av hur vacker naturen är och detta kan också ge känslor av välbefinnande. Upplevelser av att man är ett med naturen kan ge positiva känslor och även skapa inspiration och energi (Kaplan and Kaplan, 1989). Syfte Syftet med denna studie (studie I) är att analysera människors attityder till vatten i allmänhet och till Lyckebyån i synnerhet. Upplevelser av Lyckebyån och området omkring samt kunskap analyseras liksom också självskattat beteende. Frågor om information och utbildning samt hur de skulle vilja ha information om Lyckebyån tas också upp i denna studie. Efter informations- och utbildningsinsatser och genomförda projekt med anknytning till Lyckebyån ska senare undersökas, vid projekttidens slut, om attityder och beteenden förändrats. 3

METOD Område för undersökningen Människor boende inom Lyckebyåns avrinningsområde ansågs vara en lämplig grupp för undersökningen. En karta över avrinningsområdet användes som underlag. Datalistor över personer boende inom detta område fanns inte tillgängliga på de berörda kommunerna. För att få fram adresser användes därför de senaste uppdaterade telefonkatalogerna över Karlskrona, Emmaboda och Lessebo/Hovmantorp. Var 10:e person valdes slumpmässigt ut ur telefonkatalogerna inom dessa områden. Om den utvalda personen bodde inom avrinningsområdet antecknades namnet och enkät skickades ut. Ungefär samma antal män som kvinnor valdes ut för undersökningen. Denna studie kommer att följas upp av en ny studie i slutet av projektet. Material En enkät för att undersöka allmänhetens attityder till vatten i allmänhet och till Lyckebyån i synnerhet framarbetades. Enkäten innehöll 21 påståenden om vatten i allmänhet (fråga 1), 20 påståenden om Lyckebyån (fråga 2), 15 påståenden om självskattat beteende (fråga 3), 13 frågor om information och deltagande samt bakgrundsvariabler som kön, ålder, utbildning, boende m m. På fråga 1-3 var svarsalternativen 1-4, där 1 betydde instämmer inte alls och 4 betydde instämmer helt. Ett brev samt en karta över avrinningsområdet skickades tillsammans med enkäten. I brevet betonades att personerna var anonyma. Procedur Sammanlagt 300 enkäter skickades i juni 2003 ut till personer boende i Lyckebyåns avrinningsområde, varav 150 i Kalmar län, 90 i Blekinge län och 50 i Kronobergs län. Svarskuvert bifogades. 15 enkäter kom tillbaka p g a adress okänd eller mottagare avliden (3 i Kalmar län, 6 i Blekinge och 6 i Kronobergs län). 285 enkäter återstod efter det externa bortfallet. En påminnelse skickades ut i augusti 2003 till personer i Kalmar län eftersom svarsfrekvensen var lägst där. Fyra besvarade enkäter inkom. Tre enkäter kom tillbaka med meddelande om 2 personer avlidna, 1 som bodde för långt ifrån Lyckebyån. Den sammanlagda svarsfrekvensen baseras på 282 enkäter (144 i Kalmar län, 84 i Blekinge län och 54 i Kronobergs län). I september 2003 hade 90 enkäter inkommit från 46 män och 41 kvinnor (3 missing), 24 88 år gamla. Den totala svarsfrekvensen är 32 %. (90/282) Tabell 1. Undersökningsgruppen fördelad på län, kön, ålder och utbildning. Antal inkomna enkäter redovisas samt svarsfrekvens. Län Inkomna enkäter Svarsfrekvens Kön* Ålder, m Utbildning* Kvinnor Män Grund Gymn Univ Kalmar 39 27 % 16 22 52 13 15 11 Blekinge 36 43 % 21 14 52 10 10 12 Kronoberg 15 30 % 4 10 57 5 5 2 Totalt 90 32 % 41 46 53 28 30 25 *7 personer har inte svarat på utbildning, 3 har inte svarat på kön. 4

Av de personer som svarat på enkäterna bor 19 % på landsbygden, 43 % i mindre samhälle och 34 % i tätort (4 % har inte svarat). I genomsnitt har de svarande bott i närheten av Lyckebyån i 28 år. Många bor mindre än 1 km från Lyckebyån (40 %) eller mellan 1 och 5 km ifrån (43 %). Bara 14 % bor längre än 5 km ifrån Lyckebyån (2 % har inte svarat). Hela 81 % är anslutna till kommunalt vattennät och 12 % har egen brunn. 3 % har svarat att de har både ock och ytterligare 3 % har inte svarat på denna fråga. Statistik För att beräkna resultatet har statistikprogrammet SPSS använts. Variansanalyser (MANOVA) har genomförts för skillnader mellan grupper och Pearson s r har använts för korrelation mellan olika variabler. RESULTAT Globala och lokala attityder en jämförelse De intervjuade personerna tyckte att vattenfrågor i allmänhet var mycket viktiga. I genomsnitt var medelvärdena på påståendena höga. De flesta av påståendena hade medelvärden över 3,5 (svarsalternativ mellan 1 och 4). Första delen av enkäten (fråga 1) tog upp attityder till vatten i allmänhet. Ett index av 10 påståenden togs fram, dvs dessa påståenden slogs samman och benämndes globala attityder (se tabell 2). Ytterligare ett index togs fram (fråga 2) och kallades lokala attityder, dvs attityder till Lyckebyån. Detta index innehöll 8 påståenden (se tabell 3). För att undersöka om det fanns skillnader i attityd till vattenfrågor på global nivå och på lokal nivå gjordes en variansanalys. Resultatet visade att de personer som deltog i denna attitydundersökning prioritierade vattenfrågor på global nivå (m=3,68) högre än på lokal nivå (m=3,39). Det fanns en signifikant skillnad, p=.015. Det fanns däremot inga signifikanta skillnader i sammanlagd global eller lokal attityd när det gäller kön, utbildning eller ålder. Inte heller fanns det några signifikanta skillnader i attityd beroende på i vilket län man bor eller hur långt ifrån Lyckebyån de intervjuade bodde. En särskild analys gjordes för globala attityder. Fråga för fråga undersöktes med avseende på skillnader i attityd mellan kön, ålder, utbildning, i vilket län personerna bodde samt om de bodde lång ifrån eller nära Lyckebyån. 5

Tabell 2. Globala attityder, medelvärde för hela gruppen fråga för fråga visas samt signifikanta skillnader och kommentarer till dessa redovisas, N=90. Påståenden m Sign. Kommentarer Dricksvatten är en bristvara på många håll i världen 3,96 Allt vatten måste skyddas och användas så att det 3,89 inte förorenas Vatten är vårt viktigaste livsmedel 3,86 En stor del av världens befolkning är idag utan rent 3,78 dricksvatten Rent vatten är viktigt för djurens och växternas skull 3,77 Det är viktigt att hushålla med dricksvatten 3,72 Vatten är en begränsad resurs 3,72 Människor förorenar vattnet idag utan att ta hänsyn 3,58 till kommande generationer Det slösas för mycket med dricksvatten idag 3,42 Jag oroar mig för vattenbristen i världen* 3,12 p=.019 *Personer över 50 år (m=3,29) oroade sig mer än yngre personer (m=2,89). I genomsnitt tyckte de intervjuade personerna att globala vattenfrågor var mycket viktiga. Medelvärdena var höga för hela gruppen. Dricksvatten är en bristvara på många håll i världen höll nästan alla av de svarande med om. Även påståendena om att allt vatten måste skyddas och användas så att det inte förorenas och att vatten är vårt viktigaste livsmedel var de flesta överens om. Gruppen skilde sig åt i ett avseende och det var att äldre personer oroade sig mer för vattenbristen i världen än yngre personer. En särskild analys gjordes också för lokala attityder, dvs attityder till Lyckebyån. Resultatet redovisas i tabell 3. Tabell 3. Lokala attityder, medelvärde för hela gruppen fråga för fråga visas samt signifikanta skillnader och kommentarer till dessa redovisas, N=90. Påståenden m Sign. Kommentarer Vattenkvaliteten har betydelse för de djur och växter 3,84 som lever i Lyckebyån Det är viktigt att vattnet i Lyckebyån används så att 3,81 det inte förorenas Lyckebyån är vacker* 3,64 p=.013 *Personer över 50 år (m=3,76) ansåg att Lyckebyån var vacker i högre grad än vad yngre personer tyckte (m=3,46). Det är viktigt att förbättra vattenkvaliteten i Lyckebyån* 3,49 p=.019 *Personer over 50 år (m=3,65) tyckte att det var viktigare än yngre personer (m = 3,29). Jag trivs med att bo i närheten av Lyckebyån 3,49 Det är trevligt att uppleva fågellivet i Lyckebyån 3,07 Växtligheten längs Lyckebyån är variationsrik och 3,01 trevlig Lyckebyån har ett stort kulturhistoriskt värde för 2,75 mig Vissa påståenden hade mycket höga medelvärden t ex Vattenkvaliteten har betydelse för de djur och växter som lever i Lyckebyån och Det är viktigt att vattnet i Lyckebyån används så 6

att det inte förorenas. De som besvarat enkäten ansåg inte att Lyckebyån hade så stort kulturhistoriskt värde för dem. Gruppen skilde sig åt i frågan om Det är viktigt att förbättra vattenkvaliteten i Lyckebyån. Här ansåg äldre personer att det var viktigare än vad yngre personer tyckte. Personer över 50 år tyckte också att Lyckebyån var vacker i högre utsträckning än vad människor yngre än 50 år tyckte. Alla hade dock högt medelvärde på dessa båda påståenden. Fem påståenden från fråga 2 (attityder till Lyckebyån) analyserades särskilt och benämndes rekreation och välbefinnande. Resultatet visas i tabell 4. Tabell 4. Rekreation och välbefinnande. Medelvärden för hela gruppen visas (N=90). Påstående m Miljön runt Lyckebyån får mig att känna välbefinnande 3,23 Jag känner avkoppling när jag besöker Lyckebyån 3,08 Lyckebyån betyder rekreation för mig 2,88 Det är avkopplande att fiska i Lyckebyån 2,80 Jag njuter av att bada i Lyckebyån 1,56 De flesta tyckte att miljön runt Lyckebyån får dem att känna välbefinnande, avkoppling och rekreation. Det fanns inga signifikanta skillnader i något av ovanstående påståenden vad gäller kön, ålder, utbildning, i vilket län man bor eller hur långt från Lyckebyån de svarande bodde. Alla har ungefär samma upplevelser av Lyckebyån. I genomsnitt är medelvärdet är ganska högt, m = 2.72. Det var dock inte många som uppgav att de njöt av att bada i Lyckebyån. Fyra påståenden i enkäten behandlade olika strategier för att göra människor uppmärksamma på vattenfrågor. De fyra påståendena finns i tabell 5 nedan. Tabell 5. Strategier för att engagera människor i vattenfrågor. Medelvärden för hela gruppen visas, N=90. Påståenden m Det är viktigt att människor får utbildning i vattenfrågor 3,72 Om vi ska kunna öka människors förståelse för vattnets betydelse måste en 3,59 attitydförändring ske Om dricksvattnet var dyrare skulle människor spara på vatten 2,79 Ny teknik kan lösa vattenfrågan i världen 2,74 Resultatet av undersökningen visade att de flesta ansåg att utbildning var den viktigaste vägen att öka medvetenheten om vattenfrågor. Gruppen tyckte även att en attitydförändring måste ske. Teknik och ekonomiska incitament kom lägre ner på prioriteringslistan. Det fanns inga signifikanta skillnader i något av ovanstående påståenden vad gäller kön, ålder, utbildning, i vilket län man bor eller hur långt från Lyckebyån de svarande bodde. I tabell 6 nedan finns påståenden om kunskap och i vilken grad intervjupersonerna ansåg att de kunde påverka vattenfrågorna. 7

Tabell 6. Påståenden om kunskap och upplevelser av hur man själv kan påverka vattenfrågor visas. Medelvärden och signifikanta skillnader upplevelser av påverkan redovisas, N=90. Påståenden m Sign. Kommentarer Att ha tillgång till rent dricksvatten är en självklarhet för 3,64 mig Jag vet varifrån mitt dricksvatten kommer 3,63 Människor vet idag för lite om vattenfrågor 3,18 Vi som bor runt Lyckebyån kan tillsammans förbättra 3,09 vattenkvaliteten Jag kan bidra till att förbättra vattenkvaliteten i Lyckebyån 2,63 Det är viktigt att jag minskar min vattenförbrukning 2.58 Jag kan bidra till att förbättra vattenkvaliteten i världen 2,56 Mina egna handlingar påverkar tillståndet i Lyckebyån* 2,53 p=.031 *Personer med hög utbildning (m=2,88), prioriterade sina egna handlingar högre än personer med lägre utbildning (m=2,11). Vattenkvaliteten i Lyckebyån är bra 2,39 8 % hade inte svarat Jag och min familj skulle spara mycket pengar om vi 2,19 använde mindre vatten Vattnet i Lyckebyån har försämrats under senare år 2,15 11 % hade inte svarat Jag kommer att minska min vattenförbrukning inom den 1,92 närmaste tiden Vi i Sverige behöver inte hushålla med dricksvatten 1,83 OBS negativt påstående Vi som bor runt Lyckebyån behöver inte spara på vatten 1,64 OBS negativt påstående De flesta hade god kunskap om varifrån deras dricksvatten kommer. De upplevde också att det var en självklarhet för dem att ha tillgång till rent vatten. Många svarade att de tillsammans med andra kunde förbättra vattenkvaliteten i Lyckebyån men att de själva inte i lika hög grad kunde påverka vattensituationen i Lyckebyån eller i världen. De som svarade var osäkra på om vattenkvaliteten i Lyckebyån är bra eller dålig och även om den har försämrats under senare år. Ett flertal personer svarade inte på dessa påståenden (8 % resp. 11 % bortfall). De flesta var inte beredda på att minska sin vattenförbrukning den närmaste tiden. Personer med högre utbildning upplevde i högre grad att deras handlingar påverkade vattensituationen i Lyckebyån än vad personer med lägre utbildning upplevde. I övriga bakgrundsvariabler fanns inga signifikanta skillnader. Självskattat beteende - sammanlagt Fråga 4 i enkäten behandlade beteende. Personerna fick uppge i hur hög grad de instämde i 15 påståenden om miljöbeteende. Ett index togs fram av samtliga 15 påståenden och benämndes självskattat beteende. Vid indexberäkning vändes det negativa påståendet till positivt. Det fanns inga skillnader i självskattat beteende när det gällde kön, utbildning eller ålder. Däremot fanns det skillnader i beteende beroende på i vilket län man bodde och hur långt från Lyckebyån man var bosatt. Människor boende i Blekinge län (m=2,75) hade högre medelvärden på beteende än personer som bodde i Kalmar län (m= 2,61) eller i Kronobergs län (m=2.15). Skillnaden var signifikant, p=.001. Signifikanta skillnader fanns också i självskattat beteende beroende på hur långt man bodde från Lyckebyån. Människor som bodde mindre än 1 km från Lyckebyån (m=2,86) rapporterade ett högre medelvärde på beteende än personer boende 1 5 km (m=2,45) eller mer än 5 km ifrån (m=2.46), p=.001. 8

Samband mellan attityd och beteende Det totala medelvärdet på beteende var betydligt lägre än på attityder (m=2,60). Medelvärdet på attityder globalt var 3,68 och lokalt 3,39. Det fanns ett samband mellan attityd och beteende. De som hade en mycket positiv attityd rapporterade också ett mer miljövänligt beteende. Detta samband, som var signifikant, var högst när det gällde attityder till Lyckebyån, dvs lokala attityder, och självskattat beteende (r=.452, p=.000). Personer som värderade Lyckebyån högt hanterade också vatten i vardagen på ett mer miljövänligt sätt. Tabell 7. Självskattat beteende. Medelvärde för hela gruppen (N=90) fråga för fråga redovisas. Signifikanta skillnader i självskattat beteende med avseende på kön, ålder, utbildning, i vilket län man bor samt hur långt de svarande bor från Lyckebyån anges. Påståenden m Sign. Kommentarer Jag tänker på vad jag slänger i avloppet 3,60 Jag tvättar alltid med full maskin 3.29 Jag sparar på tvättmedel * 3,20 p=.001 *Personer över 50 (m=3,44) sparade på tvättmedel i högre grad än yngre personer (2,81) När jag tvättar använder jag alltid miljövänliga 3,17 tvättmedel Jag diskar aldrig under rinnande vatten 2,96 Jag borstar aldrig tänderna under rinnande vatten 2,79 Jag använder bara miljövänliga produkter när jag 2,67 tvättar bilen I min familj har vi snålspolande duschar 2,57 Jag har det senaste året försökt att minska min vattenförbrukning* Jag vandrar ofta utmed Lyckebyån för att känna lugn och ro* 2,31 p=.006 *Kvinnor (m=2,61) har I högre grad än män (m=2,02) försökt minska sin vattenförbrukning. 2,26 p=.000 p=.002 *Personer boende nära (m=2,81) vandrade oftare utmed ån än personer som bodde längre ifrån (m=1,36). *Personer boende i Blekinge (m=2,69) vandrade oftare utmed ån än boende i Kalmar (m=2,13) eller i Kronobergs län (m=1,46). Jag nyttjar Lyckebyån för fritidaktiviteter* 2,11 p=.018 *Personer med högre utbildning (m=2,50 resp 1,96) använde Lyckebyån till fritidsaktiviteter I högre grad än personer med lägre utbildning (m=1,70). Jag kan tänka mig att investera i alternativ till 1,83 vattentoaletter Jag vattnar min gräsmatta på sommaren 1,36 Jag paddlar ofta kanot i Lyckebyån 1,30 På sommaren badar jag ofta i Lyckebyån 1,27 p=.013 *Människor som bodde nära ån (m=1,53) badade oftare i Lyckebyån (m=1,08 resp. 1,18). 9

Information Några frågor i enkäten handlade bl a om vilken information de boende i Lyckebyåns avrinningsområde hade fått om Lyckebyån och hur de skulle vilja ha information i fortsättningen samt även om hur de idag använder Lyckebyån. De flesta av de personer som svarade på enkäten (67 %) hade inte hört talas om Lyckebyåns Vattenförbund och 74 % hade inte fått någon information alls om Lyckebyån. Män hade dock i högre grad än kvinnor fått information om Lyckebyån (m=1,37 män, m=1,10 kvinnor, p=.002). De som hade fått information (26 %) hade i huvudsak fått det genom dagstidningar (61 %). Några hade fått information genom informationsblad (14 %), 11 % genom kommunens tjänstemän och 9 % genom Lyckebyåns Vattenförbund. Knappast någon hade fått information genom barnen i skolan, internet, studiecirklar eller genom att delta i projekt. Informationen de hade fått handlade i huvudsak om Lyckebyåns vattenkvalitet, att man skulle spara på vatten och hushållning med resurser. Hela 34 % hade inte svarat på om de var nöjda med informationen eller ej, 32 % svarade att de var nöjda och 33 % att de inte var nöjda och det främsta motivet till detta var att informationen var för knapphändig. Någon svarade att informationen var obefintlig och att de inte visste om att det fanns ett vattenförbund. På frågan om hur de helst skulle vilja ha information gavs ett flertal uppslag: genom dagstidningar återkommande informationsruta, folder till hushållen, föredrag, utfärder, information tillsammans med vattenräkningen, informationsträffar, kommunens hemsida m m. Endast 10 % var idag engagerade i något projekt med anknytning till Lyckebyån men 16 % kunde tänka sig att engagera sig i något projekt i framtiden. Projekten kunde t ex handla om att höja medvetandet om hur vi påverkar kvaliteten på vattnet i Lyckebyån, förbättring av miljön runt Lyckebyån, inventering av växter och fiskar som lever i Lyckebyån, kvaliteten, skyddsåtgärder m m. Åtta personer skrev att vi gärna fick kontakta dem. På frågan om hur de själva använder Lyckebyån svarade personerna i denna undersökning bl a promenader utmed ån, fiske, rekreation, till dricksvatten, paddling, njutning, naturobjekt, naturupplevelse, bad. DISKUSSION Syftet med denna undersökning var att, i början av projektet SEAGULL, analysera vilka attityder människor som bor omkring Lyckebyån har till vattenfrågor, dvs innan information och utbildning om Lyckebyån har genomförts i större skala. Information och utbildning ska ske i dialog med de boende runt Lyckebyån. Resultatet av studien visade att de människor som svarade på enkäterna såg vattenfrågor som viktigare på global nivå än på lokal nivå. Detta resultat ligger i linje med vad andra forskare funnit. Människor ser ofta globala problem som abstrakta och de kan därför uppfattas som mer oroande än problem som finns på lokal nivå (Lindström, 2003; Uzzell, 2000). Kopplingen mellan lokala och globala miljöproblem bör därför göras tydligare för individer (Lindström, 2003). Trots den låga svarsfrekvensen har de som svarat på enkäterna noggrant besvarat de flesta av frågorna. Underlagsmaterialet kan endast visa vad ett antal personer boende kring Lyckebyån 10

tycker är viktigt. Den låga svarsfrekvensen bör tas i beaktande och några slutsatser om attityder hos hela befolkningen boende runt Lyckebyån kan inte dras i denna undersökning. Medelåldern på de boende som svarade på enkäten var ganska hög (53 år) så en undersökning om ungdomars attityder skulle vara ett värdefullt komplement till denna studie. De svarandes utbildning fördelade sig ganska jämnt över grundskola, gymnasium och universitet. I Blekinge län var svarsfrekvensen högst, kanske kan detta bero på att de flesta bodde ganska nära Lyckebyån och kanske därför kände sig mer engagerade. De flesta tyckte att det var viktigt att vattnet i Lyckebyån inte förorenas och att vattenkvaliteten har betydelse för de djur och växter som lever i Lyckebyån. De ansåg det också som viktigt att förbättra vattenkvaliteten i Lyckebyån. Det var dock många som kommenterade att de inte visste om vattenkvaliteten var bra eller dålig i Lyckebyån. Samma förhållande fann Adolfsson Jörby (2002) i en undersökning om Gamlebyviken. Människor tyckte att det var viktigt att förbättra vattenkvaliteten men de visste inte så mycket om själva vattenkvaliteten. De boende runt Lyckebyån var heller inte i så hög grad beredda på att sänka sin egen vattenförbrukning och de flesta ansåg att rent dricksvatten var en självklarhet för dem. Detta tyder på att information, utbildning och lokala projekt där personer boende nära Lyckebyån samlas kring en gemensam fråga och sätter upp gemensamma mål skulle kunna vara effektivt för att öka medvetenheten (se Adolfsson Jörby, 2000). Undersökningen visade att de intervjuade ansåg att utbildning och attitydförändring var de viktigaste strategierna för att engagera människor och de ansåg också att vi som bor runt Lyckebyån kan tillsammans förbättra vattenkvaliteten i högre grad än vad de kunde göra själva på egen hand. Enligt Gardner och Stern (1996) är diskussion i små grupper med ett gemensamt intresse en effektiv strategi för att så småningom förändra beteenden. De intervjuade tyckte att Lyckebyån var vacker och att de kände välbefinnande, rekreation och avkoppling när de besökte Lyckebyån. Kommentarer på frågan om hur de själva använde Lyckebyån visade att många använde den till att promenera utmed och för rekreation och njutning. Resultatet visar att det finns ett behov av att hitta platser som kan medföra att man känner avkoppling och kanske Lyckebyån och området omkring kunde bli en sådan plats i framtiden. Flera undersökningar visar att människor ofta dras till platser där det finns vatten eller vattendrag (Bell, et.al, 1996). Äldre personer instämde i högre grad än yngre i påståendena Lyckebyån är vacker och Det är viktigt att förbättra vattenkvaliteten i Lyckebyån. De oroade sig också mer för vattenbristen i världen än vad de yngre gjorde. Det fanns också en skillnad i beteende och ålder när det gällde att spara på tvättmedel. Möjligen kan det vara så att de äldre i större utsträckning än yngre har tid att besöka Lyckebyån och att deras erfarenheter av att spara avspeglas även när det gäller vattenfrågor i högre grad än hos yngre. Undersökningen visade också att kvinnor i högre grad än män försöker minska sin vattenförbrukning. Vissa studier visar att kvinnor har ett högre miljömedvetande än män (Lundqvist, 2003; Merchant, 1992). Närheten till Lyckebyån visade sig ha betydelse för beteendet. Människor som bodde mindre än 1 km från Lyckebyån rapporterade ett mer miljövänligt beteende än personer som bodde längre ifrån. Personer boende i Blekinge län uppgav högst medelvärde på självskattat beteende och de vandrade också oftare utmed ån för att känna lugn och ro än vad personer i de andra länen gjorde. En tidigare undersökning visade att de personer som bodde i en inlandskommun prioriterade frågor som handlade om att skydda kust och hav från föroreningar betydligt lägre än personer som bodde vid kusten (Lindström, 2003). 11

De flesta av de som svarat på denna enkät kände inte till Lyckebyåns vattenförbund och de flesta hade heller inte fått någon information om Lyckebyån. Dagstidningar hade hittills förmedlat information och i fortsättningen ville de också ha information genom dagstidningar men mer kontinuerligt, t ex genom en återkommande informationsruta. Det gavs också förslag på informationsträffar, föredrag, folder till hushållen m m. En del kunde tänka sig att engagera sig i kommande projekt för att höja medvetandet om hur vi påverkar kvaliteten på vattnet i Lyckebyån. Undersökningen som helhet tyder på att det finns ett medvetande och ett engagemang hos personer boende runt Lyckebyån när det gäller vattenproblemen i världen och även på det lokala planet, dock i något lägre grad. Det självskattade beteendet var ytterligare lägre än attitydfrågorna lokalt. De lokala vattenfrågorna bör därför kopplas samman med de globala problemen så att helheten framhålls. För att den genomgående positiva attityden ska överföras till själva beteendet krävs att människor känner en delaktighet och att de känner att de själva kan vara med och påverka. Många använde Lyckebyån för rekreation och avkoppling och de flesta uppgav att de kände ett välbefinnande när de besökte Lyckebyån. Denna positiva känsla kan öka förutsättningarna för att ta till sig information och kunskap. Flera personer angav att de inte visste om vattenkvaliteten i Lyckebyån var bra eller dålig. Ökad kunskap och ökat engagemang kan bli möjligt om diskussioner förs i mindre grupper kring en idé som gemensamt engagerar deltagarna. Många efterlyste mer information om Lyckebyån och några kunde tänka sig att engagera sig i projekt. Information och utbildning är också viktigt och de förslag och idéer som givits av de intervjuade i denna enkätstudie skulle kunna ge uppslag till projekt som kan vara genomförbara inom ramen för det pågående SEAGULL-projektet. Tack Tack till alla som har besvarat enkäten och gjort denna undersökning möjlig. Tack också till Docent Jan Herrmann vid Högskolan i Kalmar och till kontaktpersonerna i berörda kommuner för deras värdefulla kommentarer. 12

REFERENSER Adolfsson Jörby, S. 2000. Local Agenda 21 in Practice. A Swedish Example. Sustainable Development, 8, 201 214. Adolfsson Jörby, S. 2002. Projekt Framtid Gamlebyviken. Uppfattningar bland ansvariga, deltagare och allmänhet. Högskolan i Kalmar, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap. Ajzen, I. 1988. Attitudes, Personality and Behaviour. Chicago, The Dorsey Press. Bell, P.A., Fisher, J.D., Baum, A., and Greene, T.C., (1996) Environmental Psy-chology. Orlando, Harcourt Brace College Publishers. Eagly, A.H., and Chaiken, S. 1993. The Psychology of Attitudes. Orlando, Harcourt Brace & Company. Fröberg, A., och Lindberg, G. 2002. Miljö- och kretsloppsanpassade toaletter och avlopp i Västerviks kommun. Västervik kommun, Projekt Framtid Gamlebyviken. Gardner, G.T., and Stern P.C. 1996. Environmental Problems and Human Behavior. Needham Heights, Allyn and Bacon. Kaplan, R., Kaplan, S. 1989. The Experience of Nature. A Psychological Perspective. Cambridge. Cambridge University Press. Lindström, M. 2003. Attitudes towards Sustainable Development. Priorities, Responsibility, Empowerment. Doctoral thesis. Lund: Lund Institute of Technology. Lindström, M., och Adolfsson Jörby, S. 2000. Agenda 21 i kommunerna Vägen till ett hållbart samhälle? IPS 2000:2. Högskolan i Kalmar, Naturresurshushållning och Agenda 21 forsking. Lundquist, P. 2003. En studie av två generationers natursyn i Kalmar och Nyköpings kommuner. Högskolan i Kalmar. Institutionen för Biologi och Miljövetenskap. Lyckebyåns Vattenförbunds hemsida, www.lyckebyan.org, 2003-09-29. Merchant C., 1992. Radical Ecology: the Search for a Livable World. Routledge, New York Miljödepartementet 1999. Sustainable Sweden Steps towards Sustainable Development. Stockholm; Fact Sheet November. SEAGULL:s hemsida, www.eurobalt.org, 2003-09-29 UNCED 1992. United Nation Conference on Environment and Development, Agenda 21, the United Nations Programme of Actions from Rio. New York, UN Department of Public Information. Uzzell, D. 2000. The psycho-spatial dimensions of global environmental problems. Journal of Environmental psychology, 20, 307-318. WSSD 2002. World Summit on Sustainable Development. Johannesburg Summit 2002. Key Outcomes of the Summit. New York, UN Department of Public Information. Bilaga: Bilaga 1: Sammanställning av svar på enkäten i procent 13

Bilaga 1. 1. Enligt EU:s vattendirektiv ska vi alla värna om vårt vatten. Vad anser du är viktigt att tänka på när det gäller vatten i allmänhet? Markera med ett kryss i vilken utsträckning du instämmer i följande påståenden. 1 = instämmer inte alls, 2 = instämmer delvis, 3 = instämmer i stort sett, 4 = instämmer helt 1 2 3 4 Missi ng Det är viktigt att hushålla med dricksvatten 1,1 5,7 13,6 79,5 Dricksvatten är en bristvara på många håll i världen 0 0 4,5 95,5 Allt vatten måste skyddas och användas så att det inte förorenas 0 1,1 9,1 89,8 Det slösas för mycket med dricksvatten idag 3,4 8,0 31,8 56,8 Vatten är en begränsad resurs 2,3 3,4 14,8 79,5 Människor förorenar vattnet idag utan att ta hänsyn till 0 6,8 24,8 64,8 kommande generationer Jag oroar mig för vattenbristen i världen 6,8 13,6 40,9 38,6 Vatten är vårt viktigaste livsmedel 0 1,1 12,5 86,4 Ny teknik kan lösa vattenförsörjningen i världen 3,4 35,2 39,8 19,3 2,3 En stor del av världens befolkning är idag utan rent dricksvatten 0 2,3 18,2 79,5 Det är viktigt att människor får utbildning i vattenfrågor 0 0 27,3 72,7 Rent vatten är viktigt för djurens och växternas skull 0 1,1 21.6 77,3 Om vi ska kunna öka människors förståelse för vattnets betydelse 1,1 3,4 31,8 63,6 måste en attitydförändring ske Vi i Sverige behöver inte hushålla med dricksvatten 51,1 19,3 22,7 6,8 Det är viktigt att jag minskar min vattenförbrukning 12,5 37,5 30,7 19,3 Jag och min familj skulle spara mycket pengar om vi använde mindre vatten 29,5 35,2 21,6 12,5 1,1 Om dricksvattnet var dyrare skulle människor spara på vatten 6,8 34,1 33,0 26,1 Jag kan bidra till att förbättra vattenkvaliteten i världen 13,6 36,4 29,5 20,5 Att ha tillgång till rent dricksvatten är en självklarhet för mig 1,1 3,4 25,0 70,5 Jag vet varifrån mitt dricksvatten kommer 3,4 8,0 10,2 78,4 Människor vet idag för lite om vattenfrågor 1,1 21,6 35,2 42,0 14

2. Hur upplever du Lyckebyån idag och i hur hög grad känner du att du kan påverka vattnet i Lyckebyån? Markera med ett kryss det alternativ som stämmer bäst med din uppfattning. 1 = instämmer inte alls, 2 = instämmer delvis, 3 = instämmer i stort sett, 4 = instämmer helt 1 2 3 4 Missi ng Det är viktigt att förbättra vattenkvaliteten i Lyckebyån 1,1 9,1 27,3 58,0 4,5 Miljön runt Lyckebyån får mig att känna välbefinnande 3,4 12,5 39,8 40,9 3,4 Lyckebyån är vacker 0 3,4 29,5 64,8 2,3 Lyckebyån betyder rekreation för mig 11,4 25,0 23,9 35,2 4,5 Jag känner avkoppling när jag besöker Lyckebyån 3,4 23,9 33,0 36,4 3,4 Det är trevligt att uppleva fågellivet i Lyckebyån 8,0 20,5 26,1 42,0 3,4 Jag trivs med att bo i närheten av Lyckebyån 1,1 10,2 26,1 60,2 2,3 Vattenkvaliteten har betydelse för de djur och växter som 0 1,1 13,6 84,1 1,1 lever i Lyckebyån Vattenkvaliteten i Lyckebyån är bra 12,5 35,2 40,9 3,4 8,0 Vi som bor runt Lyckebyån behöver inte spara på vatten 56,8 26,1 9,1 5,7 2,3 Det är viktigt att vattnet i Lyckebyån används så att det inte förorenas 1,1 3,4 9,1 85,2 1,1 Vattnet i Lyckebyån har försämrats under senare år 22,7 37,5 20,5 8,0 11,4 Mina egna handlingar påverkar tillståndet i Lyckebyån 18,2 30,7 22,7 23,9 4,5 Lyckebyån har ett stort kulturhistoriskt värde för mig 11,4 30,7 25,0 30,7 2,3 Det är avkopplande att fiska i Lyckebyån 20,5 13,6 21,6 37,5 6,8 Jag kan bidra till att förbättra vattenkvaliteten i Lyckebyån 9,1 39,8 23,9 22,7 4,5 Vi som bor runt Lyckebyån kan tillsammans förbättra 2,3 20,5 38,6 34,1 4,5 vattenkvaliteten Jag kommer att minska min vattenförbrukning inom den 33,0 43,2 15,9 4,5 3,4 närmaste framtiden Jag njuter av att bada i Lyckebyån 64,8 12,5 10,2 6,8 5,7 Växtligheten längs Lyckebyån är variationsrik och trevlig 2,3 25,0 38,6 30,7 3,4 15

3. Hur hanterar du vatten i vardagen? Markera med ett kryss det alternativ som stämmer bäst med din uppfattning. 1 = instämmer inte alls, 2 = instämmer delvis, 3 = instämmer i stort sett, 4 = instämmer helt 1 2 3 4 Mis sing Jag har det senaste året försökt att minska min vattenförbrukning 23,9 31,8 28,4 13,6 2,3 I min familj har vi snålspolande duschar 34,1 10,2 15,9 38,6 1,1 Jag sparar på tvättmedel 3,4 19,3 31,8 44,3 1,1 Jag tvättar alltid med full maskin 3,4 17,0 27,3 51,1 1,1 Jag kan tänka mig att investera i alternativ till vattentoaletter 43,2 35,2 9,1 9,1 3,4 Jag diskar aldrig under rinnande vatten 10,2 27,3 21,6 39,8 1,1 Jag vattnar min gräsmatta på sommaren 72,7 14,8 3,4 4,5 4,5 När jag tvättar använder jag alltid miljövänliga tvättmedel 6,8 22,7 19,3 50,0 1,1 Jag tänker på vad jag slänger i avloppet 3,4 4,5 23,9 68,2 Jag borstar aldrig tänderna under rinnande vatten 26,1 14,8 12,5 45,5 1,1 Jag använder bara miljövänliga produkter när jag tvättar bilen 14,8 30,7 25,0 25,0 4,5 Jag vandrar ofta utmed Lyckebyån för att känna lugn och ro 33,0 29,5 15,9 19,3 2,3 Jag nyttjar Lyckebyån för fritidsaktiviteter 38,6 26,1 15,9 17,0 2,3 På sommaren badar jag ofta i Lyckebyån 80,7 9,1 5,7 2,3 2,3 Jag paddlar ofta kanot i Lyckebyån 77,3 12,5 5,7 2,3 2,3 4. Nedan följer några frågor om information om Lyckebyån. Vi vill be dig besvara dessa frågor samt även några uppgifter om dig själv. Har du hört talas om Lyckebyåns vattenförbund Ja 33 % Nej 67 % Jag har fått information om Lyckebyån Ja 23,9 % Nej 75 % Missing 1,1 % Jag har i huvudsak fått information om Lyckebyån genom (flera kryss är möjliga): Dagstidningar Ja 61,4 % Nej 38,6 % Studiecirklar Nej 100 % Barnen i skolan Ja 2,3 % Nej 97,7 % Att delta i projekt Ja 2,3 Nej 97,7 Informationsblad Ja 86,4 % Nej 13,6 % Annat_se text Lyckebyåns vattenförbund Ja 9,1 Nej 90,9 Kommunens tjänstemän Ja 11,4 Nej 88,6 Internet Ja 4,5 Nej 95,5 16

Vad har informationen handlat om?_ se text Är du nöjd med den information du har fått? Ja 33,0 %, Nej 34,1 %, 33 % ej svar Motivera:_se text Hur skulle du helst vilja ha information om vattenfrågor i fortsättningen? se text Är du själv engagerad i något projekt med anknytning till Lyckebyån? Ja 4,5 %, Nej 89,8 %, 5,7 % ej svar Om ja: Vad handlar projektet om? se text Om nej: Kan du tänka dig att engagera dig i något projekt om Lyckebyån? Ja 15,9 %, Nej 72,7 %, 5,7 % ej svar Vad vill du att projektet ska handla om? se text Får vi kontakta dig? Skriv i så fall din adress nedan se text Hur använder du Lyckebyån? se text Några uppgifter om dig själv:: Man 47,7 % Kvinna 50 %, ej svar 2,3 % Ålder: medel 52,9 år (från 24 88 år) Utbildning: Grundskola 31,8 % Gymnasium 30,7 % Universitet 29,5 %, ej svar 8,0 % Boende, län: Blekinge län 39,8 % Kalmar län 40,9 % Kronobergs län 17,0 % Bor du på landsbygd 19,3 % i mindre samhälle 39,8 % i tätort 35,2 %, ej svar 4,5 % Hur länge har du bott i närheten av Lyckebyån? 28,1 år i genomsnitt Hur långt ifrån Lyckebyån bor du? Mindre än 1 km 37,5 %, 1-5 km 45,5 %, mer än 5 km 14,8 %, ej svar 2,3 % Har du kommunalt vatten 79,5 %, eget vatten 13,6 %, både ock 2,3 %, ej svar 4,5 % Tack för din medverkan! 17