Stegljud är ljudet av steg från utrymmen ovanför eller bredvid oss Trumljud är ljudet av steg från det rum vi befinner oss i Rätt golvbeläggning kan minska både stegljud och trumljud och sänka den allmänna bullernivån i lokalen. Vilka krav gäller? I Boverkets Byggregler, BBR 2008, Kapitel 7 Bullerskydd anges att: Byggnader ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas Allmänt råd Föreskriftens krav på byggnaden är uppfyllt om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS 25267 för bostäder eller enligt SS 25268 för respektive lokaltyp uppnås. Om bättre ljudförhållanden önskas kan ljudklass A eller B väljas. I de angivna standarderna finns krav på en byggnads akustiska prestanda indelat i olika klasser, där A är den högsta kravnivån och D den lägsta. Varje ljudklass innehåller krav på flera olika akustiska egenskaper t ex luftljud, stegljud, stomljud och efterklangstid. SS 25268 anger även hur man kan ställa krav på trumljud. Om byggnaden klarar alla kraven för ljudklass C uppfylls BBR:s krav. Vill beställaren ha en byggnad med bättre akustiska prestanda kan man ställa krav på klass B eller A. Ljudklass D kan användas vid renovering av fastigheter där det av byggnadstekniska skäl är omöjligt att uppfylla kraven för nybyggnad, men beställaren trots detta vill kunna definiera och kvalitetssäkra byggnadens akustiska standard. Vilka byggnader omfattas? BBR:s regler gäller för bostäder och för lokaler i form av vårdlokaler, förskolor, fritidshem, undervisningsrum i skolor samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal och dylikt. I SS 25268 är akustikkraven inom skolsegmentet uppdelade på två huvudgrupper: skolor, förskolor och fritidshem gymnasier och högre utbildning Vilka ljudkrav gäller i skolsegmentet? Informationen nedan är ett urval och en tolkning av kraven i BBR/SS 25268. För fullständig information skall standarden och lagtexten användas. Stegljud i skolan Högsta tillåtna vägda standardiserade stegljudsnivå L nt,w i ljudklass C (BBR:s krav) är: 48 52 db i utrymmen för gemensamma samlingar, mer än 50 personer (föreläsningssalar, samlingssalar) 56 60 db i traditionella undervisningssalar t ex klassrum och musiksalar 60 64 db i övriga utrymmen för undervisning t ex slöjdsalar, grupprum, hemvist, undervisningskök 68 db i utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt t ex lärarrum, kontor, bibliotek, skolhälsovård, matsal, uppehållsrum - där det lägre värdena gäller i utrymmen där man kan förvänta sig hög stegljudsbelastning från närliggande utrymmen (t ex korridorer, cafeterior och klassrum). Observera att stegljudskraven även gäller mellan rum på samma plan. Mer detaljerade kravangivelser finns (vilket även innefattar ljudklass D, B och A) återfinns i SS 25268
Trumljud i skolan För trumljud finns inga direkta kravnivåer i SS 25268. Istället finns ett generellt krav (5.4.6 Stegljud i samma rum) om att trumljud skall begränsas i utrymmen där flera människor vistas mer än tillfälligt. med en hänvisning till i SIS teknisk rapport 15 (SIS-TR 15). I rapporten anges inga kravnivåer för ljudklass C, men anger att i hörsalar eller stora utrymmen för gemensamma samlingar skall trumljudsnivån vara högst 72 db för klass B och högst 68 db för klass A. I övriga utrymmen med golvarea > 30 m2, där människor stadigvarande vistas skall trumljudsnivån vara högst 76 db för klass B resp, 72 db för klass A. Efterklangstid i skolan Undertak, textilier, rumsform, väggbeklädnad och möblering har ofta stor påverkan efterklangstiden i ett rum, men golvbeläggningen kan i vissa fall ha en avgörande betydelse. Det är komplicerat att räkna fram efterklangstiden. Man får istället ofta testa sig fram och mäta på plats, En skummad plastmatta ger något kortare efterklangstid än ett kompakt golv. Bästa dämpningen av efterklangstid får man med ett textilgolv. BBR ställer via SS 25268 detaljerade krav på efterklangstider i olika typer av utrymmen i skolmiljön, Generellt sett så är kraven hårdare i förskola och grundskola jämfört med gymnasieskolor och högskolor/universitet. Några exempel på krav för ljudklass C (BBR krav): Grundskola/förskola 0,5 sek i utrymmen för samvaro och traditionell undervisning t ex klassrum, grupprum, hemvist, lekrum, matsal 1,2 sek i utrymmen för idrott. Motsvarande krav för gymnasium och högskola/universitet är 0,6 resp. 1,5 sek. Mer detaljerade kravangivelser finns (vilket även innefattar ljudklass D, B och A) återfinns i SS 25268 Buller i skolan rekommendationer om max 35 db i lokaler där koncentration och taluppfattning är särskilt viktig, t ex i lokaler för undervisning. De höga bullernivåerna i förskolor och skolor har uppmärksammats i massmedia på senare år. Det finns bra exempel hur man med hjälp av rätt golvmaterial kan sänka bullernivån och därigenom minska risken för hörselskador samtidigt som man skapar bättre förutsättningar för att bedriva en bra utbildningsverksamhet (se nedan). Hur påverkar golvbeläggningar akustiken? Stegljud ljud av steg från rum ovanför eller bredvid oss Ljudet av t ex steg, slag och stolsskrap som hörs i ett rum och som kommer från våningen ovanför eller från närliggande rum på samma våningsplan benämns stegljud. En golvbeläggning med skumbaksida dämpar ljudet nedåt och ger en god stegljudsreduktion jämfört med ett rent betonggolv. Man kan förenklat säga att ju mer skum, desto bättre stegljudsdämpning. På trägolv och laminatgolv som monteras flytande (dvs inte limmas mot undergolvet) brukar man förbättra stegljudsdämpningen med en underlagsfoam. Tarkett testar och redovisar stegljudsdämpning för alla våra golvprodukter för offentlig miljö. I tabell 1 nedan ser du några exempel. Vid projektering och byggnation av t ex sjukhus och skolor så hanterar man idag stegljudsfrågorna med hjälp av stomkonstruktionen. Betongbjälklaget beläggs med en tjock akustikmatta ofta plattor av glasull, stenull eller EPS. På mattan gjuter man ett skikt avjämningsmassa. Det är fullt möjligt att uppnå en stegljudsreduktion på långt över 20 db med en sådan konstruktion. Det innebär att ytbeläggningens stegljudsdämpande egenskaper är av begränsad betydelse vid nybyggnation av skolor och sjukvårdslokaler. Förutom Boverkets krav på byggnadens akustiska egenskaper så ställer Arbetsmiljöverket krav på maximal bullernivå på arbetsplatser (AFS 2005:16). Kravet är max 80 db men i föreskrifterna finns
Särskilt om stegljud mellan rum på samma våning Stegljudskraven gäller dock även ljudspridning mellan utrymmen på samma våningsplan. Det innebär att man i vissa fall kan få överföring av ljud i bjälklaget intill närliggande rum som är så kraftiga att stegljudkraven inte uppfylls. I kritiska utrymmen bör detta lösas genom att man projekterar för en dilatationsfog i betongplattan mellan rummen. Dessutom har trumljudsegenskaperna i det ljudalstrande rummet stor betydelse. Flytande trägolv har t ex god stegljudsdämpning nedåt, men ger mycket trumljud som kan sprida sig genom väggar till närliggande rum. Ett sätta att komma tillrätta med stegljudsproblem mellan rum är således att välja en golvbeläggning med skumbaksida i det ljudalstrande rummet. Tabell 1. Exempel på trumljudsdämpning och stegljudsdämpning för några golvprodukter Produkt Trumljudsreduktion (NF S31-074) 14 mm trägolv på 2 mm foam -14 17 14 mm trägolv nedimmat -9 14 Viva 8,5 mm på 3 mm foam -10 17 Linoleum Acoustic 3,8 mm +13 18 iq Granit Acoustic +14 15 iq Granit Ergoflor +9 12 Acczent Akustik +17 17 Omnisport Training +17 19 Omnisport Reference +15 21 Omnisport Excel +16 24 Multiflex M -8 20 Lumaflex Duo Reference +5 22 Stegljudsreduktion (ISO 717-2) Trumljud ljudet av steg i samma rum Ljudet av t ex steg, slag och stolsskrap som kommer från samma rum som man befinner sig i benämns trumljud. En golvbeläggning med mjuk yta och skumbaksida dämpar ljuden som alstras i rummet. Är ytan hård räcker det dock inte med en mjuk baksida för att minska trumljudet. Ett parkettgolv som läggs flytande på foam har t ex sämre trumljudsegenskaper (högre trumljud) än en ren betongyta. Ett plast- eller linoleumgolv med skumbaksida ger däremot en bra dämpning av trumljud. För rullvaror gäller generellt att stegljuddämpning och trumljudsdämpning följs åt. För styva golvbeläggningar som trä- och laminatgolv, beror trumljudsegenskaperna på bl a vikten och hur materialet är konstruerat. Ett sätt att minska trumljuden från trä- och laminatgolv är att limma dem mot undergolvet. Fortfarande är dock trumljudet högre än från en ren betongyta, och definitivt högre än från en akustikgolv av plast eller linoleum. Dessutom försämras stegljudsdämpningen om trä/laminatgolvet limmas mot underlaget. Tarkett testar och redovisar trumljudsdämpning för många av våra golvprodukter för offentlig miljö. I tabell 1 nedan ser du några exempel. Efterklangstid hur bra ljudet dämpas Tiden det tar för ett ljud att dö ut benämns efterklangstid. Hårda, släta ytor, t ex sten, ger lång efterklangstid. Ljudet studsar runt i rummet många gånger innan det absorberats. En mjuk yta med struktur, t ex et textilgolv, ger kort efterklangstid. För olika typer av kompakta plastoch linoleumgolv är skillnaden i efterklangstid liten, men ett akustikgolv med mjuk skumbaksida kan en märkbar förkortning av efterklangstiden. Textila golv med lugg har den överlägset bästa dämpningen av efterklangstid bland golvbeläggningar. Tarkett testar och redovisar efterklangstid för vissa av våra golvprodukter för offentlig miljö. Tabell 2. Exempel på ljudabsorption enligt EN-ISO 11654 för några olika golvtyper (ju högre värde desto kortare efterklangstid). Produkttyp Exempel Absorbtionsfaktor Slät, hård, odämpad yta Betong, trägolv, kompakt PVC och linoleum ~ 0 Akustikgolv Acczent Akustik ~0,10 (H) Nålfilt Tapisom 600 ~0,15 (H) Textilmatta med lugg Tecsom 3580 ~ 0,20 (H)
Buller Ljud som skapas i lokalen kan dämpas genom golvbeläggningar med bra trumljudsdämpning och kort efterklangstid. Men de goda akustiska egenskaperna hos vissa golvmaterial kan även utnyttjas på andra ytor än golven. I förskolemiljöer har goda resultat uppnåtts genom att montera akustikmattor av PVC på matborden, vilket dramatiskt minskar ljudet av slamrande bestick och tallrikar. Samma teknik kan givetvis användas i t ex matsalar och lekavdelningar inom vården. Läs mer under Exempel från verkligheten nedan. Att tänka på vid akustikgolv: Intryckskänslighet Mjuka beläggningar ökar risken för bestående intryck från tunga föremål. Beroende på hur golvprodukten är uppbyggd kan två produkter med samma akustikprestanda ha olika känsliga för intryck. Kontrollera intryckskänsligheten enligt EN 433. Rullmotstånd Mjuka beläggningar innebär ökat rullmotstånd. Beroende på hur golvprodukten är uppbyggd kan två produkter med samma akustikprestanda ha olika högt rullmotstånd. Standardiserade testmetoder saknas. Vid kritiska fall kan det vara lämpligt att göra en mindre testinstallation där brukarna får utvärdera rullmotståndet. Städbarhet/fläckålighet Textila golv har ofta utmärkta akustiska egenskaper. I miljöer med höga krav på hygien (fuktmoppning), fukt- och fläcktålighet är dock inte textila golv lämpligt. Trumljud/stegljud vid trä/laminat Trä och laminatgolv har generellt dåliga egenskaper vad gäller trumljudsdämpning (högre trumljudsnivå än på en ren betongyta, dvs en negativ dämpning). Om trägolv hellimmas mot underlaget blir trumljudsegenskaperna något bättre, men stegljudsdämpningen försämras. Det finns dock speciallösningar med perforerade skummattor där golvet limmas ned partiellt och i övrigt vilar mot skummet så att trumljudsdämpningen förbättras utan att stegljudsegenskaperna försämras. Akustik i sporthallar Ljudnivån i gymnastiksalar kan ofta vara mycket hög. Uppreglade sportgolv (ytelastiska/ kombinationssportgolv) bidrar ytterligare till ljudnivån då uppreglingen fungerar som en resonanslåda för ljud. Multiflexkonstruktionen har dock ingen resonanslåda och är akustiskt sett ett överlägset alternativ jämfört med traditionella uppreglade sportgolvskonstruktioner. Brandkrav vid väggmontage Akustikgolv av PVC och linoleum har ofta god trumljudsdämpning och kan i viss utsträckning minska efterklangstiden i ett rum. Om de monteras på väggen skyddar de väggen och absorberar ljudet från slag och dunsar samt i viss mån allmänt rumsljud. Golvprodukter är dock inte testade och godkända ur brandsynpunkt för montering på vägg. Sådana lösningar måste därför alltid kontrolleras och godkännas av den brandskyddsansvarige på projektet. Exempel från verkligheten: Textila golv ger ombonad skolmiljö I Älvstrandens skola i Hagfors har man arbetat aktivt med att skapa en god ljudmiljö och har kombinerat olika golvmaterial för att hitta en bra mix mellan akustik, funktion, städbarhet och design. I korridorerna ligger Tarketts iq Granit Acoustic, som dämpar trumljud men samtidigt ger en tålig och lättskött yta. I klassrummen för större barn har man lagt en homogen iq Granit, för bra driftsekonomi och minskad risk för intryck från stolsben. I studierum, miniaulor och klassrum för mindre barn ligger Tecsom 3630, som är en textil platta från Tarkett. I dessa utrymmen tar eleverna av sig skorna vilket tillsammans med textilgolvets goda trumljudsdämpning och korta efterklangstid ger en mysig och ombonad miljö.
Akustikmatta på borden minskar slammer i matsalen I Mölndals Kommun har man monterat Tarketts akustikgolv Acczent Akustik på borden i förskolan Bifrost och uppmätt en minskning av tallriksbuller från 79 db till 66 db. Vidare har man monterat möbeltassar av Tarketts sportgolvsbeläggning Omnisport och även monterat golvbeläggningen Acczent Austik ca en meter upp på väggen. Detta ger en viss minskning av efterklangstiden, och dämpar även ljudet när dockvagnar och leksaksbilar smäller in i väggen. Det har dessutom fördelen att den tåliga golvmattan skyddar väggen mot slag och stötar. Genom att montera akustikmattan på golv, bordskivor och en bit upp på väggen, samt montera nya möbeltassar i kombination med akustikplattor i taket så förkortade man efterklangstiden från 0,5 till 0,3 sekunder. Sammantaget innebar åtgärderna att man förbättrade akustikegenskaperna från ljudklass B/C till ljudklass A. Akustikberäkningar Kraven på stegljud i SS 25268 uttrycks som L nt,w som är den vägda, standardiserade stegljudsnivån i byggnaden. Man uttrycker således stegljuskravet som en parameter kopplad till den färdiga byggande och inte som ett krav på t ex ytbeläggningen. Detta innebär att konstruktören/projektören måste känna till hur byggnadens konstruktion påverkar stegljudsnivån (t ex typ av bjälklag, tjocklek, upphängning, rumsvolym etc) liksom golvbeläggningens stegljudsdämpning för att kunna beräkna stegljudsnivån i rummet. I många fall kan detta göras utifrån tumregler och vedertagen praxis. Som exempel kan nämnas att ett 200 mm betongbjälklag kan i sig ge en stegljudsnivå på ungefär 72 db. För att nå ned till 58 db i rummet under krävs alltså en beläggning som dämpar minst 14 db (72 14 = 58). Är bjälklaget tunnare krävs en ytbeläggning med bättre stegljudsdämpning. 1 cm tunnar betongbjälklag försämrar bjälklagets egen dämpning med ungefär 1 db. Om bjälklaget i exemplet bara 160 mm tjockt krävs därför en beläggning som dämpar 18 db (76 18 = 58). OBS att ovanstående endast är ett exempel. Vid högt ställda krav och speciella bjälklagskonstruktioner måste avancerade beräkningsprogram användas (t ex BASTIAN). För sådana beräkningar krävs kompletta mätrapporter från golvtillverkaren med uppgifter om stegljudsnivån vid många olika frekvenser s k tersbandsmätningar. Tarkett lämnar ut sådant beräkningsunderlag för våra golvprodukter kostnadsfritt på begäran. Hur man mäter akustiska egenskaper hos golv Stegljudsförbättring Stegljudsförbättring testas enligt SS-EN ISO 140-6 (lab banvara & plattor), SS-EN ISO 140-8 (lab flytande golv) eller 140 7 (fält) och utvärderas enligt SS-EN ISO 717-2. Vid mätningen används en hammarapparat som slår mot ett betonggolv med standardiserad dimensioner. I våningen under placeras en mikrofon och man mäter ljudnivån vid flera olika frekvenser. Resultatet redovisas som en sammanvägd skillnad mellan ljudnivån med resp. utan ytbeläggning, den s k vägda stegljudsförbättringen ( Lw ). Värdet på stegljudsförbättring ger en bra uppfattning om golvets dämpande förmåga och kan i många sammanhang användas för att välja rätt produkt så att stegljudskraven i byggnaden uppfylls. Man skall dock vara medveten om att reduktionsvärdet gäller vid laboratoriemätning på ett standardiserat betongbjälklag. Vid bjälklag med stora spännvidder, avvikande bjälklagstjocklek eller bjälklag som inte består av massiv standardbetong kan det vara nödvändigt att göra exakta beräkningar med hjälp av särskilda akustikprogram. Då krävs resultatet för de enskilda frekvensmätningarna som indata. Sådana uppgifter kan fås för de flesta av Tarketts golvprodukter. Dessutom ger laboratoriemätningarna främst vägledning om stegljudsdämpningen i vertikal led, dvs från våningen ovanför. I offentligmiljö ställd även krav på stegljudsnivå mellan utrymmen på samma plan och då spelar faktorer som luftljudsdämpning i mellanväggar och trumljudsegenskaper i det alstrande rummet in.
Trumljudsförbättring Det finns inga svenska eller europeiska standarder för mätning av trumljudsegenskaper och i övriga Europa är det också relativt dåligt ställt med mätmetoder för trumljud. Det finns dock en fransk standard för mätning av trumljud: NF S 31-074. Den liknar stegljudsmätningen EN ISO 140-8 (dvs en maskin med små hammare som bankar på golvet) med den skillnaden att man mäter ljudet (dvs placerar ut mikrofoner och mätutrustning) i samma rum som apparaten (och inte i våningen under). Metoden har dessutom stora likheter med SIS TR 15:2008, som de svenska trumljudskraven i SS 25268 refererar till. Om apparaten placeras på ett standardiserat betonggolv och man väger samman ljudtrycket för ett stort frekvensspektra så erhåller man värdet 78 db. Om mätutrustningen istället placeras på t ex en Acczent Compact (lagd på samma betonggolv) blir resultatet 74 db. Man kan beräkna reduktionen/ dämpningen på grund av golvmaterialet med hjälp av EN ISO 717/2 (på liknande sätt som för stegljud). I praktiken är det bara att subtrahera golvvärdet från betongvärdet. Reduktionen i exemplet ovan blir således 4 db. Det pågår ett arbete inom CEN med att ta fram en Europeisk norm för trumljudsmätning och den bygger bl a på den franska metoden vi ibland använder i våra datablad. Efterklangstid Efterklangstid mäts genom att man skickar ut en definierad ljudpuls och mäter hur lång tid det tagit innan ljudnivån sjunkit till en fastställd nivå (60 db). För golv används EN-ISO354/EN-ISO 11654 där efterklangstiden räknas om till en vägd ljudabsorptionsfaktor, där ett högre värde innebär en bättre dämning och en kortare efterklangstid. Mer att läsa om akustik och buller www.boverket.se (Boverket) www.av.se/teman/buller (Arbetsmiljöverket) - o -