BULLER ETT SAMHÄLLSPROBLEM!

BULLER ETT SAMHÄLLSPROBLEM! November 2005 Läkarprogrammet Termin 4, Basgrupp 1 Ulrica Beiron Kristin Carlström Louise Elisson Kristina Hasselgren Anders Jorméus Linda Thörn 1

Innehållsförteckning Buller och ljud... 3 Mätenheter... 3 Mätning av ljud... 3 Gränsvärden... 4 Förekomst... 5 Bullers hälsoeffekter... 5 Hörselorganet... 5 Hörselskador... 6 Fysiologisk påverkan... 7 Störningseffekter... 7 Sömnstörning och trötthet... 8 Koncentrations- och prestationsförmåga... 8 Ljudmaskering... 8 Infraljud... 9 Ultraljud... 9 Sammanfattning... 9 Design av en epidemiologisk studie... 10 Referenser till toxikologidelen... 12 Litteratur till epidemiologidelen... 12 2

Buller och ljud Buller definieras som ljud vilka en person upplever som ej önskvärda. För att kunna förstå hur buller kan vara skadligt för människor är det viktigt att veta vad ljud består av. [1] Ljud kan beskrivas som täthets- och tryckvariationer, vågrörelser, som breder ut sig i en gas, vätska eller fast kropp. Man kan skilja på olika ljud genom att de har olika styrka, det vill säga ljudtryckens styrka är olika, samt att de har olika frekvenssammansättning. Ljud har dessutom olika våglängder och utbredningshastighet. [1,2] Ljud kan delas upp i infraljud, hörbart ljud och ultraljud. Infraljud avser ljud med frekvenser under 20 Hz och ultraljud frekvenser över 18 000 Hz. Frekvenserna där emellan är det hörbara ljudområdet. [1] Mätenheter Vid mätning av ljud, mäter man de olika delarna av ljudet i olika enheter. Ljudets styrka mäts i pascal [Pa], detta är tryckvariationernas amplitud. Ljudets frekvens mäts i hertz [Hz], vilket är ett mått på antal perioder per sekund, alltså är detta ett mått på tonhöjden. Bastoner har låg frekvens och diskanttoner hög frekvens. Ljudets våglängd anges i meter [m]. Ljudets utbredningshastighet anges i meter per sekund [m/s]. [1] Mätning av ljud När man mäter ljud omvandlas tryckvariationer via en ljudnivåmätares mikrofon till elektriska signaler. Ljudnivåmätaren registrerar sedan det så kallade effektiva medelvärdet, effektivvärdet, av mikrofonsignalen. Vissa instrument kan även registrera det högsta toppvärdet hos mycket kortvariga ljud, impulsljud, vilket betecknas peak. [1] För att efterlikna den mänskliga hörseluppfattningen innehåller ljudmätare ofta så kallade vägningsfilter som ger frekvensberoende dämpning av mikrofonsignalen. De två vanligaste benämns A-filter och C-filter. A-filtret är det vanligaste och används vid exempelvis bedömning av hörselrisk. Detta filter ger dämpning av de låga frekvenserna, till viss del även de höga, men talområdets frekvenser (500-4000 Hz) påverkas däremot obetydligt. C-filter används vanligtvis vid bedömning och mätning av impulsljud. Detta filter ger endast marginell dämpning av de allra lägsta respektive högsta frekvenserna i det hörbara området. [2] En ren ton består endast av en grundton och dess frekvens. I normalfallet består dock ljud av toner med olika frekvens. Brus kan beskrivas som ljud som innehåller alla frekvenser med en slumpartad styrkefördelning. När man talar innehåller ljudet en blandning av rena toner och brus. [1] Om en signals ljudspektrum ska bestämmas tar man hjälp av en frekvensanalys, vilken går ut på att man delar upp ljudet i olika frekvenser med hjälp av frekvensband av olika bandbredd. Det vanligaste är oktavband. Ljudtrycksnivån mäts då i vart och ett av dessa oktavband. För mer detaljerad analys kan man använda sig av mätutrustning med ett smalbandigt filter, till exempel trebandsfilter. [1,2] 3

Gränsvärden Trumhinnan i örat känner av tryckvariationerna i ljudvågorna. Ljudtryckets amplitud är ett naturligt mått på ljudets styrka. Ett mänskligt öra kan uppfatta tryckvariationer från 20 mpa till 20 Pa. Ljudtrycket vid smärtgränsen är ca en miljon gånger starkare än det svagaste ljud vi kan uppfatta. För att anpassa mätskalan till örats arbetsområde samt hur vi upplever styrkan hos ljud med olika ljudtryck används en logaritmisk skala för att beskriva ljudets styrka. De logaritmiska storheter som används inom akustiken betecknas nivå och anges i enheter decibel [db]. Den logaritmiska skalan har nackdelen att människor i allmänhet har svårt att tolka skillnader mellan olika db-tal. Den minsta ändring av ljudtrycksnivå som går att uppfatta ligger på cirka tre db. En ökning i ljudnivå på cirka tio db upplevs som en fördubbling av ljudstyrkan. När man skriver om gränsvärden anger man ofta LAeq24h som står för det effektiva medelvärdet mätt genom ett A-filter under 24 timmar, och LAmax som står för det registrerade högsta värdet mätt genom ett A-filter. Förkortningen dba står för decibel mätt genom A-filter. [1,2] Här följer en tabell på långsiktiga gränsvärden avseende trafikbuller (vägtrafik, flyg och tåg) som riksdagen antog den 20 mars 1997. Inomhus Utomhus L Aeq,24h db 30 55 (vid fasad) L Amax db 45 (nattetid) 70 (vid uteplats i anslutning till bostad) Buller från tåg är generellt mindre störande än buller från vägtrafik och flyg. Därför har tågbuller tilldelats en bonus på 5 dba för bostaden i övrigt medan 55 dba gäller vid fasad. WHO har angett riktvärden för samhällsbuller i olika miljöer. Nedan följer ett utdrag ur denna. Specifik miljö Kritisk(a) hälsoeffekt(er) L Aeq [db] Tidsbas [tim] Utomhus i bostadsområdet Allvarlig störning Störning Bostäder, inomhus Möjlighet att uppfatta tal, störning 35 16 Sovrum, inomhus Sömnstörningar, nattetid 30 8 45 Utanför sovrum Klassrum i skolor och förskolor, inomhus Sömnstörningar, vid öppet fönster (utomhusvärden) Möjlighet att uppfatta tal, störning av informationshämtning 55 50 16 16 45 8 60 35 Lektionstid - Förskolor, sovrum, inomhus Sömnstörningar 30 Sovperiod 45 Skolor, lekplats, utomhus Störning (yttre källa) 55 Under lek - Sjukhus Störningar nattetid 30 8 40 Vårdrum, inomhus Sömnstörningar dagtid och kvällar 30 16 - Sjukhus, behandlingsrum, inomhus Störning av vila och återhämtning Så låg nivå som möjligt L Amax [db]fast - - 4

Förekomst Buller är det samhällsproblem som idag drabbar flest människor i Sverige, och även om dödlighet från bullerexponering inte är något problem i sig så är den ökade sjukligheten definitivt det. Som samhällsbuller räknas allt buller förutom det som är internt på en arbetsplats. De vanligaste källorna är buller från tåg-, väg- och flygtrafik, industrier, byggnadsarbeten och allmänna platser, till exempel caféer, diskotek, parkeringar och idrottsanläggningar. Inomhus är det främst grannar, trafik, ventilationssystem och hemutrustning som stör. Tio procent av befolkningen uppger att de blir störda minst en gång per vecka i inomhusmiljön. 1998 var mer än två miljoner människor utsatta för ljudnivåer från trafiken som låg över gränsvärdet 55 db och målet är att minska den siffran med tio procent till år 2010. [3] Hörselnedsättningar är mycket vanligt; nästan hälften av alla män över 60 år uppger att de har problem med hörseln. Risken att drabbas är lika stor för både kvinnor och män men än så länge är problemet vanligare hos män, troligen beroende på att män tidigare vistats mer i högriskmiljöer. [3] Lågfrekvent buller hittar man i stort sett i alla inomhusmiljöer idag och det påverkar därför många människor både på arbetet och i hemmet, vilket kan ses på den ökade frekvensen av både trötthet och koncentrationssvårigheter. Trots detta har mycket lite gjorts för att åtgärda problemet eftersom de flesta insatser görs för att minska den totala ljudnivån och man missar då lågfrekvent ljud. [4] Barn betraktas som en särskild riskgrupp för bullerskador eftersom de själva inte förstår faran med höga ljudnivåer och inte kan välja vilken miljö de ska vistas i. De flesta barn uppger att det främst är andra barn och hög musik som stör dem. Till exempel känner vart fjärde barn obehag av buller i eller i närheten av skola och fritidshem. Antalet barn med hörselnedsättning verkar öka i landet men anledningen till detta är ännu inte klarlagd. Många barn och ungdomar lyssnar på musik med för hög ljudnivå både i hörlurar och på konserter, vilket kan vara en del i förklaringen. Tjugo procent av barn i tolvårsåldern besväras av ringningar och susningar i öronen och tio procent av hörselnedsättning efter att de lyssnat på stark musik. På flera daghem och skolor har ljudnivåer uppmätts som skulle kräva hörselskydd på arbetsplatser. Att buller har negativ effekt på barns koncentration, inlärning och förmågan att läsa har bekräftats i flera studier och barn med läs- och skrivsvårigheter är extra utsatta. [3,4,5] Bullers hälsoeffekter Studier har visat att buller inverkar på en rad olika kroppsliga funktioner. Den första som kommer i åtanke kanske är hörselskador av olika slag, men även annan fysiologisk påverkan och flera störningseffekter kan hänföras till bullerexponering. [4] Hörselorganet Hörseln är nödvändig för att vi ska kunna uppfatta och åtskilja olika typer av ljud både i vaket tillstånd och när vi sover. Att uppfatta ljud är ingen funktion man själv kan kontrollera utan örat förstärker ständigt de ljudintryck det nås av. [1,4] 5

ytteröra städet hammaren stigbygeln båggångarna ovala och runda fönstret hörselnerven snäckan trumhinnan hörselgången örontrumpeten Källa: Arbetsmiljöverket, Boken om buller och bullerbekämpning, 2002 Örat kan delas in i tre anatomiska delar; ytter-, mellan- och inneröra. Från ytterörat transporteras och förstärks luftens tryckvariationer via hörselgången till trumhinnan som då börjar vibrera. Vibrationerna leds över till ovala fönstret via mellanörats hörselben och sedan vidare till innerörat. Där fortplantas ljudvågorna i snäckans vätska så att hårcellerna retas och sänder elektriska signaler via hörselnerven till hjärnan så att vi kan uppfatta ljud. För att hårcellerna ska kunna omvandla mekanisk energi i form av ljudvågor till nervsignaler behöver de omsätta en stor energimängd. Hårcellerna är frekvensspecifika vilket innebär att olika ljudfrekvenser påverkar olika delar av snäckan. De mest högfrekventa ljuden registreras i basen närmast mellanörat och de lågfrekventa ljuden närmare snäckans topp. Med åldern blir hårcellerna mindre livsdugliga och den funktion som först faller bort är uppfattningen av höga frekvenser. [1] Hörselskador Skador på grund av bullerexponering kan uppkomma både i ytter-, mellan- och innerörat. Kraftig exponering kan exempelvis ge mekaniska skador både på trumhinnan och på benen i mellanörat. Skador på dessa ben leder till en försämrad förstärkning av ljud. De vanligaste skadorna sitter dock i hårcellerna i innerörat och kan uppkomma både efter en tillfällig, kraftig bullerexponering såväl som efter en längre tids exponering för lägre ljudnivåer. Nedsättningen av hörseln kan vara både tillfällig och permanent och förmodas bero på en obalans i omsättningen av energi i hårcellerna. Funktionen hos hårcellerna kan försvåras eller ta skada vid långvarig ljudstimulering men den återhämtar sig oftast efter ett tag om exponeringskällan tas bort. Återhämtningstiden kan mätas och kallas för den temporära hörselnedsättningstiden. Ett samband mellan längre återhämtningstid och fysisk och psykisk stress har kunnat påvisas. Återhämtningshastigheten är högst direkt efter avslutad exponering för att sedan avta. På grund av detta kan snabb hörselvila efter exponering hindra att en tillfällig hörselskada övergår i en 6

permanent. Om stimuleringen varit alltför kraftig kan en irreversibel skada uppkomma i hårcellerna vilket direkt leder till en permanent hörselnedsättning. Tinnitus, vilket innebär i stort sett permanenta ringningar eller susningar i öronen, uppkommer ofta tillsammans med en hörselnedsättning till följd av bullerexponering. [3-6] Frekvensvarierat buller leder till en hörselskada med en hörselnedsättning som är störst kring frekvensen 4000 Hz, vilket är örats känsligaste frekvensområde. Förmågan att uppfatta tal försvinner senare eftersom talat språk oftast ligger i frekvensintervallet 500-3000 Hz. Det är förmågan att uppfatta konsonanter som avtar först när hörselskadan förvärras. Risken att drabbas av en skada är större då man utsätts för höga rena toner eller för ett fåtal frekvenser än vid frekvensvarierat buller. Bullernivån och exponeringstiden har också stor betydelse för skadans omfattning och ju högre nivån och ju längre tiden är, desto allvarligare blir skadorna. Gränsvärden inom svenskt arbetsliv säger att man under åtta timmars arbetsdag maximalt får utsättas för en genomsnittlig ljudnivå på 85 db. Det finns en stor variation för bullerkänslighet i befolkningen som kan tänkas bero på bland annat ärftliga skillnader, skillnad i syre- och näringstillförsel till örat samt stressbenägenhet hos individer. Lösningsmedel och höga temperaturer är andra faktorer som kan verka synergistiskt vid uppkomst av hörselnedsättningar. Enda möjligheten att upptäcka försämringar i hörseln är genom regelbundna kontroller. [3,4,6,7] Fysiologisk påverkan De fysiologiska effekterna kan oftast hänföras till en stressreaktion som antingen utlöses direkt av bullret i fråga eller på grund av den ökade koncentrationen som krävs för att kunna utföra uppgifter i bullrig miljö. Reaktionen kan utlösas både av kraftig kortvarig exponering och av längre tids exponering med lägre intensitet. Kortvarigt buller med hög nivå ger oftast snabbt övergående förändringar medan långvarigt buller med lägre nivå ger mer bestående förändringar. Fysiologiska effekter kan även framkallas av höga vibrationsljud och ultraljud men då inte via hörselintryck. De symtom som kan uppträda är bland annat ökad puls, högt blodtryck, utvidgade pupiller, ökad spänning i vissa muskelgrupper och minskad mag-tarmmotorik. Även ökad insöndring av adrenalin, noradrenalin och andra stresshormoner samt förändringar i saliv- och magsaftproduktion har noterats. I dagsläget är man osäker på om det finns en entydig koppling mellan långvarig bullerexponering och ökad hjärt-kärlsjuklighet. Även om enbart en liten riskökning föreligger kan den ha stor påverkan på folkhälsan eftersom så många människor är utsatta för långvarig bullerexponering. [3-6,8] Störningseffekter Risken för hörselskada och hur störande bullret upplevs är inte alltid korrelerade; detta innebär att vi inte kommer bli av med alla störningseffekter även om vi lyckas uppnå bullernivåer under de fastställda gränsvärdena. Att bullret är störande innebär oftast att det på något sätt hindrar oss från att följa vår dagliga livsföring på det sätt vi önskar. Människor med en hörselnedsättning och de som är otränade för de uppgifter de utför störs i högst grad av buller. Intermittent buller från till exempel trafik är mer störande än ett kontinuerligt buller som är lättare att adaptera till. Det är lättare att tolerera ett 7

ljud som man själv är upphovsman till gentemot ett buller från någon annan, även om det egna bullret har högre ljudnivå. [1,3,4] Sömnstörning och trötthet Sömnbrist verkar prestationsnedsättande och utgör ett problem i många bostäder där nattsömnen störs av buller utifrån. De bullertyper som anses mest störande inomhus härrör från grannar och biltrafik. Trötthet, i form av mental uttröttning, kan även uppkomma av ökad ansträngning vid utförandet av olika uppgifter i bullrig miljö. Ljud i sig kan också ha en utmattande inverkan både under och efter arbete. Vissa typer av ljud kan verka direkt sömningivande på sömncentrum i hjärnan vilket används i till exempel vaggvisor och vid avslappning. [1,3-6] Koncentrations- och prestationsförmåga Olika uppgifter kräver olika mycket koncentration - en lätt eller invand uppgift är enklare att utföra utan att bli störd i en bullrig miljö. Buller är annars en vanlig distraktionskälla, särskilt när det är oväntat eller plötsligt ändrar natur. [1] En bullrig miljö kräver ofta ökad koncentration i jämförelse med en tyst omgivning vid genomförandet av en uppgift, vilket kräver extra mental ansträngning och leder till att tiden man orkar koncentrera sig avtar med bullerexponeringens längd. Koncentrationsförmågan minskar alltså i bullriga miljöer och av det följer att även inlärningskapaciteten sjunker. Buller gör att det är svårare att ta in och bearbeta information från omvärlden, vilket kan ge allvarliga konsekvenser vid utförandet av komplicerade uppgifter. Särskilt läsning, uppmärksamhet, minnes- och problemlösningsförmåga påverkas negativt av buller. Bullerexponering kan påverka prestationsförmågan negativt under en lång tid efter exponeringen. [1-5] Ljudmaskering Buller kan maskera andra ljud, vanligtvis tal. Detta minskar vår förmåga att förstå och kommunicera med omvärlden men även att uppfatta varningssignaler som till exempel brandlarm. Talljuden ligger som tidigare nämnts mellan 500 och 3000 Hz vilket medför att buller i det frekvensområdet stör mest. Normal röststyrka ger en ljudnivå på cirka 60-65 db, en meter från talare i tyst miljö. Förhöjd röststyrka kan komma upp i 75 db och mycket förhöjd i 85 db. Om man vistas mycket i bullrig miljö och tvingas pressa rösten, kan man få påfrestningar på slemhinnorna i stämbanden och muskulaturen i struphuvudet. I bullrig miljö är det lättare att förstå sammanhängande tal än enstaka stavelser eller sifferföljder. Om lyssnare ser talarens läppar ökar uppfattningsförmågan avsevärt. Med normal hörsel krävs en skillnad på 15 db mellan omgivande ljud och tal för att kunna tolka talat språk. Om lyssnaren har en hörselnedsättning, är gammal, försöker lära sig ett språk eller har ett annat modersmål är han särskilt känslig för bullerexponering under samtal och behöver en tystare bakgrundsmiljö än en normalhörande. Även efterklangstiden spelar roll för taluppfattningen och för känsliga grupper rekommenderas en efterklang på maximalt 0,6 sekunder även i tysta miljöer. [1, 3-5] 8

Infraljud Infraljud vid höga ljudtrycksnivåer, 125-130 db, kan ge upphov till tryckupplevelser i örat som uppfattas som obehagliga. Detta beror på en för stor produktion av endolymfa som ökar det vaskulära trycket i mellanörat. När överskottet av vätska försvunnit återgår hörseln till det normala. För att störningseffekter ska uppkomma måste infraljudet nå över hörtröskeln så att ljudet i sig blir störande. [4] Ultraljud För att hörselskador ska uppkomma av luftspritt ultraljud måste undertoner kunna påverka örat vilket innebär att de lägre ultraljudsfrekvenserna är farligast. Värme- och tryckkänsla är de främsta obehagen och kan förekomma från nivåer vid 100 db och frekvensen 20 khz. Andra symtom är trötthet, huvudvärk och illamående. Ultraljud som sprids i kroppen kan ge direkta värmeskador. [4] Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man säga att buller påverkar många människor i vårt samhälle och ger upphov till en rad negativa hälsokonsekvenser både kortsiktigt och i ett längre perspektiv. Det är därför viktigt att arbetet med att uppnå de gränsvärden som satts upp för att alla människor ska få leva och bo i en omgivning fri från hälsoskadliga ljudkällor fortskrider på såväl lokal som nationell nivå. 9

Design av en epidemiologisk studie Frågeställning: Påverkas läsförståelsen hos skolbarn i tredje klass kortvarigt av buller och ger olika typer av buller olika effekt? Den studiedesign vi valt är en matchad tvärsnittsstudie. Vi vill mäta den direkta effekten av buller på elevers läsförståelse och därmed anser vi det vara lämpligt med en tvärsnittsstudie. Vårt intryck från Wingrens föreläsningar är att det är en förhållandevis enkel, billig och snabb studiedesign. En tvärsnittsstudie kan generellt anses vara sämre än andra studiedesigner på att påvisa kausala samband, men vi anser att vi i denna studie kommer att kunna uttala oss om orsak verkan, då vår hypotes är att buller har en momentan inverkan på läsförståelsen. Om studiens syfte vore att studera bullers långtidsverkan, skulle det vara mer lämpligt med en kohort- eller fall kontrollstudie. Vid mätning över lång tid tror vi även att många faktorer utöver ljudnivå skulle kunna grumla studieresultatet såsom hemförhållanden och social situation. I vår studie testas samtliga elever i ett antal klasser i årskurs tre vid tre tillfällen med tre helt likvärdiga test, vilket innebär en så kallad matchning. Första testet sker i tyst miljö, det andra i omväxlande tyst/bullrig miljö (intermittent buller) och det sista i konstant buller. Vi har valt tre tester eftersom vi vill testa läsförståelse vid tre olika omständigheter och vill att samtliga elever ska göra samtliga tester - detta för att eleverna ska kunna fungera som sin egen kontroll. Med detta menar vi att om den fiktive Kalle Karlsson svarar 95 procent rätt under tysta omständigheter, men sedan bara svarar 80 procent rätt under bullriga, men i övrigt identiska, förutsättningar kan det antas att han störts av bullret i sin läsning. Testen kommer vara i form av läsförståelsetest där eleverna läser en text och sedan får svara på ett antal frågor om innehållet i texten. Svaren markeras i kryssform, för att de inte ska påverkas av elevernas skrivförmåga. För att få ett brett urval väljer vi ett antal tredjeklasser vars elever förväntas ha olika social/geografisk bakgrund; exempelvis stad land förort. Dessa grupper ska inte jämföras mot varandra utan syftar bara till att bredda vårt urval och för att göra vårt resultat mer generaliserbart. Ett stort och representativt urval borde ge vår studie större validitet. För att få en uppfattning om vad som är att beteckna som störd inlärning, skulle vi behöva veta hur mycket läsförståelsen hos en individ normalt varierar under lugna förhållanden. Vet vi detta skulle vi kunna sätta ett värde, vid vilket en individs prestation är att betrakta som påverkad av buller. Vår avsikt är att standardisera omständigheterna runt testen så långt det är möjligt. Exempel på tänkbara standardiseringar är att samtliga test utförs samma veckodag, vid samma tid, i samma rum och med samma, lättfattliga instruktioner. De test vi använder kommer att vara utprovade så att de är helt likvärdiga svårighetsmässigt. När uppgiften presenteras för barnen informeras de om att vi är intresserade av att studera deras läsförståelse i olika situationer. Vidare informeras barnen om att vi inte är intresserade av deras individuella prestation. Vi kommer att söka tillstånden som krävs för genomförandet av studien. Vi har gjort antagandet att läsförståelsen hos de aktuella eleverna inte utvecklas nämnvärt på tre veckor. Ett annat antagande vi har gjort är att vår studie kan betraktas som ett tvärsnitt i tiden trots att 10

den utgör tre separata tvärsnittsstudier. Vi tänker oss även att läsförståelse är ett mått på inlärningsoch koncentrationsförmåga. Skillnaderna i resultat på läsförståelsetesterna tolkar vi som ett indirekt mått av påverkan på koncentrations- och inlärningsförmåga under olika bullerexponeringar. Utifrån resultatet kommer vi att generera ett medelvärde för hur gruppen påverkats av respektive exponering. Dock kommer informationen om de individuella prestationerna att möjliggöra stratifieringar, exempelvis i hög-, mellan-, och lågpresterande strata för varje sorts exponering. Skulle till exempel våra resultat visa att lågpresterande elever löper mindre risk att påverkas av buller än högoch medelpresterande eller att samtliga pojkar löper större risk vid intermittent buller än vid konstant, finns möjligheter för uppföljande studier i de subpopulationer som identifierats. Visar det sig att buller stör inlärning är det viktigt att åtgärda detta så tidigt som möjligt. Detta skulle kanske motivera att studera elever redan i årskurs ett, men då det inte är säkert att eleverna i ettan kan läsa, alternativt är väldigt ojämna i sina läskunskaper, valde vi en äldre undersökningsgrupp. Elever i trean blev vår kompromiss mellan läsförmåga och möjligheter till tidig intervention. Tänkbara felkällor kan vara barnens dagsform, variation i testens inbördes svårighet, elevernas compliance samt att eleverna haft svårt att förstå instruktionerna alternativt att dessa varit otydliga. Vidare kan vår studies validitet påverkas av det faktum att vi inte bara observerar utan intervenerar. I en matchad studie minimeras antalet confounders och vi har inte kunnat finna någon. Vi vill att testet ska vara obligatoriskt då vi tror att ett frivilligt deltagande kan resultera i att elever med god läsförståelse i större utsträckning deltar, vilket skulle kunna påverka vår studies generaliserbarhet. Dock kan vi aldrig värja oss helt från systematiskt bortfall. Exempel på sådant kan vara att tidigare tillfälle upplevts som ansträngande eller utpekande. För att minimera bortfall kommer vi att tillhandahålla god information om studiens syfte. Ett slumpmässigt bortfall i form av sjukdom och liknande kan vara svårt att undvika. Tänkbara preventiva åtgärder kan vara så kallade bulleröron (till exempel Soundear 2000 ) som markerar när en ljudnivå är acceptabel eller för hög. Vidare skulle man kunna förse skolorna med bättre fasadisolering och ljudabsorberande material i klassrummen. En viktig åtgärd kan vara att utbilda lärarkollegiet angående bullrets inverkan och den eventuella vikten av att ha en lugn miljö för barnens läsförmåga. En stratifiering kan komma att visa att vissa grupper av elever skulle behöva extra åtgärder i situationer där läsförståelsen är viktig. Det är även tänkbart med undervisning till eleverna om vikten av att ha en optimal miljö. 11

Referenser till toxikologidelen [1] Arbetsmiljöverket, Boken om buller och bullerbekämpning, 2002 [2] Öhrström E, Samhällsbuller- omfattning, hälsoeffekter och bedömning, Miljökonsekvensbeskrivning och hälsa, 2004 [3] Miljöhälsorapport 2001, Samhällsbuller, Socialstyrelsen, 2001 [4] Landström U, Buller, Arbets- och miljömedicin, Studentlitteratur, 2003 [5] Miljöhälsorapport 2005, Buller och höga ljudnivåer, Socialstyrelsen, 2005 [6] Babisch W, Noise and Health, Environmental Health Perspectives, Volume 113, Number 1, January 2005 [7] Arbetsmiljöverkets författningssamling, Buller, AFS 2005:16 [8] Elise E. M. M. van Kempen, et al, The Association between Noise Exposure and Blood Pressure and Ischemic Heart Disease: A Meta-analysis, Environmental Health Perspectives Volume 110, Number 3, March 2002 Litteratur till epidemiologidelen Norell, S., Epidemiologisk metodik, Studentlitteratur, Lund, 1987 Wingren, G., Föreläsningsmaterial i epidemiologi, Linköping, 2005 12