SEX SAKER DU KAN GÖRA FÖR ATT RÄDDA VÄRLDEN!
www.365saker.se Det gick snabbt från att Navid Modiri startade bloggen den 1:a januari 2009 till att det skapades systerbloggar och aktiviteter i andra städer i Sverige och världen. Nu finns det ett 40-tal 365-bloggar, både geografiska som 365 Jönköping, likväl som ämnesspecifika som 365 saker du kan slöjda. 365 saker har också varit delaktiga i projekten Idépedia, Sharea, Tankeboksprojektet, Sweetart och Brevrevolutionen - och fick på vägen ett par stora bloggpriser*. 365 saker har också synts på musikfestivaler, bokmässor och arrangemang för unga. Framförallt unga har inspirerats till att bli görare, att våga prova saker de inte gjort tidigare, att starta egna projekt, att skapa egna arbetstillfällen, att utbyta idéer med varandra och helt enkelt att bli mer handlingskraftiga. Det är roligt att göra saker, både själv och tillsammans och ju mer saker du gör desto fler förstår du att du kan göra. Genom att blogga om det på nätet inspirerar du fler människor att göra saker. Ju fler människor som gör saker desto flera nya saker kan uppstå. Det tror vi är början på en generation av görare. --- * Under 2009 vann 365 saker du kan göra Stora Bloggpriset och Kulturbloggpriset. info@365saker.se @365saker facebook.com/365saker
Just det, du håller nu det fjärde av fem häften som 365 saker du kan göra har producerat under 2011. Vi har gjutit ihop de sex bästa inläggen från vår blogg 365saker.se om hur man som ung kan rädda världen. --- Det tar inte mer än en timme...... att utföra någon av de 365 saker du kan göra för att rädda världen. Tänk om alla människor gjorde en sak för att göra världen till en bättre plats. Det skulle vara sex miljarder världsräddartimmar. 365 saker du kan göra uppstod som idé i Navid Modiris huvud när han satt på en flygplats och hyperventilerade över att han hade blivit en usel människa. Men så tittade han upp mellan ickeandningarna och såg Johan Tells bok 100 sätt att rädda världen. Det var så 365 saker började. Det här är ett sätt att rehylla Johan Tell och planeten. Det här är Sex saker du kan göra för att rädda världen.
#180 Lär dig rädda liv Om någon skulle börja blöda, få andnöd eller falla ihop så vet jag inte rent medicinskt hur jag ska hantera det. Jag kan improvisera. Lägga ihop kunskap jag har tagit till mig genom att titta på Grey s Anatomy, Cityakuten och House. Men jag kommer att vara sjukt nervös. Sjukt svettig. Är det huvudsida framläge eller framsida stupaläge? Det pinsamma är att jag redan levt en fjärdedel av mitt liv utan att veta hur man ska hantera en nödsituation. Ifall någon börjar brinna, svimmar eller får en hjärtattack. Jag har varit med om en del kaosartade situationer. Jag vet att jag beter mig väldigt lugnt och sansat. Jag ringer 112. Jag hjälper till, virar filtar om personen, kollar så att de andas men är svettig och nervös och väntar varje sekund på att räddningspersonal ska dyka upp. Men tänk om man är på en plats där det tar tid innan ambulansen kommer? Om den ens dyker upp. Det är läge att ta sig i kragen och kamma sig och gå en kurs i första hjälpen. Bonus - Första hjälpen-kurser finns att beställa på hemsidan, redcross.se Text: Navid Modiri 1 dag eller mindre Färre än 10 Kr _ + Under 500 kr Speciell plats Jag kan inte komma på några nackdelar. Det kanske kan upplevas som lite obehagligt för vissa? Du kan hantera nödsituationer om de drabbar dig eller någon du känner eller en komplett främling på gatan. Du blir inte den handfallne som står och ser på utan kan hjälpa människor och rädda liv.
#10 Ge bort dina kroppsdelar Snåla inte, ge bort dina organ. När jag lånar ut en bok eller film till min kompis Markus vet jag att jag aldrig kommer att få tillbaka den. På så sätt är det samma sak att ge bort ett organ. Jag vet att någon annan har det gött med något som en gång var ens eget och det är helt okej. Jag behöver det ju inte längre. Om jag ändå är död så behöver jag knappast ha med mig ögon eller lungor. Och detsamma gäller om jag har läst en bok. Låt Markus behålla den. Det kan förstås vara läskigt att tänka på det faktum att jag ska dö. Och det är kanske därför många inte går med i donationsregistret. Det är som en post-it-lapp tatuerad med vår egen dödlighet. Inte för att det är någon nyhet direkt men vi vill ändå inte lyssna, vi håller för öronen med skakiga händer och skriksjunger ABBA s Waterloo. Eller så är det bara att skjuta bort tanken och göra det. Jag satte mig vid datorn och gick in på www.livsviktigt.se. På sidan läste jag om en sexårig pojke som hade gått bort. Men hans organ hade gett liv åt sex andra personer. Det är som om Markus hade lånat ut min bok till ytterligare sex personer som hade fått läsa den. Då hade åtta personer fått läsa en bok och bara en hade betalat för den. Det måste ju vara en vinst. Text: Navid Modiri 1 timme eller mindre Själv Kr _ + Gratis Inga jag kan komma på Varsomhelst Andra människor kan leva vidare. Du lämnar ett starkt intryck och minne efter dig när du dör. Det är en solidarisk, osjälvisk och medmänsklig handling som också kan inspirera andra till att göra det.
#305 Vägra plastpåsar Konflikter är som bloggar. Det finns stora konflikter som den mellan Palestina och Israel precis som det finns stora bloggar som uppdateras med en massa text varje dag, där meningar broderas ut som gyllene fält av blommor en glittrande sommardag. Och så finns det mindre konflikter precis som det finns mikrobloggar. Mikrokonflikter. Varje gång jag och min flickvän är och handlar utsätter jag henne för en mikrokonflikt. En minut efteråt har hon glömt att den överhuvudtaget har ägt rum. Men under några sekunder gör jag henne obekväm och under en millisekund av kosmiskt rymdtid så mikrohatar hon mig. Men det är det värt. Jag kan inte förstå plastpåsar. Jag har börjat känna en avsky gentemot plastpåsar. Jag vet inte om det är någon antiplastlobbyist som har infiltrerat min hjärna med ett chip medan jag sov eller om det är något psykologiskt subtilt budskap i en dokumentär jag sett men plötsligt är jag där. Jag mår illa när jag tänker på alla plastpåsar. Jag har lägenheten full av tygpåsar i olika färger för att jag ska slippa få plastpåsar. Trots det kommer det perversa erbjudanden varje dag. Flera gånger om dagen agerar butiksbiträdena hallickar åt horpåsarna. Fläker ut stora eller små påsar framför mig. Jag tackar och säger att jag kan ta drycken, plagget eller boken i handen eller i min tygpåse. Så här går mikrokonflikten till: när butiksbiträdena erbjuder mig en påse så avböjer jag. Detta resulterar i en orolig och stel flickvän eftersom hon vet att jag därefter kommer att förklara varför jag inte vill ha någon påse: - Så sparar vi på naturens resurser och ger påsen till någon som verkligen behöver den. Jag känner mikrohatet i ryggen och butiksbiträdets besvikna blick framför mig. Men det är värt det. Även om jag låter som en brådmogen småbarnspappa med snusförnuftet som vapen mot världens fjanterier. Det är så värt det. Text: Navid Modiri
1 timme eller mindre Själv Kr Gratis Speciell plats _ + Du blir platspåsetillverkarnas största fiende. De kanske kommer hem till dig och kastar plastpellets på dig när du sover. Du sparar på naturens resurser. Du slipper göra gratis reklam för företaget genom att springa runt med deras logga i handen på stan.
#65 Låna ut pengar till folk Det globaliseras hej vilt och det pratas om global uppvärmning, ett globalt medieklimat och en global ekonomi. Det sistnämnda blev väldigt tydligt under den senaste finanskrisen där osäkra bolån från USA spreds som ett ekonomiskt virus över hela världen. Och sedan dess har det konstant tjatats om tråkiga saker som kris och depression. Därför tänkte jag tipsa om en kul aktivitet som i mina ögon plockar russinen ur den globala kakan: att via internet låna ut pengar till fattiga drömmare i tredje världen genom så kallade mikrolån. Mikrolån innebär att man ger folk utan säkerhet en chans till ett lån och därmed ett bättre liv. Det handlar om människor som inte kan få ett vanligt banklån. Det jag gillar är att det inte är bidrag, utan helt enkelt att man låter lite fattigare entreprenörer leka med ens pengar till noll ränta. En brilliant liten idé som bland annat belönats med Nobels fredspris. Och ännu bättre blir det alltså när man kombinerar mikrolån och internet. Själv föll jag pladask för tjänsten Kiva.org som skulle kunna beskrivas som en korsbefruktning av Facebook, peer-to-peer, sms-lån och biståndsarbete. På Kiva.org presenteras alla som ansöker om lån med bild och anledning till att de ansöker om ett lån. Du väljer själv vem du vill låna ut till, ner på individnivå. Kanske grips du av någons livshistoria eller så lånar du helt enkelt ut pengar för din egen skull. Undersökningar har visat att vi mår bra av att göra goda gärningar och att samma njutningscentra som går igång på mat, sex och droger aktiveras i hjärnan.
Jag rekommenderar att du skippar drogerna och mikrolånar istället. Och oroa dig inte för att du ska starta en ny finanskris genom dina lån. Till skillnad från amerikanerna är världens fattiga otroligt duktiga på att betala tillbaka sina lån. Alla jag har lånat ut till har betalat tillbaka, och globalt sett är återbetalningsgraden hos alla miljoner låntagare över 90 procent. Det är smått fantastiskt. Så registrera dig på Kiva.org och gör en god gärning som får dig och världen att må lite bättre. Text: Jesper Larsson, är bland annat är Göteborgsambassadör för presentationsevenemanget Pecha Kucha. På hans Kiva. org-sida, http://www.kiva.org/lender/jesperlarsson, kan du se vilka drömmare han själv valt att låna ut pengar till. 1 dag eller mindre Fler än 10 Kr Under 500 kr Speciell plats _ + Jag ser inga direkta nackdelar med att låna ut pengar till fattiga entreprenörer, men man bör tänka på att denna typ inte ersätter andra sorters bistånd. Det kommer alltid finnas människor som är så pass utsatta att det inte räcker med ett lån, utan där det krävs andra former av hjälpinsatser. Så om du i dagsläget stödjer andra organisationer bör du inte sluta med det. Du gör en klassisk god gärning där du själv väljer vem du ska låna ut till. Du får tillbaka dina pengar när lånet betalas tillbaka. Det är enklare än att springa runt med bössor eller pärmar på stan.
#141 Gör en osjälvisk gärning för en främling Det finns en historia som jag aldrig blir trött på att höra. Den utspelar sig i en miljonstad i Mellanöstern. Höghusen är i olika bruna nyanser och det ligger ett tunt lager av sand mellan träden i alléerna. Vid det stora universitetet i staden ligger ett litet kafé med ett stort fönster som vetter ut mot en hårt trafikerad gata. Just den här dagen är det inte många bilar som kör på gatan eftersom den är avstängd lite längre upp på grund av en demonstration. Polisen har gjort en razzia mot en studenttidning och studenterna protesterar mot nedläggningen. På kaféet händer det inte mycket. En ung man i tjugoårsåldern håller på att plocka ner en stor termos med skållhett vatten från en hylla högt upp på väggen. Han står på en vinglig stol och under den står hans vän. Några hundra meter bort på gatan står tre unga kvinnor som också är runt tjugo. De häftar upp stora röda affischer på en vägg. En av kvinnorna har ett stort gips runt benet. Inuti gipset har hon gömt en häftpistol och en rulle med affischer. Allt händer väldigt snabbt. Plötsligt sprider sig en stank av tårgas och det hörs skrik och skott. Några hundra meter bort syns rök och sirener. På kaféet välter den unge mannen på stolen termosen med varmt vatten över sin kompis som skriker och svär åt honom. Den unge mannen går ner och letar efter något att svalka sin brända vän med. När han gör det råkar han titta ut genom det stora fönstret. Synen som möter honom är två unga kvinnor som panikslaget försöker ta sig fram med sin haltande vän i släptåg. Bakom dem är det ett stort moln av kravallpoliser, batonger, automatgevär, skällande hundar, flygande tegelstenar, rök och sirener. Den unge mannen låter tankarna fylla honom i ungefär en sekund. Sen drar han ner alla persienner. Öppnar dörren och visslar på kvinnorna. De vänder sig om och han vinkar med handen in mot kaféet. De två kvinnorna vänder om och springer in med sin gipsade väninna mellan sig. Dörren stängs mot allt oväsen utanför. Fem par ögon tittar ut genom varsin glipa i persiennerna.
Den unga kvinnan med gipset vänder sig om och tittar in i kaféet. Den unga mannen tittar på henne och ler. Hon suckar och tittar på sina vänner precis som hon gjort alla de tusen andra gånger småpojkar har lett mot henne. Han bara fortsätter le. Det tog ett par år innan hon lärde känna honom och hittade en plats i sitt hjärta för honom. Sen tog det ett år till innan jag föddes. Och varje gång jag frågar min mamma om hon kan berätta historien igen så suckar hon djupt. Pappa bara ler. Bonus gå in på payitforwardmovement.org/index.html Text: Navid Modiri 1 timme eller mindre Färre än 10 Kr Gratis Varsomhelst _ + Du kan komma fem minter för sent till ett möte Karma. Kärlek. Du mår bra av att göra gott för andra.
#593 Handla lokalt Varför ska man äta lokalt? Jo för att: 1. Känna skillnaden i smak Vid en bondens marknad, har de flesta lokala råvaror hämtats inom 24 timmar. De kommer till dig mogna, friska och med sin fulla smak, till skillnad från snabbköpets livsmedel som kan ha tagit veckor eller månader innan de kommer fram till din tallrik. 2. Du vet du vad du äter Att köpa mat idag är komplicerat. Vilka bekämpningsmedel har använts? Är majsen genetiskt modifierad? Var det en frigående kyckling eller fick den växa upp i en trång liten bur? För personer som äter lokalt är det lättare att få svar. 3. Träffa dina grannar Att äta lokalt är socialt. Träffa bonden som odlat din potatis. Människor som handlar på ekologiska marknader samtalar oftare med varandra än deras motsvarigheter som handlar sin mat i snabbköpet. Börja odla själv på en kolonilott och träffa dina grannar! 4. Ta kontakt med årstiderna När du äter lokalt, äter du vad som finns i säsong. Du minns att körsbär och jordgubbar är smaken av sommar. Även under vintern, kan klassisk tröstmat som potatismos och pannkakor göra större sinnliga intryck än bär från andra sidan jorden. 5. Upptäcka nya smaker Vilka är de lokala specialiteter där du bor just nu? Har du någonsin provat att göra pesto på grönkål? Vad sägs om älgleverpastej? Vilket mejeri ligger närmast ditt hem? Hur många sorters päron finns i din mataffär? Kanske tre olika? På små gårdar bevaras hundratals andra sorter, medan tusentals har gått förlorade i vår kapplöpning till enformighet. 1 vecka eller mer Fler än 10 Kr _ + Under 100 kr Man måste tänka efter lite Alla blir glada, nu och i framtiden. Varsomhelst
6. Utforska din omgivning Att besöka lokala gårdar är ett sätt att vara turist på hemmaplan, med trevliga mellanmålsstopp. 7. Rädda världen En amerikansk studie visar att regionala livsmedel konsumerar 17 gånger mindre olja och gas än en de som levereras över hela landet. Vi kan ändra våra vanor eller fortsätta bränna fossila bränslen och lära oss leva med den globala klimatförändringen, häftiga naturkatastrofer och krig om resurserna 8. Stödja små gårdar Många människor från alla samhällsskikt drömmer om att arbeta med lantbruk, kanske du också gör det? I områden med starka lokala marknader är familjejordbruken återupplivade. Det är mycket bättre än de jobb på stormarknader och snabbmatsställen som den globaliserade ekonomin erbjuder i västerländska städer. 9. Ge tillbaka till den lokala ekonomin En brittisk studie spårade hur mycket av de pengar som används på lokala livsmedelsföretag stannade i den lokala ekonomin, och hur många gånger de var återinvesterade. Det totala värdet var nästan dubbelt mot motsvarande summa som spenderats på en stormarknadskedja. Investera i glada grannar och behåll helt enkelt pengarna i närheten. 10. Hålla dig frisk Ät mer grönsaker, ät färre bearbetade produkter fullproppade med tillsatser och ät färskare mat. 11. Skapa minnen Vet du hur det luktar när man röker fisk? Ta med familjen och åk för att se när dina lokala mjölkkor släpps ut på våren. Baka era egna piroger istället för att träffas på snabbmatsrestaurangen. Koka sylt med de du tycker om. 12. Ha roligare när du reser När du är beroende av lokal mat, så kommer du vilja fortsätta att utforska. Vad äter man för bär i Norrland? Vad äter bönderna i Portugal? Hur smakar ost i Estland? Text/översättning/bild: Hanna Hallén, som är en permakulturintresserad konstnär/ formgivare/miljöaktivist som med myrsteg försöker förändra världen. Här har hon försvenskat ett inlägg från 100 Mile Diet för att få oss att stödja lokalt producerade varor.
Texterna är smakprov från sex av våra till dags dato 900 inlägg skrivna av 365 saker och av deltagare på bloggen med samma namn. www.365saker.se
Hjälp någon du inte känner, vägra plastpåsar, låna ut pengar i ett mikrolån, åk tåg, handla lokalt. Det finns minst 365 saker du kan göra för att rädda världen och som inte tar mer än en timme att genomföra. I det här häftet berättar vi om sex utav dem. --- Det har nu gått tre år sedan göteborgaren Navid Modiri startade bloggen 365 saker du kan göra. Idag har vi utvecklats till ett rikstäckande nätverk som främst inspirerar unga till att bli görare, att våga prova saker de inte tidigare gjort, starta egna projekt, skapa egna arbetstillfällen, utbyta idéer med varandra och helt enkelt bli mer handlingskraftiga. www.365saker.se