Nytt regelverk om upphandling. Upphandlingskonferens Eva Sveman

Relevanta dokument
Nya upphandlingsregler. Upphandlingskonferens oktober 2015 Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya LOU vad ger den för nya möjligheter till fler och lönsammare affärer? Eva Sveman

Nya upphandlingsregler.

ATT TÄNKA PÅ I SAMBAND MED DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA

Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör. Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind

Viktiga nyheter i upphandlingslagarna. Upphandling 24 Göteborg 2 mars 2017 chefsjurist Anders Asplund

Svensk författningssamling

Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling. Rikard Jermsten (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Nya upphandlingslagar. Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund

Nya upphandlingsregler Henrik Grönberg Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Nya upphandlingsdirektiv på gång vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner

De väsentligaste ändringarna i nya LOU för leverantörer inom byggoch anläggningssektorn. Fredrik Linder 8 november 2016

Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma

Vad innebär de nya reglerna om offentlig upphandling för Dig och Ditt företag? Gävle 28 september 2017 Birgitta Laurent

Nya regler om upphandling av välfärdstjänster Hampus Allerstrand Eva Sveman

Nyheter inom offentlig upphandling. Mora 5 oktober 2017 Birgitta Laurent

Officiellt namn: Nationellt registreringsnummer: 2

Skillnader mellan LOU och LUF

Möjligheterna i LOU Presentation av gällande juridik och regelverk. Mathias Sylvan UHC-dagen Folkets Hus i Säter

Falun 28 september 2016

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

Bilaga. Sammanfattning

Vad gäller enligt LOU? Mathias Sylwan Upphandlingsteknik & Investeringsbeslut Stockholm 12 september 2013

Offentlig upphandling. LOU och LUF

Svensk författningssamling

OFFENTLIGA UPPHANDLINGSAVTAL

Hjälpmedelskonferens Eva Sveman

Officiellt namn: Nationellt registreringsnummer: 2

AffärsConcept. Upphandling av entreprenader i anknytning till Ängens ARV. Leverantörsträff Niclas Andersson Jonas Frändestam

Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet

Upphandlingsanvisning för Åda Ab

Upphandling och idéburen sektor hur går de ihop?

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vad gäller för samordningsförbund?

Myter och fakta om LOU och LUF vägen till enklare och bättre upphandlingar

Viktiga nyheter i nya LOU. Mathias Sylvan Upphandlingsdialog Dalarna Upphandling som strategi för hållbar tillväxt

Officiellt namn: Nationellt registreringsnummer: 2

Upphandlingsdagarna Nya regler om sociala tjänster och andra särskilda tjänster Catharina Piper den 24 januari 2017

Offentlig upphandling senaste nytt på lagstiftningsfronten

Svensk författningssamling

LAG (2016:1145) OM OFFENTLIG UPPHANDLING JP INFONET. LOU: Lag (2016:1145) om offentlig upphandling N F E N

Ny upphandlingslagstiftning. Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

CENTRALA ÄNDRINGAR I EU-FÖRFARANDET

Utökade möjligheter att förhandla med 2016 (2017?) års lagar Olof Hallberg och Lukas Granlund 27 januari 2016

Statens inköpscentral

Förhandling Hur ser de nya reglerna ut och vilka möjligheter kommer att ges? Joakim Lavér 2 december 2015

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Svensk författningssamling

Annonsering. viktigt eller

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

Det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet

Nya regler för ramavtal. Advokat Ulf Yxklinten 17 februari 2016 i Malmö

Förhandling inom ramen för den offentliga affären. Stockholm, den 9 mars 2017

DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA OCH AKTUELLA RÄTTSFALL. Upphandlingsdagen 2016 HBV Per-Ola Bergqvist Foyen advokatfirma

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Vi utvecklar människor som utvecklar företag. Offentlig upphandling HT 2017

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

Det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet

RÄTTSLIG GRUND MÅL. Artiklarna 26, 34, 53.1, 56, 57, 62 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Ny lagstiftning om offentlig upphandling

NYA UTESLUTNINGSGRUNDER OCH TILLÄMPNING AV REGLER OM SJÄLVSANERING UPPHANDLINGSJURIDIK I PRAKTIKEN 20 SEPTEMBER 2016

Specimen. Meddelande om tilldelning av kontrakt Resultat av upphandlingsförfarandet. Avsnitt I: Upphandlande myndighet

Svensk författningssamling

Sammanfattning av betänkandet Nya regler om upphandling (SOU 2014:51)

Vi utvecklar människor som utvecklar företag. Offentlig upphandling VT 2017

Dynamiska inköpssystem

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER: UPPHANDLINGSBESLUT, ÄNDRINGSSÖKANDE, ÄNDRING AV UPPHANDLINGSKONTRAKT SAMT OFFENTLIGHET

OFENTLIG UPPHANDLING ED, PL Alfred Streng

Det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet

Försäkran på heder och samvete om uteslutnings- och urvalskriterier

Temadag LABU 12. Upphandlaren/inköparens perspektiv. Anders Pihl

Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö

Officiellt namn: Nationellt registreringsnummer: 2

LUF: Lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna

Specimen. Meddelande om tilldelning av kontrakt försörjningssektorerna Resultat av upphandlingsförfarandet. Avsnitt I: Upphandlande enhet

Svensk författningssamling

SKL Kommentus Inköpscentralens nya roller. Åsa Edman Chefsjurist på SKL Kommentus

SKL Kommentus Inköpscentralens nya roller. Åsa Edman Chefsjurist på SKL Kommentus

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

Leverantörsprövning: Uteslutning, kvalificering och ESPD

Svensk författningssamling

Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 1

Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

Korruption i upphandlingskontext

Nya bestämmelser om ramavtal, särskilt i försörjningssektorerna

Dynamiska inköpssystem. Sid 1

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Meddelande om upphandling försörjningssektorerna. Tjänster

Det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet

ESPD: En vägledning för upphandlare och leverantörer. Robin Anderson Boström, Upphandlingsmyndigheten

De nya lagarna om offentlig upphandling bygger på två EG-direktiv.

Märken i offentlig upphandling

Regeringens proposition 2009/10:180

Svensk författningssamling

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om reglerna för offentlig upphandling i samband med den aktuella asylkrisen

Svensk författningssamling

Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet

Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman

Transkript:

Nytt regelverk om upphandling Upphandlingskonferens 2015-09-17 Eva Sveman 1

Förslag på implementering av EU:s nya upphandlingsdirektiv inom den klassiska sektorn och försörjningssektorn Ikraftträdande 1 april 2016 2

Lagens disposition 1 kap. Lagens innehåll och definitioner 2 kap. Lagens tillämpningsområde 3 kap. Undantag från lagens tillämpningsområde 4 kap. Allmänna bestämmelser 5 kap. Tröskelvärden 6 kap. Upphandlingsförfaranden 7 kap. Ramavtal, inköpscentraler och annan samordnad upphandling 8 kap. Dynamiska inköpssystem, elektroniska auktioner och elektroniska kataloger 3

9 kap. Tekniska krav 10 kap. Annonsering av upphandling och inbjudan till anbudssökande 11 kap. Tidsfrister för att komma in med anbudsansökningar och anbud 12 kap. Kommunikation, information till leverantörer och dokumentation 13 kap. Uteslutning av leverantörer 14 kap. Kvalificering och urvalsbedömning 15 kap. Egen försäkran och annan utredning om leverantörer 4

16 kap. Tilldelning av kontrakt 17 kap. Fullgörande av kontrakt 18 kap. Projekttävlingar på tjänsteområdet 19 kap. Offentlig upphandling som inte omfattas av direktivet samt offentlig upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster 20 kap. Avtalsspärr, överprövning och skadestånd 21 kap. Upphandlingsskadeavgift 22 kap. Tillsyn och vägledning 5

3 kap. Interna kontrakt och kontrakt mellan myndigheter Undantag för 11 Interna kontrakt 18 Kontrakt mellan upphandlande myndigheter 6

Vad är ett internt kontrakt? 3 kap.12 Ett avtal enligt 11 ska anses vara ett internt kontrakt, om 1. den upphandlande myndigheten utövar kontroll över avtalsparten motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning, 2. avtalsparten utför mer än 80 procent av sin verksamhet för myndighetens räkning eller för andra sådana personer som avses i 11 och som myndigheten utövar kontroll över, och 3. det inte finns något sådant direkt privat ägarintresse i avtalsparten. 7

Internt kontrakt II 13 Ett avtal enligt 11 ska också anses vara ett internt kontrakt om 1. den upphandlande myndigheten gemensamt med andra upphandlande myndigheter utövar kontroll över avtalsparten motsvarande den som myndigheterna utövar över sina egna förvaltningar, 2. avtalsparten utför mer än 80 procent av sin verksamhet för myndigheternas räkning eller för andra sådana personer som avses i 11 och som myndigheterna utövar kontroll över, och 3. det inte finns något sådant direkt privat ägarintresse i avtalsparten. 8

Kontrakt mellan upphandlande myndigheter 18 Denna lag gäller inte för ett kontrakt som ingås mellan två eller flera upphandlande myndigheter om 1. kontraktet upprättar eller reglerar formerna för ett samarbete mellan myndigheterna för att säkerställa att de offentliga tjänster som myndigheterna ska utföra tillhandahålls med målet att uppnå myndigheternas gemensamma mål, 2. genomförandet av samarbetet styrs endast av överväganden som hänger samman med allmänintresset, och 3. myndigheterna utövar verksamhet på den öppna marknaden i en omfattning som understiger 20 procent av de verksamheter som berörs av samarbetet. 9

Undantag forts. 23 Denna lag gäller inte för kontrakt som avser biträde till en klient av en advokat i 1. ett skiljemanna- eller förlikningsförfarande inom riket, i någon annan stat eller inför en internationell skiljemanna- eller förlikningsinstans, 2. ett rättsligt förfarande inför domstol eller hos myndighet inom riket, eller 3. ett rättsligt förfarande inför en domstol, tribunal eller hos myndighet i någon annan stat eller inför en internationell domstol, tribunal eller institution. Undantagen enligt första stycket gäller även för juridisk rådgivning som ges av en advokat inför ett sådant förfarande, eller när den sak som rådgivningen gäller med hög sannolikhet kommer att bli föremål för ett sådant förfarande. 25 Lån 10

3 kap. Undantag 3 kap. 27 Denna lag gäller inte för kontrakt som avser civilförsvarstjänster, räddningstjänster och tjänster för förebyggande av fara, om tjänsterna tillhandahålls av icke vinstdrivande organisationer eller sammanslutningar och omfattas av CPV-koderna för 1. brandkårs- och räddningstjänster, 2. brandkårstjänster, 3. brandsläckning, 4. brandskyddstjänster, 5. bekämpning av skogsbränder, 6. räddningstjänster, 7. civilförsvarstjänster, 8. nukleära säkerhetstjänster, eller 9. ambulanstjänster, utom ambulanstjänster för transport av patienter. 11

4 kap. allmänna bestämmelser 1 Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. 12

4 kap. allmänna bestämmelser 2 En upphandling får inte utformas i syfte att undanta den från denna lagstillämpningsområde och får inte heller utformas i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt. 3 En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. 13

SOU 2014:51 sid 41 När det gäller krav som kan härledas ur svenska kollektivavtal kan det finnas anledning att framhålla att inte heller på denna punkt synes rättsläget ha förändrats genom 2014 års upphandlingsdirektiv. Det bör här påpekas att möjligheterna att tillämpa krav motsvarande sådana som kan finnas i kollektivavtal för ett kontrakts fullgörande är tillåtet under sådana förutsättningar som Upphandlingsutredningen 2004 redogjorde för i sitt slutbetänkande. Villkoren ska alltså följa av ett representativt kollektivavtal som täcker det aktuella arbetet. Däremot kan utredningen inte se att tecknat eller tecknande av kollektivavtal är ett tillåtet krav i en upphandling. Eftersom begreppet kollektivavtal används i direktiven utan närmare precisering torde begreppet kunna avse sådana avtal som i varje medlemsstat anses vara kollektivavtal. 14

4 kap. Reserverade kontrakt 15 En upphandlande myndighet får 1. reservera deltagandet i en upphandling för skyddade verkstäder eller för leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, eller 2. föreskriva att ett kontrakt ska fullgöras inom ramen för ett program för skyddad anställning. om minst 30 procent av arbetstagarna i sådana verkstäder, hos sådana leverantörer eller i sådana program är personer med funktionsnedsättning eller missgynnade personer. 15

4 kap. forts. 10 En upphandlande myndighet får besluta att ett kontrakt ska tilldelas i form av separata delar och får då också fastställa storleken på och föremålet för dessa delar. 11 En upphandlande myndighet ska ange skälen för att ett kontrakt inte ska tilldelas i separata delar. Skälen ska lämnas i något av upphandlingsdokumenten eller i en sådan individuell rapport som avses i 12 kap. 17. 16

5 kap. Tröskelvärden Separata operativa enheter 4 Om en upphandlande myndighet består av flera separata operativa enheter ska det uppskattade totala värdet för alla operativa enheter beaktas. Värdet får dock beräknas särskilt för en operativ enhet om den enheten ansvarar självständigt för sin upphandling eller för vissa kategorier av sin upphandling. 17

6 kap. Upphandlingsförfaranden 1 Vid offentlig upphandling får, under de förutsättningar och på det sätt som anges i denna lag, följande upphandlingsförfaranden användas: 1. öppet förfarande, 2. selektivt förfarande, 3. förhandlat förfarande med föregående annonsering, 4. förhandlat förfarande utan föregående annonsering, 5. konkurrenspräglad dialog, eller 6. Förfarande för inrättande av innovationspartnerskap. 18

När får man använda förhandlat förfarande med föregående annonsering respektive konkurrenspräglad dialog? 5 Förhandlat förfarande med föregående annonsering får användas om 1. den upphandlande myndighetens behov inte kan tillgodoses utan anpassning av lättillgängliga lösningar, 2. föremålet för kontraktet inbegriper formgivning eller innovativa lösningar, 3. kontraktet inte kan tilldelas utan föregående förhandlingar på grund av särskilda omständigheter som avser kontraktets art, komplexitet, rättsliga och ekonomiska utformning eller på grund av riskerna i anslutning till dessa, eller 4. den upphandlande myndigheten inte med tillräcklig precision kan utarbeta tekniska specifikationer med hänvisning till en standard, europeisk teknisk bedömning, gemensam teknisk specifikation eller teknisk referens. 19

När får man förhandla forts. 6 Förhandlat förfarande med föregående annonsering får användas om de anbud som lämnats vid ett öppet eller selektivt förfarande är ogiltiga eller inte acceptabla. 20

Förhandlingarna 9 Den upphandlande myndigheten ska förhandla med anbudsgivarna om de anbud som de lämnar, med undantag för de slutgiltiga anbuden, för att förbättra innehållet i dem. Förhandlingarna får inte avse minimikraven eller tilldelningskriterierna. Den upphandlande myndigheten får utan förhandlingar tilldela kontrakt utifrån ett ursprungligt anbud om den i annonsen om upphandlingen eller i inbjudan att bekräfta intresse har meddelat att den förbehåller sig den rätten. 21

Innovationspartnerskap 32 En upphandlande myndighet får använda ett innovationspartnerskap, om den har behov av en innovativ vara, tjänst eller byggentreprenad och om kravet enligt andra stycket är uppfyllt. Det behov som avses i första stycket ska inte kunna tillgodoses genom en vara, tjänst eller byggentreprenad som redan finns tillgänglig på marknaden. 22

Innovationspartnerskap 6 kap 40 En leverantör som deltar som partner i ett innovationspartnerskap ska bedriva separat forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vid valet av anbudssökande ska myndigheten särskilt tillämpa krav som avser leverantörers kapacitet i fråga om forskning och utveckling och att utveckla och genomföra innovativa lösningar. 23

7 kap. Ramavtal Tilldelning utan en förnyad konkurrensutsättning 6 En upphandlande myndighet får tilldela kontrakt som grundar sig på ett ramavtal som avses i 5 första stycket utan en förnyad konkurrensutsättning, med tillämpning av de villkor för tillhandahållande som anges i ramavtalet. Den upphandlande myndigheten ska använda objektiva villkor för att avgöra vilken av de leverantörer som är parter i ramavtalet som ska tilldelas kontraktet. De objektiva villkoren ska anges i en fördelningsnyckel i något av upphandlingsdokumenten för ramavtalet. 24

Ds 2014:25 sid. 420: Med att fördelningsnyckeln ska vara objektiv kan inte förstås att den upphandlande myndigheten är förhindrad att utgå från sitt (subjektiva) faktiska behov inför ett avrop. --- I skäl 61 i direktivet förtydligas att de objektiva kriterierna för att avgöra vilken av de leverantörer som är parter i ramavtalet som bör utföra en viss uppgift, t.ex. tillhandahålla varor eller tjänster avsedda att användas av fysiska personer, får, för de ramavtal där samtliga villkor fastställs, innefatta de berörda fysiska personernas behov eller val. Med andra ord är det möjligt att, när det gäller ramavtal som avser sådana varor och tjänster, utforma fördelningsnyckeln så att t.ex. enskilda personers val eller behov beaktas. 25

7 En upphandlande myndighet får tilldela kontrakt som grundar sig på ett ramavtal som avses i 5 första stycket delvis utan en förnyad konkurrensutsättning på sätt som anges i 6, delvis med en förnyad konkurrensutsättning för de leverantörer som är parter i ramavtalet på sätt som anges i 9, om det har angetts i upphandlingsdokumenten för ramavtalet att den upphandlande myndigheten ska ha den möjligheten. I upphandlingsdokumentet ska i sådana fall också anges 1. vilka av ramavtalets villkor för tillhandahållande som kan bli föremål för en förnyad konkurrensutsättning, och 2. de objektiva villkor som en upphandlande myndighet ska använda när den avgör om tilldelning ska ske med eller utan en förnyad konkurrensutsättning. 26

Inköpscentraler 10 En upphandlande myndighet får anlita en inköpscentral för tillhandahållande av centraliserad inköpsverksamhet utan att upphandla tjänsten. Om en upphandlande myndighet anlitar en inköpscentral enligt första stycket, får tjänsten som inköpscentralen tillhandahåller även omfatta stödverksamhet för inköp. 27

Definition inköpscentral 1 kap. 8 Med inköpscentral avses en upphandlande myndighet som stadigvarande tillhandahåller centraliserad inköpsverksamhet i form av 1. anskaffning av varor eller tjänster som är avsedda för upphandlande myndigheter, eller 2. tilldelning av kontrakt eller ingående av ramavtal om varor, tjänster eller byggentreprenader som är avsedda för upphandlande myndigheter. 28

Gränsöverskridande gemensam upphandling Inköpscentral i andra medlemsstater Inköpssamverkan Upphandling genom gemensam enhet 29

8 kap. Dynamiska inköpssystem, elektroniska auktioner och elektroniska kataloger 1 En upphandlande myndighet får använda ett dynamiskt inköpssystem för återkommande inköp av sådant som är allmänt tillgängligt på marknaden och som tillgodoser den upphandlande myndighetens behov. Ett dynamiskt inköpssystem ska drivas som en helt elektronisk process. Det ska under hela giltighetstiden vara öppet för varje leverantör som uppfyller urvalskriterierna. 30

Elektroniska kataloger 29 En upphandlande myndighet får begära eller godta att anbud som ska lämnas med elektroniska medel lämnas i form av en elektronisk katalog eller innehåller en elektronisk katalog. Anbud som lämnas i form av en elektronisk katalog får kompletteras med andra handlingar. 31

9 kap. Tekniska krav 2 När det som upphandlas ska användas av fysiska personer, ska de tekniska specifikationerna bestämmas med hänsyn till 1. kriterier avseende tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, eller 2. utformning med tanke på samtliga användares behov. Undantag får endast göras om det finns särskilda skäl. Har obligatoriska krav för tillgänglighet antagits av Europeiska unionen genom en rättsakt, ska de tekniska specifikationerna som avser tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning eller utformning för samtliga användares behov, bestämmas med hänvisning till den rättsakten. 32

Märken 9 kap. 12-15 13 En upphandlande myndighet får i de tekniska specifikationerna, tilldelningskriterierna eller villkoren för fullgörande av kontraktet kräva ett särskilt märke som bevismedel för att varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna motsvarar de egenskaper som krävs, om 1. kraven för märket endast rör kriterier som är kopplade till kontraktsföremålet, 2. kraven för märket är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de varor, tjänster eller byggentreprenader som ska upphandlas, 3. kraven för märket grundas på objektivt kontrollerbara och ickediskriminerande kriterier, 4. märket har antagits genom ett öppet och transparent förfarande i vilket samtliga berörda parter kan delta, 5. märket är tillgängligt för alla berörda parter, och 6. kraven för märket fastställs av tredje part över vilken den som ansöker om märket inte kan utöva ett avgörande inflytande. 33

Märken forts. Om en upphandlande myndighet inte kräver att varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna ska uppfylla alla krav som följer av ett märke, ska den ange vilka av kraven för märket som ska uppfyllas. Om ett märke uppfyller villkoren i första stycket 2 5, men kraven för märket även rör kriterier som inte är kopplade till kontraktsföremålet, får den upphandlande myndigheten inte kräva märket i sig. Den får dock fastställa de tekniska specifikationerna genom hänvisningar till de av de detaljerade specifikationerna för märket som är kopplade till kontraktsföremålet, eller vid behov till delar av dessa. 34

Märken forts. 14 En upphandlande myndighet som kräver ett specifikt märke enligt 13 ska godta ett annat märke om det märket innebär att varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna uppfyller likvärdiga krav. 35

10 kap. Annonsering av upphandling och inbjudan till anbudssökande 3 En upphandlande myndighet som inte är en central upphandlande myndighet enligt 1 kap. 6, får använda en förhandsannons som anbudsinfordran när ett kontrakt ska tilldelas genom selektivt förfarande eller förhandlat förfarande med föregående annonsering. En upphandlande myndighet som upphandlar sådana sociala tjänster och andra särskilda tjänster som avses i bilaga 2, får också använda en förhandsannons som anbudsinfordran. 36

12 kap. Kommunikation, information till leverantörer och dokumentation 1 En upphandlande myndighet ska använda elektroniska medel när myndigheten kommunicerar med leverantörer under en upphandling. Myndigheten ska anvisa elektroniska medel som leverantörerna ska använda när de kommunicerar med myndigheten. Vid kommunikation med elektroniska medel ska dessa vara ickediskriminerande och allmänt tillgängliga. Medlen ska vara möjliga att använda tillsammans med sådan maskin- och programvara och utrustning som i allmänhet används. De får inte begränsa leverantörernas tillträde till en upphandling. 37

Ändringar och tillägg i information och dokumentation från leverantörer 12 kap 11 Om den information eller dokumentation som ska lämnas av leverantörerna är eller verkar vara ofullständig eller felaktig eller om dokument saknas, får den upphandlande myndigheten begära att en eller flera leverantörer kompletterar, förtydligar eller färdigställer relevant information eller dokumentation. Sådana åtgärder ska vara förenliga med principerna om likabehandling och öppenhet. 38

Dokumentationsplikt 16 En upphandlande myndighet ska dokumentera genomförandet av en upphandling. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att motivera myndighetens beslut under upphandlingens samtliga skeden. 39

13 kap. Uteslutning av leverantörer Nya obligatoriska uteslutningsgrunder: Sådan brottslighet som avses i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet, Penningtvätt eller finansiering av terrorism Terrorristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet Människohandel 40

Uteslutning forts. 2 En upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten får kännedom om att leverantören inte har fullgjort sina skyldigheter avseende skatter eller socialförsäkringsavgifter i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker och detta har fastställts genom ett lagakraftvunnet och bindande domstolsavgörande eller myndighetsbeslut. En upphandlande myndighet får utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten på ett annat lämpligt sätt kan visa att de skyldigheter som avses i första stycket inte har fullgjorts. 41

Uteslutning forts. 3 En upphandlande myndighet får utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om 3 myndigheten har tillräckligt sannolika indikationer på att leverantören har ingått överenskommelser med andra leverantörer som syftar till att snedvrida konkurrensen, 4. leverantören har visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något materiellt krav enligt ett tidigare offentligt kontrakt, ett tidigare kontrakt med en upphandlande enhet eller en tidigare koncession, och detta har medfört att det tidigare kontraktet sagts upp i förtid eller lett till skadestånd eller jämförbara påföljder, 42

Uteslutning forts 5. myndigheten inte kan undvika en snedvridning av konkurrensen eller inte kan garantera en likabehandling av leverantörerna på grund av att det föreligger jäv och detta inte kan avhjälpas genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören, 6. myndigheten genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören inte kan avhjälpa en snedvridning av konkurrensen på grund av ett sådant tidigare deltagande från leverantörens sida som avses i 4 kap. 8, 43

Uteslutning forts. 7. leverantören i allvarlig omfattning a) har lämnat oriktiga uppgifter om den information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen enligt 1 7 eller av att leverantören uppfyller tillämpliga kvalificeringskrav enligt 14 kap. 1 5, b) har undanhållit sådan information, eller c) inte har kunnat lämna de kompletterande dokument som myndigheten har begärt in enligt 15 kap. 4 6, 8. leverantören otillbörligt har försökt att påverka den upphandlande myndighetens beslutsprocess, tillägna sig sekretessbelagda uppgifter som kan ge leverantören otillbörliga fördelar i upphandlingen eller av oaktsamhet har lämnat vilseledande uppgifter som kan ha en väsentlig inverkan på de beslut som fattas under upphandlingen i fråga om uteslutning av leverantörer, val av leverantörer som kan tilldelas kontrakt och tilldelning av kontrakt. 44

15 kap. Egen försäkran och annan utredning om leverantörer Europeiskt enhetligt upphandlingsdokument 1 En leverantör får när den lämnar in ett anbud eller en anbudsansökan också lämna in en egen försäkran om att 1. det inte finns grund för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen enligt 13 kap. 1 3, eller 2. leverantören uppfyller de krav som myndigheten har ställt enligt 14 kap. 1 5 eller 4 kap. 6 Om leverantören avser att utnyttja andra företags kapacitet enligt 14 kap. 6, får den också lämna in en försäkran enligt första stycket för motsvarande förhållanden hos dessa företag. 45

2 Ett europeiskt enhetligt upphandlingsdokument ska, utöver den egna försäkran, innehålla 1. information om vem som ansvarar för att utfärda kompletterande dokument enligt 4, 2. en formell förklaring om att leverantören på begäran och utan dröjsmål kan göra dokumenten tillgängliga, och 3. nödvändiga uppgifter för att myndigheten i förekommande fall själv ska kunna inhämta dokumenten med hjälp av elektroniska medel. Det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet ska även innehålla annan relevant information som den upphandlande myndigheten har begärt. 46

16 kap. Tilldelning av kontrakt 1 En upphandlande myndighet ska tilldela den leverantör ett kontrakt vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten. Vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska utvärderas på grundval av 1. bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, 2. kostnad, eller 3. pris. 47

Tilldelningskriteriernas utformning 3 Tilldelningskriterierna ska anses vara kopplade till föremålet för kontraktet, om de i något avseende avser den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska levereras, tillhandahållas eller utföras genom kontraktet och berör kontraktsföremålet under dess livscykel. 4 Tilldelningskriterierna 1. ska garantera en effektiv och rättvis konkurrens, 2. får inte ha den effekten att de ger den upphandlande myndigheten en obegränsad valfrihet, och 3. ska kompletteras med specifikationer som gör det möjligt att effektivt kontrollera hur väl anbuden uppfyller tilldelningskriterierna, på grundval av de uppgifter som lämnas av leverantörerna. Om det finns anledning till det, ska myndigheten kontrollera om de uppgifter som leverantören har lämnat in är korrekta. 48

Livscykelkostnader 5 Kostnader under livscykeln för en vara, tjänst eller byggentreprenad får beaktas av myndigheten när den utvärderar ett anbud enligt 2. Kostnader enligt första stycket är sådana som myndigheten eller någon annan användare ska betala och som helt eller delvis avser kostnader 1. för förvärv, 2. för användning, 3. för underhåll, 4. vid livslängdens slut, eller 5. för externa miljöeffekter. Kostnader för externa miljöeffekter får beaktas under förutsättning att miljöeffekterna kan fastställas till ett belopp i pengar och kontrolleras. 49

Onormalt låga anbud 11 En upphandlande myndighet ska förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kunnat lämna en förklaring till det låga priset. 50

Ändringar av kontrakt och ramavtal under löptiden 17 kap. 6 Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras under dess löptid utan att den upphandlande myndigheten genomför en ny upphandling, endast om ändringarna är sådana som avses i 7 12. Mindre ändringar Ändringsklausul som klart, exakt och entydigt beskriva under vilka förutsättningar den kan tillämpas. Kompletterande beställningar Byte av leverantör 51

12 En ändring som inte omfattas av bestämmelserna i 9 13 ska ändå anses vara en tillåten ändring om den inte är väsentlig enligt andra stycket. En ändring ska anses vara väsentlig om 1. den inför nya villkor i kontraktet som om de hade ingått i den ursprungliga upphandlingen hade medfört att andra anbudssökande bjöds in att delta, att andra anbud blev aktuella att utvärdera eller att ytterligare leverantörer deltog i upphandlingen än de som bjöds in, utvärderades eller deltog i den ursprungliga upphandlingen, 52

2. den innebär att kontraktets eller ramavtalets ekonomiska jämvikt ändras till förmån för den leverantör som har tilldelats kontraktet på ett sätt som inte medgavs i det ursprungliga kontraktet eller ramavtalet, 3. den medför att kontraktets eller ramavtalets omfattning utvidgas betydligt, eller 4. innebär byte av leverantör 53

19 kap. Offentliga upphandling som inte omfattas av direktivet samt offentlig upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster Sociala tjänster enligt bilaga 2: Hälsovård, socialtjänst och närbesläktade tjänster Administration inom socialtjänsten, utbildningsadministration, hälsovårdsförvaltning och administration avseende kultur Obligatorisk socialförsäkring Bidragstjänster Andra samhälleliga och personliga tjänster, inklusive fackföreningstjänster, tjänster utförda av politiska organisationer, tjänster tillhandahållna av ungdomsorganisationer och andra medlemsorganisationstjänster 54

Tjänster i samband med religionsutövande Hotell- och restaurangtjänster Juridiska tjänster Övrig statsförvaltning och statliga tjänster Samhällstjänster Fängelserelaterade tjänster, tjänster för allmän säkerhet och räddningstjänster Undersöknings- och säkerhetstjänster Internationella tjänster Posttjänster Diverse tjänster 55

Lag om upphandling av koncessioner Med byggkoncession avses ett skriftligt kontrakt med ekonomiska villkor genom vilket en eller flera upphandlande myndigheter eller enheter anförtror utförande av byggentreprenad enligt 18 till en eller flera leverantörer, där ersättningen för arbetet utgörs antingen av enbart rätten att utnyttja det byggnadsverk som är föremål för kontraktet eller av dels en sådan rätt, dels betalning. Med tjänstekoncession avses ett skriftligt kontrakt med ekonomiska villkor genom vilket en eller flera upphandlande myndigheter eller enheter anförtror tillhandahållande och förvaltning av tjänster som inte avser utförande av byggentreprenad till en eller flera leverantörer, där ersättningen för tjänsterna utgörs antingen av enbart rätten att utnyttja de tjänster som är föremål för kontraktet eller av dels en sådan rätt, dels betalning. Krävs att koncessionshavaren tar en verksamhetsrisk 56

Tröskelvärdet 5 186 000 euro (ca 45 miljoner kronor) Enklare förfaranderegler än för LOU/LUF Regler under tröskelvärdet (ingen direktupphandlingsgräns) Rättsmedel 57

Andra utredningar som berör upphandlingsområdet Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Välfärdsutredningen (Fi 2015:01) Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) 58