Influence of different types of fine aggregate on concrete composition

Relevanta dokument
Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial

Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast. Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta. MinBas-dagen 2009 SGU-Uppsala

finmaterial från kross vid optimal betongtillverkning

Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter

Helkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17

Leveranser av ballastmaterial åren (Mton) (The deliveries of aggregates , Mt)

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten

Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat

Hans-Erik Gram

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten

Övergång till helkrossballast

Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk

Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat ÅRSRAPPORT Utfört arbete

Bergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Bergkrossmaterial som ballast i Betong

Småskalig provtagning av berg för att kvantifiera lämpligheten för bergkross som betongballast

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Presentation MinBaS dagen

SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.

The Municipality of Ystad

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Why is it so costly? A hospital projects quick comparison of construction costs between Sweden, Denmark and Germany

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Projekt. Avdelning/Institution CBI Betonginstitutet

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Presentation of the Inwido Group

Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast?

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:7 Mineral Ballast Sten

Olika uppfattningar om torv och

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram

Wood Buildings. -Development in Sweden Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council

Module 6: Integrals and applications

CEEQUAL i upphandling och kontrakt: Erfarenheter från OS i London

Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong

SOA One Year Later and With a Business Perspective. BEA Education VNUG 2006

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

EXAMENSARBETE. Karakterisering av bergkross till betong. Ludvig Dahlgren Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Förändrade förväntningar

Svensk presentation Anita Lennerstad 1

Stort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad.

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Documentation SN 3102

Urban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP

balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00. English Version

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

Taking Flight! Migrating to SAS 9.2!

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB

Krossteknik - Optimering - Klasseringsteknik

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

A metadata registry for Japanese construction field

How will the Nordic industry be affected by early decommissioning of nuclear? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Hur monteras olika modeller/ produkter i samma monteringsflöde?

ID: DIREKT TOLKNING AV BORRKÄRNOR FÖR BEDÖMNING AV BERGMATERIALETS ANVÄNDNINGSOMRÅDE. - Pilotstudie. Erik Andersson & Sofia Öjerborn

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

HYDRAULIK Rörströmning IV

Support for Artist Residencies

TEXTURED EASY LOCK BLOCK INSTALLATION GUIDE. australianpaving.com.au

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Gävle. CCIC, Innovative Cities Svenska Kommun Försäkrings AB Nidaros Forsikring. (Swedish Municipality Insurance Co Ltd)

Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park

Methods to increase work-related activities within the curricula. S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

MED FOKUS PÅ PELLETS. Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet. Telefon:

Schenker Privpak AB Telefon VAT Nr. SE Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr Säte: Borås

Båtbranschstatistik. Boating Industry Statistics SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION

SVENSK STANDARD SS :2010

CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating

The road to Recovery in a difficult Environment

Klyvklingor / Ripping Blades.

Tunga metaller / Heavy metals ICH Q3d & Farmakope. Rolf Arndt Cambrex Karlskoga

Transkript:

Influence of different types of fine aggregate on concrete composition Claus Pade, CBI:s informationsdag, 12 march 2009

Types of fine aggregate n n n n Naturgrus 0/8, Sweden, natural pit aggregate Kross B 0/8, Sweden, crushed rock Kross C 0/8, Sweden, crushed rock Søsand 0/4, Denmark, sea dredged Kross Naturgrus Søsand Claus Pade, CBI:s informationsdag, 12 march 2009

Grading curves of fine aggregate 100 90 80 ) (% g sin a P 70 60 50 40 30 20 10 0 0,063 0,125 0,25 0,5 1 2 4 8 16 Particle size (mm) Naturgrus 0/8 Kross B 0/8 Kross C 0/8 Søsand 0/4 Claus Pade, CBI:s informationsdag, 12 march 2009

Reference concrete composition C30 Material kg/m 3 Byggcement (Skövde) 311,6 Water 181,6 Superplasticizer 1,365 Naturgrus 0/8 1107,7 Kross 8/16 750,5 Water to cement ratio 0,583 SP dosage (% wt of cement) 0,438 Fixed Fine aggr:coarse aggr (volume basis) 60:40 Claus Pade, CBI:s informationsdag, 12 march 2009

Particle packing binary diagrams 100% Kross 8/16 0% 100% Kross 8/16 0% Packing = 0,763 Packing = 0,804 0% Naturgrus 0/8 100% Diagrams obtained with 4C- Packing 0% Kross B 0/8 100% Claus Pade, CBI:s informationsdag, 12 march 2009

Particle packing binary diagrams 100% Kross 8/16 0% 100% Kross 8/16 0% Packing = 0,815 Packing = 0,786 0% Søsand 0/4 100% Diagrams obtained with 4C- Packing 0% Kross B 0/8 100% Claus Pade, CBI:s informationsdag, 12 march 2009

Aggregate grading curves 100 90 80 ) (% g sin a P 70 60 50 40 30 20 10 0 0,063 0,125 0,25 0,5 1 2 4 8 16 31,5 Particle size (mm) 60% Naturgrus 0/8 + 40% Kross 8/16 60% Kross B 0/8 + 40% Kross 8/16 60% Kross C 0/8 + 40% Kross 8/16 48% Søsand 0/4 + 52% Kross 8/16 Claus Pade, CBI:s informationsdag, 12 march 2009

Tested concrete compositions Material Naturgrus Kross B Kross C Søsand Mix 1 Mix 2 Mix 1 Mix 2 Mix 1 Mix 2 Mix 1 Mix 2 Cement (kg/m 3 ) 312 275 413 351 399 355 293 256 Water (kg/m 3 ) 182 160,3 241 204 232 207 170 149 Fine aggregate (kg/m 3 ) 1108 1160 981 1071 1056 1122 907 948 Coarse Aggregate (kg/m 3 ) 750 785 653 713 667 709 1000 1045 SP (kg/m 3 ) 1,365 1,204 1,808 1,535 1,744 1,552 1,281 1,121 w/c-ratio 0,583 0,583 0,583 0,583 0,583 0,583 0,583 0,583 SP (% of cement) 0,438 0,438 0,438 0,438 0,438 0,438 0,438 0,438 Slump (mm) 205 50 240 25 230 70 205 40 Claus Pade, CBI:s informationsdag, 12 march 2009

Cement requirement 450 3 ) g / m (k t n te n t c o e n e m C 425 402 400 390 375 350 325 310 300 290 275 60% Kross C 0/8 + 40% Kross 8/16 60% Kross B 0/8 + 40% Kross 8/16 60% Naturgrus 0/8 + 40% Kross 8/16 48% Søsand 0/4 + 52% Kross 8/16 250 0 50 100 150 200 250 300 Slump (mm) Claus Pade, CBI:s informationsdag, 12 march 2009

Concrete images after slump test Concrete with Kross B 0/8 slump 240 mm Concrete with Naturgrus 0/8 slump 205 mm Concrete with Søsand 0/4 slump 205 mm Claus Pade, CBI:s informationsdag, 12 march 2009

Conclusions n Concrete made with manufactured (crushed) fine aggregate required significantly more cement - 80 to 100 kg/m 3 - than concrete made with natural fine aggregate to obtain the same consistency. n Concrete made with sea dredged fine aggregate (Søsand 0/4) required the least cement of four types of fine aggregate tested - 15 to 20 kg/m 3 less than natural pit sand (Naturgrus 0/8) to obtain the same consistency. Claus Pade, CBI:s informationsdag, 12 march 2009

Concrete aggregates from crushed hard rock - why, - where, - how? Svein Willy Danielsen SINTEF Building and Infrastructure SINTEF Building and Infrastructure 1

By considering the development in construction activities, we can estimate that close to 80% of the sand/gravel ever taken out of the nature, has been consumed in our generation. How do we continue from there? SINTEF Building and Infrastructure 2

The availability of materials will be one of the important global market drivers in the years to come (Prof. Roger Flanagan UK) SINTEF Building and Infrastructure 3

Mineral aggregates can only be extracted where nature has placed them Or alternatively in densely populated areas with protests against dust, noise and traffic So quarries may have to be located in the countryside where constraints against development are intense. SINTEF Building and Infrastructure 4

But the aggregates have to be used where society needs them Which may result in traffic pollution and excess use of energy SINTEF Building and Infrastructure 5

Some international key figures Global demand for aggregates is some 15 billion tons/year Expected to increase to 22 billion, where China alone will account for some 6 billion European aggregate industry produced >3 billion tons in 2005, at a value of >40 billion 47 % sand/gravel, 45 % crushed hard rock The remaining part was recycled and artificial materials Production took place in 28.000 quarries European concrete production is almost 600 mill m3, and uses approx 1,2 billion tons of aggregates per year SINTEF Building and Infrastructure 6

Europe has approx 500 mill people Expected average consumption of mineral aggregates 10 tons per capita Total of 5 bill tons per year Europe wide Assuming an average equivalent road transport distance of 40 km 200 billion ton-km per year for aggregate transport, which means approx 20 billion tons of CO2 emission annually Two key questions: Where do we find these resources on a long range? How long will society accept this CO2 emission? SINTEF Building and Infrastructure 7

SINTEF Building and Infrastructure 8

Norwegian relevance Large total resources (sand/gravel) Theoretically 12 m3 450 years Much less available resources (50 15%) Land use conflicts Geological issues / technical quality Location, practical availability Size, production economy About 50% of total resources too far from realistic markets Shortage near most populated areas within 10 30 years SINTEF Building and Infrastructure 9

% distribution for some countries % Crushed Recycled Of European total prod. Of Eur. no. of quarries Norway 72 <<1 1,8 16 Sweden 61 10 2,6 6,5 Netherlands 8 42 1,6 0,7 Germany 34 9 17 11 UK 31 20 9 4,6 France 54 2,5 13,5 9,5 Spain 65 <<1 15 6,8 SINTEF Building and Infrastructure 10

Development in sand/gravel versus crushed rock (Norway) Production value mill. NOK Mill. t 2002 Year 1982 1991 1997 2000 2002 Sand/ gravel Crushed hard rock 1000 900 900 760 590 15 800 1350 1859 1825 1950 35 Total 1800 1920 2759 2585 2540 50 % sand/ gravel 56 47 33 29 23 SINTEF Building and Infrastructure 11

Four essential phases in aggregate business 1. Inventory and planning 2. Quarrying and production 3. Use of aggregates in construction 4. Reclamation of mined-out area SINTEF Building and Infrastructure 12

Sustainability: Resource management is the key access to resources the main challenge. Any encroach upon nature should be justified by increased values for the society, both relating to the products made and to the area left for later use. SINTEF Building and Infrastructure 13

Aggregate technology Materials technology The use of aggregates The basic interdependency in aggregate technology Production technology The processing of aggregates Knowledge of geology The basis for aggregates sources SINTEF Building and Infrastructure 14

BEDROCK MAP OF NORWAY WITH IMPORTANT AGGREGATE DEPOSITS Kvalsund, quartzite Tromsø, gneiss Bjørnevatn, gneiss TROMSØ Bø,gabbro Bergneset gabbro Løddingen syenite Sortland, gneiss Ballangen, gabbro Mosjøen, gabbro BODØ Legend PERMIAN ROCKS (OSLO REGION) (250 to 290 million years) Nordmarkite, larvikite, granite Basalt, rhombeporphyry DEVONIAN ROCKS (350 to 400 million years) Sandstone, conglomerate Nord-Fosen, gneiss Bjugn, gneiss Ottersbo,quartzite TRONDHEIM Visnes, ecogite Viken/Fræna, gneiss Rausand gneiss Ålesund, gneiss Bremanger, Dyrstad Bremanger, Gulestø sandstone Hyllestad Trondhjemite Halsvik, gneiss Eikefet, gneiss Ørsjødal, sand/gravel Vassfjellet gabbro and Lia CALEDONIAN ROCKS (400 to 650 million years) Granite, trondhjemite Gabbro, anorthosite, amphibolite Schist, micaceous slates Greenstone Sandstone, schist Marble PRECAMBRIAN ROCKS (BASEMENT) (600 to 2900 million years) Granite Gabbro, anorthosite, amphibolite Basalt, rhyolite Sandstone, micaceous schist Gneiss, migmatite Austerpollen Granite/gneiss OSLO Dal, gneiss Hønefoss gneiss Feiring, gneiss IMPORTANT NORWEGIAN AGGREGATE DEPOSITS IN PRODUCTION Espevik, granite Jelsa, gneiss Ta u, Quartzdiorite STAVANGER Dirdal, gneiss Hellevik, anorthosite Fjordstein, Anorthosite/gabbro Årdal, sand/gravel Helle, sand/gravel Frafjord, sand/gravel Hedrum /Tjølling/ Skien, Svartbukt, larvikite gneiss Kragerø, gabbro Vinterbro, gneiss Juve, granite Himberg/Freste, syenite Brekke, gneiss Aggregate production Aggregate for export 2004 Sand/gravel for export 2004 Hausvik, gneiss Kristiansand, gneiss SINTEF Building and Infrastructure 15

Materials technology has to a large degree been developed in dependence of the aggregate resources available, and thus of the local/regional geological conditions SINTEF Building and Infrastructure 16

Developments in production and use of manufactured aggregates in Norway A holistic approach to enable local supply and production Utilize local resources of sand and hard rock Minimize long transport of remote materials Obtain a no-waste production Plan for an optimum mass balance in production and market Minimize the need for depositing surplus products Two directions for technology development Improved aggregate production from hard rock A tolerant concrete mix design that plays with the aggregates Development of integrated, industrial plants Aggregate quarry Materials production (asphalt, concrete) Waste handling/recycling SINTEF Building and Infrastructure 17

What can we achieve by using crushed rock aggregates in concrete? New developed technology opens new possibilities Aggregate production Concrete proportioning Utilise the properties of different rock types More design opportunities Have a more industrialised production Less surprises Utilise surplus sizes Mass balance Less need for fines deposits no-waste production Competitive but different materials properties SINTEF Building and Infrastructure 18

Suitable rock type Pre-conditions to make concrete with exclusively crushed aggregates: Specific proportioning not just replace the natural sand Cubicity in the medium grain size fraction Control of the 0-2 mm grading SINTEF Building and Infrastructure 19

Crusher Particle Shape Secondary and Tertiary Compression Crusher Sand BarmacSAND SINTEF Building and Infrastructure 20

Feed: 60 tph 0-2 mm Moisture ca 2% Buell dry classifying plant at Skien Quarry Gravitational GI Centrifugal Filter SINTEF Building and Infrastructure 21

Splitting strength as a function of density SINTEF Building and Infrastructure 22

Splitting strength as a function of w/c ratio. Samples with cubical/rounded aggregates give considerably higher strength values SINTEF Building and Infrastructure 23

Sikterest (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 Specially designed 0-2 mm gradations (crushed Skien) used in the research programme 80 90 100 0,063 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 Sikt (mm) 0 Aggregates used: 10 20 Skien crushed 2-5 Skien crushed 5-8 Natural sand 0-8 Skien filler Limestone filler Sikterest (%) 30 40 50 60 70 80 90 100 0,063 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 Sikt (mm) SINTEF Building and Infrastructure 24

Comparison of filler gradation FA cement Limestone filler Gneiss filler (1) Gneiss filler (2) Filler fraction in natural sand SINTEF Building and Infrastructure 25

Future action and research 1. Tools for mineral resource management 2. Concepts and technologies for optimum production and use SINTEF Building and Infrastructure 26

Research topics Concepts for competitive use of manufactured aggregates Technology to benefit from specific rock properties Utilisation of secondary aggregates /marginal resources Concepts to constantly obtain mass balance (100% utilisation) Concepts to use more kinds of local materials, all new materials technology? Integrated plant concepts, with cost effective production More economically feasible subsurface quarrying, combined with establishing SINTEF Building underground and Infrastructure space 27

Crushed hard rock aggregates for concrete A need A challenge And an opportunity SINTEF Building and Infrastructure 28

Krossballastbetong - översikt och framtida planer Björn Lagerblad

Regeringens miljömål 2010 ska uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 % av ballast användningen Mton 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Krossberg (Crushed bedrock) Övrigt (Others) * Morän (Till) Naturgrus (Sand and gravel) 0 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 *) Absoluta merparten av "övrigt" består av krossat berg bl. a. från separata krossar, skrotsten, överskottssten från industrimineral- och prydnadsstensbrytning

För närvarande tillverkas cirka 6 miljoner kubikmeter betong Stenen (8-16 mm) är oftast av kross medan gruset (0-8 mm) är naturgrus. År 2008 förbrukades något över 2 miljoner ton cement i Sverige varav huvuddelen gick till betong. Detta motsvarar 7 miljoner kubikmeter betong där varje kubikmeter betong innehåller cirka 1 ton 0-8. Detta medför att betong kräver cirka 7 miljoner ton förädlad naturgrus vilket i sin tur medför att betong förbrukar mer än 1/3 av all naturgrus. Skall vi minska förbrukningen av naturgrus minska så måste vi kunna ersätta 0-8 mm naturgrus med motsvarande krossgrus. Betong är inte den största avnämaren av ballast. Cirka 10-15 % av all ballast går till betong.

Problem Största delen av Sverige är uppbyggd av granitiska bergarter. De flesta befintliga bergtäkter ligger graniska bergarter Internationellt undviker man ofta att göra betong av finmaterial från granitiska bergarter Vanligast är att förutom naturballast använda finballast från utvalda kalkstenar. Dessutom används finballast från krossad kvartsit eller diabas/basalt Alla olika bergarter ger olika problem vilket fordrar kunskap vid brytning och användning

Granit som finballast i betong Problemet ligger i att granitiska bergarter ger finmaterial med flisig och flakig form. Framför allt beror detta på att de kan innehålla höga halter glimmer. För att lösa detta måste man; Välja rätt bergart Välja rätt krossteknik Mineralbearbeta Sikta, tvätta etc Proportionera betongen med hänsyn tagen till krossballastens egenskaper.

Forskningsprojekt med medel från energimyndigheterna Med dagens ballast och betongframställningsteknik resulterar en övergång från naturgrus till krossgrus i en ökning av cementbehovet med ca. 5 % på grund av ogynnsam kornform och kornkurva samt 3 % på grund av minskad tryckhållfasthet. Detta motsvarar en energiförbrukning vid cementproduktionen på 200 GWh. Projektets mål är att helt motverka denna ökning i cementbehov och att också vidareutveckla tekniken så att en generell minskning med 5 % sker trots övergång till krossad ballast. Projektet skall resultera i: Riktlinjer för etablering av bergtäkt inbegripande kriterier avseende bergets lämplighet för tillverkning av fingrus till betong Riktlinjer för betongtillverkarens kravspecifikation av ballast till betong Proportioneringsprogram som beaktar grusets kornform och kornfördelning Inom projektet skall ett antal Case-studies genomföras där konsekvenserna av en övergång från naturgrus till krossgrus studeras och utvecklade verktyg testas.

Forskningsprojekt med medel från MinBas II Ger övergången till krossballast några problem; Hur påverkas luftporsystemet och frostbeständigheten Kan finballast från graniter ge ASR Hur påverkas krympningen. Krympning, 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Grundrecept Naturgrus Grundrecept Grundrecept 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 Flytmedelsdos % Naturgrus Gladö Kolmetorp Kleva Med sämre finmaterial krävs mera flytmedel vilket i sin tur ger större krympning

Granitens problem är flakighet i finfraktionen F-shape 63-125 µm Flakig Kubisk Lic A-L Persson KTH 1996. F-shape är kvoten mellan längsta och kortaste avståndet i en partikel.

Geometriska data från olika graniter N1 C10 (Bra) C7 (Dålig)

Geometrisk skillnad mellan olika fraktioner i olika typer av grus.

Flytgränsspänning [Pa] 160 140 120 100 80 60 40 20 0 N1 C1 C3 C5 C7 C9 C11 C13 N2 C2 C4 C6 C8 C10 C12 C14 0 10 20 30 Finmaterial < 0.25 mm [vol.- %] Samma betong men med olika 0-2 mm material. Finmaterialet är den mest väsentliga variablen. 250 200 150 100 50 Olika finmaterial ger olika reologi Samma betong olika grus 0-2 Underås Enhörna Vambåsa Vambåsa* Kleva Gladö Arlanda Kållered Vändele Kolmetorp Enhörna* Stöningsberget 0 Betong

Petrografisk analys på olika graniter 100% 0,075-0,125 mm 75% 50% 25% 0% 100% K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 K11 K12 K13 K14 K15 K16 N1 0,125-0,25 mm 75% 50% 25% 0% 100% K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 Prov K9 K10 K11 K12 K13 K14 K15 K16 N1 1-2 mm 75% 50% 25% 0% K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 K11 K12 K13 K14 K15 K16 N1 Glimmer Kvarts Fältspat Hornblände Pyroxen Salisk Mafisk

Effekt av vindsiktning 1 0,75 N3 Vindsiktad 0,063-0,5 Vindsiktad 0,5-2 Visar två fraktioner separerade med vindsikt F-aspekt 0,5 Den flakigare formen hos 0,063-0,5 beror på att glimmerpartiklarna vid vindsiktningen hamnar här. 0,25 0 0,075-0,125 0,125-0,25 0,25-0,5 0,5-1 Detta medför att man kan minska glimmerhalten genom att vindsikta och sedan endast använda den grövre fraktionen. Fraktion

Granitfamiljen. Olika graniter har olika sammansättning. Om man väljer rätt granit utan glimmer och med mycket fältspat så får man en bra finballast för betongtillverkning. Kvarts 100 % Kvartsrik granit Kvartssyenit Granit Granodiorit Kvartsdiorit Kvartsmonsonit Syenit Diorit Alkalifältspat 100 % Kvarts 0 % Plagioklas 100 %

Vad gör man Väljer rätt bergart Kubiserar (fungerar sämre på finballast) Vindsiktar (Glimmeranrikning i finare fraktioner Tvätta (Tar bort överskott av filler) Ta bort glimmer (magnetseparation, flotering Optimal proportionering anpassad för den specifika krossprodukten

Diskussion-Transportavstånd Det finns graniter och kalkstenar vars finmaterial fungerar i det närmaste lika bra som naturballast i betong. Detta fordrar emellertid transporter vilket är dyrt och energikrävande. För att lösa detta bör man öppna mindre täkter nära betongfabrik med optimal ballast. Detta fordrar att kriterierna för täkttillstånd omprövas. Bättre kross och bearbetningsteknik kan möjliggöra användning av lokalt restberg.

Inverkan av produktionsteknik på krossballasts vatten- och cementbehov i bruk CBI:s informationsdag 2009 Mikael Westerholm André Horta 1

Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Mål: att motverka den ökning i cementbehov som en övergång till krossballast generellt leder till. Bild. Cementa AB Bild. Cementa AB Val av berg Produktionsteknik Proportionering 2

Ballasten utvärderas i cementbruk (0/2 mm) Cirka 50 olika ballastmaterial Cementbruk med vct 0,57 Viskometer τ Skjuvspänning [Pa] τ = τ 0 + μ pl γ τ 0 1 μ pl Skjuvhastighet [1/s] γ 3

Reologi/arbetbarhet hos 0/2 mm bruk 700 Flytgränsspänning [Pa] 600 500 400 300 200 100 0 Naturgrus 0 2 4 6 8 10 12 Ballastens egenskaper avgör dess lämplighet för betongtillverkning: Kornform Mineralogi Gradering Plastisk viskositet [Pa s] 4

Reducera finmaterialmängden - vindsiktning Ballast Luftintag Grövre material Quarry Management Journal, Juni 2008 Finmaterial Luftintag Passerande [%] Dela upp ballasten i flera fraktioner och anpassa graderingen Glimmer kan delvis avskiljas 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Naturgrus Krossballast 0,01 0,1 1 10 Sikt [mm] 5

Reducera finmaterialmängden - vindsiktning 700 Flytgränsspänning [Pa] 600 500 400 300 200 100 Spridning vid lika gradering Ballastens gradering av mycket stor betydelse! Den högre viskositeten kan relateras till skillnader i kornform. 0 0 2 4 6 8 10 12 Plastisk viskositet [Pa s] 6

Reducera finmaterialmängden - potentiell cementbesparing 250 Naturballast (N3) Flytgränsspänning [Pa] 200 150 100 50 Konkrossad (K40) "Vindsiktad" (K40) +10 % cement +5 % cement Vindsiktning ger en potentiell cementbesparing på ca. 10 % för detta krossgrus. 0 0 2 4 6 Plastisk viskositet [Pa s] 7

Krossteknik - kornform N1 Ballast från två täkter: Konkross VSI-kross (Kubisering) C10 (Bra) C7 (Dålig) F-aspekt= D min / Dmax 8

Krossteknik - kornform 1 0,75 Naturgrus (N3) Konkross (K40) VSI-kross (K40) VSI-kross (kubisering): Förbättrad kornform F-aspekt 0,5 0,25 Störst effekt på grövre fraktioner Ingen förbättring i kornform hos finmaterialet 0 0,075-0,125 0,125-0,25 0,25-0,5 0,5-1 Fraktion 9

Krossteknik - kornform F-aspekt 1 0,75 0,5 0,25 Naturballast (N3) Konkross (K55) VSI-kross (K55) VSI-kross (kubisering): Förbättrad kornform Störst effekt på grövre fraktioner Ingen förbättring i kornform hos finmaterialet 0 0,125-0,25 0,25-0,5 0,5-1 Fraktion 10

Krossteknik - reologi Flytgränsspänning [Pa] 300 250 200 150 100 50 Naturgrus (N3) Konkross (K40) VSI-kross (K40) VSI-kross (kubisering): Tydlig förbättring av reologin. Medelbra 1 0,75 Naturgrus (N3) Konkross (K40) VSI-kross (K40) bra 0 F-aspekt 0,5 0 1 2 3 4 5 6 0,25 Plastisk viskositet [Pa s] 0 0,075-0,125 0,125-0,25 0,25-0,5 0,5-1 Fraktion 11

Krossteknik - reologi Flytgränsspänning [Pa] 300 250 200 150 100 50 N3 Konkross (K55) VSI-kross (K55) VSI-kross (kubisering): Tydlig förbättring av reologin. Dåligt 1 0,75 Naturballast (N3) Konkross (K55) VSI-kross (K55) medelbra 0 F-aspekt 0,5 0 1 2 3 4 5 6 0,25 Plastisk viskositet [Pa s] 0 0,125-0,25 0,25-0,5 0,5-1 Fraktion 12

Potentiell cementbesparing genom VSIkrossning Flytgränsspänning [Pa] 250 200 150 100 50 N3 Konkrossad (K40) "Vindsiktad" (K40) VSI-krossad (K40) +15 % cement VSI-krossning +vindsiktning ger en potentiell cementbesparing på ca. 15 % för detta krossgrus. 0 0 2 4 6 Plastisk viskositet [Pa s] 13

Sammanfattning Ballast från krossat berg har generellt en ogynnsam kornform samt stort finmaterialinnehåll. Vindsiktning ger en signifikant minskning av de flesta krossgrus vatten/cement/flytmedelsbehov. Potentiell cementbesparing på 10 %. VSI-krossning resulterade i en signifikant förbättring av ballastens kornform. Framförallt i grövre fraktioner. 14

Sammanfattning I finfraktionen observerades dock ingen förbättring av kornformen. Signifikant förbättring av reologin. Medelbra till bra. Potentiell cementbesparing på ca. 15 %. 15

Hur välja ballast till helkrossbetong? Gram 2009

Grov ballast 8-16 mm Gram 2009

Grov ballast 4-8 mm Gram 2009

Metoder att bestämma stenens kornform LT-index, SS EN 933-4 Flisighetsindex, SS EN 933-3 Handgripligen mäta och väga Bildanalys på korn ingjutna i betong eller plast Gram 2009

Handgripligen mäta och väga Längd mm Bredd mm Vikt g L/D 26 8 3,06 3,3 21 8,5 2,47 2,5 28 8 4,15 3,5 21 8 2,33 2,6 23 8,5 3,06 2,7 26 9 4,96 2,9 23 6 2,13 3,8 21 8,5 2,66 2,5 20 14 2,45 1,4 27 8,5 3,02 3,2 20,5 18 2 1,1 20 7 2,69 2,9 20 11 2,07 1,8 19,5 11 2,3 1,8 20 7 1,7 2,9 19 8 1,64 2,4 19,5 7,5 1,6 2,6 22 8 3 2,8 396,5 164,5 47,29 2,4 22,0 9,14 2,63 2,4 Gram 2009

Grov ballast Flisighetsindex - harpsikt Flisighet Flisighet Fraktion 8-16 mm 4-8 mm 16-20 12 12,5-16 6 10-12,5 8 8-10,0 15 40 6,3-8 17 24 5-6,3 22 4-5,0 22 Gram 2009

Bildanalys Gram 2009

Kornformens betydelse L/D = 1 Volymbehov: π*r 3 /3/r 3 Stenhalt 800 kg/m3 38% Vikt: 5,05 g L/D = 3,4 Densitet: 2630 kg/m 3 Volymbehov: 3,4*1*1/5,05/2630 Stenhalt 700 kg/m3 56% Gram 2009

Kornformens betydelse och konsistensens betydelse Konsistens S2 tenhalt 650 kg/m 3 66 % Konsistens - SKB tenhalt 500 kg/m 3 96 % Gram 2009

Kornformens och konsistensens betydelse för cementbehovet Mindre bra kornforn lägre stenhalt Lösare konsistens lägre stenhalt Lägre stenhalt ökat cement- och vattenbehov! Gram 2009

Välj således sten med så lågt flisighetsindex som möjligt Flisighetstal < 5 Bra 5-10 Acceptabelt? 10-20 Besvärligt > 20-30 Olämpligt till lösa betonger? Men ballast < 4 mm? Gram 2009

Ballastkorn < 4 mm? Även här är kornformen viktig!! Här finns ingen standard för kornform Bildanalys omständigt. Gram 2009

0-4 mm kan delas in i tre områden < 0,125 mm >1,0 mm Upp till 30% Upp till 50 % Gram 2009 Filler

Fin ballast Fraktion > 1,0 mm Bestämning av flisighetstal Lars Stenlid, Skanska Gram 2009

Ej normerat men nedskalning från SS-EN 933-3 Flisighetsindex fraktioner < 4 mm Fraktion Vikt (g) Spalt, mm Vikt passerar 3,15/4 60 2 8,2 14 1,6/2 40 1 4,8 12 1/1,25 20 0,63 1,2 6 Flisighetstal Gram 2009 Lars Stenlid, Skanska

Fin ballast Flödestid Packning CamFlow Fraktion 0-4 mm Torra fraktioner 0,063-2 mm 1,6-2 mm Bruk eller mikrobruk Gram 2009

Flödestiden ger mått på både kornform och ytråhet Flödestid för 125 g: Fraktion Natur Kross Kross 4 5 3,15/4 x x x 2-3,15 x x x 1,6/2 5,71 6,09 7,10 1,25-1,6 4,78 5,39 6,07 1/1,25 4,15 4,81 5,36 Ju kortare flödestid, desto bättre reologi Gram 2009

Lös packning samma sak Lös packning Fraktion Natur Kross Kross 4 5 3,15/4 50,6 2-3,15 49,9 50,4 47,6 1,6/2 48,9 48,9 44,8 1,25-1,6 49,4 48,1 43,8 1/1,25 49,6 47,2 43,2 Ju högre värde, desto bättre reologi Gram 2009

Fin ballast Fraktionen mellan 0,125 och 1 mm < 0,125 mm >1,0 mm Fraktionen eller delar därav kan också studeras med hjälp av lös packning och flödestid eller CamFlow/utflyt med kon Upp till 50 % Upp till 30% Fill Gram 2009

Fin ballast Fraktioner < 0,125 mm - Fillerfraktionen CamFlow utflyt med kon < 0,125 mm >1,0 mm Upp till 30% Upp till 50 % Gram 2009 Fill

Fin ballast Filler < 0,125 mm Blanda cement och vatten med vct=0,4 fyll kon mät diametern Byt ut 50% av cementet mot fillern, jämför. 100 % Cement 50 % Stenmjölsfiller 50 % Kalkfiller Gram 2009

Sammanfattning Kornformen har stor inverkan på betongens reologi Detta gäller i alla fraktioner Ju mindre kornen är desto svårare att bestämma kornformen Flisighetstalet är en enkel metod för fraktioner ner till 1 mm Flödestid och lös packning ger mått på både kornform och yta Flödestid och lös packning underlättar jämförelsen mellan olika grus Bruks- och mikrobruksförsök med Hägermankon underlättar också jämförelsen mellan olika fin ballast. 1-4 mm 0,125-1 mm < 0,125 mm Gram 2009