STATENS M FÖRTECKN I 96. RON N EAN MELLAN RINGSJÖN OCH UTLOPPET I HAVET Kartblad 183/1936 Läge. Geografiska och geologiska förhållanden. $SAA<W\«5f Talen. -vicl iz&ze^bör^iisstaiutizenria, = nor^nxil- årstt^d.crfcö-rd' Ts Nederbördsatatioxi, «IB VattenmäxLg*dBstatioTL 20 I 30 rva-tvjgsym. Den del av Rönneån, som här behandlas, omfattar sträckan mellan Ringsjön och mynningen i liavet och har en längd av 86.8 km. Det tillhörande kartbladet har benämnts 96.1 Klippan. Området återfinnes på de topografiska kartbladen 5 Lund, 9 Finja öch 8 Ängelholm samt på de ekonomiska kartbladen Bosjökloster, Hör, Billinge och Röstånga i Malmöhus län samt Röstånga, N. Rörum, Herrevadskloster, Klippan, ö. Jljungby, Åstorp, Starby och Ängelholm i Kristianstad län, samtliga i skala 1: 20 000. I administrativt avseende tillhör området Stehag, Billinge o. Hallaröd socknar av Onsjö härad, Munkarp socken av Frosta härad i Malmöhus län, Färingtofta, Riseberga, Vedby, Gråmanstorp, ö. Ljungby, Källna, össjö och Munka-Ljungby i N. Åsbo härad, V. Sönnarslöv, Kvidinge, Starby, och Höja socknar i S. Åsbo härad, Rebbelberga och Barkåkra socken,i Bjäre härad samt Ängelholm stad i Kristianstad län. Vattenrättsligt hör området till Söderbygdens vattendomstol. Rönneån kommer från Ringsjön, som näst efter Ivösjön är Skånes största sjö, och som utgör ett uppsamlingsbäcken för en mängd småvattendrag, huvudsakligen från Linderödsåsens sydsluttning. Efter utloppet ur Ringsjön framgår ån till en början i den breda sänkan mellan Söderåsen i söder och de låga höjder i norr, som utgöra det småländska höglandets sydligaste utlöpare, samt därefter över Ängelholmsslätten. Yattendelaren går över Linderödsåsen, Söderåsen och Hallandsåsen. Flodområdets högsta delar ligga på dessa åsar vid områdets gräns och stiga intill 200 Områdets centrala del;ar ligga betydligt lägre. Sålunda ligger Ringsjön 54, Rönneån ovanför fallsträckan vid Klippan 28 m och nedanför fallsträckan 2 Området har en berggrund av mycket växlande sammansättning. Hela nordöstra delen ungefär till Rönneån samt Söderåsen och dess sluttning uppbyggas av urberg, men för övrigt utgöres berggrunden av yngre bildningar tillhörande kambrium-, silur- och rät-liasformationerna. Gnejsen består i allmänhet av den inom västra Sverige vanligast förekommande röda gnejsen, pa grund av förekomsten av små korn av järnmalm kallad järngnejs. Gnejsen ingår som liuvudbeståndsdél i Skånes åsar, som fått sin topografiskt markerade form därigenom att områdena bredvid sjunkit efter i terrängen oftaväl markerade förkastndngslinjer. Inom sänkningsområdena ha de yngre mera lättdenuderade bergarterna blivit bevarade. De kambrisk-siluriska bergarterna förekomma sydväst om en linje Röstånga -Ringsjöns utlopp ö. Sallerup och utgöras av sandstenar, skiffrar av olika slag samt kalksten, varibland en grå märgelskiffer har den största utbredningen. Inom områdets nedre del består berggrunden av rätliasformationen. Denna utgör en strandbildning som uppkom, när havet steg in över ett område, vars strandzon var täckt av skog. Av skogarnas träd, som inbäddats i lera och sand, har blivit Skånes stenkolsförande formation, inom vilken lager av stenkol med en mäktighet av ett par dm till inemot en meter omväxla med sandsten och leror. Eruptiva bergarter, diabaser, genomsätta i gångar och mindre massiv såväl urberget som de kambro-siluriska bergarterna. Från tertiärtiden härstamma de runda kullar av den vulkaniska bergarten basalt, som äro så vanliga norr om Ringsjön. De oftast skogbevuxna kullarna utgöra ett synnerligen karakteristiskt drag inom de odlade slättområdena. Berggrunden täckes nästan överallt av de lösa jordslagen, av vilka moränen har den ojämförligt största utbredningen. Den är bildad av inlandsisen och består i stort sett av den underliggande berggrundens sönderfallsprodukter. Moränen utbreder sig vanligen såsom ett mer eller mindre jämnt täcke över underliggande berggrund men förekommer ofta uppkastad i kullar och ryggar. Den mera grusiga moränen är vanligast i övre nordöstra delarna av området, den mera leriga i övriga delar. På grund av den stora förekomsten av kalk i Skånes berggrund är moränen även i stort sett mycket kalkhaltig. Understundom är moränen blockrik och när dessutom det finare materialet ursköljts blir den mycket näringsfattig. Inom sådana områden ligga Skånes fäladsmarker. Rullstensgrus är vanligt inom området norr om Rönneån men förekommer ganska sparsamt söder om vattendraget. Det uppträder i mer eller mindre sammanhängande bandformade fält, som hava en tydlig orientering i nordost sydvästlig riktning, mera sällan i tydligt markerade åsar. De viktigaste av områdets rullstensstråk äro Munkarpsåsen, vilken uppträder vid Rönneån i trakten av Hasslebro, Färingtoftaåsen, som skär ån vid Forestad samt Torupsåsen, som upträder norr om ån vid Riseberga i stora fält. När området vid istidens slut blev fritt från is, lågo stora partier av dess nedre del under havets nivå. En bred havsvik sträckte sig härifrån i sydostlig riktning fram till ungefär trakten av Färingtofta. I detta senglaciala hav avsattes sand och leror i stor utsträckning. Sanden, som är en strandbildning, har störst utbredning mellan Färingtofta och Sönnarslöv, leran däremot inom nedre delen av området framförallt på den lågt liggande Ängelholmsslätten. Svämsand och svämlera, bildade efter istidens slut i floddalarna genom vattnets avlagrande verksamhet, åtfölja i allmänhet vattendragen. Rönneån slingrar sig ofta fram över ett lågt liggande flodplan uppbyggt av dessa bildningar, som översvämmas vid högvatten. Utmed nedre delen av floden upptaga svämbildningarna betydande arealer och omkring mynningen sträcker sig ett stort område av svämsand. Myrar och mossmarker förekomma i ganska stor utsträckning inom urbergsterrängen i nordost. Det största mossområdet är emellertid Rönneholms- och Agerödsmosse, som sträcker sig från Ringsjön åt nordväst och genomrinnes av Rönneån. Urbergsterrängen, således i stort sett de. nordöstra delarna av området sami: Söderåsen, är till betydande del täckt av skogar. Åkerarealen är inom dessa områden liten och folktätheten även jämförelsevis liten. För övrigt är området väl odlat och tätt bebyggt. Nederbörden inom Rönneåns område håller sig mellan c:a 650 och 850 mm i genomsnitt per år. Den största nederbörden faller inom flodområdets nordöstra del, som tillhör en utlöpare av det nederbördsrika område som sträcker sig över sydvästra delen, av det småländska höglandet. Den ungefärliga nederbördsfördelningen framgår av kartskissen före texten och tabellen, där medeltalen för stationerna inom eller i närheten av flodområdet sammanställts. De anförda värdena hänföra sig till tiden 1925 35. För de stationer, där observationer saknas för hela tiden, har en omräkning till den nämnda perioden företagits med hjälp av en närbelägen station med fullständig serie. Stationernas läge framgår av kartskissen. Av alla stationerna har Yxenhult den största genomsnittliga nederbörden med 861 mm och Trollenäs den minsta med 654 mm. Diagrammet åskådliggör nederbördens fördelning under året. Det visar att sommaren och hösten äro de nederbördsrikaste och vintern den nederbördsfattigaste av årstiderna. I medeltal för alla stationerna har sålunda oktober den största nederbörden med 99 mm och mars den minsta med 31 mm, I den beräknade perioden är 1927 ett utpräglat våtår och 1933 ett utpräglat torrår. Nederbörd i nunl925-35 i medeltal för stationer na. i tabellen. i I g I nr ig I y I izr mim I g x- a: lar Nederbörd.
2 Bifloder och sjöar. Beteckning Vattenstånd. Stationsuamn Medelnederbörd i mm 1925^-1985. Höjd ö. h. m =-! P a. rbe 1 F 1129. Älmhult... Hb 200 60 51 36 49 52 76 98 90 86 111 73 53 835 1258. Sjöholmen...»i 55 51 47 27 42 44 61 81 73 70 93 54 40 683 353. Trollenäs... Ts 55 46 39 27 39 46 63 82 68 68 91 48 37 654 356. Knutstorp... Kp 96 60 49 33 42 48 76 98 82 83 106 61 47 785 358. Kolleberga... Ko 50 65 55 28 42 50 74 96 80 83 102 59 50 784 1257. Klippan Kn 21 62 48 32 46 49 75 91 82 77 98 53 47 760 330. Hörlinge... Hö 55 52 40 26 46 54 79 92 85 75 98 56 48 751 619. Yxenhult... Y 110 69 49 38 51 53 89 103 99 78 114 69 49 861 1859. Hasslarp... 10 50 39 31 53 46 50 89 S9 82 83 49 40 701 1860. Ängelholm... 10 49 40 31 51 42 58 70 93 84 84 46 36 684 364. Båstad Bd 9 73 50 32 45 50 71 114 104 82 104 63 50 838 g p 2 l i 1 rp A Medeltal Gl 58 46 31 46 49 70 92 86 79 99 57 45 758 Rönneån har vid utloppet av Ringsjön ett nederbördsområde av 398 km 2 och vid mynningen i Skälderviken 1,878 km 2. På denna sträcka mottager ån följande tillflöden av någon betydenhet. Rögnarödsån från h vid km 68.7....... 84 km 2 Färingtoftaån» h >» 64.2....... 66» Forestadsån» v» Ï 63.7....... 51» Sorrödsån» h» 52.0....... 90» Skäraån > v > > 47.4....,... 46 s> Frumöllaån» v s n 37.0....... 5 0» Bälganeån» h»» 34.7....,... 2 3 5 i Pinnån eller Möllaån» h» > 20.o...,.... 2 0 9» Kvarnån i h»» 1.6....... 2 7 1» 8 «2. a 1 i l u J > o tre. t 1 pe S o w «O < 1 102» Av ökningen mellan Ringsjön och mynningen, 1,480 km 2, komma alltså på dessa tillflöden 1,102 km 2 eller 7<5 % av den totala. Området är sjöfattigt. Sjöarealen är vid utloppet av Ringsjön 41 km 2 eller 10 % av flodområdet, vid Forsmöllan 48 km 2 eller 5 % och vid mynningen 60 km 2 eller 3 % av området. Den enda sjön av någon betydenhet är Ringsjön, som har en areal av 41 km 2. Vattenstandsobservationer inom den här behandlade delen av Rönneån föreligga i Ringsjön vid Sjöholmen (från 2S> / 0 1902), Skärliolma (från */ 1931), övre Forsmöllan ( 7 / ri 1910 31 / 12 1922), Nedre Forsmöllan 1 C'/ 5 1910 31 / 1. ) 1922), Nedre Forsmöllan 2 (från 1 / s 1919), Nedre Klippan (* 1890 31 j~., 1907) och Tranarp (Vi 1909-8 / s 1919). Observationerna vid Sjöholmen, Skärholma, Nedre Forsmöllan 2 och Tranarp hava bearbetats och karakteristiska vattenstånd sammanställts i nedanstående tabell. Station och period Karakteristiska vattenstånd. Högsta högvattenyta Normal högvattenyta Normal medelvattenyta medelvattenyta Normal lågvattenyta 1. ce D ï> >t lågvattenyta endast använts uppgifterna för Forsmöllan 2. På grund av att observationerna för år 1927 äro ofullständiga har detta år uteslutits vid beräkningen. De i tabellen å sid. 3 för varje avsnitt av floden angivna vattenmängderna hava erhållits genom extrapolering med hänsyn tagen till att vattenmängden på grund av den stora nederbörden inom de norra tillflödenas områden relativt taget ökar och att den naturliga magasineringen på grund av den obetydliga sjöarealen nedom Ringsjön minskar längre ned i vattendraget. De beräknade månadsmedeltalen och karkteristiska vattenmängderna vid Forsmöllan 2 för tiden 1925, 26, 1928 35 äro sammanställda i nedanstående tabeller. Nederbördsområde, medelvattenmängd och medelavrinning för månad och år vid Nedre Forsmöllan 2 1925 26, 28 35. Nederbördsområde 943 kvkm jan. febr. mars april maj juni juli ang. sept. okt. nov. dec. år Kbm per sek 15.7 14.2 10.7 9.1 5.2 5.4 5.3 4.8 6.6 11.1 15.0 14.8 9.8 Liter per sek. o. kvkm. 16.6 15.1 11.3 9.7 5.5 5.7 5.6 5.1 7.0 11.8 15.9 15.7 10.4 Karakteristiska vattenmängder och motsvarande avrinning vid Nedre Forsmöllan 2 1925 26, 28 85. kl )m /sek. Vs. km s Högsta högvattenmängd 107 113 Normal» 58 62 > medelvattenmängd 9.8 10.4 > 6.8 7.2 Normal lågvattenmängd 1.8 1.9 > 0.16 0.17 Vattenmängd med 50 % varaktighet 7.6 8.0 6-månadersvattenmängd 3.4 3.6 Vattenmängd med 75 % varaktighet 3.8 4.0 9-månadersvattenmängd 1.6 1.7 Vattenmängd med 95 % varaktighet (medeltal)... 1.5 1.6 vattenmängd med 95 % varaktighet (årsvärde). 0.85 0.9 Åvrinningsvaraktighet i dagar per år vid N. Forsmöllan 2, 1925, 26, 28 35. Avrinning i 1/s. km 2 1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 8.0 10.0 15.0 20.0 25.0 50.0 100.0 360 341 318 273 246 225 202 184 142 76 41 26 2 0 Avrinning i medeltal per "månad vid. NForsmMLan 2 A 1925-26,28-35 1930 193 z f Sjöholmen (Ringsjön) 1909 35 54.74 54.41 53.89 53.63 53.53 53.31 1925-35 54.60 54.35 53.88 53.68 53.55 53.31 Skärholma 1932 35 31.77 31.66 31.17 31.12 30.94 30.89 Nedre Porsmöllan 2 1925 35 23.15 22.90 22.12 22.01 21.80 21.59 Tranarp 1913 18 3.80 3.S1 1.62 9 0.71 0.60 Det högsta vattenståndet under tiden 1925 35 inträffade i november 1927 under en utpräglad regnperiod, det lägsta i oktober 1933 och 1934 under en utpräglad torrtid. För hela observationstiden 1909 1935 i Ringsjön var det högsta vattenståndet 54.74, vilket förekom i maj 1920. Skillnaden mellan lägsta och högsta vattenstånd är i Ringsjön 143 cm, nedom Forsmöllan 156 cm och vid Tranarp 320 cm. Vattenståndet i Ringsjön är beroende' av en damm vid sjöutloppet, nedom Forsmöllan av tappning från kraftverket och vid Tranarp av vattenståndet i havet. cm i I I V&.ttei\stéaid i Tlömvean vid Nedre Forsmöllan 1930 193>t I Y I ini ime JK. I 21 31-10- h./s.wh Avrinningens varaktighet i l \ vid. N.farsmöIlaTL 2 1925-26,28-35 1930 ; ;20' t 193V -20-15V Vattenmängder. ir i jg W I "VTTT X I 31 I 3sn Vattenståndets årliga variation åskådliggöres av diagrammet, som framställer vattenståndet vid Nedre Forsmöllan 2 under ett par karakteristiska år. Högsta vattenstånd brukar förekomma under vintern och det lägsta under sommaren. Vattenmängdsmätningar hava utförts i Rönneån vid Skärholma, Forsmöllan och Tranarp. Vid Forsmöllan har uppgjorts avbördningskurvor hänförda till vattenståndet vid Forsmöllan 1 och Forsmöllan 2, varefter dagliga vattenmängder, månadsmedeltal oeh karakteristiska vattenmängder uträknats för tiden 1911 21 vid den förstnämnda och för tiden 1925 35 vid den sistnämnda platsen. Då vattenmängderna vid Forsmöllan 1 äro osäkra har här d a g a t * 100 200 500 Vattenmängdens variation följer vattenståndets. Vattenmängden har sålunda en mycket utpräglad årlig period med maximum på vintern oeh minimum på sommaren. I medeltal för den beräknade perioden är vattenmängden i månadsmedeltal störst i januari och minst i augusti. De i tabellen å sid. 3 för varje avsnitt av vattendraget angivna turbinef- Disponibel fekterna hava beraknats ur de avrinnande vattenmängderna under antagande vattenkraft. av en verkningsgrad av 75 %. Då det endast i undantagsfall varit möjligt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräkningen utgått från medelvatten-
3 ytan, som vid avvägningen i regel blivit säkert bestämd. Till fallförlusterna i älven eller i erforderliga kanaler har ingen annan hänsyn tagits, än som kan ligga i den antagna verkningsgraden, och ej heller har hänsyn tagits därtill, att vissa sträckor näppeligen kunna tillgodogöras. Då uppgifterna angående forsarnas benämning ofta äro ofullständiga, kunna i tabellen och å kartorna mindre fel i detta avseende förekomma. Följande effektbelopp hava erhållits för hela den här behandlade flodsträckan: Vid normal medelvattenmängd 4 560 turbinhk.» lägsta» 3180»» 50 % vattenmängd 3570»» lägsta 6-månadersvattenmängd 1 600»» 75 % vattenmängd 1 770»» lägsta 9-månadersvattenmängd 740 ;>» ; 95 % vattenmängd i medeltal 1200»» lägsta 95 % vattenmängd 410» I Rönneån finnas följande kraftverk av någon betydenhet. Tillgodo- Bönnemölla kvarn och kraftstation. Tillgodogjord fallhöjd 1.5 m. Instai- gjord lation 50 hk, varav 38 hk för direkt drift av kvarn. Ägare Stockamöllans AB. va ttenkraft. Stocleamöllan snickerifabrik och kraftstation. Tillgodogjord fallhöjd 2.1m. Installation 90 hk, varav 65 hk för direkt drift av snickerifabrik. Ägare Stockamöllans AB. Billing emolla kvarn. Djupadal kvarn och såg. Forsrnöllan, kraftstation. Tillgodogjord fallhöjd 5 m. Installation 570 hk. Ägare AB. Klippans Finpappersbruk. Klippan, kraftstation. Tillgodogjord fallhöjd 8 m. Installation 875 hk. Ägare AB. Klippans Finpappersbruk. Allmän farled förekommer icke i Rönneån. Allmän flottled förekommer icke i Rönneån. Kungsådra förekommer icke i Rönneån. Farled. Flottled. Kungsådra. Tabell över fallhöjder, y alten mängder, disponibel och utbyggd vattenkraft m. m. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de dagliga vattenstånden under ett är. Normal låg-(medel-, hög-)vattenyta = medeltalet av de årliga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. (högsta) låg-(medel-, hög-)vattenyta hänför sig till den betraktade Analoga betydelser tilläggas de olika vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktighet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskridits under 274 (183) Förklaringar. _ r. Vattenmängd med 75 (50, 95) % varaktighet under en period = den vattenmängd, som överskridits under 75 (50,95) % av Effekt vid olika vattenmängd = det antal turbinhästkrafter, som vid en verkningsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöjden vid medelvattenstånd. Effekt med 75 (50, 95) % varaktighet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. Fallsträckans benämning. km kvkm Avstånd från mynningen Nederbördsområde Medelvattenyta Fallhöjd m Vattenmängd i kbm per sek. Turbineffekt i hk 7] = 75 % instai- lerad T XI Vattenmängd med Medel- Hög Effekt med varaktighet av vatten vatten varaktighet av Medel vatten- turbin- 95 % 75 % 50 fi mängd. mängd. Cll effekt 95 % 75 % 50 % årsvärde Medeltal Hela Hela. Normal. Normal. Högsta. årsvärde Hela perioden Hela Hela. Normal. hk Ringsjön Bromölla Rönnemölla Stockamöllan Billingemölla Djupedalsmölla, Forsrnöllan Klippan 86.8 398 53.9 80.7 53.7 80.7 52.1 80.3 52.1 80.3 50.8 80. o 50.8 80.0 48.8 76.3 48.4 76.3 47.0 74.0 46.1 73.7 45.4 68.8 528 44.2 68.7 612 42.3 62.7 741 40.3 62.0 38.1 55.8 36.7 54.9 35.7 53.3 35.4 53.1 787 34.8 50.8 32.9 49.4 31.5 47.5 885 31.2 47.2 30.2 46.7 29.7 46.2 28.8 45.9 28.5 44.0 943 27.7 44.0 22.1 43.0 20.3 41.7 20.3 41.5 11.3 40.6 8.5 39.2 5.0 37.7 3.6 35.8 1010 3.5 35.5 2.5 34.7 1246 2.4 20.4 1517 0.7 0.2 1.6 O.O 1.3 O.O 2.0 0.4 0.9 0.7 1.2 1.9 2.0 2.2 1.0 0.3 0.6 1.9 0.3 1.0 0.5 0.9 0.3 0.8 5.6 1.8 0.0 9.0 2.8 3.5 0.1 1.0 0.1 1.7 0.7 1.6 1877 o.o 0.0 0.0 1878 o.o 0.4 1.1 0.7 1.6 1.5 3.2 2.9 4.0 1 2 1 3 3 6 6 8 > 1.2 > 1.8 1.7 3.6 3.2 4.5 6 19 11 29 27 58 51 72 > > > > > )» > 0 0 0 0 0 0 0 0 > > } > > > > 5 16 9 23 22 47 42 58 50 > > > > > > > > 0 0 0 0 0 0 0 0»» > > > > > > 8 24 14 36 34 72 64 90 90 ) > > > > > > > 2 5 3 7 7 14 13 18 > 1.3 0.8 2.0 1.8 4.0 3.5 5.0 6 18 11 28 25 56 49 70. > > > } i > 4 12 7 18 16 36 32 45 > > > > > > > 3 9 6 14 13 28 24 35 > >» >» > > 5 16 10 24 22 48 42 60 0.5 0.9 2.1 1.9 4.3 3.8 5.5 10 27 17 40 36 82 72 100 0.6 1.6 1.1 2.4 2.2 4.9 4.4 6.5 12 32 22 48 44 98 88 130 0.7 2.0 1.3 3.0 2.7 6.0 5.3 7.5 15 44 29 66 59 130 120 160 > > > > > > ) > 10 28 18 42 38 84 74 100 2.1 3.1 2.8 6.3 5.7 8.0 7 21 14 31 28 63 57 80 > > > T> > >» 2 6 4 9 8 19 17 24 > ) >» > >» 4 13 8 19 17 38 34 48 >» >» >» > 13 40 27 59 53 120 110 350 0.8 2.4 1.5 3.5 3.2 7.0 6.3 9.0 11 34 21 49 45 98 88 130 > > > > > 2 7 4 10 10 21 19 27 i > > Ï >» 8 24 15 ' 35 32 70 63 90 0.9 2.6 1.6 3.8 3.4 7.6 6.8 9.8 58 107 4 13 8 19 17 38 34 49 > >» > >», > 8 23 14 34 31 68 61 88 > > > > > 3 8 5 11 10 23 20 29 > >» >»» i > 7 21 13 30 27 61 54 78 > >» >».»» > 50 150 90 210 190 430 380 550 570 > i > >» >» > 16 47 29 68 61 140 120 180 > > > > > > > 0 0 0 0 0 0 0 0 >» >» > > > 81 230 140 340 310 680 610 880 875 >» > > > >» > 25 73 45 110 95 210 190 270 > > > > > > > > 32 91 56 130 120 270 240 340 > > > > > > > > 13 36 22 53 48 110 95 140 > s > > > > > > 1 3 2 4 3 8 7 10» > > 4.0 3.6 8.1 7.2 10 9 26 16 40 36 81 72 100 >»»» >» >» 1 3 2 4 4 8 7 10 l.i 3.2 1.9 4.8 4.5 10 9.0 13 19 54 32 82 76 170 150 220 3.8 2.4 5.8 5.5 12 11 17 10 27 17 41 38 84 77 120 1.7 4.7 2.8 7.2 6.8 15 13 21 1 0 0 0 0 0 0 0 0
Rönneån avvägdes är 1931. Avvägda flxpunkter och peglar. Förklaringar. Avvägningen är utförd 1 gång och ansluter sig till flera av kartverkets ekonomiska avdelnings flxpunkter. A järndubb (Statens nieteorologisk-liydrografiska anstalt) eller koppardubb i kors (Rikets allmänna kartverk, nyare fix), + kors (i allmänhet privat ägare). v = vänster strand h = höger strand. st. = sten, bg. = berg. ' Km fr. mynningen B e s k r i v Höjd över havet Km fr. mynningen B e s k r i i Karta! R 5 I Lund! 86.8 v 81.3 80.0 76.3 v 74.4 v 71.0 v 68.8 66.5 v 62.6 v 62.1 v Karta R 9 Fin ja 58.1 h 55.1 h 55.1 h 53.3 h 50.7 h A 1824 st. Sjöholmen, i järnvägsbrons vänstra landfäste, nedströmshörnet, c:a 2 ni från pegeln. l'egei 5)6 190 Sjöholmen. 0-pkt. I6 /e 1931 A 5 463 st. Hasslebro, i landsvägsbron över Rönneån, c:a 1 km nedom Röuneholm, brons nedströmskant, 3.5 m ^ västra bropelaren. A 5 462 st. Stockamöllan, till höger om turbinintaget, 3 m nedströms om luckorna i dammen, bredvid en grupp almar alldeles nedom trappa med två steg. A 5 464 st. JBillingemölla, 120 steg utmed vägen från bron räknat och c:a 20 steg nedströms. A 5 465 bg. Hultseröd, e:a 1 km nedom Billabäckens mynning mitt för liten ström i mot ån sluttande berghäll, 25 steg från ån, 9 steg uppströms om hällans nedströmsspets och 2 steg nedströms mindre ek, nederst på hällan. A 5 466 st. ILultarp, vid ncdströmskanten av bokdnnge, ån utanför igenvuxen mod stora vassar och iris, c:a 20 steg från ån. A 5 467 st. Djupadal, å bron över Rönueåu vid Djupadal, å mellersta brokaret uppströms ån, t. v. å kantsten ett par m från räcket. A 5 468 st. Anderstorp, mitt för nedre delen av Anderstorps by och mitt emellan Djupadal och V. Forestads bro, på udde, glest bevuxen med ek och björk, 200 m uppströms fristående lund på andra stranden 15 steg nedströms och 10 steg från ån, i låg sten. A 5 469 st. Buggaröd a, c:a 300 m nedströms gamla nu utrivna möllan c:a 50 m nedströms stengärde utmed och på landsidan av stängsel utmed ån, i mycket stor sten, som ligger i åkanten. A 5 470 bg. Buggaröd b, Ö om Ruggaröd vid forsnacken, i berghällan som sluttar mot ån, på nedre delen av hällan. i A 5 471 st. Riseberga kyrka, i trappsten på östra gaveln till kyrkan I A 5 472 st. Spången a, i landsvägsbron vid Spången, i överkanten, 3 dm från 10:de stenräckepelaren åt ån till. A 5 473 st. Spången b, c:a 300 m från landsvägsbron efter vägen åt Sorröd, 34 m Ö om vägen och 4 m S om gränsen mellan Lundbergs och Holms ägor. A 5 474 st. Ljungbyhed, i bron över ån vid Ljungbyhed, nedströms på högra landfästet, 1 m N om järnkonstruktionen, i vägens plan. A 5 475 st. Lilla Herrevadskloster, väster om gården, 135 m väster om järnvägsövergångens mitt, 6.5 m S cm allmänna vägens södra kant. 55.6 i 52.77 58.19 50.84 49.51 47.14 45.15 45.23 43.38 40.54 39.43 46.14 40.00 48.43 38.12 37.35 45.1 h 44.0 li 44.0 41.7 40.5 v 37.8 v 34.7 v Karta. R 8 Ängelholm 27.9 v 26.2 v 26.2 v 26.2 26.2 h 20.4 v A 5 476 st. Skärholma a, mitt för gården Skärholma, som ligger mitt emot Skäraåns mynning, c:a 30 m ovanför forsen och 5 m från stranden. A 5 477 st. Skärholma b, 25 m nedströms fix a och 3 m uppströms sten vid badstället, i strandkanten, i mindre sten, som ligger under vatten utom vid mycket låga vattenstånd. A 5 478 st. Skärholma c, i nedre delen av stenen, som ligger i strandkanten vid badstället. Pegel 96 395 Skärholma. 0-pkt. 2 % 193# A 5 479 st. Övad, där gamla landsvägen skär bäcken c:a 1 km S om Övad, 50 m NO brons mitt, 10.6 m SO vägens Ö kant. Gamla landsvägsbron ligge; c:a 100 m nedströms den nya efter bäcken räknat. Pegel 96 398 Övre Forsmöllan. 0-pkt. 21 /o 1931. Slutat + 2 299. Övre Forsmöllan a, kors i betongdammen + 2 300 st. Övre Forsmöllan b, i sten vid kanalens slut Pegel 96 399 Nedre Forsmöllan 1. 0-pkt. 21 /<s 1931. Slutat. A 3 306 st. Nedre Forsmöllan c, järnstång utanför udden mellan avavloppet från kraftverket och den lilla bäcken c:a 50 cm från strandlinjen =- 0-pkt. för pegel 96 100S Nedre Forsmöllan 2. + 6 076 st. Nedre Forsmöllan d, 36 m uppströms pegel 11 m från ån A 5 480 st. Klippan övre, horisontalt inslagen i vänstra bropelaren till bron över Rönneån vid pappersbruket, pelarens landsida och strax uppströms bron. A 5481 st. Klippan nedre, i landfästet till bron över Rönneån c:al km nedom pappersbruket, uppströms i första kantstenen utanför rörledstången. A 5 482 st. Eljahus, N om Eljahus vid fiske i liten ström nedströms fisket, på nedre delen av mycket stor rund sten i strandkanten. A 5483 st. Amalienlund, vid järnvägsbron över Rönneån S om Amalienlund, 2 m nedströms järnvägsbrons landfäste, i sten i markens plan c:a 1 m ovanför v. y. A 5 484 st. Sylstorp, vid järnvägsbron Ö om Sylstorp, i uppströmslandfästet, övre pallen, i stenen närmast ån. A 1013 st. Tranarp a, i vänstra landfästet uppströms, lägre plan. A 1012 st. Tranarp b, i vänstra landfästet nedströms, lägre plan. A 76 st. Tranarp c, i NY hörnet av den större västra pelaren. A 5 485 st. Tranarp d, i Tranarps landsvägsbro, på uppströmssidan av brons K landfäste, något under vägens plan. Pegel 96-192 Tranarp. 0-pkt. s /o 1918. Slutat A 5 634 st. Ugglarp, c:a 2 km NV Starby kyrka, där liten väg tar av från landsvägen Starby Höja, i låg grundsten i SO hörnet av boningshus, som ligger i NO vägvinkeln. Stockholm 1936. KsL Boktr. P. A. Norstedt & S8ner 362547
Höjd över liavet i meter C (ri (D c c c <d 2 Q_CC Iwarrtam, Q-CD -ö - o CD <(_ O) T3 "g > jö m r *y\ I pi W rd y è «I t» p â <Ç U ^ cri av vv ^" Ilv <0»v T^T«\(r\\ isederbörds ornr ade i Isvkm. Vattenmängd il kbm per sek Tycmornp ^ S vt*/ f tv W Is IQ ^ v^3, <<>P f V. ^ N ri '& ^ ^ ^ < &\ *^> c^r > s%a : < 1 fe V%i» b-.fl -TT- V.: > "O fh o-, ^ jö> SoAjQccaeccrt x\njm\6\laccw 3n%. Yov smo\x < okaraar TeqeV S vlqp\"\o\tv\ a oovrödscm. T? * >0 V 3% - 4»>\ i io/'efstaa ìjvortìycke lorestaas Täråujfaofft exa acca^ ^ * NHX N N Ttögwccro a8år\_ * é ts^eb ä m O >00 ^a, 1 I 5 ^ j ic :Ë. c JS m 'SS. g ft W O o > JiS c^,v= ^ S S ^ &'Ï5 o ^ (Ç "D "O ho > Illing.2 5? 2 CO > ) fc^syl o q. ai ^ m I Si's 5 x^-o^-ao 2 ^Wèic Si> I I + + : + i i #<l ai Nederbördsområde i Ktkm_ 500 Vattenmängd regel S^c VvOuTVfîTY. kbm per sek Hold, över Vattenkraft turbi nhëusckr eifter