Plan för mål och ekonomi 2013 Helsingborgs stad
Hur är det i Helsingborg år 2035? Fem illustratörer med anknytning till Helsingborg fick uppdraget att illustrera var sitt visionsområde i visionen Helsingborg 2035. På framsidan ser du hur Kathleen Heslin-Carlson illustrerar visionen om den balanserade staden. K at h l e e n h e s l i n - c a r l s o n The first two words that came to my mind while creating an image for this project were clean and green. Everything we do today affects tomorrow. Nature provides us with vital life sustaining resources. We may use these resources but only with a healthy respect. Den balanserade staden Hos oss finns idéer, talanger och förebilder. Vi har den bästa skolan för varje barn och det bästa klimatet för entreprenörer. Här finns möjligheterna för de som vill skapa, bygga, förändra, uppleva och utvecklas. I Helsingborg finns samverkan mellan forskning, näringsliv, kultur och skola. Här finns ett kreativt centrum med universitetet som motor. Här sker utbyten och samarbeten som får spännande saker att hända. Här är vi delaktiga i stadens utveckling och här bestämmer vi över våra liv. Helsingborg är staden för människor som vill något. D e n b a l a n s e r a d e s ta d e n är ett av fem prioriterade områden som ingår i Helsingborgs vision för 2035. De övriga områdena i visionen är: Den pulserande staden Den gemensamma staden Den globala staden Den balanserade staden
Innehåll Stadsövergripande Läsanvisning 4 Treklöverns förord till budgetskrivelsen 5 Kommunstyrelsens budgetskrivning 6 Kommunfullmäktiges beslut 22 Vision Helsingborg 2035 25 Stadens styrkort 26 Nämnder och styrelser Barn- och utbildningsnämnden 28 Vård- och omsorgsnämnden 35 Utvecklingsnämnden 39 Stadsbyggnadsnämnden 43 Socialnämnden 49 Kulturnämnden 53 Idrotts- och fritidsnämnden 59 Räddningsnämnden 64 Miljönämnden 67 Överförmyndarnämnden 71 Valnämnden 73 Kommunstyrelsen inkl. stadsgemensamt 74 Styrelsen för kärnfastigheter 81 Stadsrevisionen 84 Ekonomiska sammanställningar Stadens ekonomiska målsättning 85 Helsingborgs stad, resultat- och balansräkning 86 Skattefinansierad verksamhet, resultat- och balansräkning 87 Avgiftsfinansierad verksamhet, resultat- och balansräkning 88 Flerårsplan för skattefinansierad verksamhet 2013-2015 89 Investeringsbudget samt plan 2014-2019 90 Kontakt Stadsledningsförvaltningen, Avdelningen för ekonomi och styrning Telefon 042-10 50 00 E-post helsingborg@helsingborg.se Webbplats helsingborg.se 3
Läsanvisningar Om Plan för mål och ekonomi 2013 I denna publikation presenteras Helsingborgs stads mål och ekonomi 2013 på en stadsövergripande nivå samt på nämnds- och styrelsenivå. Publikationen inleds med treklöverns förord följt av kommunstyrelsens budgetskrivning och en sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut (att-satser). Därefter kommer Helsingborgs vision 2035 och övergripande styrkort. Nästa kapitel omfattar en beskrivning per nämnd/styrelse innehållande nämndens vision, verksamhetsidé, styrkort (mål, mätetal och målvärden) och tjänstegarantier. Kapitlet omfattar även ekonomisk tilldelning samt kommunstyrelsens förslag och kommunfullmäktiges beslut för respektive nämnd/ styrelse. Efter denna redogörelse presenteras stadsövergripande ekonomiska sammanställningar i form av ekonomisk målsättning, resultaträkningar och balansräkningar, flerårsplan samt investeringsbudget och investeringsplan. Stadens styrmodell Balanserad styrning är stadens gemensamma styrmodell för mål- och resultatstyrning och innebär att alla nämnder/styrelser och dess verksamheter i Helsingborgs stad har fastställt egna mål som leder mot stadens övergripande vision och mål. Modellen innebär att prioriterade och mätbara mål formuleras inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, organisation och framtid. Varje perspektiv innehåller mål, mätetal och målvärden som sammanställs i ett styrkort. Perspektivet medborgare: Hur vi uppfyller medborgarnas förväntningar och behov Perspektivet ekonomi: Hur vi använder resurserna på bästa sätt utifrån uppdraget Perspektivet organisation: Hur vi utformar arbetssätt och processer för att på bästa sätt tillgodose medborgares behov utifrån uppdraget Perspektivet framtid: Hur vi utvecklar verksamheten långsiktigt för att möta de förändringar och förutsättningar som vi står inför Styrkort Styrkort är ett måldokument som visar vilka mål, mätetal och målvärden som prioriteras. Staden har tre nivåer av styrkort; stadens styrkort, nämndstyrkort och verksamhetsstyrkort. Stadens styrkort: De mål som finns i stadens övergripande styrkort är tvärsektoriella mål som alla nämnder och styrelser ska arbeta mot. Stadens verksamheter måste samverka och ibland involvera externa aktörer. Nämndstyrkort: Stadens nämnder/styrelser har ett övergripande styrkort per nämnd/styrelse. Nämndstyrkorten arbetas fram med utgångspunkt i stadens styrkort. Utifrån stadens styrkort, nämndstyrkortet och verksamhetens uppdrag skapas verksamhetsstyrkort. Mål Målformuleringarna i styrkortet pekar ut vad den politiska ledningen (stadens styrkort och nämndstyrkort) eller chefen (verksamhetsstyrkort) vill att verksamheten ska uppnå vid en viss tidpunkt. Målen utformas så det utifrån den samlade bilden är möjligt att bilda sig en uppfattning om vad som är det viktigaste för organisationen. Strategi Stadens styrkort och respektive nämndstyrkort ska innehålla en strategi för varje mål. En strategi är en beskrivning av hur nämnden/styrelsen har tänkt arbeta för att infria målet. Mätetal och målvärden För att närmare definiera vad som ska uppnås och för att kunna bedöma måluppfyllelsen, ska varje mål i styrkortet innehålla minst ett mätetal och ett målvärde. Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts. n visar vad som ska uppnås under perioden, det vill säga vad målsättningen är. Tjänstegaranti Tjänstegarantier utgör en deklaration av vilken servicegrad och kvalitetsnivå invånare kan förvänta sig inom vissa områden av stadens verksamhet. Tjänstegarantier ingår i nämndstyrkort och redovisas som ett mål inom perspektivet medborgare. 4
Treklöverns förord till budgetskrivelsen Treklövern presenterar en ansvarsfull budget med tydlig prioritering av barn och ungas uppväxtvillkor samtidigt som ansvar tas för att staden långsiktigt ska ha god ekonomi. Treklövern föreslår fortsatt resultatmål om två procent. Skatteprognosen i april 2012 var oväntat positiv, vilket ger utrymme för rejäla satsningar i stadens kärnverksamheter. Alla barn har rätt till en god start i livet. Treklövern vill under 2013 satsa särskilt på barn och ungas uppväxtvillkor. Skolan är den enskilt viktigaste samhällsfunktionen för att åstadkomma detta. Därför tillförs skolan medel för att öka måluppfyllelsen och arbeta mer aktivt på skolor som har svårt att nå målen. Satsningen på att premiera de bästa lärarna och skolledarna utökas 2013. Det finns fler verksamheter utöver skolan som arbetar för att skapa goda förutsättningar för Helsingborgs unga. Socialnämndens förebyggande arbete förstärks och utvecklingsnämnden ges resurser att fortsätta arbetet med att få fler unga i arbete eller utbildning. FINSAM-förbundet ges mer resurser som växlas upp av andra myndigheter och aktörer för att minska utanförskap. Även ungas idrottande och kulturupplevelser prioriteras. Idrotts- och fritidsnämnden tillförs medel för att kunna fortsätta med nolltaxa vid aktiviteter riktade till barn och unga i åldersgruppen 7-25 år. Det är ett effektivt sätt att hålla nere föreningarnas lokalkostnader och möjliggöra för fler unga att få nödvändig motion. Kulturnämnden ges resurser för att tillsammans med barn- och utbildningsnämnden erbjuda skolungdomar en kulturupplevelse under läsåret. Huvudtemat i årets budget är barn och unga, men det finns även utrymme till andra satsningar. Det populära seniorkortet i kollektivtrafiken behålls. Staden kopplar greppet om maten och matsvinnet. Genom ökad uppföljning och kontroll av matupphandlingar och matsvinn kan pengar sparas. Dessa medel kan sedan användas i verksamheterna för att öka kvaliteten på maten. I Helsingborg är maten i fokus, både på skolorna och i äldrevården. Klimatkompensationen vid flygresor höjs från fyra till tio procent av reskostnaden. Medlen betalas av förvaltningarna till en stadsgemensam klimatfond som sedan kan användas till klimatsmarta investeringar i Helsingborg. I årets budget tas även flera viktiga steg mot ett mer effektivt och serviceinriktat Helsingborg. Socialförvaltningen och utvecklingsnämndens förvaltning får i uppdrag att samordna ekonomi och administration. Uppdrag ges att utreda och ta fram förslag till beslut för ett kontaktcenter som möjliggör en väg in i Helsingborgs stads alla verksamheter. Även stadens lokalanvändning ska ses över med fokus på ökad lokaleffektivitet och samverkan över förvaltningsgränserna. Treklövern består av Moderaterna, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. Vi samarbetar för att utveckla Helsingborg till Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag. Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Maria Winberg Nordström (FP) Kommunalråd Lars Thunberg (KD) kommunalråd Christian Orsing (M) kommunalråd Anna Jähnke (M) kommunalråd 5
Kommunstyrelsens budgetskrivelse rörande budget 2013, plan för 2014-2019 jämte sammanhängande frågor 1. Ekonomiska förutsättningar och utgångspunkter 1.1. Inledning 1.1.1. Situationen i omvärlden och i Sverige Den finansiella oron och osäkerheten i Europa om hur länder med svaga statsfinanser såsom Italien, Spanien, Portugal, Grekland och Irland ska kunna hantera sin finansiella obalans kvarstår. Dessa omständigheter påverkar på många sätt Sverige genom att en fortsatt stor andel av exporten går till dessa länder, trots att andra exportmarknaders andelar ökar. De svenska offentliga finanserna är i god ordning, hushållens ekonomi stark och banksektorn tämligen stabil. Dessa omständigheter kommer väl till pass när ekonomin behöver nytt bränsle. Regeringen skruvar ner prognosen för tillväxten 2012 till blygsamma 0,7 procent vilket är i nivå med konjunkturinstitutets (KI) bedömning. Efterföljande år prognostiserar såväl KI som regeringen förbättrad BNP utveckling. Vidare görs bedömningen att arbetslösheten sjunker uttryckt i procent av arbetskraften och antalet sysselsatta ökar. KPI utvecklingen ligger stabilt under två procent till och med 2014 men ökar 2015. KI är genomgående mer försiktiga i sin bedömning av utvecklingen jämfört med regeringen men utesluter inte att regeringens siffror kan infrias. Prognos i 2012 års ekonomiska vårproposition jämfört med KI:s marsprognos 1.1.2. Förutsättningar för Helsingborgs stad Helsingborgs stads goda ekonomiska utgångsläge, skapat genom god ekonomisk hushållning samt att staden de senaste åren har attraherat rekordmånga nya invånare medför att staden med kraft kan vidareutveckla pågående satsningar. Kommunstyrelsen föreslår i budget 2013 och i flerårsplanen att resultatmålet på minst två procent av skatteintäkterna ligger fast. Ett kvitto på att Helsingborg har lyckats i sin målmedvetna och långsiktiga strävan att ha god ekonomi med stark balansräkning är att Standard & Poor s uppgraderat Helsingborg till det högsta kreditvärdighetsbetyget som kan uppnås i världen (AAA). Förutom att det är en bekräftelse på en god och välskött ekonomi förbättras möjligheterna till gynnsamma upplåningsvillkor. 1.2. Resultatutveckling 1.2.1. Resultatutveckling under 2000-talet Sedan 2002 har stadens resultat genomsnittligt legat på en god och stabil nivå. Stadens soliditet ligger fortsatt på en mycket hög nivå. Resultatet 2011 var negativt men innehöll två större engångsposter, senareläggning av södertunnel (139 mnkr) och teknisk justering av pensionsskuld, (199 mnkr). Utan dessa båda jämförelsestörande poster uppgick resultatet till + 250 mnkr. 1.2.2. Resultatprognos för år 2012 Nämnder och styrelsers prognoser indikerar att delar av ackumulerade resultatöverföringar från tidigare år kommer att ianspråktas. Barn- och utbildningsnämnden har framförallt omställningskostnader inom gymnasieskolan att beakta, socialnämnden har aviserat kostnadsökning inom barnoch ungdom medan utvecklingsnämndens budget för försörjningsstöd inte kommer att täcka prognostiserade utgifter. Sammantaget ryms detta inom befintlig budget. Stadens möjligheter att leva upp till den finansiella målsättningen, med ett resultat som minst uppgår till 2,0 procent av skattenettot på drygt 110 mnkr är härmed goda. 1.2.3. Ekonomiska förutsättningar år 2013-2015 Utvecklingen av skatteintäkterna under 2013, 2014 och 2015 enligt SKL:s prognos för Helsingborg visar en utveckling som marginellt överstiger den bedömda kostnadsutvecklingen. (Skattein- 6
täktsförändringen i tabellen är rensad för befolkningsförändringar.) Vidare har en enig skatteutjämningskommitté i början av maj 2011 presenterat sitt förslag till förändringar i utjämningssystemet. I händelse att detta fullt ut genomförs enligt framlagt förslag kommer Helsingborgs skattenettoeffekt sammantaget minska med cirka 45 mnkr årligen. Systemet planeras att införas successivt men för Helsingborgs stad är den totala effekten inte större än att hela effekten som uppstår får genomslag det år förändringen införs. Det förekommer olika uppfattningar om när ett förändrat kostnadsutjämningssystem kan komma att införas men 2015 är det år som stadens ekonomiavdelning bedömer är mest troligt. Det är således av stor vikt att nämnder och styrelser har fortsatt fokus på att arbeta med ständiga förbättringar så att ett effektivt resursutnyttjande uppnås. Detta för att staden fortsatt ska kunna erbjuda medborgarna tjänster med hög kvalitet till rätt kostnad och ha förmåga att finansiellt vara anpassade till ett förändrat utjämningssystem. 1.2.4. LSS-utjämningssystemet tar allt större andel av skatteintäkterna När det nationella systemet för utjämning av LSSkostnader infördes var Helsingborgs stads kostnad 17 mnkr i en Skånegemensam utjämningsfördelning. Sedan det nationella utjämningssystemet infördes 2004 har kostnadsutvecklingen varje år pekat brant uppåt och kostnaderna uppgår i nuläget till nära 200 mnkr. Viss kompensation kommer att ske när ytterligare 19 LSS-bostäder finns tillgängliga i staden. Stadens kostnader i LSS utjämningssystemet motsvarar cirka 87 öre på skatten. 1.2.5. Långsiktig ekonomisk målsättning Helsingborgs stads ekonomi ska vara god, vilket är något som kan beskrivas och mätas på många sätt. Nivån på målvärden och graden av måluppfyllelse ger en god bild av stadens ekonomiska ställning. Staden arbetar utifrån följande mål och mätetal: Stadens resultat ska årligen uppgå till minst 2 procent av stadens totala skatteintäkter. Stadens årliga investeringar ska över tiden täckas av motsvarande kassaflöde. Den goda soliditeten ska bibehållas. Nettokostnaden (externa intäkter minus total kostnad) i skattefinansierad verksamhet ska täckas av de samlade skatteintäkterna. För att fortsatt bevara stadens goda ekonomiska ställning med hög soliditet är det nödvändigt att årligen redovisa resultat som minst uppgår till 2 procent av skatteintäkterna, det vill säga minst 115 mnkr. Det som händer om resultatet blir lägre är att investeringarna i stadens ordinarie verksamheter måste finansieras med lån som i sin tur medför räntekostnader. Genom att minimera behovet av upplåning för de investeringar som genomförs undviker staden framtida räntekostnader. 1.2.6. Investeringsutrymme Investeringsutrymmet genereras i huvudsak av stadens resultat samt av avskrivningar och pensionsskuldökning för pensioner intjänade före 1998. Dessa båda kostnadsposter i resultaträkningen genererar inte något likvidflöde och uppgår till knappt 300 mnkr. Detta innebär att staden givet en resultatnivå på minst 2 procent av skatteintäkterna, långsiktigt har utrymme att årligen investera för 400 mnkr i anläggningstillgångar utan att behöva lånefinansiera dessa. 1.2.7. Finansiellt utrymme och förutsättningar för 2013 års budget SKL:s skatteprognos den 26 april uppvisade en skatteintäktsförbättring på 52 mnkr jämfört med prognosen från december, på vilken kommunstyrelsen grundade sitt inriktningsbeslut för budget 2013. Vidare kan den reservering kommunstyrelsen gjorde på 45 mnkr på grund av införandet av ett nytt kommunalt kostnadsutjämningssystem lösas upp då det inte införs detta år. Detta tillsammans med en något lägre pensionskostnad och ett förbättrat finansnetto ger staden ett utrymme för verksamhetsmässiga satsningar (se tabell nedan). 7
Finansiellt utrymme 2013 mnkr (ej beslutad av kommunfullmäktige 1 ) Skatteintäkter enligt prognos från SKL april 2012 5 778,8 Skatteintäktsökning i Helsingborg befolkning ökar mer än riket 16,3 LSS-utjämning ökad kostnad jfr SKLs prognos -5,0 Egen bedömning av skatteintäkter -10,0 Fastighetsavgift 199,0 Finansförvaltning 237,0 Upplupna intäkter (MEX) 40,0 Summa intäkter 6 256,1 Ianspråktagande över/underskott -40,0 Pensionsskuldförändring före 98 * 5,0 Pensionskostnads utöver uppräkning * -32,3 Summa kommunbidrag till nämnder/styrelser enl KS inrikt.beslut -5 928,8 Summa medel till förfogande 260,0 Förslag ökad tilldelning KS 2013-142,1 Resultat skattefinansierad verksamhet 117,9 Ekonomisk målsättning (2% av skattenettot) 115,6 Avvikelse mot ekonomisk målsättning 2,3 * Kommunstyrelsen (stadsgemensamt) tillförs kommunbidrag för stadens samlade pensionskostnader 1 Tabellen ovan är en del av kommunstyrelsens förslag. Ekonomiska sammanställningar beslutade av kommunfullmäktige återfinns på sidorna 85-99 (anmärkning från avdelningen för ekonomi och styrning, stadsledningsförvaltningen). 1.3. Budgetanvisningar och inlämnade nämndsförslag Kommunstyrelsen fattade den 8 februari 2012 ett inriktningsbeslut avseende 2013 års budgetförutsättningar. Kommunstyrelsen uppdrog åt nämnder och styrelser att utifrån de kända förutsättningarna budgetera sin verksamhet inför 2013 och återkomma med nämnds-/styrelsebehandlade budgetunderlag senast den 12 april 2012. Lagstiftningen ställer krav på att i budgeten ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning. Vidare ska utvärdering av verksamhetsmål ske i samband med ordinarie uppföljningstillfällen under året samt vid årsbokslut. Revisionen har härigenom ett mer omfattande ansvar att granska och säkerställa upprättande av stadens officiella delårsbokslut och följa måluppfyllelsen. Kommunfullmäktige uppdrog den 24 november 2004 åt nämnder och styrelser att arbeta med balanserad styrning och integrera verksamhetens mål och handlingsplaner i budgeten tillsammans med de för verksamheten framtagna styrkorten. Detta beslut bekräftades av kommunfullmäktige efter majoritetsskiftet i beslutet om justerad budget för 2007, samt inför mandatperioden 2011-2014. Styrkorten kommer under 2013 likt tidigare år att följas upp vid ordinarie ekonomiska uppföljningstillfällen vid tertial- och bokslutsrapportering, vilket sker sammanlagt tre gånger per år. 2. Vision, mission och verksamhetsidé Kommunfullmäktige fastställde den 14 december 2010 ett målprogram för stadens verksamheter. Den vision som står som utgångspunkt för målprogrammet och som utgör dess övergripande mål är att: 8
Helsingborg ska vara Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag. Vi vill utveckla Helsingborg till en spännande och framtidsinriktad stad som lockar en mångfald av olika människor som vill bo, leva, arbeta, studera, uppleva, investera eller starta företag i staden. Missionen för Helsingborgs stad är enligt följande: Helsingborgs stad har två huvudsakliga uppdrag. Det första är att leverera välfärd, service och tjänster av hög kvalitet till stadens invånare i livets olika skeden. Det andra är ett uppdrag att utveckla såväl stadens varumärke som att, i samarbete med andra aktörer, ta en ledande roll i att utveckla de geografiska platserna Helsingborg, Helsingborgsregionen och Öresundsregionen. I målprogrammet fastställdes även en verksamhetsidé för staden. Den lyder: Invånarna i Helsingborg ska erbjudas välfärd, service och tjänster av hög kvalitet i livets alla skeden. Nyckelord är egenmakt, valfrihet, mångfald, trygghet, värdighet och hållbar utveckling. Grunden för bra verksamhet för helsingborgarna är personalens kompetens och bemötande, kostnadseffektivitet samt framgångsrikt lokalt företagande. 3. Viktiga värden För att uppnå stadens vision, mission och uppfylla verksamhetsidén är det viktigt att ett antal värden är vägledande i stadens arbete. Här nedanför presenteras sex viktiga värden för staden. att välja är viktiga delar i säkrandet av bästa möjliga kvalitet. För att invånarna i Helsingborg ska kunna välja efter egna önskemål och behov ska resursfördelningsmodeller användas där medborgarens val styr fördelningen. Genom konkurrensutsättning av stadens verksamheter ska kvaliteten, kreativiteten och kostnadseffektiviteten öka. Mångfald ska stimuleras genom att alternativa driftsformer etableras. Strävan ska vara att även små och medelstora företag ska kunna delta vid konkurrensutsättning. Enskilda och kommunala driftsformer ska behandlas lika. För att kunna utveckla stadens verksamheter är det nödvändigt att systematiskt analysera och värdera resultatet av de aktiviteter som görs. Därmed räcker det inte att enbart följa hur ekonomin går, även verksamheternas innehåll behöver följas upp och analyseras. Helsingborgs stad arbetar därför efter en modell för balanserad styrning. Att se till att kopplingen mellan mål, mätning, analys och faktiska åtgärder i verksamheterna fungerar är kärnan i stadens arbete med balanserad styrning och i all målstyrning. 3.2. Trygghet Ett grundläggande mänskligt behov är att kunna känna trygghet i sin livssituation. Det handlar bland annat om att känna sig trygg i det område och den stad man bor i, att kunna försörja sig själv, att veta att god vård och omsorg finns att få när den behövs och att stadens skolor ger eleverna de bästa möjligheterna till inlärning i en trygg miljö. 3.1. Valfrihet och kvalitetskonkurrens Alla helsingborgare har rätt att påverka sin livssituation. Möjligheten att välja ska genomsyra alla verksamhetsområden. Genom att ge invånarna makt att välja, visas respekt för individens egen förmåga att ta ansvar för sitt liv. Invånarnas valfrihet skapar dessutom en positiv kvalitetskonkurrens som utvecklar verksamheterna, höjer kvaliteten och gör att de gemensamma resurserna utnyttjas effektivt. I Helsingborg innebär det till exempel: att elever och föräldrar får välja barnomsorgsform till sina barn, att elever och föräldrar får välja förskola och skola, att själv eller tillsammans med anhöriga få välja vård och omsorg, att äldre kan välja olika boendeformer och att det finns blandade upplåtelseformer i bostadsbeståndet. Som ett led i arbetet med att öka dialogen med invånarna infördes ett system med så kallade tjänstegarantier under 2009. Syftet är att sätta fokus på vad som är rätt kvalitet och vad man kan förvänta sig av stadens olika verksamheter. Helsingborgarnas delaktighet och deras möjlighet 3.3. Mer makt till helsingborgarna Människors möjlighet att fatta egna beslut ska öka. Det medför en annorlunda politikerroll. Politiker ska måla upp visioner, sätta mål och fatta beslut om inriktningar och ramar. Deras uppgift är inte att styra på detaljnivå. Politikens roll är att fördela resurser, utvärdera och föra fram olika frågor till rätt beslutsnivå. Politiker ska framför allt vara invånarnas företrädare, inte representanter för stadens verksamheter. Medborgardialog är viktigt för demokratin. Staden ska kontinuerligt föra dialog med invånarna i olika aktuella frågor. Facknämnderna ansvarar inom sitt ansvarsområde för medborgardialog. Ökad kontakt med invånarna ska stimuleras, bland annat via ökade möjligheter till interaktivitet och dialog på kommunens hemsida, främst genom så kallade e- tjänster. Helsingborg ska vara en e-stad och utvecklas till en stad i framkant avseende möjligheter att kontakta, få svar och ge service. 9
Stadens e-delegation har ombildats till demokratiberedning för att betona att e-tjänsterna är en del av demokratiarbetet. Huvuduppdraget är att se över, fördjupa och utveckla stadens demokratiska processer. Här ingår ambitionen att knyta samman visionsarbetet för ett Hållbart Helsingborg 2035 med våra satsningar på e-tjänster. Den medborgardialog som genomförs i visionsarbetet kommer på många sätt bli ett försök för framtidens medborgardialoger. 3.4. Mångfald och alla människors lika värde Utgångspunkten är människors lika värde. Alla invånare ska ges möjligheter att skapa sig ett liv efter egna förutsättningar och önskemål. Stadens välstånd kan utvecklas genom att vi tar tillvara mänsklig mångfald och främjar integration. Med mångfald avses ömsesidig respekt för människor oavsett religion, etnisk bakgrund, kön, hudfärg, sexuell identitet, funktionsnedsättning, ålder, utbildningsnivå eller social tillhörighet. 3.5. Jämställdhet Med utgångspunkt i alla människor lika värde blir jämställdhet mellan kvinnor och män en självklarhet i Helsingborgs stad. Ett viktigt led i arbetet med att uppnå ett mer jämställt samhälle är att öppna upp för fler arbetsgivare, som utför uppdrag finansierade via skattemedel. Många kvinnor arbetar inom vård och omsorg. Ett stort antal av dem vill starta eget företag inom sin bransch. Här finns stora möjligheter till utveckling, nytänkande och fler kvinnor som företagare. En sådan utveckling ska stödjas. 3.6. Vision för Hållbart Helsingborg 2035 Helsingborgs stad är en stor organisation med många verksamheter inom skilda områden. För att alla verksamheter ska sträva åt samma håll har ett arbete med att utforma en ny vision för ett hållbart Helsingborg 2035 påbörjats. Visionen beskriver hur vi vill att livet ska se ut i Helsingborg om drygt 20 år och ger en gemensam riktning för stadens utveckling. Visionens innehåll och prioriterade områden har sin utgångspunkt i tidigare program, planer och identifierade utvecklingsområden i staden. Det finns fem prioriterade områden utpekade för att vi ska kunna nå visionen; Helsingborg ska vara en skapande, pulserande, gemensam, global och balanserad stad. Allt i Helsingborg görs med hållbarhet i fokus ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv och tanken är att visionen ska inspirera och engagera både internt och externt. Ambitionen är att kommunfullmäktige ska fatta beslut om visionen under hösten 2012. 4. Mål och strategier Utifrån stadens vision, mission, verksamhetsidé och viktiga värden har staden ett antal uppsatta mål som ligger till grund för budget 2013. Målen finns formulerade inom ramen för balanserad styrning. Arbetet med balanserad styrning sammanförs i ett styrkort som består av fyra områden. Dessa fyra perspektiv är: Medborgare, Ekonomi, Organisation och Framtid. Stadens viljeinriktning avspeglas i de mål som ska följas upp i stadens styrkort, såväl som i de styrkort som nämnder och styrelser ansvarar för. Målen i stadens styrkort ger en överblick över prioriterade målområden och är utformade för att tydliggöra att staden måste arbeta tillsammans som en organisation för att kunna uppnå sin vision om att vara den mest attraktiva staden för människor och företag. En komplett förteckning över de föreslagna målen till stadens och nämnders/styrelsers styrkort finns i sammanställd form på sidorna 26-84. I de följande avsnitten redovisas både mål och beskrivningar av strategier som kommunstyrelsen anser är viktiga att stadens verksamheter i ökad utsträckning använder sig av för att staden ska uppnå sina mål och närma sig sin vision. Strategierna bör inte endast betraktas var för sig, utan de är ofta tätt sammankopplade och ömsesidigt förstärkande. Exemplen på strategier och aktiviteter under varje mål avser både sådana där ramförstärkningar föreslås till budget 2013 och pågående positiva arbeten som utförs inom befintliga ramar. De förra finns i förekommande fall preciserade under respektive nämnd/styrelse eller i investeringsbeskrivningen. 4.1. Medborgare 4.1.1. Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Upplevelse av trygghet är ett grundläggande behov hos oss människor men är också centralt för en stads attraktivitet. Företag vill också verka i städer med liten risk för brott och olyckor. I Helsingborg ska alla känna sig trygga oavsett om de är i skolan, på arbetsplatsen, i hemmet eller rör sig ute i samhället. Helsingborgs stad arbetar för att förbättra tryggheten för helsingborgarna på många olika sätt och det görs utifrån evidens och forskningsbaserade arbetsmetoder. Detta trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete bygger på samverkan med gemensamma insatser från bland annat sta- 10
den, sjukvården, näringslivet, polisen och medborgarna. Utgångspunkten i arbetet är trygghet i livets alla skeden. Vård och omsorg ska utföras med respekt för den enskildes värdighet, önskemål och val. Många äldre vill känna tryggheten i att bo tillsammans. Därför ska satsningen på trygghetsboenden fortsätta. En stor del av insatserna inom vård och omsorg utförs av anhöriga. Staden ska arbeta för att utöka stödet till anhörigvårdare exempelvis via förbättrad avlastning i hemmet, utbildningsinsatser och avlastningsplatser. Alla elever ska trivas i skolan. Det är en förutsättning för lärandet. Inom Kunskapsstaden Helsingborg tillämpas Olweusprogrammet för att bekämpa mobbning och kränkande behandling. Programmet har visat sig vara ett av de mest effektiva när det gäller att minska mobbning på skolor. Stadens alla verksamheter ska tydligt markera och ta avstånd från all brottslighet och arbeta för ökad trygghet. Verksamheterna ska också arbeta med tidigt förebyggande insatser i syfte att minska brott som skadegörelse, våld, droger och kränkande behandling. Riskbeteenden samvarierar med varandra och i det förebyggande arbetet är det viktigt att jobba brett och inom så många områden som möjligt. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) samordnar stadens brottsförebyggande åtgärder och bedömer vetenskapligt lämpliga åtgärder för hur brott kan motverkas. I samverkan med andra förvaltningar och aktörer arbetar BRÅ för närvarande med ett flertal aktiviteter för att förbättra tryggheten i Helsingborg och stadens aktiva arbete ha gett positiva resultat. Polisens trygghetsmätningar har visat på en positiv utveckling sedan 2007 och även om 2011 års mätning visar på en mindre avmattning kan det konstateras att invånarna upplever Helsingborg som en tryggare stad nu än för fyra år sedan. ReAgera-gruppen består av personer från Brottsförebyggande rådet, socialtjänsten, andra kommunala funktioner och polisen och har framgångsrikt verkat för att förebygga brott. Arbetet är i första hand riktat mot ungdomsbrottslighet. Nattvandrarnas arbete är effektivt för att förebygga brott. Därför stödjer kommunen arbetet, men själva verksamheten är fristående från Helsingborgs stad. Nattvandrare går runt där ungdomarna brukar vara, bland annat i centrum, vid skolor och fritidslokaler. Syftet med Mobila teamets verksamhet är att nå ungdomar som riskerar att råka illa ut eller är i farozonen för att hamna i kriminalitet. Helsingborg tillämpar i vissa fall kameraövervakning och då i första hand för att förebygga brott. Det har haft stor effekt när det gäller att minska skadegörelsen på skolorna. 4.1.2. Barns och ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barn och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. En förskola och skola med god kompetens och personaltäthet ger ökade möjligheter att ge de yngsta barnen trygga villkor att växa och utvecklas. Förskola och skola är därmed de viktigaste arenorna när det gäller stadens möjligheter att påverka villkoren för barns och ungas uppväxt. Föräldrarnas och elevernas ansvar och inflytande i skolan ska öka och valet av skola, kommunal eller fristående, ska vara föräldrars och elevers. Även fortsättningsvis ska staden vara positivt inställd till fristående förskolor och skolor i Helsingborg. Under de senaste åren har resurser tillförts både förskola och grundskola med särskild inriktning på barn och unga som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Under 2012 tillfördes ytterligare 35 mnkr för att säkra kvaliteten i förskola och skola och under 2013 får barn- och utbildningsnämnden en uppräkning med 2 procent av 2012 års bas i jämförelse med övriga nämnder som får 1 procents uppräkning. I budget 2013 väljer kommunstyrelsen att föreslå ytterligare satsningar på barn och unga i stadens verksamheter. Skolan tillförs medel för att prioritera elevers måluppfyllelse och för att ytterligare möjliggöra löneförstärkningar för de bästa lärarna och skolledarna (se 6.2). Socialnämndens förebyggande arbete riktat till barn och unga förstärks (se 6.6) och utvecklingsnämnden tillförs medel för att fortsätta satsningen Unga till arbete som syftar till att hjälpa ungdomar till jobb (se 6.4). Helsingborg har sedan 2009 uttalade tjänstegarantier till stadens invånare, vilka slår fast att vi garanterar att ditt barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår och att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår. Tydliga kunskapsmål är en grund för verksamheten. Resurstillförsel till förskolan syftar till att hålla bra kvalitet i verksamheten, att värna personaltätheten och därmed öka möjligheterna att ge alla barn i Helsingborg en bra start i livet. Samtidigt har allmän avgiftsfri förskola från tre års ålder och vårdnadsbidraget införts som ökar valfriheten för föräldrar med små barn. Förstärkningarna av förskola och grundskola är i denna bemärkelse tätt 11
sammankopplade; höjd kvalitet i förskolan ger bättre förutsättningar för högre måluppfyllelse i grundskolan. För att stödja möjligheten att som förälder kunna välja förskola till sina barn finns nu en webbtjänst på stadens webbplats där föräldrar kan jämföra förskolor och skolor utifrån olika kriterier. Staden har även tagit fram olika e-tjänster som underlättar för föräldrar och elever, till exempel kan föräldrar ansöka om förskoleplats och svara på platserbjudande. Helsingborgs alla kommunala grundskolor genomförde under 2009 en stor satsning mot mobbning och kränkande särbehandling enligt det så kallade Olweusprogrammet. Ledning och alla anställda i skolan är ansvariga för att införa och driva programmet och alla grundskolor inom Kunskapsstaden Helsingborg arbetar med att få en Olweuscertifiering. Arbetet fortsätter med att vidareutveckla antimobbningsarbetet inom förskola och gymnasium. Fortsatta insatser inriktas på att vårda positiva kamratrelationer och att vidareutveckla skolan till en trygg och trivsam plats att vistas i. För att förbättra det förebyggande arbetet för utsatta barn och unga ska samarbetet mellan skola och socialtjänst samt andra tvärsektoriella samarbeten stärkas. I samarbete med Region Skåne arbetar flera förvaltningar i Helsingborg och Landskrona gemensamt för att ge barn i riskgrupper bättre utbildning och hälsa. Detta sker genom samverkansformen Part, Preventivt arbete tillsammans. Part strävar efter att förbättra barnens framtidsutsikter genom förebyggande arbete och tidiga insatser. Satsningarna SkolFam och Utsikter riktar sig till barn i familjehem, barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd och barn som är nyanlända i Sverige. HUB Hälsa, Utbildning, Barn vänder sig till barn som redan har ett antal vård- och stödinsatser och där skola och socialtjänst bedömer man behöver sätta in långsiktiga och samordnade resurser med fokus på barnets utbildning och hälsa. Resultaten av Part följs upp kontinuerligt för att kunna dra lärdomar som ska ingå i skolans ordinarie uppdrag. En negativ trend som måste brytas är andelen barn i familjer med försörjningsstöd. Inom staden har det startats ett arbete med att bryta utanförskapet för personer där försörjningsstöd har blivit en varaktig försörjning med ett särskilt fokus på barnfamiljer. 4.1.3. Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Utveckling och tillväxt i staden ska ske med hänsyn till miljö och hållbar utveckling. Utgångspunkten är att vi människor inte får leva i dag på ett sätt som förstör våra barns eller framtida generationers möjlighet att leva ett gott liv. Detta innebär ett helhetsperspektiv där såväl sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter vägs samman. En hållbar utveckling ska inte ses som en färdig lösning utan som en process och dialog där viljan till förändring är en viktig förutsättning. Arbetet med hållbar utveckling är en del av stadens kvalitetsarbete och förutsätter aktivt tvärsektoriellt arbete. Nedanstående text är exempel på aktiviteter som genomförs för att uppnå målet om att Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt. En hållbar utveckling ska leda till god folkhälsa i staden. Hälsa kan ses som en förutsättning för ekonomisk tillväxt och att arbeta för att utjämna hälsoskillnader gör kommunen mer attraktiv för företag och investerare. Helsingborgs stad arbetar med aktiv personalpolitik för att undvika längre sjukskrivningar och övergångar till sjuk- och aktivitetsersättning. Antalet sjukskrivningar i Helsingborg har minskat kraftigt de senaste åren och staden har nu ett sjukpenningtal som är lägre än både riket och gruppen större städer, vilket är mycket glädjande. En annan del av stadens arbete handlar om att påverka invånarnas beteenden i positiv riktning. Exempelvis arbetar socialnämnden för att främja sundare alkoholkonsumtion och motverka användandet av droger genom insatser som exempelvis missbruksvård, utbildning av handlare och krögare samt utbildning av föräldrar. Helsingborg är tillsammans med Stockholm först ut i Sverige med metoden Bostad först som går ut på att erbjuda hemlösa personer permanent bostad med eget förstahandskontrakt direkt. Om bostadsfrågan löses, kan det sociala sedan byggas upp. En satsning på att fler personer kan bo i lägenhet med stöd förväntas på sikt medföra att hemlösheten i staden minskar betydligt samt att härbärgen inte behövs längre. Helsingborgs stad har målsättningen att barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras. Målet är god utbildning och hälsa för alla barn. Det finns ett tydligt samband mellan misslyckanden i skolan och framtida etableringssvårigheter på arbetsmarknaden. Helsingborg fokuserar på att förbättra resultaten i skolan och att andelen behöriga till gymnasiet ska öka. Arbetslösheten är fortfarande alltför hög i Helsingborg, särskilt bland ungdomar. De tio nordvästskånska kommunerna har bildat Helsingborgs Business Region med målet att effektivisera näringslivsarbetet i regionen. För många arbetsgivare är behovet av arbetskraft stort framöver och många av dagens unga arbetslösa har möjlighet att genom ytterligare studier bli attraktiva på arbetsmarknaden. 12
I Helsingborg lever allt för många ännu i utanförskap, det vill säga står utanför samhället i olika delar, saknar arbetsinkomst och därmed möjlighet till självförsörjning och egenmakt. Nyckelord i arbetet för ökad integration och minskat utanförskap är utbildning, språkkunskaper, aktivitet, tydligt eget ansvar samt egenmakt genom exempelvis arbete, eget företagande eller eget ägande av sin bostad. Den mänskliga mångfald som finns i Helsingborg ska i positiv anda användas för att utveckla staden. Genom att bland annat erbjuda effektiva arbetsmarknads- och utbildningsinsatser ökas invandrares förvärvsfrekvens vilket medför betydande positiva effekter, både ekonomiskt och socialt, för individ och för samhälle. Arbetet med att motverka utanförskap förstärks och förbättras genom ökad samverkan såväl internt inom staden som externt med samarbetspartners. Målet om hållbar utveckling omfattar även förutsättningarna för ett hälsosamt åldrande. Utgångspunkten i arbetet är trygghet i livets alla skeden. Vård och omsorg ska utföras med respekt för den enskildes värdighet, önskemål och val. I denna strävan fortsätter också arbetet med lokala värdighetsgarantier, dels för att skapa trygghet och förutsägbarhet för de äldre, dels för att tydliggöra förstadens medarbetare vilka kvalitetsnivåer som bör råda inom äldreomsorgen. Alla ska kunna vara trygga i förvissningen om att god vård och omsorg finns att få på ålderns höst. En viktig strategisk utmaning är att förbereda staden för den demografiska utmaningen när allt fler blir äldre samtidigt som den arbetsföra andelen av befolkningen minskar. Helsingborgs stads äldreombud har etablerat en välfungerande och efterfrågad verksamhet. Rekrytering av ombud för funktionsnedsatta pågår. Fastighetsägare i Helsingborg har numera möjlighet att ansöka om subventioner för att kunna inrätta trygghetsboenden i befintliga eller framtida hyresfastigheter. Vidare har den konkurrensutsättning av äldreboenden som vård- och omsorgsnämnden påbörjade under hösten 2007 medfört att betydande resurser har kunnat frigöras för att vidareutveckla vården och skapa nya vårdboendeplatser. Under 2010 reviderades stadens miljöprogram och en energistrategi med tillhörande energiplan har tagits fram för att staden även fortsatt ska ligga i framkant inom miljöområdet och bidra till en hållbar utveckling. Stadens vision är att mängden förnybar energi från anläggningar inom staden ska motsvara den mängd energi som staden använder. Helsingborg har de senaste åren prisats i olika sammanhang prisats för sitt aktiva och offensiva miljöarbete, bland annat i Miljöaktuellts ranking av bästa miljökommun och i MiljöfordonSyds miljöfordonsdiagnos. Sommaren 2011 utsågs Helsingborg till södra Sveriges bästa elbilskommun av Gröna bilister och 2012 kom staden på tredje plats i Cykelfrämjandets ranking av bästa cykelstad. Infrastrukturen i och runt staden ska vidareutvecklas så att förutsättningar skapas för hållbara resor och transporter och exempelvis Österleden är nu inne på fjärde och sista etappen. En förstärkning av hela järnvägsnätets kapacitet i staden skulle innebära bättre möjligheter för pendling. Nya smarta trafiklösningar möjliggör ökat resande med kollektivtrafik och bättre förutsättningar för cyklister och gående. Stadens energistrategi och energiplan bidrar till effektivt och hållbart byggande. Helsingborg är nu landets åttonde största stad och för att Helsingborg ska kunna fortsätta att växa och utvecklas är det av högsta betydelse att byggandet av bostäder håller jämna steg med befolkningsökningen. För staden är det därför viktigt att minska detaljregleringen för att förenkla nya byggprojekt. Vidare ska i högre utsträckning mark avsättas för fribyggartomter och flexiblare detaljplaner användas. På så sätt kan människors egna önskningar ges större utrymme. Arbete med flexiblare detaljplaner har pågått sedan hösten 2007 och ingår som en del i det löpande arbetet. Samtidigt är det viktigt att i all planering av ny bebyggelse ta i beaktande hur högklassig åkermark kan värnas. Genom en framsynt bostadsplanering och jämn planeringstakt skapas möjligheter till expansiv bostadsutbyggnad. I Helsingborgs översiktsplan, ÖP2010, som antogs av kommunfullmäktige i maj 2010, summeras den möjliga bostadsutbygganden till över 20 000 bostäder fram till 2035. Tillskottet av bostäder fördelas främst inom tre olika typer av utvecklingsområden såsom H+, Östra Ramlösa och Maria, i byar med högkvalitativ kollektivtrafik samt genom förtätning av den befintliga stadsstrukturen, inte minst i storskaliga flerbostadshusområden. Under 2011 redovisades 1 534 bostäder i av stadsbyggnadsnämnden tillstyrkta/ antagna detaljplaner. Under 2012 är målet att detaljplaner motsvarande 1 400 bostäder ska komma att tillstyrkas/antas av stadsbyggnadsnämnden. Ambitionen bör vara att övergå till att mäta planbuffertens storlek och aktualitet istället för antalet tillstyrkta planer. Helsingborg växer och staden ska kunna erbjuda boendealternativ utifrån invånarnas olika behov. En viktig satsning är därmed stadens arbete med att skapa förutsättningar för att bygga fler hyresrätter. Vidare har avsiktsförklaringar tecknats med två externa aktörer vilken innebär att ca 150 respektive 100 hyresrätter ska kunna byggas per år under en sexårsperiod. I HSB:s bostadsindex hamnar Helsingborg i topp, bland annat med moti- 13
veringen att staden är bra på att få 2011 års planer för byggandet påbörjade. 4.1.4. Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid Helsingborgs stad är en viktig aktör i att skapa förutsättningar för god folkhälsa. Meningsfull fritid höjer livskvaliteten för stadens invånare och intresse för motion främjar god folkhälsa. Dessutom understödjer aktivt idrotts- och fritidsliv i staden ökad integration. Den fritidsverksamhet som den frivilliga sektorn står för utgör en viktig del av ett rikt fritidsutbud i Helsingborg och staden söker ett aktivt samarbete med föreningslivet. Spontana fritidsaktiviteter uppmuntras, exempelvis genom fortsatt utbyggnad av näridrottsplatser och ökad flexibilitet i fritidsverksamheten. Stadens arenor och stadsrum ska vara tillgängliga för alla oavsett ålder och kön. Staden genomför ett antal större investeringar i idrottsanläggningar som kommer att ge helsingborgarna ännu större möjligheter till idrottande och upplevelser. Helsingborg Arena invigs i slutet av 2012 och kommer att vara stadens nya huvudarena för inomhusidrott men kommer också att användas för konserter och andra evenemang. Samtidigt sker en upprustning av Idrottens hus och Ishallen och det omgivande Olympia- och Fredriksdalsområdet ska utvecklas till en attraktiv park med fokus på idrott, kultur och evenemang för helsingborgarna. Helsingborg är en idrottsstad med såväl bredd som elit. Den öppna fritidsverksamheten är omtyckt och efterfrågad och varje sommar presenterar staden en rad olika aktiviteter för barn och ungdomar i Helsingborg. I aktivitetshuset Jutan finns bland annat en 1 100 m 2 stor skatepark, replokaler, en studio och en av Sveriges största inomhusbanor för stadsakrobatik, så kallad Air Wip. Nya näridrottsplatserna med konstgräsplaner för spontanidrott uppförs av kärnfastigheter på olika platser i Helsingborg. Kulturen är en viktig del för att göra Helsingborg till Sveriges mest attraktiva stad. Förutom själva egenvärdet av en upplevelse har kulturen en positiv inverkan på människors välbefinnande och hälsa. Staden ska bidra till att öka tillgängligheten till och utveckla kulturutbudet i Helsingborg med målsättningen att alla som vill ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kulturen i Helsingborg ska nå ny publik och nya grupper och ett kulturpolitiskt program för framtidens Helsingborg är under framtagande. Barn och ungdomar ska vara en prioriterad målgrupp inom stadens kulturverksamhet. Kulturen ska också vara ett verktyg för att förena människor och bryta utanförskap. Kulturkortet ska bli mer omfattande och gälla fler verksamheter och stadens bibliotek ska utvecklas till moderna mötesplatser och informationscentra. Införandet av ett Skåne Nordväst-bibliotekskort innebär att medborgarna nu har tillgång till tio kommuners utbud i en gemensam katalog. Helsingborgs stad har starka välkända kulturinstitutioner som Dunkers kulturhus, Stadsteatern, Konserthuset, Kulturmagasinet, Fredriksdals trädgårdar och museer samt Sofiero slottspark. Dessa ska fortsätta att utvecklas med hög kvalitet, bättre samverkan och ökad självfinansieringsgrad. Vid sidan om dessa institutioner finns ett stort kulturutbud genom ideella krafter och det fria kulturlivet. Staden ska främja dessa verksamheter och dialogen med det fria kulturlivet ska intensifieras. 4.2. Ekonomi 4.2.1. Helsingborgs stads ekonomi ska vara god Hög kvalitet i stadens verksamheter och möjligheter att utveckla Helsingborg för framtiden har sin utgångspunkt i en god och stabil ekonomi. Stadens budget redovisar ett resultatmål som kommunfullmäktige definierat som motsvarande det lagstadgade kravet på god ekonomisk hushållning. För att skapa en god och stabil ekonomi har staden en inarbetad planerings- och uppföljningsprocess, där staden arbetar med flerårig planering av såväl driftsbudget som investeringar. Staden arbetar aktivt med mål- och resultatstyrning för att säkerställa att rätt kvalitet till medborgare och kunder levereras. Löpande uppföljning av förvaltningarnas ekonomiska ställning sker för att säkerställa god ekonomi. Helsingborg kan fortsatt uppvisa en mycket god ekonomisk ställning med hög soliditet. Staden har god ordning i ekonomin samtidigt som omvärlden brottas med finansiella svårigheter. För att fortsatt bevara stadens goda ekonomiska ställning med hög soliditet och därmed möjliggöra investeringar, är det nödvändigt att årligen redovisa resultat som minst uppgår till två procent av skatteintäkterna. Genom att minimera behovet av upplåning för de investeringar som genomförs undviks framtida räntekostnader. Att skapa en god ekonomi för staden handlar även om förhållningssätt. Detta handlar bland annat om att alltid sträva efter effektiva, smarta och resursbesparande arbetsmetoder och att ibland ta beslut som kortsiktigt kostar lite extra men som staden tjänar på ett långsiktigt perspektiv. 14
Staden erbjuder nu 60 e-tjänster genom vilka medborgare och företag på ett enkelt och tidsbesparande sätt kan uträtta olika ärenden. E-tjänster gör staden mer tillgänglig för medborgare och företag samtidigt som det sparar pengar åt stadens förvaltningar. 4.3. Organisation 4.3.1. Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Helsingborg är en stad med hög ambitionsnivå och stark utvecklingsorientering. För att kunna förverkliga Helsingborgs stads vision är stadens ledare och medarbetare, som en av de viktigaste resurserna avgörande. Det är viktigt att attrahera och behålla hängivna och kompetenta medarbetare som eftersträvar att åstadkomma bra förutsättningar och tjänster för helsingborgarna, näringslivet och föreningslivet. En förutsättning för detta är att staden både betraktas som och är en attraktiv arbetsgivare. Helsingborgs stad ska vara en modern och attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, jämställdhet, mångfald och framtidsorientering. Stadens aktiva arbete med att utveckla chefskap och medarbetarskap har gett resultat. Helsingborgs stad utnämndes 2012 till årets Employer branding-kommun av företaget Universum. Staden ska arbeta med en offensiv och framtidsorienterad personalpolitik som stödjer verksamheten i arbetet mot uppsatta mål. Helsingborgs stads chefer har en nyckelroll att leda och styra ett utvecklings- och resultatfokuserat arbete. Det är väsentligt att HR-processerna stödjer cheferna i deras roller som ledare. Insatser för att öka närvaron och förebygga sjukskrivningar är dessutom viktiga. För att säkra kompetensförsörjningen är det angeläget att staden arbetar för att rekrytera och vidareutbilda unga människor. En förutsättning är att staden har kunskap om vad som attraherar ungdomar hos framtida arbetsgivare och vad som är avgörande när ungdomar väljer utbildning och framtida jobb. Interna karriärvägar, intern talangscouting och traineeprogram är exempel på tillvägagångssätt. 4.3.2. Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Relevant och tillgänglig kommunikation är en framgångsfaktor för att staden ska nå uppsatta mål. Stadens chefer, medarbetare och kunder använder en stor del av sin tid till att kommunicera och väl fungerande kontaktvägar, såväl internt som externt, är av stor betydelse för att skapa och utveckla en väl fungerande verksamhet. Helsingborgs stads kommunikation ska vara målinriktad och relevant. Service till stadens målgrupper ska vara hög, lättillgänglig och begriplig. Intern kommunikation och information ska ge medarbetaren bästa förutsättningar att utföra sitt uppdrag, samt skapa insikt och förståelse för staden som helhet. Helsingborg är ett starkt varumärke som det finns många positiva värden förknippade med och som ska vidareutvecklas med god kommunikation såväl internt som externt. Helsingborgs stad ska vara en kraft att räkna med på de arenor som påverkar stadens framtid, regionalt, nationellt och internationellt. För att lyckas med det krävs att staden aktivt driver opinionsbildning i prioriterade frågor. Omvärldsbevakning och analyser inom strategiska områden skapar förutsättningar för proaktivt agerande och utveckling av relationer med omvärlden. Alla verksamheter har nytta av att lära av och jämföra sig med kommuner eller andra relevanta aktörer. Internkommunikationen ska utvecklas för att uppnå ökad effektivitet samt för att alla medarbetare ska känna delaktighet och vara goda ambassadörer för staden. Helsingborg ska vara en e-stad och utvecklas till en stad i framkant avseendemöjligheter att kontakta, få svar och ge service. Helsingborg ska utföra tjänster och möjliggöra dialog över internet, dygnet runt året om, genom så kallade e-tjänster. Staden erbjuder nu 60 e-tjänster genom vilka medborgare och företag på ett enkelt och tidsbesparande sätt kan uträtta olika ärenden som de har hos staden. E-tjänster gör staden mer tillgänglig och öppen för medborgare och företag samt ger ökade möjligheter till medborgardialog. Målet är att antalet e-tjänster ska vara 150 till 2014. Under 2011 kom Helsingborg på andra plats i SM i telefoni och kundservice och staden kom på plats 12 när Sveriges kommuner och landsting samma år rankade samtliga kommuners webbplatser. 4.4. Framtid 4.4.1. Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Gott företagsklimat främjar företagande, skapar arbetstillfällen och stimulerar stadens ekonomi samt är väsentligt för utvecklingen av Helsingborgsregionen. Helsingborgs stad leder en kraftsamling tillsammans med andra aktörer för att göra Helsingborgsregionen till en av Sveriges mest attraktiva platser för näringsliv, besökare och boende. Svenskt Näringsliv gör varje år en undersökning av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Före- 15
tagen får bland annat får tycka till om kommunens service och attityd gentemot företagande och företag. Undersökningen visar att Helsingborg har det bästa företagsklimatet bland städer med över 100 000 invånare. Samtidigt visar Sveriges Kommuner och Landstings mätning av kommunernas företagsklimat att staden behöver effektivisera ärendehantering och förbättra bemötandet inom myndighetsutövningen. I arbetet för att utveckla Helsingborgsregionens näringsliv är Helsingborgs stad en viktig motor. Helsingborg Business Region, med förankring i de tio nordvästskånska kommunerna, har målet att effektivisera näringslivsarbetet i regionen och att ytterligare stärka nordvästra Skånes identitet som näringslivs- och turistområde. Det blir allt viktigare att kunna erbjuda såväl medborgare som företag en riktigt bra kommunal service. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med kommunen, handläggningen av ärenden ska vara snabb och enkel och bemötandet ska kännetecknas av öppenhet och dialog. Servicemodellen En väg in innebär att all kunskap och alla kontakter finns samlade på ett ställe. Näringslivsservice erbjuder befintliga och nyetablerade företag stöd genom kvalificerad och kostnadsfri service och rådgivning samt förmedling av kontakter. Den fysiska butiken tillsammans med stadens webbplats och e-tjänster är grundläggande delar för kommunikationen med stadens alla företagare. Innovatörer och entreprenörer ska erbjudas goda möjligheter att verkställa sina idéer. Under 2012 och framåt görs en gemensam satsning i Helsingborg Business Region på att tillsammans med andra aktörer starta ett antal företagsinkubatorer. Syftet med verksamheten är att stötta tillväxtföretag i deras väg till marknaden. Det övergripande målet är att genom inkubatorsatsningen bidra till att skapa ökad sysselsättning i regionen. För att uppnå stadens övergripande mål är det viktigt att kraftsamla kring Helsingborgs samlade utbud för att åstadkomma och underlätta för näringslivsutveckling. Intressanta företag ska erbjudas etablering i Helsingborg. Det är också viktigt att arbetet med att skapa starka nätverk med stadens förvaltningar och externa samarbetspartners fortsätter. I arbetet för bättre lokalt företagsklimat ska staden fortsatt öppna stadens verksamheter för konkurrens och samtidigt sträva efter ökad produktivitet i verksamheter som drivs i egen regi. Samordning av olika aktörers marknadsföring och utåtriktade aktiviteter är också en central uppgift för staden. Denna samordning av stadens externa marknadsföring och evenemang har som mål att tydliggöra de avgörande säljbara skillnaderna mellan Helsingborg och andra platser samt stärka varumärket Helsingborg. Helsingborg och Helsingborgsregionen ska säljas som besöksdestination till nationella och internationella besökare. Staden ska utgöra motor i utvecklingen av regionen som besöksdestination. Utbudet av utbildning och forskning vid Campus Helsingborg och andra högre utbildningar ska även stimuleras. Genom effektiv omvärldsbevakning och konkurrentanalys ska staden kartlägga och utveckla den interna kunskapen kring näringslivs- och marknadsfrågor samt beskriva intressanta trender och kluster. Kontakter på nationell respektive internationell nivå kan möjliggöra att framtidsföretag identifieras som kan ge staden konkurrensfördelar. 4.4.2. Helsingborgs stad ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor Helsingborgs stad ska ta ansvar för miljön och skapa en god livskvalitet för alla som bor, verkar och besöker staden, nu och i framtiden. År 2035 är Helsingborg en livskraftig, energineutral och attraktiv stad som existerar i harmoni med människan och i balans med naturen. De stora miljöfrågorna är av global karaktär och kräver internationella lösningar. Helsingborgs stad ska vara en del av lösningen och ska arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser, förebygga föroreningar samt verka för miljöanpassad planering, byggande och förvaltning. Detta kräver en god samverkan i energifrågorna inom staden. Samverkan med näringslivet är en viktig framgångsfaktor och det finns en stor tillväxtpotential för entreprenörer inom miljö- och klimatområdet. Under 2010 reviderades stadens miljöprogram och en energistrategi med tillhörande energiplan har tagits fram. Stadens miljöprogram och energistrategi är ledande i arbetet med att förbättra miljökvaliteten. Energistrategin ska omvärderas och utvärderas kontinuerligt utifrån ny teknik, nya förutsättningar och nya kunskaper och energiplanen ska revideras årligen. Helsingborgs stads interna miljö- och klimatsatsningar är offensiva. Energianvändningen i de kommunala lokalerna har fortsatt minskat och genom tekniska åtgärder och driftoptimeringar ligger staden redan nu på den planerade nivån för 2015. I Miljöaktuellts ranking av bästa miljökommun 2011 kommer Helsingborg på plats 6, vilket är en förbättring jämfört med 2010. I Naturskyddsföreningens senaste klimatindex kommer staden på plats 18. Samtlig personal och förtroendevalda inom Helsingborgs stad ska genomgå en miljöutbildning med start hösten 2011. Utbildningen har fokus på hållbar utveckling och Helsingborg år 2035. Hös- 16
ten 2012 står Helsingborg som värd för miljökonferensen Gröna idéer som även den tar upp frågeställningar om vilka utmaningar vi står inför 2035, hur vi bygger våra städer och hur vi kommunicerar och reser. Helsingborg har kontinuerligt förnyat och förbättrat organisationens fordonspark och bytt ut äldre tjänstebilar mot miljöbilar. Helsingborg har också prisats för sina miljöbilar och hamnade på första plats i MiljöfordonSyds (Miljöfordonsdiagnos) kommunranking och när Gröna bilister rankade Sveriges kommuner kom staden på plats 11. Företag och privatpersoner i Helsingborg som har miljöbilar kan ansöka om tillstånd för att parkera avgiftsfritt inom staden. Viktiga delar i arbetet med att förbättra miljökvaliteten är hastighetsdämpande åtgärder samt Helsingborgs stads trafikplan. Nya trafikleder skapar utrymme för nödvändiga miljöförbättringar genom att den tunga trafiken och genomfartstrafiken med personbilar leds bort från de centrala delarna av Helsingborg. Viktiga satsningar är dessutom beteendepåverkande åtgärder och genomförandet av Bussvisionen, som syftar till att fördubbla resandet med stadsbussarna på tio år. Ytterligare klimatförbättrande åtgärder som planeras inkluderar fortsatta investeringar och satsningar för att öka gång- och cykeltrafikens del av persontrafiken, ökad kapacitet och utökat turutbud för regional tågtrafik samt ställa miljökrav i upphandlingar. Den stora utmaningen är att skapa trygga och attraktiva miljöer som fortfarande är tillgängliga för boende, funktionshindrade, varutransporter med mera. Den upplevda miljön av staden är mycket viktig och Helsingborg ska vara en ren och vacker stad. Klotter och olaga affischering ska saneras omgående, stränderna ska prioriteras och hålla hög internationell standard. Ett attraktivt havsnära promenadstråk från Sofiero till Råå och en uppfräschad Landborgspromenad skapas, liksom ett promenadstråk i Råådalen. Stadens naturområden och grönområden sköts om och bevaras med hänsyn till de naturvärden som finns. Det sker även ett aktivt arbete med utveckling av samhällen utanför centrum. Detta innebär satsningar inom stadsmiljö samt trafikförbättrande, driftshöjande och naturvårdande satsningar. 4.4.3. Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas Helsingborgs stad ska tillsammans med andra aktörer arbeta för att göra Helsingborgsregionen till en av Sveriges mest attraktiva platser för boende, entreprenörer, studenter och besökare. Genom att öka regionens attraktivitet ska staden locka till sig kreativa och talangfulla människor vilket i sin tur attraherar företag och investeringar. En del i stadens arbete för ökad attraktivitet kräver att Helsingborg tar en ledarroll i norra delen av Öresundsregionen. Det handlar om att stärka utvecklingen i såväl Helsingborg som i Helsingborg Business Region och i Öresundsregionen i sin helhet. För att göra detta behöver Helsingborg i högre grad stärka sin påverkanskraft i förhållande till övriga aktörer som Region Skåne, Region Hovedstaden, Malmö/Lund/Köpenhamn. Detta görs bland annat med stadens samarbetspartner Helsingör. Det är viktigt att se över främst de regionala och nationella arenor som är viktiga att synas och höras på för att kunna vara med och påverka förutsättningarna i omvärlden. Helsingborgs stad verkar för att utveckla utbudet av utbildning och forskning vid Campus Helsingborg. Samtidigt arbetar staden aktivt med att göra Helsingborg attraktiv för studenter och för att fler forskare kan knytas till Campus Helsingborg. Staden ska speciellt utveckla kontakterna mellan näringslivet, Campus Helsingborg och dess studenter. Företagens behov av yrkesutbildning behöver även uppmärksammas och kanaliseras. Näringslivs- och etableringssamarbetet inom ramen för Helsingborgs Business Region ska även utvecklas. Helsingborgs stad ökar insatserna för att aktivt locka hit fler företag och satsningarna på entreprenörskap ska stärkas. Genom att skapa tilltalande boendemiljöer och stadsrum stärks stadens attraktionskraft ytterligare. H+ ska bli Sveriges mest framgångsrika stadsutvecklingsprojekt. Genom projektet ska staden växa med fler människor, fler företag och nya kvaliteter. En grund för att H+-området ska bli en framgång är att helsingborgarna är delaktiga i utbyggnaden och att H+-området blir en integrerad del av Helsingborg genom naturliga och tydliga kopplingar till omkringliggande stadsdelar. För att göra Helsingborg ännu mer attraktivt ska det vara lätt att ta sig till, från och runt i Helsingborg och Helsingborgs roll som infrastrukturknutpunkt ska stärkas. Den för Helsingborg viktiga framtidsfrågan om en fast förbindelse på HHleden har tagit viktiga steg framåt. Bland annat presenterades regeringens utredning om förbindelsen och regeringen fattade beslut om att ge Trafikverket i uppdrag att väga in förbindelsen i arbetet med kapacitetsutredningen. Kulturen är en viktig del för att göra Helsingborg till Sveriges mest attraktiva stad. Ett övergripande kulturprogram för hela kulturområdet är under framtagande. Staden ska främja Helsingborgs besöksnäring och turism genom att aktivt arbeta för 17
att stödja, tydliggöra och stärka stadens attraktionskraft. Stadens position som evenemangsstad marknadsförs och profileras genom bland annat Helsingborg Arena, Filborna Arena och en ny hotell- och kongressanläggning. 5. Ekonomisk balans och god ekonomisk hushållning Staden bedöms ha en fortsatt god ekonomi. Härav föreslår kommunstyrelsen att skattesatsen ska bibehållas på nuvarande nivå, det vill säga 20,21 kr. I enlighet med lagstiftningen redovisar budgeten också ett resultatmål, minst två procent av skatteintäkterna enligt senast kända skatteprognos. Kommunstyrelsen föreslår att även flerårsplanens resultatmål för 2014 och 2015 ska uppgå till minst två procent. Med beaktande av den i nuläget försiktiga men stabila konjunkturutvecklingen med gynnsam prognosbedömning för skatteintäktsutvecklingen från såväl Regeringen, Ekonomistyrningsverket som från Sveriges Kommuner och Landsting, föreslår kommunstyrelsen att sedvanlig reservering om 20 mnkr av försiktighetsskäl halveras till 10 mnkr detta budgetår. 6. Kommunstyrelsens överväganden samt förslag till beslut för nämnder och styrelser I budgetberedningen har inkomna budgethandlingar värderats och ställningstaganden gjorts. Med utgångspunkt från den av kommunstyrelsen angivna inriktningen samt planeringsförutsättningarna, framlägger kommunstyrelsen härmed förslag till övergripande budgetfördelning och särskilda uppdrag för nämnder och styrelser 2013 enligt nedan. Stadsrevisionens budget 2013 bereds av kommunfullmäktiges presidium och omfattas inte av kommunstyrelsens förslag. För att hantera den ekonomiska helheten inkluderas dock stadsrevisionen i bifogade ekonomiska uppställningar, precis som alla andra organisatoriska delar i staden. 6.1. Stadsövergripande uppdrag 6.1.1. Övergripande utredning om optimal lokalanvändning I dagsläget finns stadsledningsförvaltningen, kommunledning och fackförvaltningarna spridda över hela staden i såväl egna fastigheter som externa. Kommunstyrelsen ser potential för förbättrad lokaleffektivitet genom att planera och dimensionera lokalytorna på ett optimalt och ändamålsenligt sätt. Därför uppdras åt stadsdirektören att ta ett helhetsgrepp och på en övergripande nivå utreda stadens framtida lokalbehov och förutsättningar för samlokalisering i egna fastigheter. I arbetet ska effektivt lokalutnyttjande, tvärsektoriell samverkan, stadens ambitioner att vara en attraktiv arbetsgivare och närhet till kollektivtrafik särskilt beaktas. 6.1.2. Verksamhetsmässig och organisatorisk samordning av upplevelsearrangemang Inom kultur-, turism-, evenemang - och fritidsområdena finns ett brett och mångfasetterat utbud. Dessa verksamheter både konkurrerar om samma kunder men kompletterar även varandra. Utredningar har visat att samordningspotential finns inom dessa områden och delar av denna har kulturnämnden tillsammans med kulturbolagen hämtat hem. Kommunstyrelsens uppfattning är att väsentligt större synergieffekter borde kunna erhållas om ytterligare verksamheter omfattas och samordnas såväl verksamhetsmässigt som organisatoriskt. Därför uppdras åt stadsdirektören att utreda hur dessa verksamheter ur ett stadsövergripande perspektiv bäst organiseras. En sådan utredning ska redovisas senast den 15 december 2012 för politisk behandling under våren 2013 så att eventuella organisatoriska förändringar kan genomföras från den 1 januari 2015. 6.1.3. Omprioritera till förmån för förebyggande arbete Uppdraget till samtliga nämnder och styrelser att under en period om 30 månader omprioritera verksamhet för minst 60 miljoner kronor pågår. Kommunstyrelsen vill underhand betona att frigjorda medel i första hand ska kanaliseras till förebyggande åtgärder och härigenom skapa ett långsiktigt mervärde för våra kunder och intressenter. Detta långsiktiga och strategiska synsätt, att det vi sår idag skördas framöver, ska genomsyra de metoder och arbetssätt stadens verksamheter arbetar utifrån. Exempel på detta är de småskaliga och framgångsrika projekt som bedrivits genom en tvärsektoriell samverkan såsom Framtidsutsikter, HUB och Part. Projekten visar att uppväxlingen av relativt begränsade insatser (pengar) ger framtida ekonomisk återbetalning genom uteblivna kostnader för sta- 18
den och samhället. Det ger också individen ovärderlig tillfredsställelse genom att denne lyckas prestera utifrån sin egen förmåga. Förutsättningarna för att projekten lyckas är ett strukturerat arbetssätt med en kartläggning av utgångsläget med efterföljande uppföljning och utvärdering av genomförda insatser och uppnådda resultat. Fortsatt fokus i det förebyggande arbetet ska riktas mot barn och unga. 6.1.4. Förbättrad medborgarservice genom inrättande av kontaktcenter Framgångsrika organisationer samordnar och utvecklar sina kanaler för möten med medborgare eller kunder i den vardagliga verksamheten. I Helsingborg finns stadens telefonväxel centralt placerad. Förvaltningar med mycket medborgarkontakter har under åren byggt upp egna kundcenter och mottagningsfunktioner. Det finns mycket att tjäna på att ta ett samlat grepp i de här frågorna, varför en utredning om möjligheterna att inrätta ett gemensamt kontaktcenter för flertalet av stadens verksamheter nu föreslås. Främst handlar det om att öka medborgarservicen med fokus på tillgänglighet. En samordnad kanal etableras för service och information om stadens verksamheter och tjänster, via olika kommunikationsalternativ, såsom telefoni, e-post, sms, webb, brev och fysiska möten. Ett kontaktcenter ska också kunna hantera enklare handläggning av ärenden som i dag handläggs av fackförvaltningar. Rätt utvecklat innebär ett kontaktcenter effektivare verksamheter med optimerat resursutnyttjande. Samtidigt som medarbetare får bredare kunskap och mera stimulerande arbete. Kommuninvånaren får snabbare handläggning och högre kvalitet. Staden får ett övergripande "verktyg" till ständig utveckling och förbättring av den kommunala servicen. Mot denna bakgrund föreslås att stadsdirektören ges i uppdrag att utreda möjligheterna att inrätta ett stadsgemensamt kontaktcenter. 7. Investeringsbudget 2013 samt plan för 2014-2019 Staden arbetar med rullande sjuårsplaner och har en uppsatt målsättning att investeringarna ska ligga i nivå med det definierade utrymmet. Utrymmet motsvaras av ett årligt förväntat positivt kassaflöde på drygt 400 mnkr Nämnder och styrelser har i kommunstyrelsens inriktningsbeslut fått ett anvisat investeringsutrymme på 2 275 mnkr under planperioden. Fördelningen av investeringsobjekten är osedvanligt jämt fördelat över åren, vilket kommunstyrelsen noterar med tillfredsställelse. Härutöver finns stadsövergripande investeringar inom H+-området samt hamnleden. Dessa medräknade överstiger de samlade investeringsutgifterna kassaflödet med 439 mnkr (totalt kassaflöde 2 800 mnkr). Helsingborgs stads mycket goda soliditet, som målmedvetet och långsiktigt byggts upp, utgör den grund som gör det möjligt för staden att bära dessa investeringsutgifter utöver sedvanligt investeringsutrymme. Budgetförslaget avseende investeringar 2013 uppgår till 527 mnkr och ligger således över detta års kassaflöde med 127 mnkr. En sammanställd investeringsbudget och plan återfinns på sidorna 90-99. 7.1. Infrastruktur 7.1.1. Stadsutvecklingsprojektet H+ Innan exploatering av H+-området är möjlig krävs ett antal åtgärder såsom övertäckning av reningsverket, förstärkta kajkanter, marksanering samt erforderlig infrastruktur. Exploateringsintäkterna från området kommer först därefter, vilket medför att staden under de närmst följande fyra åren kommer att få något försämrad likviditet med svagare finansnetto som följd. Planeringen och förberedelserna för H+-områdets utveckling pågår för fullt. De båda pirarna Oceanhamnspiren och Oslopiren, benämnt Oceanhamnen kommer tillsammans med Bredgatan vara de områden som är först ut att detaljplaneläggas. En successiv utbyggnad av H+-området förväntas pågå under en 15-20 årsperiod. 7.1.2. Hamnleden Den planerade sträckningen av riksväg E4 via nya Hamnleden till färjorna resulterade i att investeringstakt för denna investering höjdes med 275 mnkr till 625 mnkr varav Trafikverket svarar för 125 mnkr. Projektering av Hamnleden pågår och en etappvis utbyggnad planeras under planperioden. 7.1.3. Österleden (väg 111) Den strategiskt viktiga satsningen att finansiera Österleden med i allt väsentligt egna medel är en av de viktigaste satsningarna staden gjort för innerstadsmiljön och trafikflödena i och omkring staden. Den sista etappen av fyra beräknas vara färdigställd vid årsskiftet. Sammantaget har uppförandet av Österleden uppgått till cirka 400 mnkr. 7.1.4. Ett levande centrum En attraktiv och levande stad kräver balans mellan olika stadsdelar. De satsningar som görs från stadens sida behöver därför genomföras med beaktande av helheten. Utvecklingen av Väla är en medveten strategi att profilera Helsingborg som 19
ett handelscentrum. Detta kräver att särskilda satsningar görs i Helsingborgs centrala delar så att såväl stadskärnan på söder som på norr förblir levande och vidareutvecklas utifrån förutsättningar och behov. Därför planerar staden att fortsatt genomföra en rad satsningar under planperioden. 7.1.5 Planskild GC-passage vid Ringstorpsvägen När Kullavägen öppnades för trafik 2009 var avsikten att plankorsningen vid Ringstorp skulle stängas. På grund av starka reaktioner från boende i området kom Helsingborgs stad överens med Trafikverket om att tillfälligt öppna korsningen för gång- och cykeltrafik. Detta innebär att vägen mellan Pålsjö Östra och Ringstorps centrum minskar med 250-300 meter. Överenskommelsen innebar också att en ny planskild korsning skulle anläggas innan 2012. Stadsbyggnadsnämnden lyfte detta i investeringsbudgeten år 2011 och kostnadsbedömde investeringen till 6 mnkr. Nya kostnadsberäkningar visar att en planskild gång- och cykelpassage blir nästan dubbelt så hög som tidigare aviserats, 11 mnkr. Det finns ett tydligt mål att göra Västkustbanan dubbelspårig och ett genomförandeavtal är undertecknat av Trafikverket, Ängelholms kommun, Region Skåne samt Helsingborg stad för sträckan Ängelholm-Romares väg. Kommunstyrelsen ser ett värde i en planskild korsning, men givet det nu uppkomna läget uppdras stadsbyggnadsnämnden att fortsätta föra diskussioner med Trafikverket om den framtida dragningen av dubbelspår. Om den kommande dragningen kan fastställas redan nu uppdras nämnden att påbörja planering och projektering av ny planskild korsning utifrån de nya förutsättningarna och därefter återkomma till kommunfullmäktige med förslag till investering. Med anledning av detta föreslår kommunstyrelsen att det tidigare investeringsbemyndigandet om 6 mnkr för planskild korsning återkallas. 7.2. Satsningar på kärnverksamhet och lokaler 7.2.1. Fullföljande av vårdboendeplanen Ett enigt kommunfullmäktige har beslutat om att anta en vårdboendeplan. Vårdboendeplanen föreskrev i vilken ordning och hur stadens samtliga äldreboenden successivt skulle förbättras till en hög standard för såväl personal som för boende. Vårdboendeplanen har genom åren justerats utifrån ändrade förutsättningar men grunden ligger fast. Planen föreskriver vilka boenden som ska renoveras, byggas om, avvecklas eller när nybyggnation ska ske. De sista etapperna av planen kvarstår. Ett nytt vårdboende är under uppförande vid Rååns dalgång, Åbrädden 1 och planeras ersätta Fregatten, vilken har förutsättningar att byggas om till lägenheter för trygghetsboende. Efterfrågan på särskilda boenden har minskat under våren 2012 och en tillfällig överkapacitet har uppstått på cirka 30 platser eller knappt tre procent av totalt antal platser. Efterfrågan varierar över tid men i händelse att denna överkapacitet består, samtidigt som vårdboendeplanen fullföljs finns goda förutsättningar att i suterrängplan i befintliga Vårdboende tillskapa LSS-boende. Pålsjö Park, Åbrädden och Kungshult är bra exempel på platser där ungefär 10 lägenheter per boende kan tillskapas. Dessa omständigheter ligger till grund för att fullfölja vårdboendeplanen Sista delarna av vårdboendeplanen är en om- och tillbyggnad av Kungshult samt om och tillbyggnad av Fullriggaren. Denna del är planerad att genomförs under åren 2013-2015 och även omfatta tillgång till egen kapacitet motsvarande de platser som idag köps in externt. Den totala hyres- och driftskostnaden för de korta platserna kommer enligt nämnden att finansieras fullt ut av den uteblivna externa kostnaden. 7.2.2. Råå förskola/råå södra skola Råå förskola bedriver idag sin verksamhet i paviljonger. Tanken är att dessa ska ersättas med en nybyggd förskola i anslutning till Råå södra skola. Samtidigt är Råå södra skola i behov av en större renovering. Skolan behöver även anpassas till modern pedagogik. En ny förskola samt en renoverad skola kommer att genomföras under 2012 och våren 2013, så att lokalen kan tas i full drift under andra halvåret 2013. 7.2.3. Boende för hemlösa Alltför många helsingborgare saknar egen bostad. Omständigheterna till detta förhållande skiljer sig åt från individ till individ. Socialnämnden identifierar att behovet av fler platser är stort och att fler boenden behöver skapas. Detta skulle förbättra livssituationen för enskilda individer men även för staden som helhet. Vissa svårigheter att identifiera bästa läge för lokaliseringen medför att investeringen planeras att genomföras under 2014-2016. 7.3. Idrottsstaden Helsingborg 7.3.1. Olympiaområdet Helsingborg är en idrottsstad och ett antal större investeringar i idrottsanläggningar kommer att ge helsingborgarna ännu bättre möjligheter till idrottande och friskvård. Helsingborg Arena kommer att invigas och tas i drift under hösten 2012, vilket leder till att flera intressanta och spännande ar- 20