Det första man måste förstå

Miljöfrågot Hur kan man själv påverka energiförbrukningen i sitt akvarium Text: Albin Ekenberg. Foto och mätningsbiträde: Andreas Lindholm Det första man måste förstå i sammanhanget är två grundprinciper. Den ena är energiprincipen vilken lyder att ingen energi kan förintas eller skapas, bara omvandlas. Detta leder i praktiken till att all el som ett akvarium förbrukar kommer till slut att bli värme som kommer att värma akvariet och dess omgivning. Det andra är att all energi man förbrukar påverkar miljön. Visst är det skillnad mellan olika sätt att producera energi, men hur än energin har producerats har den påverkat miljön. Alltså behöver det inte vara bättre att ha miljövänligt producerad el, om man har onödigt hög elförbrukning. Sverige har fortfarande förhållandevis billig el. Jämför man med Tyskland som jag besökt en del pratas det mer om akvariets kostnader, kanske för att elen är nästan dubbelt så dyr där. I Tyskland kostar vattnet cirka 1,5 euro per kubikmeer att få till sitt hus och 2,5 euro att släppa tillbaka i avloppsnätet. Det kostar alltså cirka fyra euro per kubikmeter om man spolar ner vattnet. Detta leder till att många använder sitt spillvatten till att vattna i trädgården. Dessa el- och vattenpriser gäller åtminstone de tyska akvarister jag pratat med detta om. Uppvärmning av akvariet På denna punkt finns det mer att påverka än vad man tror. Det mest uppenbara är ju vilken temperatur man har i akvariet. Personligen håller jag mest ciklider från de stora sjöarna i Afrika. Där tycker jag att temperaturer runt 24-26 C är de som fungerar bäst. Har man varmare än så upplever jag att aggressionen ökar och har man kallare leker inte fisken lika mycket. Självklart är dessa optimala temperaturer olika för olika sorters ciklider. Ofta hör man att många har exempelvis 27-28 C till malawiciklider, vilket enligt min åsikt varken är optimalt för fisken eller bra för plånboken eller miljön. Vattenbyten är också en punkt att fundera över, byter man onödigt mycket vatten leder det också till att mer vatten måste värmas upp. Detta är både kostsamt och slöseri med resurser. Den lilla kostnad som vattentester är, sparar man antagligen in i det långa loppet om man lär sig hur ofta man verkligen behöver byta vatten. Det är också stor skillnad i hur mycket energi som går åt när man värmer vattnet. Har man exempelvis en värmepump bör man utnyttja varmvatten från denna när man byter vatten istället för att värma kallvattnet med en doppvärmare. Detta leder till att man använder cirka 25 till 33 procent av energin mot vad man använder om man värmer det med doppvärmare. Något annat att tänka på är att ett akvarium utan täckglas läcker enormt mycket energi. Detta eftersom det vid ångbildning går åt väldigt mycket mer energi än vad som går åt för att bara värma vatten. Till exempel går det åt ungefär lika mycket energi för att förånga en liter vatten som det går åt för att höja temperaturen 1 C på 550 liter vatten. Detta leder i praktiken till att ett akvarium utan doppvärmare och täckglas får cirka 1-2 C kallare vatten än det omgivande rummet. Lägger man istället på täckglasen kommer spillvärmen från pumpar och dylikt i stället att göra att temperaturen blir 1-2 C högre än temperaturen i det omgivande rummet. Detta gör att man i många fall inte behöver doppvärmare över huvud taget. Något man också kan göra med anknytning till uppvärmning är att isolera exempelvis undersidan av akvariet med frigolit vilket leder till att värmeförlusterna minskar. Men glas har också vissa isolerande egenskaper i och med att värmestrålningen studsar mot rutorna. Har man ett större system i exempelvis en lokal, affär eller grossistlokal borde man kunna köra en värmeväxlare på inkommande och utgående vatten. Detta borde sänka energiåtgången extremt mycket till en väldigt liten kostnad. Pumpar När man väljer pump är pris och filtervolym avgörande för vilken pump många väljer. Men man bör också väga in driftskostnader i dessa beräkningar. En pump går oftast dygnet runt och även om effekten på pumpen oftast är liten, gör tiden den går att de ändå kostar en del att driva. En pump på 10 Watt kostar cirka 100 kronor per år att driva, många billigare pumpar har ofta högre effekt än motsvarande pumpar av dyrare fabrikat. Detta kan leda till att en pump som är 100 kronor dyrare i inköp, är billigare totalt sett redan efter något år. Förhoppningsvis har man även fått en pump som håller längre med det dyrare alternativet. Detta är också något som är bättre för miljön. Något som också är att tänka på är att en stor pump är mycket energieffektivare än två-tre små pumpar som pumpar samma 44 Ciklidbladet 2/2009 - Årgång 42 www.ciklid.org

volym. Detta kan också leda till att man sommartid får oönskat höga temperaturer. Vill man ha backup duger en lite större syrepump på ett fåtal watt att driva ett akvarium i många dagar innan man börjar få oönskade effekter. Detta är dock under förutsättning att det finns bottengrus, eftersom det finns enormt mycket filterbakterier i bottengruset. Många lite äldre pumpar och filter har ofta samma motor som damm- och fontänpumpar. Detta gör att dessa pumpar klarar en högre lyfthöjd på vattnet än vad en ren akvariepump klarar. Men i ett akvarium har man egentligen inte någon nytta av att det är hög lyfthöjd på pumpen. Det är bara något som höjer energiförbrukningen. Något att ställa sig frågande till är också hur högt flöde man behöver i ett akvarium, behövs verkligen dessa höga pumpflöden till ciklider som lever i sjöar och små pölar. Belysning De senaste åren har det hänt otroligt mycket på belysningssidan. Utvecklingen går mot energieffektivare lysrör och lampor. Den gamla standarden heter T8 och har normalt sett ett magnetiskt drivdon. Dessa drivdon drar förhållandevis mycket energi och normalt sett drar de cirka 60 till 70 procent av vad lysröret drar. Det går att köpa elektriska drivdon och byta ut de äldre drivdonen. Elektriska drivdon drar några få Watt de första minuterna för att sedan gå ner och inte dra någon ström alls. En annan fördel med dessa elektriska drivdon är att lysrören håller ungefär dubbelt så länge. Enligt vad jag har fått förklarat för mig beror detta på att ett magnetiskt drivdon tänder lysröret bara i ena ändan, medan ett elektroniskt drivdon tänder lysröret i båda ändorna samtidigt. Nackdelen med att byta drivdonen är att det kräver en del elektrisk kunskap samt att de är förhållandevis dyra. Sedan finns det de nya lysrören vars standard kallas T5. Dessa finns i två utföranden, HO och HE, detta står för High Output och High Efficiency. HO-lysrören har en högre effekt än motsvarande HElysrör och även en högre effekt än T8-lysrören men i praktiken drar de ungefär lika mycket som ett T8-lysrör som drivs med magnetiska drivdon. Dock lyser de två till tre gånger så starkt som ett T8-lysrör så man kan spara energi genom att använda färre lysrör. Fram tills nu har det inte funnits några HElysrör med ljusspektra som passar till akvarium men på senaste tiden har det även dykt upp sådana. Hur mycket ett HE-lysrör motsvarar i T8-lysrör har jag aldrig sett några uppgifter på. Gemensamt för alla T5-lysrör är att de inte blir lika varma som äldre typer av lysrör. Det har även börjat dyka upp lågenergilampor med dagsljusspektrum som också kan vara värda att fundera på. En annan relativt ny teknik är diodlampor. Jag provade dessa men jag fick inte alls den spridning på ljuset som var angiven på förpackningen. Jag vet inte om det var vattnets brytningsindex som spökade i detta fall. Men har man möjlighet att montera diodlamporna högt över akvariet kan detta vara ett alternativ att fundera över, eftersom lysdioder drar extremt lite ström. Nackdelen med alla dessa nya tekniker är att de i dagsläget inte är helt utprovade och många har en större tendens att gå sönder än klassiska ljuskällor. Särskilt om man handlar i lågprisvaruhus. Varför ska man tänka på energikostnad och miljöpåverkan? Det kan låta väldigt tråkigt att sitta och titta på dessa siffror och fakta. Men samtidigt är trenden att energi blir dyrare och dyrare. I framtiden måste man nog tänka mer på miljön. För odlare som traditionellt sett har fått sin el i hyran kommer det kanske i framtiden krävas att alla betalar vad det verkligen kostar. Då kanske det krävs att man är duktig på energifrågor för att kunna bedriva lönsam fiskodling. Pump Typ Flöde Uppgiven effekt Uppmätt effekt Resun Magi 1000 Innerfilter 1000 l/h 20 W 24 W Aqua bee UP 500 Powerhead 500 l/h 5 W 11,5 W Aquaclear 50 Powerhead 990 l/h 10 W 8 W Maxi Jet 500 Powerhead 500 l/h 6 W 5 W Eheim 2215 Ytterfilter 620 l/h 15 W 14 W Rena (okänd typ) Innerfilter 400 l/h 5 W 5 W Fluval 3+ Innerfilter 700 l/h 6 W 4 W Hydor Crystal RO5 Duo 2 Innerfilter 650 l/h 10 W 9.5 W Fluval 4+ Innerfilter 1000 l/h 10 W 7 W Aquael Fan 2 Innerfilter 450 l/h 7.2 W 5.3 W Project Sigma 3 Powerhead 950 l/h 15 W 14.5 W Eheim 2252 Innerfilter 1200 l/h 28 W 25 W Mätvärden högre än vad som anges i produktspecifikationen är markerade med rött Många argumenterar att deras akvarium värmer huset, och att de därför tycker att det inte spelar någon roll var energin förbrukas. Detta stämmer ju dock bara för de kallare delarna av året. Sommartid behöver man knappast värma sitt hus med ett akvarium. En praktisk mätning av vad olika pumpfabrikat drar Bakgrunden till detta var att jag ville räkna ut hur mycket strömmen i min lokal kostade. Jag införskaffade en elmätare från Clas Olsson. Efter några mätningar visade det sig att nästan alla pumpar visade för höga effektvärden mot vad som uppgavs. Efter att ha skrivit på forumet på ciklid.org fick jag tipset att denna billigare mätare inte tar hänsyn till fasvinkeln hos växelström. Fasvinkeln är en mycket viktig faktor eftersom en spole som utsätts för en växelström inte förbrukar all ström som går igenom den. Jag köpte då i stället en dyrare mätare och fick helt andra mätvärden. Det som är anmärkningsvärt är att pumparna av fabrikaten Resun och Aqua bee drar mer än vad som anges. I fallet Aqua bee har bara en pump använts och med Resunpumparna har jag mätt på två pumpar och båda visade liknande värden. Jämför man Resunpumpen med exempelvis Fluval 4 + som är en storsäljande liknande pump kostar Resunpumpen cirka 170 kronor mer att driva per år, vilket även var så mycket det skiljde i pris mellan dessa två pumpar. Jag testade att belasta pumparna med både mycket smutsiga filter och helt rena. Men detta gav ingen skillnad i effekt. Jag provade också att köra en del pumpar med lyfthöjd men detta höjde inte energiförbrukningen. Det enda sättet att påverka strömförbrukningen var att köra pumparna över vattnet, Då drog de mycket mindre energi. www.ciklid.org Ciklidbladet 2/2009 - Årgång 42 45

Cikliden Nr. 125 Stora bilden: A. calliptera, Chizumulu Island. Lilla bilden: A. calliptera, Mphatsanjoka Dambo (våtmarksområdet bredvid Stuart Grants fångststation). Text: Kjell Fohrman. Foto: Katie Woodhouse Astatotilapia calliptera Familj: Cichlidae Tidigare vetenskapliga namn: Haplochromis callipterus, Chromis callipterus, Haplochromis centropristoides, Neochromis simotes nyassae Handelsnamn: Calliptera, callipterusmunruvare, eastern happy. Utbredning: Malawi- och Chilwasjön, samt i floder och åar runt sjöarna (i länderna Malawi, Mozambique, Tanzania, Zambia, Zimbabwe). Temperatur: 22-28 C Akvariestorlek: Min. 100 cm & 150 liter Längd: 13 cm Svårighetsgrad: ph: 7-8,5 Naturlig biotop: A. calliptera lever på grunt vatten i områden med vattenväxter. Den finns i Malawisjön men är inte endemisk, utan man kan också hitta den i floder och sjöar runt Malawisjön. Detta gör att den accepterar rätt stora variationer i temperatur och ph. Föda Allätare som äter till exempel små ryggradslösa djur, alger, växter, småfisk och plankton. I akvarium äter den det som erbjuds. Könsskillnad Hanarna har starkare färger och har tydliga äggfläckar på analfenan. Beteende och lek I likhet med övriga malawiciklider är den en maternal (honan ruvar) munruvare. Den ger ganska stora kullar (30-50) och ynglen är relativt små när de släpps ut efter ca två veckor. Hanar gräver i sin naturliga miljö ut grottor under klippor eller i snår av Vallisneria. Hanarna är starkt revirhävdande och det kan vara svårt att ha mer än en hane i akvariet om det inte är mycket stort. Akvariemiljö Akvariet skall innehålla gott om gömställen. Den gräver en del så har man växter i akvariet bör dessa vara av den tåliga sorten och ganska väl förankrade. Hanen är inte bara aggressiv inom arten, utan kan även vara rätt bitsk mot andra arter så den bör enbart hållas ihop med tåliga och ej alltför små ciklidarter, och eventuellt en del malar. Övrigt: De flesta populationer av denna art är sandfärgade, gula eller gulgröna till färgen, men populationen vid Chizumuluön (A. calliptera, Chizumulu eller A. sp. calliptera chizumulu ) är mer blåsvart. A. calliptera har i handeln ibland kallats för burtoni, detta är dock en annan art. 46 Ciklidbladet 2/2009 - Årgång 42 www.ciklid.org

MalawiCiklider Massor med VF & F1, och odlade varianter av Malawiciklider. Givetvis har vi andra sorters fiskar också... Melanochromis johanni Tidigare vetenskapligt namn: Pseudotropheus johanni Handelsnamn: Johanni Utbredning: Malawisjön: Ostkusten mellan Makanjila Point och Chuanga. eller som vi skulle uttrycka det... -En fisk med fina ränder...randig liksom! Zoologisk Hobby din specialist på malawiciklider & dammfisk Besöksadress: Gustavsgatan 24 Tomelilla. Tel. 0417-139 10 Öppettider: Vardagar 11-19. Lördagar 10-14. Övrig tid enl. överenskommelse.