Rapport Diarienummer 451-6492-2011 Regional riskoch sårbarhetsanalys Jämtlands län 2011
Omslagsbild Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/ola Ljungqvist. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län November 2011 Beställningsadress Länsstyrelsen Jämtlands län 831 86 Östersund Telefon 063-14 60 00 Ansvarig Staffan Edler Text Staffan Edler, Katarina Fredriksson, Björn Oskarsson Tryck Länsstyrelsens tryckeri, Östersund 2011 Löpnummer 2011:20 Diarienummer 451-6492-2011 Publikationen kan laddas ner från Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/jamtland
Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 2011 6 1.0 Länsstyrelsens roll och ansvarsområde 8 1.1 En beskrivning av Jämtlands län... 8 1.2 Länsstyrelsens roll och ansvarsområde... 9 2.0 Arbetsprocess och metod...10 2.1 Uppdrag... 11 2.2 Mål och syfte...12 2.3 Målgrupp och sekretess...12 2.4 Avgränsning...12 2.5 Metod...12 2.6 Identifiering...12 2.7 Kartläggning och analys...13 2.8 Riskanalys...13 3.0 Samhällsviktig verksamhet inom länsstyrelsens område 15 4.0 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom Länsstyrelsens ansvarsområde 17 4.1 Omvärldsbevakning och inträffade händelser... 17 4.2 Identifierade hot och risker...18 4.3 Analyserade situationer 19 4.3.1 Långvarigt avbrott i elförsörjningen...19 4.3.2 Långvariga störningar i elektroniska kommunikationer...23 4.3.4 C-händelser...28 4.3.5 B-händelser epidemi eller pandemi...29 Konsekvenser av en pandemisk influensa...33 4.3.6 RN-händelser, radiologiska och nukleära olyckor...36 4.3.7 Översvämningar och höga flöden...38 4.3.8 Ras och skred...41 4.3.9 Omfattande skogsbrand...45 4.3.10 Omfattande störning inom transporter...46 4.3.11 Större olyckor...51 4.4 Analyserade samhällsfunktioner 59 4.4.1 Statlig och kommunal räddningstjänst...59 Kommunal räddningstjänst...60 4.4.2 Leda, samverka och informera...62 5.0 Viktiga resurser 64 5.1 Personella resurser...64 5.2 Materiella resurser...64 5.3 Regionala nätverk och samverkansformer...64 6.0 Förmågebedömning 67 6.1 Långvarigt avbrott i elförsörjningen...68 6.2 Långvariga störningar i elektroniska kommunikationer...71 6.3 Avbrott eller störning i de kommunala VA-systemen...76 6.4 C-händelser...78 6.5 B-händelser epidemi eller pandemi...82 6.6 RN-händelser, radiologiska och nukleära olyckor...84 6.7 Översvämningar och höga flöden...86 6.8 Ras och skred...88 3
4 6.9 Omfattande skogsbrand...90 6.10 Omfattande störning inom transporter...92 6.11 Större olyckor...92 6.12 Klimatförändring...93 6.13 Analyserade samhällsfunktioner...93 6.13.1 Statlig och kommunal räddningstjänst...93 6.14 Leda, samverka och informera...95 7.0 Särskild förmågebedömning 96 Myndighetens förmåga...96 Sektorns eller länets förmåga...97 7.1 Störningar i elförsörjningen 99 Myndighetens förmåga vid störningar i elförsörjningen...99 Sektorn eller länets förmåga vid störningar i elförsörjningen...101 7.2 Kärnteknisk olycka 102 Myndighetens förmåga vid kärnteknisk olycka... 103 Sektorn eller länets förmåga vid kärnteknisk olycka... 104 8.0 Åtgärder 105 8.1 Projekt 107 8.2 Frågor och åtgärder av identifierade och värderade risker 109 8.2.1 Långvarigt avbrott i elförsörjningen... 109 8.2.2 Långvariga störningar i elektroniska kommunikationer... 109 8.2.3 Avbrott eller störning i de kommunala VA-systemen...110 8.2.4 C-händelser...110 8.2.5 B-händelser epidemi eller pandemi... 111 8.2.6 RN-händelser, radiologiska och nukleära olyckor... 111 8.2.7 Översvämningar och höga flöden... 111 8.2.8 Ras och skred...112 8.2.9 Omfattande skogsbrand...112 8.2.10 Omfattande störning inom transporter...112 8.2.11 Större olyckor...112 8.2.12 Klimatförändring...113 8.2.13 Analyserade samhällsfunktioner...113
Tabellförteckning Tabell 1 - Sammanställning av samhällsviktig verksamhet i Jämtlands län... 16 Tabell 2 - Infektionssjukdomar och dess egenskaper. Källa: Faktasamling cbrn 26... 31 Tabell 3 - Exempel på möjliga B-medel...33 Tabell 4 - De tio vanligaste brandorsakerna i produktiv skogsmark (Hansen 2003)...45 Tabell 5 - Länsstyrelsens generella förmåga... 67 Tabell 6 - Länets generella förmåga...68 Tabell 7 - Länsstyrelsens krishanteringsförmåga vid långvarigt avbrott i elförsörjningen...68 Tabell 8 - Länets förmåga att hantera ett avbrott i elförsörjningen... 69 Tabell 9 - Länsstyrelsens förmåga att hantera avbrott i de elektroniska kommunikationerna... 71 Tabell 10 - Länets förmåga att hantera störningar i de elektroniska kommunikationerna... 72 Tabell 11 - Länsstyrelsens krishanteringsförmåga vid avbrott eller störning i VA-systemen... 76 Tabell 12 - Länets förmåga vid avbrott eller störning i de kommunala VA-systemen... 76 Tabell 13 - Länsstyrelsens Krishanteringsförmåga vid utsläpp eller spridning av kemikalier... 78 Tabell 14 - Länets förmåga att hantera spridning av kemikalier... 78 Tabell 15 - Länsstyrelsens förmåga vid en influensapandemi... 82 Tabell 16 - Länets förmåga vid en influensapandemi... 82 Tabell 17 - Länsstyrelsens förmåga vid omfattande översvämningar eller höga flöden... 86 Tabell 18 - Länets förmåga vid omfattande översvämning eller höga flöden... 86 Tabell 19 - Länsstyrelsens förmåga vid omfattande ras och skred...88 Tabell 20 - Länets förmåga att hantera ras och skred...88 Tabell 21 - Länsstyrelsens förmåga vid en omfattande skogsbrand...90 Tabell 22 - Länets förmåga att hantera en omfattande skogsbrand...90 Tabell 23 - ASIO-modellen... 91 Tabell 24 - Länsstyrelsens Krishanteringsförmåga vid avbrott i transporterna... 92 Tabell 25 - Länsstyrelsens krishanteringsförmåga vid störning inom rädd... 94 Tabell 26 - Länets krishanteringsförmåga vid störning inom räddningstjänsten... 94 Figurförteckning Figur 1 - Karta Områdes typer och tillgänglighet... 8 Figur 2 - Riskmatris...18 Figur 3 - In- och utpendling till och från länets kommuner 2005 Källa: SIKA och SCB36...47 5
Sammanfattande bedömning 2011 Länsstyrelsen i Jämtlands län ska liksom andra myndigheter värdera och sammanställa en risk- och sårbarhetsanalys. En redovisning baserad på analysen ska lämnas till Regeringskansliet, med kopia till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Denna rapport utgör den redovisningen. Jämtlands län är ett glesbygdslän med långa avstånd och långt mellan samhällsresurserna. Detta kan medföra svårigheter att hantera händelser. För att uppväga dessa avstånd finns ett mycket gott samarbete och stark samverkan mellan de aktörer som verkar vid en eventuell krishändelse. Som exempel kan nämnas skapandet av Trygghetens Hus en organisationssamverkan för ledning och samordning av information och insatser i hela spektrat från dagliga olyckor till en större krishändelse. Till länets riskbild hör förekomsten av ett flertal större dammar för kraftproduktion. En samordnad beredskapsplanering för dammhaveri har därför påbörjats för länets älvar. Kommunernas svaga ekonomier inger fortfarande oro för framtiden sett för både krishanteringen generellt och för arbetet med skydd och säkerhet. Tendensen att kommunerna hela tiden gör små minskningar i den operativa räddningstjänsten fortsätter. Om utvecklingen inom räddningstjänsterna fortsätter med minskade organisationer som följd finns en risk att kommunerna på sikt inte kommer att kunna leva upp till de krav på skydd och säkerhet som ställs i lagstiftningen. Till det kan man också tillägga att flera av kommunerna har meddelat att de har svårigheter att rekrytera personal till deltidsstyrkorna. Med krympande marginaler hos företagen, där deltidsbrandmännen har sina huvudanställningar, har företagarna börjat bli tveksamma till att tillåta personal att ha deltidsanställning som brandmän. Som en motvikt till besparingarna och problemen med personalrekryteringar har flera av kommunerna genom förbundssamverkan med hjälp av specialisering och kompetenshöjning kunnat förbättra både det förebyggande arbetet och utbildningen av brandpersonal. Rakelsystemet är utbyggt i länet men hittills har endast polisen och landstinget anslutit sig till det. Sju av länets åtta kommuner planerar ett införande för krishantering. Även en regional kraftsamling för utveckling av Rakelsystemet är planerad att genomföras. Kommunernas redovisning av sina risk- och sårbarhetsanalyser uppfyller inte i sin helhet de krav som ställs i MSB:s föreskrifter. 6
Eftersom Länsstyrelsen under de senaste åren inte kunna lägga ner de resurser som skulle ha behövts på analysarbetet kommer en utökad satsning på denna verksamhet att ske under 2012. Utvecklingsprojektet för Trygghetens Hus (Certuskonceptet) kommer att fortsätta. Projekten har blivit en allt större och viktigare del av länets krishanteringsarbete. Arbetet med och resultaten av projekten ger positiva effekter som ökar kvaliteten både i det dagliga och långsiktiga arbetet med samhällsberedskap. Att arbeta fram ett bra projekt tar tid och tiden för det finns i princip bara att ta inom den ramanslagsfinansierade tiden. Kostnaden för att ta fram och driva projekt kan sägas ske delvis på bekostnad av den ordinarie verksamheten. För att inte behöva ställa projekt mot ordinarie arbete vore det önskvärt om det fanns utvecklingspengar att ansöka om för att ta fram nya projekt. 7
1.0 Länsstyrelsens roll och ansvarsområde 1.1 En beskrivning av Jämtlands län Jämtlands län omfattar landskapen Härjedalen och Jämtland samt små delar av Ångermanland och Hälsingland. Länet är indelat i åtta kommuner. Länet avgränsas i väster av fjällkedjan mot Norge och i öster av skogsland mot Västernorrlands län. I norr gränsar regionen mot Västerbottens län och i söder mot Gävleborgs och Dalarnas län. Största delen, 50 procent består av skogsmark. Länet motsvarar 12 procent av landets totala yta och här bor cirka 1,4 procent av landets befolkning. Jämtlands län har en gles befolkningsstruktur med långa avstånd och stora skillnader inom regionen vad gäller befolkning, försörjningsmöjligheter och tillgång till olika former av service. Totalt sett uppgår befolkningen i regionen till knappt 127 000 invånare och landarealen omfattar drygt 50 000 km 2. Detta ger en befolkningstäthet på 2,6 invånare per km 2. Majoriteten av befolkningen i länet bor utanför tätorten vilket innebär att samtliga kommuner klassas som glesbygdskommuner förutom Östersunds kommun. En stor andel av de som bor i gles- och landsbygd är äldre. Trenden är att en befolkningskoncentrationen kommer att ske kring Östersunds stad, i Storsjöbygden och längs med arbetspendlingsstråken längs E14 Åre, Krokom och Östersund. Kartorna visar att de inomregionala skillnaderna är mycket stora. Indelningen av länet visar att den största koncentrationen finns kring staden Östersund. Figur 1 - Karta Områdes typer och tillgänglighet 1 De övriga områden är centralorterna Strömsund och Sveg. Förutom de tre koncentrerade områdena kännetecknas inlandet av stor gleshet, små tätorter och långa avstånd. 1 Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än 3 000 invånare samt öar utan fast landförbindelse. Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter med fler än 3 000 invånare. Tätorter är i denna definition orter som har fler än 3 000 invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten. Källa: Glesbygdsverket. 8
Arbetsmarknad och näringsliv Branschstrukturen ser olika ut i olika delar av länet, vilket ger olika förutsättningar för sysselsättning beroende på vilken kommun man befinner sig i eller kan har möjlighet att pendla till. För alla kommuner gäller att majoriteten av kvinnorna jobbar i offentlig sektor och männen i den privata sektorn. Även näringsmässigt finns stora skillnader inom regionen, där skogslandet har en betydligt större andel stora företag och industrier än fjällvärlden som i huvudsak präglas av turism. I stort är Jämtlands län ett utpräglat småföretagarlän. Länet har därmed inga större industrier och endast ett fåtal miljöfarliga verksamheter inom bland annat vattenkraft och träindustrin. Skogen och träindustrin svarar för mer än 60 % av landets totala nettoexportvärde där över 10 % av landets skogstillgångar finns i länet. Turismen är stor i delar av länet såsom Åre och Härjedalen där det under högsäsong vistas många människor inom kommunerna. Vid dessa tidpunkter har de berörda kommunerna ett stort ansvar för andra kommuners invånares trygghet och säkerhet. I länet finns också 58 000 hektar jordbruksmark (1 % av länets yta) varav 42 500 ha är åkermark och resten är naturbetesmark. Antalet jordbruksföretag är cirka 2 100. Länets jordbruk är i huvudsak inriktade på mjölk- och köttproduktion. Vall är den absolut största grödan. I övrigt odlas spannmål till foder, potatis och mindre ytor med bär och grönsaker. Kommunikation och transport Tre järnvägsförbindelser finns, Inlandsbanan som är främst för godstrafik, samt populär turisttrafik på sommaren. Atlantbanan (Mittbanan) som går rakt igenom länet och förbinder Trondheim med de stora orterna i Sverige och Norra stambanan som passerar östra delarna av länet. Här finns två flygplatser, Sveg och Åre/Östersund, som också är internationell. Åre/Östersunds flygplats kan ta emot de största flygplanen, både för persontrafik och för godsfrakter. Det statliga vägnätet är över 600 mil med två europavägar som korsar länet: E14 mellan Sundsvall och Trondheim (Väst-Öst) samt E45 från Göteborg till Karesuando (Nord-Syd). Båda är viktiga pulsådrar i länet liksom i Sverige. Det enskilda vägnätet som får statligt bidrag är drygt det dubbla 2. Bredbandsstandarden i länet är god med många olika operatörer som står för den kontinuerliga utbyggnaden av fibernätet. Kommunikationsnätet i länet är väl utbyggt. 1.2 Länsstyrelsens roll och ansvarsområde Länsstyrelsen är statens förlängda arm i länet och ska verka för att de nationella målen får genomslag i länet med hänsyn tagen till de regionala förhållandena och förutsättningarna. Länsstyrelsen ska samordna olika samhällsintressen utifrån ett statligt helhetsperspektiv och främja länets utveckling samt underrätta regeringen om vad som händer och sker i länet. Länsstyrelsen har många olika uppgifter, bland annat: naturvård, social omvårdnad, livsmedelskontroll, djurskydd, 2 Information i Vägverkets remissvar till denna rapport. 9
miljöskydd, lantbruk, rennäring, hållbar samhällsplanering samt fredstida krishantering och räddningstjänst. 3 Länsstyrelsen har en stödjande och samordnande roll inom krisberedskapen och är en länk mellan lokala och regionala aktörer och den nationella nivån. Länsstyrelsen ska ta initiativ till, och erbjuda en arena för, sektorsövergripande samverkan med målet att uppnå en god krishanteringsförmåga i länet. Länsstyrelsens roller i arbetet med risker och krishantering 4 Samverkansansvar, innebär bland annat att Länsstyrelsen ska samverka med andra myndigheter och med näringslivet, samt medverka i planeringsprocessen för samhällets krisberedskap. Geografiskt områdesansvar på regional nivå. Det innebär att Länsstyrelsen ska verka för att olika krisaktörers åtgärder och insatser samordnas i länet före, under och efter en kris. Att kommunerna får ett bra stöd i sin roll inom krishanteringssystemet. Länsstyrelsen ska också göra regional risk- och sårbarhetsanalys. Länsstyrelsen ska inom länet bland annat bevaka att risk- och beredskapshänsyn tas i samhällsplaneringen samt främja arbetet med kommunala riskanalyser. Länsstyrelsen har ansvar för olika verksamheter och tillsynsområden. Exempel på områden för tillsyn och samråd miljö, planfrågor, djurskydd och räddningstjänst. Länsstyrelsen har även en operativ ledningsuppgift i samband med händelser definierade i Lag om skydd mot olyckor och en stödjande roll enligt Epizootilagen. Länsstyrelsens bedömning är att det kommer att vara mest vanligt att myndigheten ska verka som geografiskt områdesansvarig myndighet under en kris i länet. Det är mindre troligt att Länsstyrelsen ska leda räddningstjänst eller hantera en storskalig epizooti är. Vilken typ av extraordinär händelse som kommer att vara vanligast går inte att avgöra med någon större säkerhet. Detta innebär att det måste finnas en god generell krishanteringsförmåga för att kunna hantera många olika typer av extraordinära händelser. Det ställer krav på att Länsstyrelsen har en risk- och sårbarhetsanalys som grund för planeringen samt en organisation som snabbt kan börja lösa de viktigaste uppgifterna. Dessa är samordning av den aktuella verksamheten och av information och sammanställning av regional lägesbild. 2.0 Arbetsprocess och metod Krisberedskap utgår från några grundläggande och enkla principer om ansvar, närhet och likhet. Det innebär att en kris ska så långt det är möjligt, hanteras utifrån ordinarie ansvarsförhållanden där den uppstått och i ordinarie arbetsformer. Krishanteringsarbetet ska präglas av en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt. 3 Förordningen (2002:864) med länsstyrelseinstruktion 4 Förordningen (2002:864) med länsstyrelse instruktion, Förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor med tillhörande förordning. Epizootilagen (1999:657) med föreskrifter (2002:97, Epizootiförordningen (1999:559). 10
Syftet med den svenska krisberedskapen är att samhället ska kunna hantera konsekvenserna av omfattande olyckor eller andra extraordinära händelser som kan hota grundläggande värden. Med en kris menas en händelse som är så omfattande och komplex och som påverkar så många samhällssektorer att den kräver snabba och samordnade insatser för att krisens skadeverkningar ska kunna hanteras. Med krisberedskap menas förmågan att hantera konsekvenserna av en händelse, men också de förebyggande åtgärder som behöver vidtas för att förhindra att en kris uppstår, eller för att begränsa skadeverkningarna. Begreppet omfattar också uppföljning och återföring av erfarenheter efter en kris eller en händelse. 2.1 Uppdrag Alla myndigheter ska analysera om det finns sådana hot och risker eller sådan sårbarhet som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet hos myndigheten. Det innebär att myndigheter ska analysera hot och risker som är mindre sannolika, men som kan ge stora konsekvenser för myndighetens möjlighet att upprätthålla verksamheten. Inför årets redovisning har länets kommuner, landstinget gjort en bedömning av sin förmåga i samband med störningar i elförsörjningen och kärnteknisk olycka Krisberedskap handlar om samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera extraordinära händelser samt återställa samhällsviktig verksamhet efter en händelse. För detta krävs en utbildad och övad organisation hos aktörerna i krishanteringssystemet och välgrundade risk- och sårbarhetsanalyser som utgör de beslutsunderlag och den grund som krishanteringssystemet vilar på. Varje myndighet ska i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap årligen analysera om det finns sådan sårbarhet och sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. 5 Myndigheterna ska särskilt beakta: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska liksom andra myndigheter värdera och sammanställa resultatet av arbetet i en risk- och sårbarhetsanalys. En redovisning baserad på analysen ska lämnas till Regeringskansliet, med kopia till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Redovisningen ska innefatta planerade åtgärder samt bedömning av behov av ytterligare åtgärder. Denna rapport utgör den redovisningen. 5 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, 9 11
2.2 Mål och syfte Målet med Jämtlands läns risk- och sårbarhetsarbete är att nå ett väl fungerande system för att synliggöra, kommunicera och förebygga de risker och den sårbarhet som kan förekomma i länet. Syftet med analyserna är att: ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten ge underlag för samhällsplanering bidra till att ge en riskbild för hela samhället ge ett underlag för åtgärder, tillsyn och uppföljning. 6 2.3 Målgrupp och sekretess Målgruppen för denna analys är: den nationella nivån företrädd av Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB regionala aktörer kommunerna i länet. Regeringskansliet och MSB använder analysen för att få en nationell bild av samhällets risker och sårbarheter och med det som underlag ta fram nationella inriktningar för krisberedskapsarbetet. De regionala aktörerna kan använda analysen för sin egen beredskapsplanering. Kommunerna får genom analysen underlag till sina egna risk- och sårbarhetsanalyser och sin egen beredskapsplanering som de ska utföra enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ingen sekretess råder för denna rapport. 2.4 Avgränsning Enligt vägledning för statliga myndigheter 7 ska myndigheterna tänka särskilt på kritiska beroenden i beskrivningen av de analyserade situationerna. I denna analys finns dessa beroenden med och är en del av analysen. De har inte lyfts fram för att utgöra en specifik del av redovisningen. 2.5 Metod Arbetet med Länsstyrelsens regionala risk- och sårbarhetsanalys har inte utgått från en given och identifierad metod eller modell som är specifikt framtagen för identifiering och värdering av risker. Arbetssättet är processorienterat och har tagits fram i dialog med regionala nätverk och samverkansparter, där sådana saknats har nya tillfälligtvis skapats. 2.6 Identifiering Det arbete som ligger till grund för det nya krishanteringssystemet, det vill säga de utredningar och rapporter som presenterats av bland annat 6 MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 16 7 KBM Rekommenderar 2006:4, Risk- och sårbarhetsanalyser, vägledning för statliga myndigheter 12
sektorsmyndigheterna, har varit tydliga på vilka områden som är viktiga ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Denna teoretiska analys samt de erfarenheter från olika händelser som Tsunami, Gudrun, kemikalieolyckor, oroligheter i andra länder, fågelinfluensan, översvämningar, ras och skred samt snöoväder, är grunden i den identifiering av områden som genomförts. Utifrån krishanteringssystemets sex samverkansområden har en analysprioritering gjorts, fördelad på perioden 2005 2009. 2.7 Kartläggning och analys Efter identifieringen förankrades prioriteringen och arbetet kring arbetsprocessen i Krishanteringsrådet 8. Rådet är ett regionalt samverkansorgan med representanter från länets samhällsviktiga verksamheter. Länsstyrelsens systematiska arbete med risk- och sårbarhetsanalyser omfattar följande steg: 1. Utreda (kartläggning, nulägesanalys) 2. Planera (åtgärder, rutiner, samverkan etc.) 3. Genomföra (förebyggande åtgärdsarbete, övningar, utbildningar) 4. Följa upp och utvärdera för en ständig förbättring. (återföring av erfarenhet till aktörerna och förbättrade underlag för beslut etc.) För varje delområde som varje samverkansområde omfattar skapas nätverk eller tas kontakt med de aktörer som äger kunskapen. Genom deras kunskap, fördjupningsstudier av området samt den samlade kunskap som finns inom Länsstyrelsen har områdena beskrivits och sedan analyserats med följande innehåll. Inledning: Beskrivning av fackområdet, det vill säga det som studien omfattar, bakgrund, begrepp, lagstiftning på området och omfattning/avgränsning av kapitlet. Vem gör vad: Genomgång av de aktörer som verkar och har ansvar på området. Hot och risker: Hotbild, risker och dess konsekvenser. Erfarenheter: Händelser, övningar. Förmåga: Samhällsviktiga funktioners samt Länsstyrelsens egen krishanteringsförmåga. Slutsatser och åtgärder: Vad behöver vi utreda närmare, det vill säga vilka frågor behöver besvaras och framtagande av åtgärder. 2.8 Riskanalys Riskbedömningen består av tre delar: riskidentifiering, riskanalys och riskutvärdering. I tidigare års risk- och sårbarhetsanalyser har vi inte bedömt sannolikheter eller försökt att gradera konsekvenserna av de identifierade riskerna. För att innehåll och disposition i rapporten skall stämma med MSB:s föreskrifter har vi under denna höst påbörjat ett arbete med att bedöma sannolikheterna och gradera riskerna. I detta förnyelsearbete av risk- och sårbarhetsanalysen ingår även att analysera sårbarheter och kritiska beroenden, vilka dock tyvärr inte hinner bli färdiga till årets rapport. Kritiska beroenden och sårbarheter går till stor del att 8 Se avsnitt Regionala nätverk 13
utläsa ur rapportens konsekvens- och förmågebeskrivningar för de identifierade riskerna. I riskanalysen har vi först beskrivit respektive risk lite mer utförligt. Det har gjorts genom att vi för varje risk beskrivit riskbilden i vårt län och eventuella liknande händelser som inträffat tidigare. Sedan har vi för varje risk gjort en bedömning av sannolikhet och konsekvens. Sannolikheten har bedömts kvantitativt med hjälp av en rankingskala och intervaller 9 enligt nedan. 1 Mycket låg Återkomsttid > 100 år 2 Låg Återkomsttid 50 100 år 3 Medelhög Återkomsttid 25 50 år 4 Hög Återkomsttid 10 25 år 5 Mycket hög Återkomsttid < 10 år Vid bedömningen av sannolikhet har vi tittat historiskt tillbaka i tiden för att se om liknande händelser har inträffat i vårt län eller på andra håll i landet. Eftersom det rör sig om händelser som inträffar väldigt sällan så är det i många fall svårt att göra en säker bedömning. Detta bör man vara medveten om när man tar del av riskanalysen. I konsekvensbedömningen har vi försökt beskriva konsekvenserna i ord. Vi beskriver dels hur riskerna påverkar olika samhällsviktiga verksamheter, dels hur det påverkar samhället i stort. Vi har även graderat konsekvenserna i en kvalitativ med hjälp av en rankingskala 10 enligt nedan. 1 Mycket begränsande Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot samhället. 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot samhället. 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot samhället eller förändrat beteende. 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot samhället och förändrat beteende. 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhället och allmän instabilitet. Vi har funnit det svårt att göra en kvantitativ bedömning av konsekvenserna. Konsekvenserna vid den typ av allvarliga händelser som är analyserade är mycket beroende på händelsens omfattning samt var och när den inträffar. Därför anser vi att en kvalitativ bedömning är att föredra, det ger ändå en tillräckligt god uppfattning om händelsernas allvarlighet. 9 MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 44-46 10 MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 47-49 14
3.0 Samhällsviktig verksamhet inom länsstyrelsens område Länsstyrelsen har i samråd med arbetsgruppen SäksamZ identifierat de samhällsviktiga verksamheterna i länet. Vid identifieringen har arbetet utgått både från en extraordinär händelse generellt och från en pandemi specifikt. Sektor Kommunalverksamhet Landstinget Polis Delområden Renhållning, VA, Räddningstjänst, Miljö och hälsa, Barn- och äldreomsorg, vårdande i hemmet, särskilda boenden Ledning, samverkan och information. Akutsjukvård Sjukhus akutsjukvården, lab.verksamhet, vårdavdelningarna, Ambulanserna, Akuttandvård, Smittskydd, PKL (Psykisk katastrofledning), Psykiatrin Vård och omsorg Vårdcentraler Service - köket, maskinpersonal, tvätt, städ, fastighetsservice, sjukvårdsmaterial, Barn- och äldreomsorg, vårdande i hemmet, särskilda boenden Ledning, samverkan och information. Polisens kontaktcenter (PKC), Länskommunikationscentral (LKC) Yttre verksamhet akutkörningarna Samverkansbefäl Ekonomi och servicepersonal exempelvis reception Ledning, samverkan och information. 112 SOS-Alarm Länsstyrelsen Energiförsörjning Elektroniska kommunikationer Livsmedel Betalningsförmedling Transporter Massmedia Läkemedel Ledning, samverkan och information. El, värme och drivmedel Driftcentraler, produktion, distribution, Kommunikation med fältpersonal. Fasta och mobila telefonitjänster, Internettjänster, radiooch TV-utsändningar, distribution av post och paket och Kommunikationer för samhällsviktiga funktioner, Kommunikation med fältpersonal Livsmedelsproducenter mjölk, bröd, kött. Grossister, Livsmedelsbutiker, Slakterier Banker, Socialförsäkring Landsväg, järnväg och flyg, Kollektivtrafik, Taxi (sjukoch bårtransporter), distribution av post och paket, Förnödenhetstranporter mat, dryck, bränsle (Bensinstationer etc). TV, Radio, Tidningar (och Internet) Apotek 15
Sektor Kriminalvård, domstolar Offentlig förvaltning stödfunktioner Delområden Länsrätten, Åklagarmyndigheten Viss tillsyns- och tillståndsverksamhet, viss expert- och analysverksamhet, viss indikerings- och laboratorieverksamhet, statens uppbörd eller tillhandahållande av grunddata (befolkning, företag och fastigheter). Offentlig förvaltning tjänsteproduktion Övrigt Meteorologiska tjänster, vissa utbildningstjänster och begravningsverksamhet, (Begravningsbyråer, Kylrum?) Djurhållning, Bevakningsföretag Tabell 1 - Sammanställning av samhällsviktig verksamhet i Jämtlands län. 16
4.0 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom Länsstyrelsens ansvarsområde 4.1 Omvärldsbevakning och inträffade händelser Länsstyrelsen i Jämtlands län har inte utarbetat någon modell eller metod för omvärldsbevakning eller omvärldsanalys. Den mer akuta bevakningen som sker är mer spontan och bevakningen sker genom media, förvarningar från SMHI med mera. Länsstyrelsens TiB Tjänsteman i beredskap ansvarar för bevakning och beredskap efter kontorstid. TiB följer också den omvärldsbevakning som MSB redovisar i WIS-systemet. En mer långsiktig och strategisk omvärldsanalys har av resursskäl inte gjorts. Här anser Länsstyrelsen att de nationella myndigheternas roll att bistå länsstyrelserna även kan bistå med stöd i denna bevakning eller analys. En mycket aktuell trend utgörs av de prognoser eller scenarier som klimatförändringarna medför. Länsstyrelsen deltar, genom TiB, i veckomöten tillsammans med Jämtlands räddningstjänst, polismyndigheten, ambulanssjukvården och SOS Alarm. Syftet med dessa möten är att följa upp händelser föregående vecka och att planera inför kommande vecka. Mötena genomförs i Trygghetens hus. 17
4.2 Identifierade hot och risker De identifierade riskerna för länet inklusive eventuella kriterier för bedömning och urval återfinns i kapitel 2, Metod. Årets redovisning omfattar de analyserade situationer som prioriterats sedan 2005. Riskmatrisen visar vår övergripande värdering av konsekvens och sannolikhet för de identifierade riskerna. Numreringen följer indelningen an händelserna. I avsnitt 4:3 utvecklas värderingen ytterligare. 1. Långvarigt avbrott i elförsörjningen 2. Långvariga störningar i elektroniska kommunikationer 3. Avbrott eller störning i de kommunala VA-systemen 4. C-händelse 5. B-händelse epidemi eller pandemi 6. RN-händelse, radiologiska och nukleära olyckor 7. Översvämningar och höga flöden 8. Ras och skred 9. Omfattande skogsbrand 10. Omfattande störningar inom transporter 11. Större olyckor Mycket hög Hög Medelhög Låg 4 3 2 5 S A N N O L I K H E T 9 3 7 2 8 11 5 1 4 10 Mycket hög risk Hög risk Medelhög risk Låg risk Mycket låg risk Mycket låg 1 6 K O N S E K V E N S 11 1 2 3 4 5 Mycket begränsad Begränsad Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Figur 2 - Riskmatris 18
4.3 Analyserade situationer 4.3.1 Långvarigt avbrott i elförsörjningen Elförsörjningen är av avgörande betydelse för att samhället ska fungera både under normala förhållanden och vid en svår påfrestning. Konsekvenserna av ett omfattande och långvarigt elavbrott är omöjliga att förutsäga i sin helhet. Det man kan säga är att utan el stannar i princip hela landet och det får stora konsekvenser, inte minst för samhällsviktig verksamhet. En säker elförsörjning är ett komplext system som kräver att ansvariga för produktion, överföring, distribution och konsumenter, var för sig och tillsammans, arbetar med insatser för att öka säkerheten i systemet. Även om man lägger ner mycket kraft på att öka säkerheten i systemet så kan eltillförseln aldrig garanteras till 100 %. Därför krävs även insatser för att klara konsekvenserna av ett långvarigt strömavbrott. Under senare år har många förändringar skett som påverkar elsystemet. Den genomförda elmarknadsreformen skapade konkurrens för produktion och försäljning av el vilket i sin tur inverkat på företagens strukturer. Antalet elföretag har minskat liksom antalet anställda. Företagens beroende av entreprenörer för drift och underhåll av anläggningar har ökat. Minskade reservdelslager har ökat beroendet av externa leverantörer. Viktiga komponenter importeras vilket ökar utlandsberoendet och skapar nya beroenden av säker tillgång till materiel och transporter. Det svenska elsystemet är inget fristående system utan är i stor utsträckning integrerat med elsystemen i våra grannländer. Det innebär att händelser som orsakar problem med eltillförseln i något annat land även kan komma att påverka tillgången på el här i landet. Statistik från Svenska Kraftnät 11 säger att de flesta fel i landsbygdsnäten är väderrelaterade. I tätortsnäten dominerar materialfel och yttre påverkan som grävskador, påkörda kabelskåp och skador från djur som på olika sätt skadar ledningar och apparater. Väder och miljöpåverkan är totalt sett den största orsaken till att fel uppstår i elöverföringen i lokalnäten. Sedan något år tillbaka pågår en vädersäkring av delar av elnätet. Vädersäkringen innebär att luftledningar ersätts med ledningar förlagda i mark. Det är oklart hur långt elnätsföretagen har kommit i arbetet. Under 2010 har det så kallade Styrelprojektet påbörjats. Syftet med Styrel är att möjliggöra prioritering av el vid en bristsituation. Projektet avses till största delen genomföras under 2011. 11 Driftsäkerhetskriterier för lokalnät från Svensk Energi. 19
Riskkällor Orsakerna, riskkällorna, till avbrott är flera och grundar sig på aktörsbundna och icke aktörsbunda hot. Tele- databeroende Kunskap och kompetens Ekonomi Utlandsberoende De tekniska systemens säkerhet, driftcentraler Brand Tekniska fel, felaktig hantering och olyckor Extrema vädersituationer IT-relaterade hot Sabotage och brott Konsekvenser Långvariga störningar i elförsörjningen i Jämtlands län får idag stora följdverkningar på många områden men vi har i dagsläget inte den samlade kunskapen av dess konsekvenser i sin helhet. De flesta av de samhällsviktiga verksamheterna kommer att få betydande svårigheter att upprätthålla sina verksamheter vid en långvarig störning. Länsstyrelsen bedömer dock att sannolikheten för ett långvarigt elavbrott ska uppstå som medelhög. Konsekvenserna och följderna av ett sådant elavbrott kan bli mycket allvarliga. Viktiga samhällsfunktioner som till exempel sjukvård, kommunalteknisk försörjning och livsmedelsproduktion är till stora delar helt beroende av eltillförsel för sin verksamhet. Detta ställer stora krav på kunskap om omfattningen av det egna elbehovet och vilka konsekvenserna blir vid ett elbortfall. Tillgång till reservkraft och planer för att hantera en sådan situation är viktiga komponenter i elsystemets säkerhet. Vilka problemen blir och deras omfattning beror bland annat på årstid, väderlek och vid vilken tid på dygnet som störningen inträffar. Redan efter tre till fyra timmar uppstår problem med till exempel mobiltelefoni, avloppssystem och annat som är försett med reservkraft i form av batteridrift. Vid elavbrott som varar 24 timmar eller längre blir det problem med värme, el för hushåll, akutsjukvård, 112-larm, informationsfunktioner, kommunikation, ledning, djurhållning, räddningstjänst, livsmedelsförsörjning, betalningsförmedling, transporter, drivmedel och viss industriell försörjning. En elstörning som varar längre än en vecka innebär stora problem inom i princip samtliga samhällsviktiga funktioner. Vid en så lång störning blir behovet av reservkraft stort och i och med det ökar behovet av väl fungerande bränsletransporter samt underhåll och reparationer av reservkraftsaggregat. Telefonväxlar hos myndigheter, kommuner, företag och organisationer saknar ofta reservkraft. Det försvårar krishanteringen och innebär att möjligheterna för verksamheterna att fungera normalt är mycket små under ett elavbrott. Kommunerna Kommunerna förfogar oftast över några mobila reservkraftverk, men det är oklart hur dieselförsörjning ska ske, var de kan anslutas och hur de ska användas vid 20
ett avbrott. Kommunerna har i de flesta fall inte heller identifierat sitt behov av reservkraft, förutom i vissa fall för räddningstjänst, ledningsfunktioner, vård och omsorg och VA-hanteringen. Där sådana inventeringar är gjorda saknas en sammanställd bild för hela kommunens behov av och tillgång till reservkraft. Det finns heller inga planer för prioritering av tillgänglig reservkraft. Vatten och avlopp Delar av vattenförsörjningen och avloppshanteringen, främst reningsbäddar och pumpar, kan få problem redan vid ett elavbrott på tre till fyra timmar. Dessa båda system är ofta samlokaliserade i gemensamma ledningsstråk. Det innebär att om trycket sjunker i vattenledningarna samtidigt som det ökar i avloppssystemen kan avloppsvatten tränga in i vattensystemen och förorena dessa. Om avloppssystemen blir översvämmade, beroende på att pumpar är utslagna, kan det efter en tid bli problem med bland annat smittrisker. Därför är fungerande vatten- och avloppssystem mycket väsentliga vid stora och långvariga elstörningar. Är det kallt kan vattenledningar frysa sönder. Genom att det inte finns vatten för avloppsspolning kan det bli stopp, avloppsproblem och avloppsöversvämningar. Reningsverken klarar ett antal timmars elavbrott men den biologiska reningen störs ganska snart om luftningen upphör. På större reningsverk finns reservkraftverk. Bränsletillgången är en viktig faktor. Kan man inte köra fram bränsle på vägarna, eller om det råder brist av andra skäl, stoppas vattenförsörjningen. Utan vatten blir det ohållbart för befolkningen efter ett halvt till ett dygn. IT-system och telefonväxlar Konsekvenserna är i dagsläget inte kartlagda men det har under 2007 genomförts ett projekt för att kartlägga detta. Projektet har tyvärr inte avrapporterats ännu. Det kan idag redan konstateras att några av kommunerna saknar reservkraft för telefonväxlarna och de får då omgående stora problem med informationsspridningen vid ett elavbrott. I princip är kommunens samtliga verksamheter på ett eller annat sätt beroende av fungerande IT-system. Det innebär att vid ett bortfall av dessa kommer det mesta av kommunens verksamhet att drabbas av störningar. Planer för att hantera en sådan situation kommer att tas fram i samband med genomförandet av projektet. Räddningstjänst Räddningstjänsten har oftast fast installerade dieselgeneratorer och kan drivas vidare i flera dagar. Bränsletillgången är en begränsande faktor. Länsstyrelsen har idag ingen aktuell bild av tillgången på reservkraft hos räddningstjänsten i länet. Information, kommunikation och ledning Kommunerna har som geografiskt områdesansvariga ett uppdrag att stå för samordning och information vid krissituationer. Man har även ansvaret för ledningen av den egna verksamheten. Det innebär att man måste ha planerat för hur man kan informera medborgarna när telefoner och internet inte fungerar, hur kommunens ledning ska agera för att kunna verkställa beslut som måste fattas och hur man ska samordna de insatser som måste vidtas för att hantera konsekvenserna för den egna verksamheten. 21
Vård och omsorg Omfattningen av problemen för kommunernas vård och omsorgsverksamhet är helt beroende av hur länge elavbrottet pågår. Om avbrottet leder till störningar i teletrafiken får man problem med trygghetslarmen för personer som på olika sätt behöver tillsyn i sin hemmiljö. Man kan behöva flytta personer med behov av övervakning eller avancerad utrustning från sina hem till någon form av tillfälligt boende. Problem med produktion av mat uppstår tämligen omgående. Landstinget Sjukvården i hemmen blir allt mer avancerad och beroende av strömförsörjning. Hempatienter som drabbas av strömavbrott kan behöva skickas till sjukhusen som inte har kapacitet för en sådan situation. Avancerad hemsjukvård innebär att patienten huvudsakligen behandlas utanför sjukhuset. Allt fler patientgrupper bedöms i framtiden komma att vårdas i hemmet. Ansvaret för patienten kvarstår hos den vårdnadsansvarige även vid elstörningar. För att inte akutsjukvården ska överbelastas vid ett längre strömavbrott behöver primärvården hållas öppen. För vårdcentralerna krävs förberedda anslutningar för reservkraft och mobila reservkraftaggregat. Socialstyrelsen ger ut rekommendationer kring vad sjukhusen bör kunna klara av. Elektroniska kommunikationer Många telestationer har en batteribackup som räcker upp till fyra timmar. Därefter slutar systemen för både fast och mobil telefoni att fungera. Se närmare under kapitlet elektroniska kommunikationer. Elförsörjning Elförsörjningen är själva beroende av fungerande el för att klara drift och distribution. Allt större del av produktionen av vattenkraft sker på distans från driftcentraler som kräver tillgång på el och telekommunikationer för drift och övervakning. Vid en störning kan driften till viss del ske med automatik men efter en viss tid kan det leda till stopp i produktionen. Utslagna teleförbindelser innebär också stora problem vid reparation av skadade anläggningar för distribution och produktion. Betalningsförmedling Bankkontoren, frånsett huvudkontor och datacentraler, har i allmänhet ingen reservkraft och de kan behöva stänga om larmfunktionen inte fungerar. Bankens kontanter förvaras i elektroniskt styrda valv som kräver elförsörjning och utan el blir bankens kontanter oåtkomliga. Bankomater fungerar inte utan el och vid längre avbrott krävs att kontantuttag kan göras på annat sätt, exempelvis via bankkontor med reservkraft. En kritisk faktor för betalningsförmedlingen är dessutom beroendet av data- och telekommunikationer. Livsmedelsförsörjning Livsmedelsbutikerna får stora problem med lagerhållning av kyl och frysvaror, kassor och övervakning av butiken. I vissa fall tvingas butiker stänga. 22
Djurhållning För gårdar med djurhållning resulterar elstörningar, även kortare än sex timmar, i allvarliga problem. Värme, ventilation, utfodring, och mjölkning kräver el och tillgång till reservkraft är nödvändig. Enligt djurskyddslagen måste den som ansvarar för djuren planera hur olika situationer ska kunna hanteras. Detta gäller även vid elstörningar. Nödslakt är ett, om än drastiskt, alternativ för att undvika att djur plågas i onödan. Kommunerna ska ha en plan för nödslakt för att hantera olika epidemier i djurbesättningar. Den kan användas också i detta sammanhang. Uppvärmning av bostäder Om långvariga strömavbrott inträffar vid låga temperaturer sjunker värmen snabbt i fastigheter som är knutna till fjärrvärmesystemet på grund av att cirkulationspumpar slutar att fungera. Värme behövs i första hand för bostäder och inom vård och omsorg. Fjärrvärmen behöver reservkraft både för produktion och för distribution. Om uppvärmningen ska fungera krävs reservkraft även för pumpar i fastigheter. Transporter och drivmedel För att kunna driva bland annat reservkraftverk krävs en fungerande distribution av dieselolja. I länet finns i princip inga lager av olja, allt distribueras kontinuerligt från framför allt Sundsvall. Vid problem med distributionen blir reservkraften obrukbar efter hand, det samma gäller för hus med oljepanna. Godstrafik på tåg och landsväg får omedelbart problem vid störningar i elförsörjningen och det samma gäller persontrafiken. 4.3.2 Långvariga störningar i elektroniska kommunikationer För att allvarliga störningar ska uppstå krävs ofta att flera funktioner, delsystem eller fysiska anläggningar drabbas samtidigt. Slumpmässiga och oavsiktliga hot inträffar sällan samtidigt men förekommer. Det är relativt lätt att skydda de elektroniska kommunikationerna mot dessa slumpmässiga hot genom reserver och redundanta nät men det är kostsamt. Oavsiktliga hot kan främst bedömas uppstå vid extremt väder och på grund av tekniska fel, felaktig hantering och olyckor. Avsiktliga (aktörsbundna) hot kan utövas genom fysisk påverkan som avklippning av kablar eller förstöring av utrustning. Den avsiktlige aktören kan alltid förväntas söka agera så att samtidiga insatser mot olika mål förstärker varandra. Men de kan också utövas med informationsteknologiska medel. Intrång i datasystem av olika slag via teleförbindelser eller Internet för att manipulera dem och störa till exempel elförsörjning, telesystem och betalningar. 12 Orsakerna, de så kallade riskkällorna, till att risken för en långvarig störning kan uppstå är många men de är i mångt och mycket samma som för de flesta andra delar av landet. 12 PTS, 2002, Telekommunikationernas sårbarhet och risker för samhället 23
Riskkällor Orsakerna till att risken för avbrott kan uppstå är flera och grundar sig på aktörsbundna eller icke aktörsbundna hot. Teknikutveckling, systemens struktur Kunskaps-/kompetensbrist och ekonomi Elberoende Samlokaliseringar Tekniska fel, felaktig hantering och olyckor samt extrema vädersituationer IT-relaterade hot, intrång i och manipulation av informationssystem Sabotage och brott, inre säkerhet, icke-konventionella stridsmedel (EMP) Konsekvenser De elektroniska kommunikationsnäten är inte byggda utifrån våra konstruerade administrativa gränser som län och kommuner utan följer marknadens utbyggnadskrav. Detta medför att vi i Jämtlands län är mycket beroende av hur näten i övriga delar av landet och internationellt byggs och styrs. Jämtlands län består av glesbygd viket innebär långa avstånd och dyra investeringar med få betalande kunder. Dessa geografiska förutsättningar medför att utbyggnadstakt och att redundans/robusthetsinvesteringar får en låg prioritet hos våra nätägare om inte staten går in med extra medel. Staten (Post- och telestyrelsen PTS) har bidragit i dels bredbandsutbyggnaden och dels i TeliaSonera AB:s nät för att skapa bättre förutsättningar och redundans i systemen som framförallt berör våra kommunhuvudorter i länet. Kunskapen hos Länsstyrelsen om samhällsviktiga verksamheter kan motstå en långvarig störning inom de elektroniska kommunikationerna är begränsade. En uppskattad bedömning av förmågan att motstå störning hos nedanstående funktioner är att den kommer att vara mycket bristfällig liksom Länsstyrelsens egen förmåga att leda, samverka och informera. För polis, räddningstjänst, SOS-alarm, sjukvården mfl.s förmåga att motstå störningar kommer det pågående Trygghetens hus-projektet att leda till en förbättrad förmåga på detta område. RAKEL är sedan december 2010 driftsatt i hela landet. Systemet är byggt för att öka förmågan till samverkan för organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa och öka medborgarnas trygghet. Systemet är i sig stryktåligt och robust, och ökar dessutom redundansen för kommunikationsmöjligheter. Jämtlands räddningstjänstförbund och sju av länets åtta kommuner har anslutit sig eller har bestämt sig för att ansluta sig till systemet. I ett första skede så kommer kommunerna att införskaffa Rakelenheter till först och främst krisberedskapsändamål. Långvariga störningar i kommunikationsförbindelserna i Jämtlands län får idag stora följdverkningar på många av de samhällsviktiga användarna. Vi har i dagsläget inte den samlade kunskapen av dessa konsekvenser. Radioamatörerna i länet kommer att bistå vid behov och skapa förbindelse mellan Länsstyrelsen och kommunerna men inte inom respektive organisation, vilka troligen kommer att få betydande svårigheter att upprätthålla sina verksamheter vid en långvarig störning i de elektroniska kommunikationerna. 24
AVBROT T ELLER STÖRNING I DE KOMMUNAL A VA-SYSTEMEN Länsstyrelsen bedömer att sannolikheten för att en långvarig störning i de elektroniska kommunikationerna ska uppstå som hög, se vidare förmågebedömningen över området. Konsekvenserna och följderna av ett långvarigt avbrott kan bli mycket allvarliga för länet. Larmfunktioner, till exempel trygghetslarm och automatiska brandlarm slutar att fungera, problem med att nå 112, svårt att få ut information till allmänhet och media, problem för drift- och övervakningssystem för el- och vattenförsörjning med mera. Även transportsektorn är starkt beroende av elektroniska kommunikationer och ex. livsmedels- och drivmedelstransporter riskerar att snabbt slås ut. 4.3.3 Avbrott eller störning i de kommunala VA-systemen Alla levande varelser behöver vatten för att överleva och det behovet varierar utifrån typ av händelse, tid på året då händelsen inträffar och hur länge händelsen eller krisen pågår. Behovet styrs också av ålder, fysisk ansträngning, hälsotillstånd med mera. Varje människa har ett grundläggande behov av dricksvatten för att upprätthålla kroppens livsfunktioner (tre till fem liter per person och dygn). Därutöver kan ytterligare mängd vatten vara avgörande för att upprätthålla hälsooch smittskyddet. Vattenförsörjningen och avloppshanteringen är inbördes beroende av varandra, exempelvis krävs tillgång på vatten för att avloppssystemet ska fungera. VA-systemen är dessutom beroende av andra externa tekniska system. Exempelvis finns ett stor beroende av elkraft för värme, pumpar och processer, samt telekommunikationer och datorer för styrning av processerna och för larmfunktioner. Vidare krävs kemikalier och andra insatsvaror för reningsprocesserna och transporter för att bli av med slam och restprodukter. Hotbilder runt dricksvattentäkter och risker för kvalitetsförsämringar i dessa samt tillgången på råvatten gör vattentäkterna sårbara. Risken för störningar eller skador på täkterna beror av vilket skydd de har för olika former av yttre påverkan. Av stor vikt är täkt- och inströmnings- eller nederbördsområdets läge i förhållande till olika riskobjekt som deponier, vägar, järnvägar, flygfält, motorbanor, industrier med mera. Ytvattentäkterna är generellt sett mer sårbara än grundvattentäkterna eftersom vattenytan är stor och fritt exponerad för föroreningar via luften, båtolyckor, utsläpp från avlopp, diffusa utsläpp från areella näringar och bebyggelse, samt kan förorenas vid olyckor på väg och järnväg. Flera av dessa hotbilder gäller också för grundvattentäkter. Även om dessa är bättre skyddade mot föroreningar kan ett tillbud vid en grundvattentäkt ge bestående skador. Vattenomsättning och strömningshastigheter i ett ytvatten gör att föroreningshalterna så småningom avklingar, medan en grundvattentäkt i värsta fall kan vara förlorad för överskådlig tid. För grundvattentäkten kan långvarig torka också medföra störningar i vattenförsörjningen. I Jämtlands län finns det för närvarande 13 129 stycken kommunala vattentäkter. Dessutom finns ett stort antal vattenföreningar samt enskilda vattentäkter. Omkring 25 % av de kommunala vattentäkterna består av ytvattentäkter, det vill säga vatten från sjöar och vattendrag. Vattenkvaliteten vid dessa anläggningar 13 2004 25