Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i polisregion Stockholm Polisregion Stockholm, underrättelseenheten juni 2017
Utgivare: Polismyndigheten Produktion: Underrättelseenheten, polisregion Stockholm Dnr: R306/17, SU-R-2017/1-SWE Tryck: Polismyndigheten Omslagsfoto: Polismyndigheten
INLEDNING Sammanfattning Underrättelseenheten i polisregion Stockholm har identifierat 46 kriminella nätverk i regionen som uppfyller EU:s kriterier för organiserad brottslighet. Det är något fler än i en kartläggning som gjordes 2015. Flera av nätverken har utvidgat sin brottslighet och sin kapacitet. Samverkan mellan nätverken tycks öka och bli mer komplex. En tydlig rörlighet inom och mellan nätverken konstateras. Av de nätverk som identifierades 2015 bedöms drygt häften fortfarande vara kriminella nätverk. Många av nätverken är löst sammansatta och förväntas vara fortsatt föränderliga. Nätverken har kapacitetsbedömts och några av dem utmärker sig genom att ha en stark kapacitet i alla delar: komplexa brottsupplägg, våldskapital, användande av företag eller andra legala strukturer i brottslig verksamhet samt samhällspåverkan. Dessa nätverk bedöms vara väl etablerade och bestående över tid. Drygt hälften av nätverken utgörs av lokala kriminella nätverk. Deras brottslighet utgår ifrån ett begränsat geografiskt område men de är ofta kriminellt verksamma över större geografiska ytor. Deras främsta brottslighet är narkotikaförsäljning och våld, men hälften av dem verkar även inom legala samhällsstrukturer. De lokala nätverken har en stark negativ påverkan på lokalsamhället och den upplevda tryggheten. Flera av dem är aktiva i utsatta områden och bedöms ha en god grund för expansion och fortsatt rekrytering av minderåriga. Resterande nätverk utgörs av självmarkerande gäng, risksupportermiljöer, bedrägerinätverk eller extremismnätverk. Kopplingar kan ses mellan extremism och systematiska välfärdsbedrägerier, antingen genom samverkan nätverk emellan eller genom att vinster från verksamheter som inbegriper välfärdsbedrägerier används för finansiering av terrorism. Våld är den kapacitet som är vanligast bland nätverken. Tillgången till skjutvapen är hög och flera av nätverken är aktivt involverade i våldsamma konflikter. På ett par platser som domineras av större nätverk råder inga tydliga konflikter. Detta bedöms bero på att nätverken enväldigt råder över territoriet och narkotikamarknaden. Andelsmässigt fler nätverk rör sig nu inom legala samhällsstrukturer genom att företag förvärvas eller registreras, eller att nätverken tar sig strategiskt viktiga positioner i lokalsamhället, inom exempelvis offentlig service. Drygt hälften av nätverken rör sig inom just legala samhällsstrukturer. Denna utveckling är något som det förvarnades för i 2015 års kartläggning, och den kan nu bekräftas. Några nätverk verkar även inom institutionella samhällsstrukturer genom att myndighetskontakter används i brottsupplägget. Det finns flera nätverk som uppges ha potentiella kontaktytor för sådana förehavanden, exempelvis en insider på myndighet eller bank, men det är oklart om dessa de facto nyttjas i den brottsliga verksamheten. Givet dessa relevanta kontaktytor finns en möjlig framtida riktning mot fler nätverk inom institutionella samhällsstrukturer. KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM 3
INLEDNING Innehåll 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Definition av organiserad brottslighet... 5 2 Metod och bedömningsmodell... 5 2.1 Modell för kapacitetsbedömning... 5 2.2 Modell för samhällshotande brottslighet... 6 3 Föränderlig nätverkskarta... 7 3.1 Exkluderade nätverk... 7 3.2 Nytillkomna nätverk... 7 4 Samverkan och konflikter... 8 5 Nätverkens kapaciteter... 9 5.1 Komplexa brottsupplägg... 9 5.2 Företag och andra legala samhällsstrukturer... 9 5.3 Våldskapital... 10 5.4 Samhällspåverkan... 10 6 Samhällshotande brottslighet... 11 6.1 Ökad närvaro inom legala samhällsstrukturer... 11 6.2 Myndighetskontakter och andra insiders... 12 7 Nätverkens struktur... 12 7.1 Lokala kriminella nätverk... 12 7.2 Självmarkerande grupper... 13 7.3 Risksupportermiljön... 14 7.4 Extremismnätverk... 14 7.5 Bedrägerinätverk... 14 7.6 Övriga nätverk... 15 8 Variationer mellan regionens polisområden... 16 8.1 Otrygghet i lokalsamhället... 16 8.2 Innerstaden som kriminell arena... 17 8.3 Narkotikatillförsel till Gotland... 17 9 Diskussion... 17 4 KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM
INLEDNING 1 Inledning 1.1 Bakgrund Rapporten baseras på en kartläggning som gjorts över kriminella nätverk verksamma i polisregion Stockholm. En motsvarande kartläggning gjordes 2015. Eftersom nätverken förändras gjordes denna uppdaterade kartläggning, som syftade dels till att se hur nätverken försändrats över tid, dels till att mäta och bedöma deras kapaciteter och göra dem jämförbara med varandra. 1.2 Definition av organiserad brottslighet Utgångspunkten i kartläggningen är att nätverken i första hand ska uppfylla EU:s definition av organiserad brottslighet. Definitionen är bred och allmänt hållen men fungerar som en avgränsning och som en sållningsmekanism innan nätverken bedöms. Minst sex av kriterierna nedan ska uppfyllas för att det ska röra sig om organiserad brottslighet. Punkterna 1, 3, 5 och 11 är obligatoriska: 1. Samarbete mellan fler än två personer. 2. Egna tilldelade uppgifter åt var och en. 3. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden. 4. Någon form av disciplin och kontroll. 5. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar. 6. Verksamhet på lokal nivå. 7. Användning av våld eller andra metoder för hot. 8. Användning av kommersiella eller affärsmässiga strukturer. 9. Deltagande i penningtvätt. 10. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomi. 11. Strävan efter vinning och/eller makt. 2 Metod och bedömningsmodell 2.1 Modell för kapacitetsbedömning För att bedöma och analysera de kriminella nätverkens kapaciteter, och enklare kunna jämföra dem med varandra, används den modell som togs fram i samband med kartläggningen 2015. Bedömningsmodellen har modifierats och urvalet utökats med parametrar som tar hänsyn till polisens aktuella styrdokument. Påverkan på lokalsamhället utifrån ett trygghets- och medborgarperspektiv fångas nu upp tydligare. I bedömningsmodellen mäts nätverkens kapaciteter genom en sammantagen kvalitativ bedömning av olika indikatorer. Till exempel är kontinuerlig tillgång till skjutvapen en indikator på kapacitet till våld. Bulvaner/målvakter indikerar kapacitet att använda företag i brottslig verksamhet. Nätverken har kartlagts och bedömts utifrån de fyra kapaciteterna komplexa brottsupplägg, förmåga att använda företag eller andra legala strukturer i brottslig verksamhet, våldskapital samt nätverkets samhällspåverkan. Kapaciteterna beskrivs nedan: KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM 5
METOD OCH BEDÖMNINGSMODELL Nätverken har egen förmåga att genomföra komplexa brottsupplägg Nätverket har en logistisk och organisatorisk förmåga att genomföra brottsupplägg som kräver särskilda kunskaper, noggrann planering, kontakter eller finansiering. Exempel på dessa brottsupplägg kan vara avancerade rån, internationell narkotikasmuggling, människohandel och människosmuggling. Nätverket har egen förmåga att använda företag eller andra legala strukturer i brottslig verksamhet och/eller förvalta brottsvinster Kapaciteten avser nätverkens användande av legala strukturer för att öka illegala vinster och/eller undgå lagföring. Detta kan ske genom att företag förvärvas eller registreras för att användas som brottsverktyg, att nätverket investerar brottsvinster i näringsverksamhet eller fastigheter m.m. Uppläggen kräver ofta tillgång till specialister och möjliggörare eller användande av bulvaner/målvakter. Exempel på brott är penningtvätt, bedrägerier och punktskattebrott. Nätverket har eget våldskapital Med kapaciteten avses förmågan att utöva eller anstifta våld eller hot. Våld eller hot om våld används av den organiserade brottsligheten som stöd för att kunna genomföra inkomstbringande brottslighet. Ryktbarhet om förmåga att ta till våld kan användas som skrämselkapital. Våld eller hot om våld kan användas som ett sätt att upprätthålla disciplin internt. Våld kan även användas för att möjliggöra annan brottslighet, t.ex. för att tvinga personer att begå brott, vid utpressning eller olika situationer av otillåten påverkan. Våldskapital innefattar även nätverkens tillgång till skjutvapen och sprängmedel. Nätverket har en stark samhällspåverkan Kapaciteten fångar dels upp nätverkens påverkan på lokalsamhället, dels mer systemhotande samhällspåverkan genom exempelvis otillåten påverkan. Kapaciteten avser flera aspekter av påverkan i ett geografiskt område. Det kan röra sig om strävan efter att kontrollera narkotikaförsäljning och krogar men även otillbörlig påverkan på offentlig förvaltning, samhällsservice och andra institutioner. En stark kriminell kontroll av lokalsamhället kan ge upphov till parallella samhällsstrukturer där myndigheter får svårt att verka eller få personer att tala med polis. Den upplevda tryggheten påverkas och egna rättsprocesser tillämpas. Andra aspekter kan vara att nätverken rekryterar minderåriga eller bidrar till patriarkala strukturer i lokalsamhället. 2.2 Modell för samhällshotande brottslighet En utgångspunkt i analysen har även varit en modell som visar vilka samhällsstrukturer nätverken är beroende av för sin brottsliga verksamhet. Modellen över samhällshotande nivåer baseras på teoribildningen att brottsligheten i samhället kan delas in i tre olika samhällsstrukturer: illegala, legala och institutionella. Inom dessa tar sig brottsligheten olika skepnader. Modellen visar utifrån ett strategiskt perspektiv inom vilka samhällsstrukturer brottsligheten verkar och kan därmed också tydliggöra nätverkens rörlighet mellan strukturerna. Illegala strukturer Brottsligheten på denna nivå är varken beroende av eller nyttjar legala samhällsstrukturer såsom exempelvis företag eller offentlig service, utan begås till stor del oberoende av samhället i stort. Brottsligheten inom illegala strukturer är relativt synlig och kommer därmed i större utsträck- 6 KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM
FÖRÄNDERLIG NÄTVERKSKARTA ning till myndigheters kännedom. Brottsliga handlingar på denna nivå handlar exempelvis om stöld, misshandel, mord, narkotikahantering och utpressning. Legala strukturer På denna nivå är brottsligheten beroende av och/eller nyttjar befintliga legala strukturer i samhället, såsom företag och offentlig service. Denna brottslighet kräver därmed förmåga att förfina och förädla brottsliga handlingar. Brottsligheten kommer vanligtvis inte till myndigheters kännedom och syns därmed inte heller i kriminalstatistiken i samma utsträckning. Kännedom om denna brottslighet styrs i hög grad av myndigheters och andra aktörers prioriteringar och förmåga. Brottsliga handlingar på denna nivå handlar exempelvis om punktskattebrott, nyttjande av svartarbete, bedrägerier och penningtvätt. Institutionella strukturer Brottsligheten på denna nivå är beroende av och/eller nyttjar institutionella strukturer i syfte att påverka myndighetsutövning och lagstiftning. Denna brottslighet kräver ekonomisk och/eller social och/eller politisk förmåga att föra fram, förmedla samt genomföra ett särintresses dolda agenda. Inte heller denna brottslighet kommer vanligtvis till myndigheters kännedom eller till uttryck i kriminalstatistiken. Kännedom om denna brottslighet styrs även här i hög grad av myndigheters och andra aktörers prioriteringar och förmåga. 3 Föränderlig nätverkskarta Kartläggningen har identifierat 46 nätverk som uppfyller EU:s kriterier för organiserad brottslighet. Hälften av dessa har tillkommit sedan kartläggningen 2015 och av de 39 nätverk som ingick 2015 består 23 nätverk. Resterande 16 nätverk har fallit bort. Utvecklingen visar på rörliga nätverksstrukturer men förklaras även av att kartläggningarna skiljt sig något åt i inhämtningen. De nätverk som har de högsta sammantagna kapaciteterna viktades högt även i den föregående nätverksrapporten och tycks därmed vara väletablerade och bestående över tid. 3.1 Exkluderade nätverk Några av de nätverk som exkluderats har splittrats och det är inte ovanligt att individerna i stället gått in i nya nätverkskonstellationer. I några fall saknas information om nätverkens struktur och förehavanden. Sedan föregående kartläggning har några nätverk upplösts genom polisens arbete och lagföring av tongivande personer. Även nätverk som 2015 bedömdes verka inom institutionella samhällsstrukturer har, bl.a. genom polisiära förundersökningar och myndighetssamverkan, fått ett förminskat utrymme för sin brottsliga verksamhet. 3.2 Nytillkomna nätverk Kartläggningen breddades och därför ingår även nätverk som nationellt bedrägericentrum inrapporterat. Flertalet lokala kriminella nätverk har tillkommit sedan föregående kartläggning, liksom några extremismnätverk. För några av de nytillkomna nätverken är det svårt att avgöra om de var verksamma även 2015 men inte uppmärksammades på samma sätt eller om de avancerat och först nu uppfyller kriterierna för organiserad brottslighet. I och med KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM 7
SAMVERKAN OCH KONFLIKTER tillkomsten av lokalpolisområden och ett större polisiärt fokus på lokala problembilder och lokala kriminella nätverk finns en möjlighet att dessa nätverk har synliggjorts. Fler nytillkomna nätverk har sin geografiska hemvist i polisområde Stockholm nord jämfört med polisområde Stockholm syd, vilket kan indikera en större rörlighet i polisområde nord. 4 Samverkan och konflikter I några av de större nätverken finns flera möjliga mindre nätverk som samarbetar i olika brottsupplägg, men med anledning av den påtagliga rörligheten och samarbeten dem emellan har det inte bedömts relevant eller ibland ens rimligt att dela upp dem eller beskriva dem som olika nätverk. En överväldigande majoritet av nätverken har någon form av samverkan med andra nätverk. Samverkan är extra tydlig för de större nätverken. Samverkan mellan nätverken är inte isolerad till någon geografisk närhet utan sträcker sig över stora delar av Stockholm. I vissa fall handlar samverkan om en tydlig gemensam agenda avseende exempelvis införsel av narkotika från utlandet, medan andra kontakter mellan nätverken är mer svårdefinierade. Regelbundna möten mellan nätverk sker på individnivå med personer som kan vara släkt eller dela uppväxtområde. Det är inte alltid tydligt om dessa möten och kontakter inbegriper samverkan i brottslig verksamhet. Några personer ingår i flera nätverk och en del nätverk använder samma möjliggörare och/eller specialister 1 i sina brottsupplägg. Samverkan och rörligheten dem emellan innebär en gränsdragningsproblematik. Samverkan mellan nätverken kan vara flyktig och föränderlig. Samarbete i enskilda brottsupplägg är ingen garanti mot konflikter. Flera av nätverken är involverade i våldsamma konflikter som har resulterat i, stundom fatala, skjutningar på allmän plats. Bland de nätverk som är involverade i mer utdragna konflikter förekommer inget känt samarbete. Mellan vissa nätverk som tidigare har haft ett starkt samarbete har det uppstått splittringar. Konfliktytor kan även uppstå inom kriminella nätverk genom exempelvis skuldsättningar eller av personliga motiv. Mobiliteten mellan kriminella nätverk går i linje med vad som identifierats i tidigare rapporter. 2 Europol pekar på en trend mot att traditionella hierarkiska nätverk delvis kommer att ersättas av fler entreprenörer och specialister som går in i olika projektbaserade upplägg där även konkurrerande aktörer kan samarbeta när möjlighet uppstår. 3 1 Enligt polisregion Stockholm avser möjliggörare en person som innehar en relevant funktion inom en specifik arbetsplats, medan specialist avser en person med en särskild kompetens som efterfrågas. (Se även Myndighetsgemensam lägesbild om grov organiserad brottslighet 2016-2017). 2 Se t.ex. Brå-rapport 2016:12, Kriminella nätverk och grupperingar. 3 Europol 2015, Exploring tomorrow s organized crime. 8 KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM
NÄTVERKENS KAPACITETER 5 Nätverkens kapaciteter Nätverken har bedömts utifrån de fyra kapaciteterna komplexa brottsupplägg, nätverkets förmåga att använda företag eller andra legala strukturer i brottslig verksamhet och/eller förvalta brottsvinster, våldskapital samt samhällspåverkan. Andelsmässigt fler nätverk bedöms inneha samtliga fyra kapaciteter 2017 jämfört med 2015. Figur 1. Kapaciteter som bedömts. 5.1 Komplexa brottsupplägg Givet grundförutsättningen att nätverken ska uppfylla EU:s definition av organiserad brottslighet har samtliga nätverk ett visst mått av organisationsgrad. Majoriteten av nätverken bedöms därutöver ha kapacitet att genomföra komplexa brottsupplägg. Med det avses exempelvis att nätverken har en logistisk och organisatorisk förmåga att genomföra brottsupplägg som kräver särskilda kunskaper, noggrann planering, kontakter eller finansiering. De nätverk som enbart ägnar sig åt lokal narkotikahantering i mindre skala och våldsutövning har generellt bedömts inte uppfylla kapaciteten. Att nätverken har kapacitet till komplexa brottsupplägg tar sig uttryck i att de har en tydlig rollfördelning och grundläggande organisationsförmåga. De flesta har också en varaktig och omfattande basinkomst från den brottsliga verksamheten. En majoritet tycks även återinvestera brottsvinster, i motsats till egenkonsumtion, och bedöms utveckla sina brottsmetoder. Internationella kontakter används i olika utsträckning och brottsligheten berör andra myndigheter. 5.2 Företag och andra legala samhällsstrukturer Åtminstone tre av fem nätverk använder företag eller andra legala strukturer i sin brottslighet. Denna kapacitet rör i regel mindre synlig brottslighet och är svårare att upptäcka än t.ex. kapacitet till våld. Information som kan fånga upp denna kapacitet är därför mer begränsad, jämfört med för övriga kapaciteter. Det vanligaste upplägget är att brottsvinster omvandlas genom penningtvätt, med stor variation på tillvägagångssätt. Företag köps eller bolag tas över och brottsvinster återinvesteras i näringsverksamhet eller i fastigheter. Bulva- KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM 9
NÄTVERKENS KAPACITETER ner/målvakter används, ofta genom en komplex uppbyggnad med dolt ägarskap för att minska den egna exponeringen. Detta blir extra viktigt för nätverk som systematiskt tömmer bolag på värde genom kreditbedrägerier. Vissa nätverk specialiserar sig på identitetsbrott och kan använda andras kreditvärdighet för att ta lån, för att hyra bilar som sedan stjäls och säljs utomlands eller använder andras identiteter som ett brottsverktyg för att begå välfärdsbedrägerier. Vidare finns exempel på matchfixning samt mäklare och hyresvärdar med koppling till kriminella nätverk inom Stockholms bostadsmarknad. Flertalet nätverk använder möjliggörare och specialister, funktioner som tycks vara avgörande för olika brottsupplägg. Ytterligare ett sätt för nätverken att använda sig av legala strukturer, och ett fenomen som tycks vara på uppgång, är att lokala kriminella nätverk nyttjar offentlig service i sina brottsupplägg. Detta görs exempelvis genom anställningar och uppdrag på skolor, fritidsgårdar och i olika brottsförebyggande projekt. De kriminella individerna, som oftast på felaktiga grunder betraktas som förebilder för de unga i området, kan därmed agera relativt ostört med sin kriminella verksamhet, som ofta rör narkotikahantering och nyrekrytering av ungdomar. 5.3 Våldskapital Våldskapital bedöms främst utifrån nätverkens tillgång till skjutvapen, huruvida de utövat grovt våld på allmän plats samt våldsutövning, hot eller utpressning mot privatpersoner, näringsidkare eller myndighetspersoner. Fyra av fem nätverk bedöms ha ett våldskapital, vilket är den vanligaste kapaciteten bland nätverken. Majoriteten av nätverken med våldskapital bedöms ha kontinuerlig tillgång till skjutvapen och flera av nätverken utövar grovt våld på offentliga platser med stor risk att skada allmänheten. För några nätverk, som risksupportermiljön, utgörs den kriminella verksamheten av just våldsyttringar. Uppgifter om eventuellt våldskapital saknas för några nätverk. Detta gäller, med något enstaka undantag, för de nätverk som huvudsakligen ägnar sig åt bedrägerier eller välfärdsbrott. Detta kan bero på att våld inte är ett nödvändigt inslag i brottsupplägget. Flertalet av dessa nätverk har emellertid en koppling till andra nätverk med våldskapital. 5.4 Samhällspåverkan Kapaciteten samhällspåverkan fångar upp två olika aspekter. Dels nätverkens påverkan på lokalsamhället, genom indikatorer om nätverkens strävan efter att kontrollera området, den upplevda tryggheten och om minderåriga personer rekryteras till nätverken. Dels en mer systemhotande samhällspåverkan som nätverken har genom exempelvis otillåten påverkan. Kapaciteten uppfylls av två tredjedelar av nätverken och är, inte oväntat, som mest påtaglig bland de nätverk som i rapporten beskrivs som lokala kriminella nätverk. Flera av dessa nätverk säljer narkotika öppet. Konflikter mellan nätverken som konkurrerar om lokala narkotikamarknader kan leda till offentliga skjutningar och stor risk för att skada tredje man, vilket i hög grad påverkar den upplevda tryggheteten i lokalområdet. 10 KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM
SAMHÄLLSHOTANDE BROTTSLIGHET Kapaciteten samhällspåverkan innefattar även otillbörlig påverkan mot myndighetspersoner och näringsidkare. Nätverkens användande av hot, våld och korruption mot myndighetsföreträdare bedöms här som otillåten påverkan, även om motivet inte alltid är känt eller hur den som utsatts har uppfattat situationen. 4 Här ingår även våld mot tjänsteman som skett i samband med ingripanden, utifrån antagandet att sådant våld delvis sker i syfte att påverka tjänsteutövningen. När våldet utövas återkommande av de kriminella nätverk som ingår i kartläggningen bedöms det inte ske enbart i affekt, utan antas även ha en instrumentell dimension, som att skapa rädsla och i förlängningen självcensur för att undvika framtida ingripanden. Kring flera av nätverken tycks det råda ett slags tystnadskultur med svårigheter att få vittnen och målsäganden att lämna information till polisen. Detta beror delvis på rädsla för repressalier, antingen genom självcensur eller efter explicita hot och påtryckningar som faller in under övergrepp i rättssak. En annan aspekt av samhällspåverkan ur ett mer systemhotande perspektiv, är att individer i flera av de lokala kriminella nätverken innehar strategiskt viktiga positioner i lokalsamhället, genom exempelvis befattningar på kommunen eller som fritidsledare. De nätverk som huvudsakligen ägnar sig åt bedrägerier eller välfärdsbrott bedöms inte ha någon påverkan på lokalsamhället. Nätverken har snarare en systemhotande samhällspåverkan, vilket skadar samhällets grundläggande funktioner. Detsamma gäller för extremismnätverken som i allra högsta grad kan ha en systemhotande samhällspåverkan, men av ett annat slag än den som avses med kapaciteten. 6 Samhällshotande brottslighet Det går att skönja vissa skillnader jämfört med kartläggningen 2015 sett utifrån det teoretiska ramverket om en samhällshotande modell där nätverken rör sig inom illegala, legala och institutionella samhällsstrukturer. 6.1 Ökad närvaro inom legala samhällsstrukturer Drygt hälften av nätverken rör sig inom legala samhällsstrukturer, genom att företag förvärvas eller registreras eller att nätverken tar sig strategiskt viktiga positioner i samhället, inom exempelvis offentlig service. Andelsmässigt gäller detta för fler nätverk jämfört med i 2015 års karläggning. Ökningen kan delvis förklaras av att bedrägerinätverk nu ingår. Dock flaggades i 2015 års kartläggning för att flera av de nätverk som då enbart rörde sig inom illegala samhällsstrukturer hade förutsättningar att avancera i sin kriminalitet, bl.a. genom att nätverken hade relevanta kontaktytor. Bedömningen av dessa nätverk väntades därför vara förändrad om några år. Resultatet i den här rapporten bekräftar delvis detta, att några av nätverken har avancerat och numera verkar även inom legala samhällsstrukturer. 4 Otillåten påverkan har av Brå definierats som trakasserier, hot, våld, skadegörelse och korruption som syftar till att påverka tjänsteutövningen. Här vägs även in hur personen som utsatts uppfattat situationen. Se t.ex. Brå 2016:13. KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM 11
NÄTVERKENS STRUKTUR 6.2 Myndighetskontakter och andra insiders Några nätverk rör sig inom institutionella samhällsstrukturer genom att de använder en myndighetskontakt i sitt brottsupplägg. Utöver dessa nätverk, där det finns konkret information om hur myndighetskontakten används, har flertalet nätverk en insider på en myndighet, bank eller motsvarande samhällsfunktion. Dessa uppgifter är mer vaga och det är oklart om och i så fall hur insidern används i brottsupplägget. Konstateras kan dock att potentiella kontaktytor finns. Ytterligare nätverk kan därför väntas röra sig inom institutionella samhällsstrukturer framöver. Hamnar de under myndigheternas lupp kan användningen av insiderkontakter troligen identifieras redan idag. I Stockholmsregionen agerar långt fler kriminella nätverk än de som redovisas här, på legal nivå, och säkerligen också på institutionell nivå. Dessa nätverk hanteras dock av andra myndigheter som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, och kommer följaktligen inte alltid till Polismyndighetens kännedom. En samlad redovisning av respektive myndigheters kartläggning skulle ge en annorlunda bild. 7 Nätverkens struktur Vid en sammantagen bedömning av nätverkens kapaciteter går några kategorier att skönja, baserat på brottslighetens/nätverkens struktur, kriminella verksamhet och agenda. Nätverken kan delas in i lokala kriminella nätverk, självmarkerande grupper (kriminella mc-gäng), risksupportermiljön, extremismnätverk, bedrägerinätverk och övriga nätverk. Lokala kriminella nätverk utgör den största kategorin. 7.1 Lokala kriminella nätverk Drygt hälften av nätverken kan i stora drag sägas ägna sig åt narkotikabrottslighet och våldsutövning, och de har en tydlig påverkan på lokalsamhället. Dessa lokala kriminella nätverk är huvudsakligt verksamma inom en geografisk plats. Hälften av nätverken är nytillkomna. Den tidigare nämnda rörligheten är här påtaglig och några av de nytillkomna nätverken utgörs delvis av individer som tidigare ingick i andra nätverk. Flera av de lokala kriminella nätverken uppfyller samtliga kapaciteter. Några av nätverken har ett starkt våldskapital, ligger i konflikt med varandra och genomför offentliga skjutningar med stor fara för tredje man. Vapentillgången är hög, vilket går i linje med vad tidigare undersökningar visat. 5 Flera av nätverken uppfattas närmast ha tagit över det offentliga rummet och skapar otrygghet genom sin öppna narkotikaförsäljning och genom hot och våldsyttringar med skjutvapen och handgranater. Lokala näringsidkare utsätts för utpressning och i vissa fall har näringsidkare och andra för lokalsamhället viktiga funktioner motats bort från centrala platser. Grovt kan de lokala kriminella nätverken delas in i två undergrupper, dels de som enbart rör sig inom illegala samhällsstrukturer med synlig brottslighet, dels 5 Se t.ex. Brå-rapport 2016:12, Kriminella nätverk och grupperingar. 12 KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM
NÄTVERKENS STRUKTUR de som generellt är mer avancerade och även rör sig inom legala samhällsstrukturer. Våld, narkotika och lokal påverkan Knappt hälften av de lokala kriminella nätverken rör sig enbart inom illegala samhällsstrukturer och ägnar sig främst åt synlig brottslighet såsom våldsyttringar, narkotikahantering, stölder eller butiksrån. Medlemmarna är i regel yngre än i de mer etablerade nätverken och verkar i huvudsak inom ett begränsat geografiskt område. Av de nätverk som ägnar sig åt narkotikahantering bedöms de flesta öka sina medlemstal under de närmaste åren. Flera verkar inom utsatta områden och bedöms ha en god grogrund för expansion och fortsatt rekrytering av minderåriga. Det saknas indikationer på att dessa nätverk i närtid skulle utöka sin brottsliga verksamhet till att verka inom legala samhällsstrukturer. Som nämnts tidigare är nätverkens förehavanden inom legala strukturer dock svårare att fånga upp. och ytterligare en dimension Bland de lokala kriminella nätverken rör sig drygt hälften även inom legala samhällsstrukturer genom att de, utöver sin narkotika- och våldsbrottslighet, även använder företag i brottsupplägg eller innehar strategiskt viktiga positioner i lokalsamhället. Det senare kan fungera som rekryteringsbas eller betyda att den kan påverka offentlig förvaltning och näringsliv. Några nätverk utmärker sig genom att de har stark kapacitet för komplexa brottsupplägg, omfattande våldskapital, påtaglig samhällspåverkan genom såväl påverkan på lokalsamhället som mer systemhotande samhällspåverkan och använder i hög grad företag eller andra legala strukturer i sin brottsliga verksamhet. Flera av dessa nätverk har positioner i offentlig verksamhet eller myndighetskontakter, och verkar inom eller har en potentiell förmåga att agera inom institutionella samhällsstrukturer. På platser som domineras av större lokala nätverk pågår få öppna konflikter. Detta bedöms bero på att nätverken enväldigt råder över territoriet och har total dominans över narkotikamarknaden. Dock förekommer interna uppgörelser på individnivå. Även om nätverken här benämns lokala kriminella nätverk och har sin bas i lokalområdet, verkar flera av dem även utanför lokalområdet, med såväl nationell som internationell spridning. 7.2 Självmarkerande grupper Kriminella mc-gäng har funnits i Stockholm sedan 1990-talet och visar på en välutvecklad organisation och tydlig hierarkisk struktur. De kriminella mcgängen är självmarkerande och symbolerna laddade med skrämselkapital. De markerar sin närvaro, håller fester och enskilda medlemmar dyker upp på galor och tillställningar med kändisar. Några av de kriminella mc-gängen har en förmåga till komplexa brottsupplägg och använder företag eller andra legala strukturer i kombination med våldskap- KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM 13
NÄTVERKENS STRUKTUR ital och en tydlig påverkan på samhället. Andra har ett visst våldskapital men därutöver begränsade kapaciteter. Förenklat kan sägas att våldskapitalet inte behöver nyttjas när inga konflikter råder. Konflikter och våldshandlingar inom den kriminella mc-miljön kan komma att öka, främst om fler kriminella mcgäng försöker slå sig in i Stockholm. 7.3 Risksupportermiljön Med risksupportermiljön avses i kartläggningen firmagrupperingar, vars huvudsakliga verksamhet består i våldsyttringar. Dessa riktas vanligen inbördes mot andra nätverk i risksupportermiljön eller mot liknande nätverk utanför regionen. Våldet sker antingen i form av arrangerade konfrontationer, planerade överfall eller spontana bråk. Det kommer till uttryck i samband med idrottsevenemang, företrädesvis matcher i fotbollsallsvenskan, men eftersom dessa är förenade med en påtaglig polisiär närvaro sker sammandrabbningarna även på andra platser i den offentliga miljön, utöver matchdagar. Firmagrupperingarna utgörs av en kärna av individer men dessa kan mobilisera ytterligare personer. Vissa individer i nätverken kan även knytas till våldsamheter i de brottsaktiva extremistiska autonoma miljöerna och vit makt-miljöerna. Kopplingar finns även till den kriminella mc-miljön. Nätverkens förehavanden bedöms vara desamma som vid kartläggningen 2015. De bedöms ha ett visst våldskapital men saknar i övrigt relevanta kapaciteter och avsikt att som nätverk bedriva vinningsinriktad kriminalitet. Påtryckningar tycks även ske mot företrädare för den egna klubben. Förtäckta hot och våld förekommer mot polis och ordningsvakter. 7.4 Extremismnätverk De extremismnätverk som ingår i kartläggningen skiljer sig åt på flera sätt. Gemensam nämnare är en sammanhållning baserad på politisk, ideologisk eller religiös övertygelse. I regionen finns dels självdefinierade nätverk som har ett visst våldskapital och vars engagemang utgår från en vilja att ändra svenska politiska förhållanden. Med några få individuella undantag saknar de koppling till andra former av kriminell verksamhet. Dels finns nätverk med en gemensam våldsbejakande sunnitisk islamistisk ideologi (så kallad jihadism). Dessa bedöms ha ett starkt våldskapital eller ett potentiellt våldskapital, där det senare rör nätverk med personer med erfarenhet från strid i konfliktzoner, men där det saknas information om eventuell våldsutövning i regionen. 7.5 Bedrägerinätverk Omfattande och organiserade bedrägerier, bidragsbrott och ekonomisk brottslighet är ett tydligt inslag hos flera av nätverken. Det kan vara en komponent hos nätverken eller utgöra nätverkens huvudsakliga inkomstkälla. De senare, som här benämns bedrägerinätverk, bedöms ha en stark kapacitet till komplexa brottsupplägg. Tillverkning och distribution av falska identitetshandlingar och olika slags intyg är en central del av brottsligheten. Identitetshandlingarna används som verktyg i olika brottsupplägg: för att felaktigt få statliga bidrag, vid tecknande av avtal i syfte att tillskansa sig värdefullt gods eller i samband med bolagsteckningar, lån och krediter. Nätverken är ofta projektbaserade och det är 14 KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM
NÄTVERKENS STRUKTUR vanligt med kunskapsöverföring mellan nyckelpersoner i nätverken, liksom att nätverken säljer väsentlig utrustning till varandra. Några av bedrägerinätverken rör sig inom institutionella samhällsstrukturer genom att de använder myndighetskontakter. Brottsligheten är ur många hänseenden systemhotande. De personer vars identiteter kapas, de näringsdikare som utsätts för bedrägerier och de statliga myndigheter som vilseleds att betala ut ersättningar och bidrag påverkas i hög grad av brottsligheten. I ett bredare perspektiv kan systematiska och organiserade välfärdsbrott skada samhället och dess grundläggande funktioner. Utöver den kompetensöverföring som sker mellan bedrägerinätverken finns även kopplingar mellan några av bedrägeri- och extremismnätverken genom att våldsutövare från extremismnätverk används som utpressare och medgärningsmän som en del i bedrägerinätverks brottsupplägg. Några nätverk har bäring på både extremism och välfärdsbedrägerier, exempelvis genom bidragsbrott med hjälp av nyanländas identiteter samtidigt som nätverket ägnar sig åt rekrytering till terrororganisationer. Vinster från välfärdsbedrägerierna kan misstänkas finansiera terrorism. 7.6 Övriga nätverk Bland nätverken i kartläggningen finns även ett människosmugglingsnätverk, ett internationellt ekobrottsnätverk och ett nätverk som kretsar kring en entreprenör. Dessa tre nätverk har samtliga en stark kapacitet till komplexa brottsupplägg med hög organisationsförmåga och omfattande kontaktnät såväl lokalt som internationellt. De har projektbaserade upplägg, personer med specialistkompetens och använder företag eller andra legala strukturer i sin brottsliga verksamhet. Nätverkens kapaciteter är i hög grad knutna till enskilda personer. I polisregion Stockholm förekommer även människohandelsnätverk. Däremot saknas ofta information om specifika kriminella aktörer, varför dessa nätverk inte inkluderas i redovisningen. 6 Likaså förekommer internationella stöldligor från olika länder med landsmän som samverkar inbördes. Dessa nätverk begår organiserade stölder och är många gånger nischade på olika typer av tillgreppsbrott t.ex. fordonsstölder, bildelsstölder, båtmotorstölder eller villainbrott. Nätverken är mobila och rör sig över regions- och landsgränser, vilket ställer höga krav på polisiär samordning. Inte heller dessa nätverk ingår i kartläggningen, delvis på grund av informationsbrist. 6 I den nationella lägesbilden om människohandel (Människohandel för sexuella och andra ändamål, lägesrapport 17) påtalas den betydande ökningen av arbetskraftsexploatering. Vissa kroppsvårdsverksamheter används som täckmantel för organiserad brottslighet med fokus på prostitutionsverksamhet eller tvångsarbete och majoriteten av offren kommer ursprungligen från andra länder än Sverige. I polisregion Stockholm finns uppgifter om flertalet thaimassagesalonger som verkar som förtäckta bordeller. KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM 15
VARIATIONER MELLAN REGIONENS POLISOMRÅDEN 8 Variationer mellan regionens polisområden Vissa geografiska skillnader förekommer mellan regionens olika polisområden: nord, syd, city och Gotland. 8.1 Otrygghet i lokalsamhället De lokala kriminella nätverken som verkar i polisregion Stockholms polisområden ligger till stor del bakom den brottslighet som orsakar otrygghet, särskilt i de utsatta områdena 7, med öppen narkotikaförsäljning, indrivning, utpressning och konflikter som leder till påtagliga våldsyttringar. Polisområde nord Flera nya nätverk har identifierats i polisområde nord sedan 2015 års karläggning men de utgörs delvis av samma individer i nya konstellationer. Nätverken är multikriminella men ägnar sig främst åt narkotikabrott, vapenbrott, tillgreppsbrott och utpressning. Utvecklingen i grupperingarna går snabbt från narkotikabrott till indrivning, utpressning och vapenbrott. Nätverken i polisområde nord bedöms ha ett betydande våldskapital och har en stark påverkan på lokalsamhället där de verkar. Konflikter kopplade till grupperingarna är vanliga och det förekommer framförallt konflikter mellan nätverken inom polisområdet. Det finns god tillgång till skjutvapen och handgranater och ett framträdande drag är att dessa används i samband med utpressning och konflikter. En tendens som går att urskilja är att de mer etablerade nätverken i området i hög grad använder företag och andra legala strukturer i sin kriminella verksamhet, bl.a. genom penningtvätt. Utpressningar och företagskapningar ger snabbt stora inkomster som gynnar grupperingarnas övriga brottslighet. Samtidigt har dessa nätverk en fortsatt stor påverkan på den lokala otryggheten genom våldsyttringar. Några av kartläggningens extremismnätverk har sin huvudsakliga geografiska förankring i polisområde nord. Polisområde syd I polisområde syd finns bl.a. två stora nätverk som verkar i särskilt utsatta områden. Där råder inga tydliga konflikter vilket bedöms bero på att nätverken enväldigt styr över territoriet, med total dominans över narkotikamarknaden och ingen som gör anspråk på att ta över. Tidigare konflikter om marknaden har försvunnit och samverkan mellan det som tidigare kunde ses som olika nätverk har stärkts. Detta förklarar i sin tur nätverkens utbredning. I polisområde syd finns andra nätverk som inte nått upp till samma kriminella mognad men utvecklar sin förmåga att organisera sig till mer komplexa brottsupplägg. De använder legala samhällsstrukturer i sin brottslighet, genom exempelvis företag, men har också ett stort våldskapital. Därutöver finns lokala kriminella nätverk med en mer begränsad narkotikahandel och hög våldskapacitet. Skjutningar förekommer hos dessa nätverk som är mycket impulsstyrda. Det 7 Nationella operativa avdelningen (Noa). Utsatta områden sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser, 2015. HD 5800-61/2015. 16 KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM
DISKUSSION finns en stor oro hos allmänheten då konflikter ofta uppstår i nätverkspersonernas närhet. 8.2 Innerstaden som kriminell arena Till skillnad från övriga polisområden i regionen saknar city lokala kriminella nätverk som är baserade i polisområdet. Däremot vistas individer kopplade till sådana nätverk frekvent i nöjesmiljön i city för att bygga upp sin status och visa upp sin kriminella livsstil. Några nätverk har stamkrogar och restauranger används som samlingsplats för individer från kriminella mc-gäng och risksupportermiljön. Detta leder till konfrontationer i krogmiljön, särskilt med ordningsvakter, med hot och våldsbrott som följd. Utöver krogproblematiken är innerstaden även en arena för nätverken att nyttja legala samhällsstukturer. Individer från lokala kriminella nätverk som har avancerat i sin brottslighet använder företag i city, såsom restauranger och fastigheter, för att omsätta brottsvinster. Ägarförhållandena kan leda till intressekonflikter, vilket resulterat i såväl skadegörelse som våldsbrott mot person. Polisområde city har inte den omfattning av kriminella konfliker med skjutningar som polisområde nord och syd har. Dock föreligger en risk, eftersom individer inblandade i dessa konflikter frekvent vistas i city och då det finns latenta konflikter i krog- och nöjesbranschen. 8.3 Narkotikatillförsel till Gotland I polisområde Gotland verkar ett fåtal narkotikanätverk som antingen ägnar sig åt cannabisförsäljning till ungdomar eller kokainförsäljning till ett äldre klientel i krogmiljön. Våldsyttringar förekommer. Nätverken delar samma möjliggörare för narkotikatransporter. Gotland har beröringspunkter med polisområde city under sommaren då ön gästas av personer ur Stockholms kriminella nätverk, vilket innebär en viss förflyttning av såväl ordningsproblem som annan kriminalitet. 9 Diskussion Flera kriminella nätverk som är verksamma i regionen är väl etablerade och kända sedan lång tid tillbaka, medan andra nätverk tycks komma och gå i olika konstellationer. De etablerade nätverken har varit föremål för en rad insatser över tid, men tycks i flera fall trots detta ha stärkt sin förmåga sedan kartläggningen 2015. Utvecklingen kan sannolikt delvis förklaras med att kunskapen om nätverken har ökat i och med större insatser. I rapporten finns det flera exempel på nätverk som uppvisar en stark utveckling sedan 2015 och där det finns skäl att anta att en del av utvecklingen beror på en avsaknad av långsiktiga och breda insatser från samhället. Samtidigt har en del nätverk försvunnit sedan den förra kartläggningen, vilket delvis kan ses som ett resultat av ett arbete från polis och andra myndigheter. Myndighetssamverkan har varit en viktig framgångsfaktor för att motverka förekomst inom institutionella samhällsstrukturer. Fler nätverk rör sig nu inom legala samhällsstrukturer genom att företag förvärvas eller registreras eller genom att nätverken tar sig strategiskt viktiga position- KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM 17
DISKUSSION er i samhället, inom exempelvis offentlig service. Oavsett eventuella metodologiska problem med att klargöra huruvida det är en faktisk samhällsutveckling kvarstår ett behov av att omhänderta komplexa brottsupplägg, penningtvättsbrott etc. för att reducera nätverkens kapacitet. Det faktum att flera av nätverken som ingår i kartläggningen har befintliga kontaktytor inom institutionella samhällsstrukturer visar på ett möjligt ökat nyttjande av sådana strukturer i brottsligt syfte i framtiden. Sammantaget ställer utvecklingen större krav på samverkan med myndigheter och andra aktörer där administrativa åtgärder 8 utgör ett viktigt komplement till såväl traditionell som tillgångsinriktad brottsbekämpning. Det är fortsatt angeläget att minska de lokala kriminella nätverkens påverkan på tryggheten, stärka rättsstatens funktion för medborgarna, motverka den öppna narkotikahandeln och att förhindra att ungdomar rekryteras. Med flertalet pågående våldsamma konflikter mellan nätverken i regionen kan polisen lätt bli händelsestyrd. Det är därmed alltid viktigt med långsiktigt underrättelsearbete och brottsförebyggande arbete. Rörligheten inom och mellan nätverken är påtaglig, liksom samverkan nätverken emellan. Det har visat sig svårt i vissa fall att avgränsa nätverk från varandra. Samverkan visar på en potential att nyttja varandras kapaciteter med bl.a. specialister och möjliggörare, vilka spelar en avgörande roll i avancerade brottsupplägg. Komplexiteten försvårar kartläggningsarbete och strategier för att minska nätverkens sammantagna kapacitet. Flera av nätverken expanderar, antalsmässigt och/eller genom utvidgad brottslighet. Flera nätverk har förgreningar även utanför regionen och det är viktigt med en nationell kunskapsbild och samordning av insatser. Den kompletterande inhämtning som gjordes från nationellt bedrägericentrum visar på förekomsten av nätverk med en stark förmåga till avancerade brottsupplägg och i vissa fall en koppling till våldsbejakande extremism. Människosmugglings- och människohandelsnätverk, liksom internationella brottsnätverk, där kunskapsbilden är relativt begränsad, finns sannolikt representerade i regionen i betydligt högre grad än vad som redovisas i rapporten. 8 T.ex. upptaxering, utmätning, återkrav av bidrag, kontroll av personalliggare, kassaregister eller kontroll av person och företag inför beslut om utskänkningstillstånd. 18 KRIMINELLA NÄTVERK INOM DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN I POLISREGION STOCKHOLM