Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå
Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige. Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov och innebär bland annat skärpta krav på bankens hantering av risk och offentliggörande. Eftersom de nya reglerna medför stora förändringar jämfört med tidigare lagstiftning sker implementeringen stegvis under en treårsperiod fram till och med 2009 (övergångsreglerna). Basel 2 Pelare 1 Minimikrav på kapital Pelare 2 Samlad kapitalbedömning Pelare 3 Genomlysning Kreditrisk Marknadsrisk Operativ risk Intern kapitalutvärdering tillsyn Information till andra än till tillsynsmyndigheten Pelare 1 Regelverket i pelare 1 är det lagstyrda minimikapitalkravet på kredit-, marknads- och operativa risker. I det nya regelverket finns det två huvudsakliga metoder att räkna fram kapitalkravet för kreditrisker; schablonmetoden och IRK-metoden. Schablonmetoden har stora likheter med de gamla reglerna, Basel 1. Utöver kapitalkrav för kreditrisker och marknadsrisker, som funnits i bestämmelserna sedan tidigare, har även ett krav för operativa risker införts. De operativa riskerna kan mätas med basmetoden eller schablonmetoden. Pelare 2 Regelverket i pelare 2 innebär att banken skall upprätta och dokumentera egna interna processer för att utvärdera sitt kapitalbehov. Alla relevanta riskkällor ska tas i beaktande vid bedömning av det totala kapitalbehovet, det vill säga inte bara de som ingår i pelare 1. Pelare 3 I denna pelare finns kravet på att banken ska offentliggöra omfattande information om risker, riskhantering och kapitalkrav. Mer information om regelverket finns på Finansinspektionens hemsida www.fi.se. Samtliga förhållanden som redovisas avser förhållandena per 2007-12-31.
Riskhanteringen i Sparbanken Nord Sparbanken är utsatt för ett antal risker där kreditrisken är den största och vanligaste orsaken till förluster. Den kan beskrivas som risken för att en motpart inte fullföljer sina åtaganden. Kreditrisk kan också uppkomma om man har en hög koncentration i utlåningsportföljen antingen vad gäller bransch eller enskilda kredittagare. Finansiella risker indelas i två huvudgrupper; marknadsrisk och likviditetsrisk. Marknadsrisk kan uppstå vid ränteförändringar och likviditetsrisk om banken inte kan uppfylla sina betalningsförpliktelser. Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Sparbanken Nord arbetar kontinuerligt för att förebygga dessa risker i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret och har även en aktiv del av detta arbete. Med detta dokument vill styrelsen ge en överskådlig bild av bankens risker och organisation för att hantera dessa risker till kunder och andra intressenter. Sparbanken Nords styrelse har fastställt ett antal policydokument för hanteringen av bankens risker. Riskpolicyn bygger på ett antal grundläggande värderingar: Affärsmannaskap Låg riskprofil Förstå affären Samspel med kunden Affärsansvar God riskkontroll God riskkultur På denna övergripande riskpolicy vilar särskilda policys för de tre viktigaste risktyperna: Kreditrisker Finansiella risker Operativa risker Utöver ovanstående finns en policy för den Interna Kapitalutredningen (IKU) som ska säkerhetsställa att banken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker banken är utsatt för. Banken har förutom ovanstående policydokument även gjort organisatoriska förändringar för att kunna hantera riskerna. En riskkontrollansvarig och regelefterlevnadsansvarig (compliance), fristående från affärsverksamheten, har inrättats. Riskkontrollen rapporterar regelbundet, efter en fastställd rapportagenda, till av styrelsen utsett Risk- och Revisionsutskott.
Kapitalbas och kapitalkrav För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Kapitalbas Kapitalbasen ska fungera som en buffert mot förluster som kan uppkomma till följd av de risker banken kan bli utsatt för. Kapitalbasen ställs i relation till kapitalkravet. Därför är det viktigt att vid ökade volymer också ha en hög lönsamhet. Kapitalbasen består av primärkapital, som främst utgör det egna kapitalet med reducering av organisationsaktier och nettobokförd goodwill, samt supplementärkapital som främst består av förlagslån. Sparbanken Nords kapitalbas 2007-12-31 Primärt kapital Eget kapital 1 117 692 Avgår: -Utdelning -8 800 -Immateriella tillgångar - -Orealiserade värdeförändring redovisade i Fond för verkligt värde -236 089 Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -178 425 Summa 694 378 Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 236 089 Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -178 425 Summa 57 664 Total kapitalbas 752 042 Kapitaltäckningskvot 1 1,84 Kapitalbasen styr också bankens möjlighet till större enhandsengagemang, det vill säga utlåning till en enskild företagsgrupp, enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar. Lagen säger att enhandsengagemanget inte får vara större än 25 % av kapitalbasen, i Sparbanken Nords fall alltså inte större än 188 010 tkr. 1 Kapitaltäckningskvot: Kapitalbasen i förhållande till det legala kapitalkravet. Kapitalkvoten får ej understiga 1,0.
Kapitalkrav Tkr Kreditrisk beräknad enligt schablonmetoden 2 Kapitalkrav 1. Exponeringar mot stat och kommun 0 2. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter 0 3. Exponering mot administrativa organ, ickekommersiella företag samt trossamfund 134 4. Institutsexponeringar 2 555 5. Företagsexponeringar 127 584 6. Hushållsexponeringar 140 109 7. Exponeringar med säkerhet i fastigheter 77 529 8. Oreglerade poster 2 549 9. Övriga poster 16 695 Summa kapitalkrav för kreditrisker 367 154 Kapitalkrav för marknadsrisker beräknas ej eftersom banken inte innehar något handelslager i värdepapper, samt att all valutahandel går via Swedbanks system (LUS). Operativ risk Basmetoden 3 41 613 Totalt minimikapitalkrav 408 767 Ovanstående är det man kallar det legala kapitalkravet enligt pelare 1. Kapitalbasen- resp kapitalkrav för krediterriskers utveckling tkr 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 2003 2004 2005 2006 2007 Kapitalbas Kapitalkrav kreditrisker 2 Schablonmetoden: Tillgångarna delas upp i nio tillgångsklasser, riskvägs efter tillgångarnas säkerhet med olika procentsatser. Av det riskvägda beloppet beräknas 8 % som kapitalkrav. 3 Basmetoden: 15 % av medelvärdet av de tre föregående verksamhetsårens intäkter exklusive räntenetto.
Det interna kravet på kapital (IKU) pelare 2 Utöver den legala bedömningen, är det bankens styrelses ansvar att bedöma huruvida det behövs ett kompletterande kapital. Denna interna kapitalutredningen är en framåtblickande process som inkluderar styrelse, bankledning och ledningsgrupp. Syftet med denna process är att säkerställa att banken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar de risker som banken kan vara exponerad för. I detta ingår att banken har ett kapital som står i paritet med den valda riskprofilen, liksom ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner. Banken har definierat följande riskområden: Kreditrisk de särskilda risker som stora exponeringar i vissa branscher eller till enskilda (namnkoncentrationer) innebär. Här har banken beräknat kapitalkravet på en modell som bygger på de största exponeringarna och deras riskklasser i förhållande till krediternas blancodelar (krediter utan säkerhet). Finansiella risker Räntenettorisk kan uppstå om man har en stor andel bunden utlåning som inte är räntesäkrad. Detta innebär att man vid stigande räntor inte kan höja intäktsräntan samtidigt som man måste höja kostnadsräntan på inlåningen. Banken har gjort en beräkning på hela balansräkningen vilket innebär att man tar hänsyn till alla löptider på in- respektive utlåningen. Beräkningen är gjord med 1 % respektive 2 % ränteförändring. Lagen säger att en ränteförändring på 2 % inte får påverka kapitalbasen med mer än 20 %. För sparbankens del är denna påverkan 4,40 %. Värdeförändringsrisk om banken innehar ett större antal placeringar kan vid ränteoro värdet förändra hastigt. Sparbanken har inga större placeringar inom detta område och har därför ej beaktat denna risk. Likviditetsrisk kan uppstå om banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkter utan att kostnaden för att låna upp kapital ökar avsevärt. Sparbanken har historiskt haft god likviditet men med dagens ränteoro har upplåningskostnaderna för banker ökat betydligt. Sparbanken har dock klarat sig relativt bra. Under år 2007 hade banken en stark inlåningstillväxt. För att täcka upp eventuellt kapitalbehov har banken en bekräftad limit hos Swedbank. I finanspolicyn finns en beredskapsplan som ska aktiveras om likviditeten sjunker under en fastställd nivå. Valutarisker beaktar banken ej eftersom det endast är resevaluta banken handhar. Kursrisker kan uppstå om en placering tappar i marknadsvärde. Bankens största placering är aktier i Swedbank AB. Denna placering är av strategisk karaktär och skall inte säljas. Aktierna är ett gammalt innehav och anskaffningsvärdet överstiger marknadsvärdet med stor marginal. I övrigt har banken inga stora placeringar. Likviditetsrisk i finansiella instrument uppstår om man inte kan omsätta ett värdepapper i likvida medel utan att förlora i värde eller att avyttringskostnaderna blir stora. Banken har en strikt styrning av värdepappersinnehav i finanspolicyn. Placering får endast ske i värdepapper där det finns en fungerande marknad, en placering skall när som helst, maximalt fem dagar, kunna avvecklas till normal transaktionskostnad. Handelslager inte får förekomma.
Operativ risk kan delas upp i två underrubriker, ryktesrisk och strategisk/affärsrisk. Ryktesrisk kan uppstå till följd av kunders, motparters, investerare eller myndigheter får en negativ uppfattning om banken. Strategisk/affärsrisk kan uppstå på grund av marknadsförändringar, ogynnsamma affärsbeslut eller brist på lyhördhet för marknadsförändringar. Inom det senare området gör banken noggranna analyser om kommunerna i verksamhetsområdet. Både vad gäller den kommunala ekonomin, befolkningsutveckling, småhuspriser m.m. En annan affärsrisk är bankens kundbas. Därför följer banken noga de årliga SKI-mätningarna (Svenskt Kvalitetsindex) både på privat- och företagsmarknaden. Sammantaget med beaktande av ovanstående riskområden har Sparbanken Nords styrelse avsatt 48 653 tkr för att täcka upp övriga risker enligt pelare 2. Totalt avsatt kapital: 457 420 tkr. Totalt kapitalkrav - kapitalbas 2007-12-31 tkr 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 48 653 367 154 41 613 Pelare 1 och 2 57 664 694 378 Kapitalbas Operativ risk Kreditrisk IKU-utredning Primärt kapital Supplementärt kapital