TAC-förordning Västerhavet torsk i Kattegatt

Relevanta dokument
Enligt beställning den 12 november 2015 (Dnr ), ombads SLU bidra med underlag gällande:

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den om upprättande av en utkastplan i Östersjön

B C1 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004 om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet (EUT L 150, , s.

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005

Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2018/19:FPM15

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Policy Brief Nummer 2014:2

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön

Plan för anpassning av fiskeflottan: bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område

Östersjölaxälvar i Samverkan

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

- Politisk överenskommelse

Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) 2016/72 vad gäller vissa fiskemöjligheter

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2019 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Svarta havet

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) 2019/124 vad gäller vissa fiskemöjligheter

Remiss gällande ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål

Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Europeiska unionens råd Bryssel den 5 oktober 2016 (OR. en)

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

Rapport. Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige. Del 1

Europeiska unionens råd Bryssel den 7 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens officiella tidning FÖRORDNINGAR

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2012 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Svarta havet

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Landsbygdsdepartementet STOCKHOLM

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av rådets förordning (EU) nr 43/2014 vad gäller vissa fångstbegränsningar

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 15 oktober 2018

EUROPAPARLAMENTET. Fiskeriutskottet. 30 april 2003 PE /1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 augusti 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Införande av individuella demersala fiskemöjligheter från 1 januari Karin Kataria & Qamer Chaudhry

Skrubbskädda/ Flundra

UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING

Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt

Kinnekulle och Sunnanå 2010

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)

Intäkter för svenska kräftfiskare på västkusten

***I BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet A8-0149/

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Arbetssätt, utförda projekt och lärdomar från arbetet inom ramen för SLU s sekretariat för selektivt fiske

Miljöinvesteringar inom fisket Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014, artiklarna 38 och 44.1 c. Stödsökande och projekt

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) nr 43/2014 vad gäller vissa fiskemöjligheter

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken

Beskrivning av använda metoder

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

ADDENDUM till UTKAST TILL PROTOKOLL :a mötet i Europeiska unionens råd (JORDBRUK OCH FISKE) i Bryssel den 30 maj 2005

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Vem ska ha. rätt att fiska. En fråga från De gröna i Europaparlamentet. Photo Jillian Pond

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU)

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 juni 2018 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

11 Svar på interpellation 2012/13:484 om övervakning av dumpningsregler Anf. 15 Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

BILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

The Sea rådgivande nämnden för Nord

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Motion till riks ; 1lagen 1987/88:015

Svensk författningssamling

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Sekretariatet för selektivt fiske Rapportering av 2014 års verksamhet: Aktiva redskap

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Transkript:

Institutionen för akvatiska resurser 2015-11-30 Havsfiskelaboratoriet Johan Lövgren och Daniel Valentinsson TAC-förordning Västerhavet 2016- torsk i Kattegatt Frågeställningar i beställning Bidra med underlag gällande torsk i Kattegatt. I diskussioner har från MS tagits upp att den del av tidigare utkast över MCRS, dvs high grading skulle läggas till kvoten, vilket skulle resultera i en TAC för Kattegatt som ligger över landningsråd (130 ton) men under fångstråd (536 ton). - Hur stor del av utkast av torsk i Kattegatt utgörs av torsk över MCRS? - Vad bedöms ett sådant angreppssätt innebära ur beståndshänseende (beståndsstorlek, utveckling och fiskeridödlighet)? - Exempel på åtgärder som skulle kunna minska risk för en ökad F, vid en TAC då tidigare high grading läggs till landningsrådet? Bakgrund ICES rådgivning för 2016 är 130 ton vid fortsatta utkast (TAL) på samma nivå som 2014 och 536 ton om all fångst landas (TAC). Torsk i Kattegatt är inte föremål för kvotuppräkning med anledning av landningsskyldighet pga. senare infasning. 2015 års beslutade TAL är 100 ton. Kommissionen presenterade den 25 november sitt förslag till TAL för torsk i Kattegatt. Förslaget var 120 ton, dvs. 10 ton lägre än ICES råd, vilket motiverades med att COM avsåg begränsa ökningen av kvoten till 20 procent i enlighet med vad som var brukligt för datasvaga bestånd. 1

Resultat och underlag (baserat på ICES-data) Utkasten av torsk i Kattegatt motsvarade 76 % av den totala fångsten (i vikt) 2014 (71 % medelvärde 2012-2104, Fig 1, Tab 1). Uttryckt som antal fiskar motsvarade utkasten 96 % av all fångad torsk i Kattegatt 2014 (94 % medelvärde 2012-2014 Fig 2). Tabell 1 redovisar landningar och utkast mellan 2008 och 2014. 700 600 500 tonnes 400 300 Discard Landings 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Fig 1. Utkast och landning av torsk i Kattegatt i vikt 2008-2014. 1800 1600 1400 1200 Thousands 1000 800 600 400 200 discard landings 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Fig 2. Utkast och landning av torsk i Kattegatt i antal 2008-2014. 2

Tab 1. Landningar och utkast av torsk i Kattegatt 2007-2014. Year Landnings (ton) Utkast (ton) 2007 645 577 2008 449 165 2009 197 77 2010 155 167 2011 145 216 2012 94 143 2013 92 351 2014 108 339 Utkasten dominerades 2014 av torsk mellan 20 och 35 cm även om en del, framförallt danska utkast, bestod av betydligt större torsk (Fig. 4). Andelen utkastad torsk mindre än MCRS (30 cm) 2014 var 73 % i antal och 41 % i vikt (svenska och danska data). För det svenska utkastet är 67 % i antal och 39 % i vikt under 30 cm (Fig 4.) Fig 4. Utkast i antal per längd av torsk i Kattegatt 2014 i det danska fisket (röd) och det svenska fisket (blå). Dansk torsk kvot 2014: 62 ton, svensk kvot 2014: 37 ton 3

Andelen av utkasten 2014 större än 30, 35 resp. 40 cm för hela Kattegatt (SE och DK tillsammans) samt SE separat redovisas i Tab 2. Tabell 2. Andel av totala utkast av torsk större än 30 cm, 35 cm och 40 cm. Svenska och danska data 2014 tillsammans i vänstra kolumnen och enbart från svenska data 2014 i högra kolumnen Utkast % (SE,DK) % (SE) över 30 cm 59 61 över 35 cm 34 32 över 40 cm 19 12 Analys Om man, baserat på ICES rådgivning, antar samma storleksstruktur i torskpopulationen och samma exploateringsmönster 2016 som 2014 och förutsätter att all torsk > 30, 35 resp. 40 cm landas i stället för att kasta den tillbaka i havet så blir landningskvoten enligt nedan: Andelen av torsk över 30 cm i vikt =59 % (Tab. 2). 536 ton fångstkvot -130 ton landningskvot=406 ton utkast 59 % av 406 ton =240 ton, ny kvot landningskvot i Kattegatt =240+130 =370 ton Andelen av torsk över 35 cm i vikt =34 % (Tab. 2). 34 % av 406 ton =138 ton, ny kvot landningskvot i Kattegatt =138+130 =268 ton Andelen av torsk över 40 cm i vikt =19 % (Tab. 2). 19 % av 406 ton =77 ton, ny kvot landningskvot i Kattegatt =77+130 =207 ton Dessa tre scenarion skulle alltså i teorin resultera i samma totalfångst (536 ton) men: Ovanstående beräkning förutsätter alltså att all torsk >30 (MCRS), 35 resp. 40 cm kommer att landas fr.o.m. 2016. Detta är dock inte ett troligt antagande. High-grading av torsk i Kattegatt är inte ett fenomen som uppstått enkom till följd av senare års små kvoter. Feekings (2012) analyserade orsaker till danska utkast av bl. a torsk >MLS i Kattegatt och visade att dessa förekom under hela perioden 1997-2008 och att dessa utkast inte enbart var kopplade till begränsande kvoter. Sett historisk har MLS inte sammanfallit med den mer marknadsbaserade storleksnormen för landad torsk, vilket gjort att torsk mellan 30-40 cm huvudsakligen high-gradats istället för landats. High-grading har varit förbjudet sedan 2009. 4

Enbart ökningen till 130 ton i enlighet med ICES råd riskerar, i enlighet med resonemanget ovan, leda till att utkastnivåerna kan komma att bli högre än de beräknade. Att i det läget inkludera den delen i utkastet som är över 30 (eller 35/40) cm till den landningsbara delen, dvs. öka kvoten från 130 ton till uppemot 370 ton riskerar att dramatiskt öka fiskeridödligheten. Risken till ett för högt F ökar med ökad kvotjustering. En alltför stor uppjustering av landningskvoten utan kraftfulla åtgärder för att motverka de starka incitamenten till fortsatta utkast kan därför riskera att återhämtningen för torsken i Kattegatt kan komma att äventyras. Landningsskyldigheten fasas inte in för torsken i Kattegatt under 2016. Varje kvotökning utan förändring i beteende- och exploateringsmönstret kan alltså riskera att den totala mängden fångst kommer att öka (dvs. större F än avsett). Ändringar i exploateringsmönstret och en riskbuffer för oönskade konsekvenser av att inkorporera tidigare high-grading i kvoten kan t ex uppnås genom att områdesregleringarna i Kattegatt modifieras enligt det scenario där effekten på alla storlekar av torsk är som störst (scenario f3 i "SLU och DTU s "Evaluation of additional scenarios for closed areas in Kattegat, February 2014"). Sammanfattning och rekommendationer: Av de totala utkasten av torsk i Kattegatt 2014 (339 ton) utgjordes 59 % (199 ton) av torsk större än MCRS (>30 cm). För torsk >35 cm respektive >40 cm är motsvarande siffror 34 % (113 ton) samt 19 % (62 ton). ICES råd för 2016 är 130 ton landning av 536 ton total fångst (dvs. 406 ton beräknade utkast). Med antagandet att 2016-års utkast kommer att uppvisa samma proportioner som 2014 för utkast >30 cm (MCRS), 35 cm resp. 40 cm och att dessa utkast verkligen landas skulle landningskvoten bli: > 30 cm: 370 ton (130+240) >35 cm: 268 ton (130+138) > 40 cm: 207 ton (130+77) För torsken i Kattegatt, ett av de Europeiska torskbestånd med sämst status, kan för första gången på över tio år tendenser till återhämtning ses. Enligt ovanstående analys förefaller COMs förslag på en något mer begränsad ökning av kvoten för 2016 (120 ton) vara klok för att minimera riskerna för beståndets återhämtning. Att lägga till tidigare high grading till kvoten är riskfyllt då flera av incitamenten för fortsatt high grading (och därmed ökat F) kvarstår och är betydande. Vi rekommenderar därför kraftfulla åtgärder såsom t ex utökat områdesskydd för att hantera dessa risker om uppjusteringar övervägs före det att landningsskyldigheten införs. 5