dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014
Årsredovisning 2014 Årsredovisningen är fastställd av styrelsen 2015-02-06 Dnr HS 2014/857
Innehållsförteckning Rektor har ordet 1 Studentkåren har ordet 2 Årsredovisningens utformning 3 Resultatredovisning 4 Kortfattat om Högskolan 5 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6 Dimensionering och utfall 6 Antal studenter och anslagsutnyttjande 6 Studenter som inte tar poäng 7 Utbildningsområden 8 Studenternas ålders- och könsfördelning 9 Examina 10 Vårdutbildning 11 Lärarutbildning 11 Profilering inom utbildningen 12 Forskningsanknytning och inriktning 12 Utbildningsutbud - allmänt 13 Utbildningsutbud - utbildning inom treåriga program 15 Utbildningsutbud - utbildning som leder till vissa yrkesexamina 16 Utbildning på alla nivåer 18 Excellens inom utbildningen 19 Intern kvalitetssäkring 19 Bildning 21 Jämställdhet och mångfald inom utbildningen 21 Hållbar utveckling 23 Studentinflytande 24 Internationalisering 25 Studentmobilitet och avtal 25 Lärar- och personalmobilitet 27 Internationalisering på hemmaplan 27 Studieavgiftsfinansierad verksamhet 27 Samarbete med Migrationsverket 28 Forskning och utbildning på forskarnivå 29 Forskningsstrategi 29 Profilering inom forskningen 30 Forskningens inriktning 30 Excellens inom forskningen 31 Vetenskaplig produktion 31 Utbildning på forskarnivå 33 Intern kvalitetssäkring 36 Externa medel inom forskningen 37
Samverkan 40 Kunskapsöverföring och nyttiggörande 40 Utbildningens användbarhet för arbetsmarknaden 41 Uppdragsutbildning 41 Synlighet 44 Studiedestination Skövde/Rekrytering 44 Marknadsföring av utbildning och studieort 44 Utbildningarnas attraktivitet 45 Varumärket 46 Internkommunikation 46 Synlighet och interaktivitet genom sociala medier och webbplats 46 Opinionsbildning och besök 47 Forskningskommunikation 48 Miljöledningsarbete 49 Bibliotek 50 Personal 51 Personalstruktur 51 Kompetensförsörjning 53 Ledarskap 54 Arbetsmiljö 55 Värdegrund 56 Ekonomiskt resultat och prestationer 57 Ekonomiskt resultat 57 Samlad verksamhet 57 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 57 Forskning och utbildning på forskarnivå 60 Kostnad per prestation 61 Kostnad för prestationer avseende samverkan 62 Finansiell redovisning 63 Resultaträkning 2014 64 Balansräkning 65 Balansräkning (forts) 66 Anslagsredovisning 2014-12-31 66 Tilläggsupplysningar 67 Notupplysningar 71 Redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet 78 Redovisning av takbelopp 79 Väsentliga uppgifter 81 Underskrifter 83
Rektor har ordet För Högskolan i Skövde var 2014 ett år med många framgångar. På flera områden fick vi konkreta bevis på att hårt och målinriktat arbete ger resultat. När Universitetskanslersämbetet avslutade sin första omgång nationella kvalitetsutvärderingar av högre utbildning i Sverige stod sig Högskolan i Skövde mycket bra i konkurrensen. 27 universitet och högskolor hade fått tio eller fler av sina utbildningar utvärderade, bland dessa hamnade Högskolan i Skövde på sjunde plats. På listans tio i topp fanns åtta gamla universitet och två nya lärosäten; Södertörns högskola och Högskolan i Skövde. En annan konkret manifestation av ett långt och hårt arbete ägde rum i oktober 2014. Då promoverade Högskolan i Skövde sina första egna doktorer och lärosätets första hedersdoktor. De lagerkransar som våra promovendi tog emot blev symboler för det faktum att Högskolan i Skövde nu är ett lärosäte som har en egen framgångsrik forskarutbildning inom informationsteknologi. Högskolan i Skövde arbetar nu med en ny intern organisation som utarbetades för att knyta utbildning och forskning närmare varandra. 2014 var det första året med denna nya organisation. Det är ännu för tidigt att utvärdera omorganisationen men vi ser redan nu att Högskolans prefekter får en annan möjlighet att delta i det strategiska arbetet jämfört med tidigare organisation. Under 2014 kunde vi också se att attraktiviteten hos våra utbildningar håller i sig. Utvecklingen är resultatet av ett gediget arbete med utbildningarnas innehåll i kombination med ett strategiskt fokus på öka lärosätets synlighet. Enligt statistik från SCB har Högskolan i Skövde idag 1,1 förstahandssökande per antagen till lärosätets program och kurser vilket kan jämföras med 2011 då motsvarande siffra var 0,8. Högskolan i Skövdes forskare är framgångsrika med sina ansökningar om externa forskningsmedel. Lärosätets intäkter inom forskningsområdet var under 2014 cirka 100 miljoner kronor, 59 % av intäkterna utgjordes av externa medel. KK-stiftelsen fortsätter att vara Högskolan i Skövdes enskilt största forskningsfinansiär. Vår status som en KK-miljö är ett viktigt verktyg när det gäller att nå de mål som finns i vår utvecklingsplan. I Sverige och världen finns många lärosäten som är större än Högskolan i Skövde. Men den som är stor är inte alltid snabb och flexibel nog att anpassa sig till förändringar. Högskolan i Skövde är dock ett flexibelt lärosäte som snabbt kan anpassa sig för att med framgång möta utmaningar i omvärlden. Detta har vi fått konkreta bevis på under 2014. Sigbritt Karlsson Rektor vid Högskolan i Skövde 1
Studentkåren har ordet Under förra året genomfördes en stor omorganisation av Högskolan i Skövde som i år har börjat sätta sig. På de nya institutionerna har strukturer för att säkra studentinflytandet börjat byggas upp på nytt och vissa har kommit längre än andra i processen. Ett långfristigt arbete som nu börjar ge resultat är att allt fler projekt och arrangemang genomförs av Högskolan och Studentkåren tillsammans. I slutet av vårterminen hölls en avslutningsceremoni för de studenter som tog sin examen, under introduktionen i september stärktes samverkan mellan både kommunen, Högskolan och studentkåren och under hösten har ett gediget arbete genomförts med att identifiera vad som utgör en excellent lärmiljö. Denna samverkan får positiva effekter i form av fler engagerade studenter och fler kandidater till olika förtroendeuppdrag. Ett viktigt område där vi behöver utvecklas under kommande år är genomströmningen på Högskolans utbildningar. En högskolas kvalitet ska inte mätas i antalet studenter som studerar där eller antalet studenter som vill studera där utan hur väl de studenter som valt att studera där lyckas i livet framöver. Då krävs det att både Högskolan och samhället runtomkring tar sitt ansvar i frågor såsom studenternas psykosociala hälsa, arbetsmiljö och möjlighet till en stabil privatekonomi. Det finns många utmaningar kvar att lösa om Högskolan ska kunna beskrivas som en excellent lärmiljö. Studentkåren ser dock positivt på framtiden så länge den starka inställningen från båda parters sida kvarstår att dessa utmaningar är något vi vill lösa tillsammans. Emil Forslund Kårordförande 2014 2
Årsredovisningens utformning I årsredovisningen lämnas en redogörelse för verksamheten vid Högskolan i Skövde under år 2014. Redovisning görs såväl mot nationella som lokala mål för verksamheten. De nationella målen återfinns främst i Högskolelagen och i regleringsbrevet för 2014 medan de lokala målen anges i Högskolans utvecklingsplan för 2012-2016. Årsredovisningens två huvuddelar är resultatredovisning och finansiell redovisning. Resultatredovisningen är indelad i avsnitt för Högskolans kärnverksamhet som är utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå samt samverkan. Vidare finns avsnitt för synlighet, miljöledningsarbete, bibliotek, personal samt ekonomiskt resultat och prestationer. Den finansiella redovisningen består av resultaträkning, redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet, balansräkning, anslagsredovisning, tilläggsupplysningar, notupplysningar, redovisning av takbelopp och väsentliga uppgifter. Högskolans utvecklingsplan är strukturerad efter ledorden profilering, excellens och synlighet. Denna indelning återfinns även i flera av resultatredovisningens avsnitt, i syfte att tydliggöra rapporteringens koppling till de lokala målen. De mål och krav som gäller för de olika delarna av verksamheten återges i rutor i inledningen till de olika avsnitten. 3
Resultatredovisning 4
Kortfattat om Högskolan År 2014 har präglats av en fortlöpande positiv utveckling för Högskolan i Skövde. I enlighet med utvecklingsplanen för 2012-2016 pågår ett fokuserat och intensivt arbete för att nå de uppsatta målen. Årets resultat på 19,3 miljoner kronor visar på en ekonomi i god balans. Utbildning Profileringen av utbildningar mot väl avgränsade områden som knyter an till Högskolans forskning har fortsatt. Under året har flera nya program på avancerad nivå erbjudits inom biovetenskap. Inom informationsteknologi och ingenjörsvetenskap har nya magister- och masterprogram utvecklats för studiestart 2015. Den 1 januari 2014 infördes en ny institutionsindelning för att på ett organisatoriskt och mer övergripande sätt öka närheten mellan utbildning och forskning. Ett tvåårigt projekt med syfte att utveckla samarbeten inom utbildning och forskning mellan Högskolan och flera utvalda länder i Afrika har påbörjats. Ytterligare ett projekt har startats med fokus på att etablera likartade samarbeten med flera universitet i Kina. På grund av det minskande statsanslaget har utbildningsvolymen anpassats och balanserats. 2014 utgjorde utbildningsvolymen 101,3 % av takbeloppet, vilket motsvarar 4 080 helårsstudenter, en marginell ökning med 14 i jämförelse med 2013. Antalet avgiftsskyldiga studenter uppgick till 73 jämfört med 50 föregående år. Campusförlagd programutbildning prioriterades framför fristående kurser och utbildning på distans. 77 % av helårsstudenterna var programstudenter. Andelen distansstudenter minskade från 27 % till 25 %. Under 2014 avslutades Universitetskanslersämbetets fyraåriga nationella utvärderingscykel. Högskolans målmedvetna kvalitetssäkringsarbete har i detta sammanhang gett ett mycket positivt utfall. Sammantaget har 28 av Högskolans utbildningar granskats. Av dessa har fem utbildningar (18 %) fått omdömet mycket hög kvalitet och 17 utbildningar (61 %) omdömet hög kvalitet. Sex utbildningar (21 %) har fått omdömet bristande kvalitet. I ett nationellt jämförande perspektiv är detta ett mycket gott resultat. Forskning och utbildning på forskarnivå Högskolans forskningsspecialiseringar, Framtidens företagande, Hälsa och lärande, Informationsteknologi, Systembiologi, Virtuella system, som nu sammanfaller med den nya institutionsindelningen, har under året framgångsrikt profilerats mot behovsmotiverad forskning och riktad grundforskning. Högskolans intäkter för forskning uppgick till 99,6 miljoner kronor, varav 59 % utgjordes av externa medel. Viktigaste finansiär var KK-stiftelsen som stod för 43 % av de externa medlen. Ett strategiskt arbete har påbörjats för att öka andelen finansiering från EU:s olika ramprogram. Den vetenskapliga produktionen har ökat i förhållande till föregående år, 241 publikationer 2014 jämfört med 200 publikationer 2013. Under 2014 har tolv av Högskolans forskarstuderande avlagt doktorsexamen. Två disputationer och ett licentiatseminarium genomfördes inom den egna examensrätten i informationsteknologi. Antalet forskarstuderande, inklusive industridoktorander, uppgick i december 2014 till 72 personer. Av det totala antalet forskarstuderande var 24 antagna till Högskolans egen forskarutbildning inom informationsteknologi. 5
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utvecklingen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå under år 2014 presenteras i fyra avsnitt. Indelningen grundar sig på den struktur som finns i Högskolans utvecklingsplan samt de mål och återrapporteringskrav som anges i Högskolelagen och i regleringsbrevet för budgetåret 2014. Avsnitten har rubrikerna dimensionering och utfall, profilering inom utbildningen, excellens inom utbildningen samt internationalisering. Dimensionering och utfall Antal studenter och anslagsutnyttjande Takbeloppet för ramanslaget till grundutbildning för Högskolan i Skövde enligt regleringsbrevet för budgetåret 2014 är: - 314 837 000 kr Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2014 om studenter som inte tar poäng: - Universitet och högskolor ska redovisa antalet helårsstudenter som har varit registrerade på kurser under höstterminen 2013 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2013 och vårterminen 2014. Utresande utbytesstudenter ska inte ingå i underlaget. Antalet helårsstudenter vid Högskolan i Skövde år 2014 uppgår till 4 120. I detta antal inkluderas 40 avgiftsfinansierade helårsstudenter. Avgiftsfinansierad utbildning presenteras mer ingående i avsnittet om internationalisering. Volymen inom den anslagsfinansierade utbildningen uppgår under året till 4 080 helårsstudenter. Motsvarande siffra föregående år var 4 066 helårsstudenter vilket innebär en marginell ökning med 14 helårsstudenter. Utbildningsvolymen ligger helt i linje med den planering som skett, i syfte att anpassa verksamheten till befintliga anslagsresurser. Som framgår av tabell 1 utnyttjar Högskolan hela ramanslaget under år 2014. Utbildningsvolymen motsvarar 101,3 % av takbeloppet. Anslaget användes även fullt ut under föregående år då utnyttjandegraden var 100,3 %. Tabell 1: Anslagsutnyttjande 2014 2013 2012 Ramanslag i tkr 314 837 309 598 306 704 Utfall i tkr 318 918 310 591 305 295 Andel anslagsutnyttjande i procent 101,3 100,3 99,5 Källa: Regleringsbrev 2014, Ladok 6
I tabell 2 presenteras utvecklingen under åren 2012-2014 av helårsstudenter, helårsprestationer och personer registrerade i någon form av utbildning. Tabell 2: Antal helårsstudenter, helårsprestationer och registrerade 2014 2013 2012 Antal helårsstudenter totalt 4 120 2 282 1 838 4 089 2 322 1 767 4 315 2 483 1 832 varav anslagsfinansierade helårsstudenter totalt 4 080 2 264 1 816 4 065 2 313 1 752 4 294 2 473 1 821 varav helårsstudenter som finansieras via studieavgifter totalt 40 24 21 18 22 9 15 10 11 Antal helårsprestationer totalt 3 129 1 822 1 307 3 207 1 890 1 317 3 188 1 908 1 280 varav prestationer från anslagsfinansierade studenter totalt 3 102 3 187 3 175 1 810 1 292 1 882 1 305 1 901 1 274 varav prestationer från studenter som finansieras via studieavgifter total 27 20 13 12 15 7 13 7 6 Antal personer registrerade i utbildning totalt * 9 631 5 406 4 225 9 907 5 667 4 240 10 905 6 263 4 642 varav anslagsfinansierade studenter totalt 9 558 5 373 4 185 9 857 5 648 4 209 10 860 6 242 4 618 varav avgiftsfinansierade studenter 73 33 40 50 19 31 45 21 24 * Varje person räknas bara en gång. Källa: Ladok Studenter som inte tar poäng Antalet helårsstudenter som har varit registrerade på kurser under höstterminen 2013 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2013 och vårterminen 2014 är 384. Utresande utbytesstudenter ingår inte i detta antal. Av helårsstudenterna som inte tagit poäng har knappt 40 % (149 helårsstudenter) någon form av aktivitet registrerad i Ladok, antingen ett underkänt betyg eller en begäran om ett sent studieavbrott. Som framgår av tabell 3 har antal och andel helårsstudenter som inte tar poäng minskat vid jämförelse mellan höstterminerna 2013 och 2012. 7
Tabell 3: Studenter som inte tar poäng Ht 2013 Ht 2012 Antal registrerade helårsstudenter totalt 1 964 2 127 - varav helårsstudenter som inte tagit poäng innevarande hösttermin eller följande vårtermin - varav helårsstudenter som har underkänt betyg eller som begärt ett sent studieavbrott - varav helårsstudenter som inte har någon form av aktivitet registrerad i Ladok Källa: Ladok Utbildningsområden 384 (20 %) 149 235 (12 %) 489 (23 %) 186 303 (14 %) Studenternas fördelning inom olika utbildningsområden framgår av tabellerna 4 och 5. Fördelningen har inte ändrats nämnvärt i förhållande till föregående år. Enligt den profilering som valts vid Högskolan återfinns flertalet av studenterna inom områdena naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och juridik samt medicin och vård. Sett över hela jämförelseperioden har andelen studenter inom medicin och vård ökat medan andelen studenter inom samhällsvetenskap och juridik har minskat. Tabell 4: Antal helårsstudenter inom olika utbildningsområden Utbildningsområden 2014 2013 2012 Naturvetenskap totalt 690 348 342 657 333 324 724 404 320 Teknik totalt 1 504 467 1 037 1 472 487 985 1 493 504 989 Samhällsvetenskap och juridik totalt 904 660 244 967 713 254 1 141 840 301 Medicin och vård totalt 701 634 67 672 595 77 563 493 70 Undervisning totalt 63 41 22 98 77 21 148 122 26 Humaniora totalt 172 100 72 154 91 63 168 92 76 Övriga områden (design och musik) totalt 86 31 55 69 26 43 78 27 51 Helårsstudenter totalt 4 120 4 089 4 315 Källa: Ladok 8
Tabell 5: Andel helårsstudenter i procent inom olika utbildningsområden Utbildningsområden 2014 2013 2012 Naturvetenskap 17 16 17 Teknik 36 36 35 Samhällsvetenskap och juridik 22 24 26 Medicin och vård 17 16 13 Undervisning 2 2 3 Humaniora 4 4 4 Övriga områden (design och musik) 2 2 2 Källa: Ladok Studenternas ålders- och könsfördelning Som framgår av tabell 6 är drygt hälften av Högskolans studenter yngre än 25 år. Andelen yngre studenter har också successivt ökat under jämförelseperioden, från 51 % år 2012 till 55 % år 2014. Motsvarande minskning noteras i gruppen av äldre studenter, dvs. studenter som är 35 år eller äldre. Denna andel utgjorde 13 % år 2014, jämfört med 17 % år 2012. Tabell 6: Studenternas åldersfördelning (andel av helårsstudenter i procent) 2014 2013 2012-24 år totalt 55 28 27 54 28 26 51 27 24 25-34 år totalt 32 18 14 32 19 13 32 19 13 35 år totalt 13 9 4 14 10 4 17 12 5 Källa: Ladok En majoritet av den totala studentpopulationen är kvinnor. Andelen kvinnor har dock minskat under jämförelseperioden, från 58 % år 2012 till 55 % år 2014, se tabell 7. Studenternas könsfördelning har därmed blivit något jämnare än tidigare. Tabell 6 visar också att fördelningen på kön i gruppen av yngre studenter är relativt jämn medan den är mer ojämn i övriga åldersgrupper, med fler kvinnor än män. Könsfördelningen inom olika utbildningar behandlas i avsnittet om jämställdhet och mångfald inom utbildningen. Tabell 7: Studenternas könsfördelning (andel av helårsstudenter i procent) 2014 2013 2012 Kvinnor 55 57 58 Män 45 43 42 Källa: Ladok 9
Examina Antalet utfärdade examina vid Högskolan år 2014 var totalt 1 093. Då vissa studenter har avlagt mer än en examen är antalet examinerade studenter mindre än antalet examina. Under året examinerades 864 individer, tabell 8. Tabell 8: Antal utfärdade examina Examenstyp 2014 2013 2012 Generella examina på grundnivå Högskoleexamen Kandidatexamen 104 86 18 521 332 189 100 82 18 444 258 186 83 73 10 428 234 194 Generella examina på avancerad nivå Magisterexamen Masterexamen 149 120 29 3 1 2 138 82 56 3 1 2 176 84 92 3 1 2 Yrkesexamina på grundnivå Yrkeshögskoleexamen Högskoleingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Yrkeslärarexamen 0 0 0 29 11 18 98 82 16 26 15 11 1 1 0 32 10 22 38 27 11 19 6 13 2 1 1 34 13 21 19 16 3 - Yrkesexamina på avancerad nivå Barnmorskeexamen totalt Specialistsjuksköterskeexamen totalt 21 21 0 54 52 2 20 19 1 12 12 0 19 19 0 9 8 1 Lärarexamen (enligt tidigare utbildningsstruktur) 88 85 3 109 100 9 83 76 7 Antal examina totalt 1 093 805 288 916 598 318 856 525 331 Antal individer som tagit examen totalt 864 620 244 807 527 280 770 469 301 Källa: Ladok 10
Som framgår av tabell 8 har antalet examina ökat något sedan förra året. Till stor del beror detta på ökad volym inom vårdutbildningen. Högskolan har därför utfärdat fler sjuksköterskeexamina och därmed också fler kandidatexamina i omvårdnad än föregående år. Även antalet utfärdade specialistsjuksköterskeexamina och magisterexamina i omvårdnad har ökat i omfattning. Vårdutbildning Högskolan har tagit ytterligare steg i utvecklingen av vårdutbildningarna. Under 2013 granskade Universitetskanslersämbetet generell kandidatexamen i omvårdnad, generell magisterexamen i omvårdnad, specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterka, barnmorskeexamen samt generell magisterexamen i reproduktiv perinatal och sexuell hälsa. Resultatet av utvärderingarna presenterades under 2014. Distriktsköterskeexamen gavs omdömet mycket hög kvalitet, detta omdöme gavs endast till två lärosäten i Sverige. För övriga granskade examina gavs omdömet hög kvalitet. Sammantaget visar resultaten av granskningarna att arbetet med kvalitet i vårdutbildningarna har gett resultat. Under 2013 öppnade Universitetskanslersämbetet upp för en tolfte inriktning för specialistsjuksköterskeexamen i högskoleförordningen. Det innebär att Högskolan nu erbjuder specialistsjuksköterskeexamen även för de studenter som går skolsköterskeprogrammet. Fram till nu har detta program endast gett en generell magisterexamen. Beskedet från Universitetskanslerämbetet innebär att Högskolan utökat antalet program som leder till en specialistsjuksköterskeexamen Under året har Högskolan fortsatt samarbetat med Hälsohögskolan i Jönköping (HHJ) om utbildning som leder till specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Samarbetet innebär att studenter antas vid HHJ och delvis genomför sina studier vid Högskolan i Skövde i en studiegrupp. Fördelen med denna lösning är att studenter som vill utbilda sig till barnsjuksköterskor till stor del kan bedriva sina studier på hemmaplan. För tillfället har Högskolan inte möjlighet att driva detta specialistsjuksköterskeprogram i egen regi då det är svårt att rekrytera lärare med rätt kompetens. Sjuksköterskeprogrammet tillsammans med specialistutbildning till distriktssköterska och skolsköterska samt barnmorskeutbildning utgör ett starkt område med hög kvalitet och gott söktryck. Lärarutbildning Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2014 om dimensionering av lärarutbildning: - Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda lärar- och förskollärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika examina, inriktningar och ämneskombinationer så att dimensioneringen svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. De överväganden och åtgärder som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen. Högskolan i Skövde erbjuder utbildning som leder till en yrkeslärarexamen. Efterfrågan på behöriga yrkeslärare är stor och för att möta detta behov ges yrkeslärarprogrammet både på hel- och halvfart samt för alla yrkesämnen. Inför våren fanns 123 sökande (varav 44 förstahandssökande) till 30 platser. Av dessa var 21 behöriga och antogs till programmet. Hösten 2014 genomfördes antagning med 187 sökande (varav 56 förstahandssökande) till 40 platser. Samtliga behöriga (53 sökande) erbjöds en plats och 37 antogs till programmet. 11
Högskolan deltar aktivt i det nationella valideringsprojektet för antagning till yrkeslärarutbildning som leds av Malmö högskola. De som studerar på halvfart arbetar oftast som obehöriga yrkeslärare. Det finns även en stor efterfrågan på helfartsstudier för dem som inte har erfarenhet av yrket eller en anställning. De olika distributionsformerna som finns vid Högskolan (hel- och halvfart) innebär att olika kategorier av intresserade personer ges möjlighet att genomföra utbildningen. Möjlighet finns också till validering av verksamhetsförlagd utbildning för den som har erfarenhet av arbete som lärare vilket förkortar utbildningen. Samtliga studenter har personlig kontakt med Högskolans lärare under utbildningen för att identifiera behov och för få att vägledning i sina studier. För studieplanering finns en särskild studievägledare som också deltar i arbetet med prövning av särskild behörighet. Profilering inom utbildningen Högskolans utbildning ska, enligt utvecklingsplanen, profileras genom utveckling av utbildningsutbudets relation till forskning (forskningsanknytning och inriktning samt utbildningsutbud), utbildning på alla nivåer, användbarhet på arbetsmarknaden samt samverkan med regionen. Redovisning av mål som rör användbarhet och samverkan görs i avsnittet om samverkan. Detsamma gäller den redovisning som efterfrågas i regleringsbrevet över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Högskolan i Skövde ska vara en profilerad högskola med ett fåtal excellenta och väl kända utbildningsinriktningar och forskningsspecialiseringar. På sikt ska utbildning inom samtliga inriktningar ges på alla nivåer, dvs grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildningarna ska ha hög kvalitet och vara väl kända nationellt och internationellt. De ska också svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Forskningsanknytning och inriktning Mål i Högskolelagen om forskningsanknytning och inriktning: Staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. (1 kap 2 ) Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (1 kap 3 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om forskningsanknytning och inriktning: - utbildningen är inriktad mot de områden där Högskolan har forskningsspecialiseringar - utbildningens forskningsförankring är djup och genomgående samt framstår som ett tydligt inslag i Högskolans varumärke Ett kontinuerligt arbete sker inom Högskolans olika ämnen för att stärka utbildningens forskningsanknytning. Inom ramen för detta arbete har det under 2014 gjorts särskilda insatser, bland annat för att öka antalet lärare som är forskningsaktiva inom områden som är relevanta för utbildningsprogrammen. Nya kurser har införts och kursplaner har reviderats, i syfte att stärka forskningsanknytningen i utbildningarna. 12
Ett annat mål för insatserna har varit att uppnå en större koppling mellan lärarnas forskningsprojekt och undervisningen, bland annat via föreläsningar, inlämningsuppgifter, seminarier och examensarbeten. Ett konkret exempel från året är att förstaårsstudenterna på ett av de informationstekniska utbildningsprogrammen medverkat i ett forskningsprojekt genom att delta i utvärderingar som gjorts i fokusgrupper. Utvärderingarna har sedan använts för att ta fram och motivera gränssnittsdesign för ecodriving i nya bilmodeller. För att på ett organisatoriskt och mer övergripande sätt öka närheten mellan forskning och utbildning infördes 1 januari 2014 en ny institutionsindelning. Ett av de främsta syftena med den nya organisationen var att skapa bättre balans och integrering mellan utbildning och forskning i de organisatoriska enheterna. De fem nya institutionerna har sin utgångspunkt i Högskolans fem forskningsspecialiseringar vilket utgör en god grund för ökad forskningsförankring av utbildningen. Utbildningsutbud - allmänt Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2014 om utbildningsutbud: - Utbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. - Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett universitets eller en högskolas avvägningar när det gäller t ex fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Högskolans utbildningsutbud har under jämförelseperioden till viss del förändrats, som ett resultat av den inriktning som anges i utvecklingsplanen för 2016. Program på grundnivå omfattande minst tre år och program på avancerad nivå har prioriterats medan utbildning inom tvååriga program på grundnivå och fristående kurser har minskat i omfattning. Dessa prioriteringar grundas på utvecklingsplanens mål för Högskolan utbildning, som bland annat rör ökad forskningsförankring, fokus på treåriga program och ökad andel utbildning på avancerad nivå. De bedömningar och avvägningar som gjorts beträffande utbildningsutbudet har också gjorts i enlighet med aspekter som uppmärksammats nationellt. Dessa aspekter rör främst behov av fler examinerade inom vissa yrkesområden och uppföljning av studenter som inte tar poäng. Den sistnämnda aspekten har bidragit till en översyn och minskning av andelen fristående kurser och kurser på distans. Analyser sker också ständigt för att, inom ramen för ovan angivna förutsättningar, anpassa utbudet av program och kurser mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Sammantaget är den viktigaste grunden för Högskolans beslut om utbildningsutbud det fokus på profilering och excellens som tydliggörs i utvecklingsplanen År 2014 erbjöds flera nya magister- och masterprogram inom det biovetenskapliga området. Inom samma område har under året en ny kandidatutbildning utvecklats. Det biovetenskapliga kandidatprogrammet, som kommer att ges första gången höstterminen 2015, har två inriktningar, mot biovetenskap och innovation respektive biologiska resurser och hållbar utbildning. Utveckling har även skett av master- och magisterutbildningar inom informationsteknologi och ingenjörsvetenskap. Nya program som kommer att erbjudas 13
hösten 2015 är ett forskningsinriktat masterprogram i informationsteknologi, ett magisterprogram och ett masterprogram inom data science samt ett magisterprogram inom industriell systemteknik. Tabell 9: Utbud av program och kurser 2014 2013 2012 Utbildningsprogram totalt 49 47 45 Basutbildningar 2 2 2 Utbildningsprogram på grundnivå 31 31 28 varav program om 180 hp 27 27 24 varav program om 120 hp 3 3 3 varav övriga program 1 1 1 Utbildningsprogram på avancerad nivå 16 14 15 varav magisterprogram 11 10 10 varav masterprogram 2 1 2 varav yrkesprogram inom vårdområdet 3 3 3 varav med internationell antagning 12 10 10 Fristående kurser 353 386 466 varav med internationell antagning - - 72 Källa: KursInfo Som framgår av tabell 9 har antalet program i utbudet ökat något och det är programmen på avancerad nivå som har blivit fler. Utvecklingen svarar mot Högskolans mål att öka omfattningen av utbildning på avancerad nivå. År 2014 erbjöds 49 program och av dessa var 16 magister- eller masterprogram eller yrkesprogram på avancerad nivå. Antalet fristående kurser fortsätter att minska, i linje med den inriktning mot programutbildning som valts vid Högskolan. Under år 2014 erbjöds 353 fristående kurser, jämfört med 386 föregående år. Antalet och andelen studenter inom program jämfört med studenter inom fristående kurser har ökat, i enlighet med den ändring som gjorts i utbudet. Under året var 77 % av helårsstudenterna programstudenter. Motsvarande andel studenter inom program år 2013 var 75 %. Då fristående kurser i högre grad än program har erbjudits via distans har också antal och andel studenter inom distansutbildning minskat. Andelen distansstudenter uppgick år 2014 till 25 %. Detta utgör en minskning med två procentenheter gentemot föregående år då siffran var 27 %. Fördelning och utveckling under jämförelseperioden vad gäller de olika utbildnings- och distributionsformerna framgår av tabellerna 10, 11 och 12 nedan. 14
Tabell 10: Antal helårsstudenter inom program, fristående kurser och distansutbildning 2014 2013 2012 Helårsstudenter inom program 3 184 1 760 1 424 3 050 1 719 1 331 2 951 1 715 1 236 varav inom distansutbildning 532 435 97 521 405 116 534 422 112 Helårsstudenter inom fristående kurser totalt 936 522 414 1 039 603 436 1 364 768 596 varav inom distansutbildning 508 316 192 586 371 215 751 477 274 Helårsstudenter totalt - varav kvinnor - varav män 4 120 2 282 1 838 4 089 2 322 1 767 4 315 2 483 1 832 varav inom distansutbildning 1 040 751 289 1 107 776 331 1 285 899 386 Källa: Ladok Tabell 11: Andel helårsstudenter i procent inom program och fristående kurser 2014 2013 2012 Andel helårsstudenter inom program 77 75 68 Andel helårsstudenter inom fristående kurser 23 25 32 Källa: Ladok Tabell 12: Andel helårsstudenter i procent inom distansutbildning 2014 2013 2012 Andel helårsstudenter totalt inom distansutbildning 25 27 30 Källa: Ladok Utbildningsutbud - utbildning inom treåriga program Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om utbildning inom treåriga program: - samtliga utbildningsprogram på grundnivå leder till en examen som omfattar minst 180 högskolepoäng Som framgår av utvecklingsplanens mål ska utbildningsprogram på grundnivå normalt omfatta tre år (180 högskolepoäng). I Högskolans utbud finns idag tre tvååriga program (om 120 högskolepoäng): Butikschefsprogrammet, Hälsocoach samt Produktionsteknikerprogrammet. Inom samtliga berörda områden finns möjlighet för studenterna att gå över eller vidare till en treårig utbildning. 15
Under året har fakultetsnämnden vid Högskolan i Skövde genomfört en uppföljning av de tvååriga programmen. Syftet har varit att se vilket behov programmen fyller och i vilken form utbildning inom aktuella områden ska erbjudas framöver. Tabell 13 visar att andelen studenter inom treåriga program (omfattande 180 högskolepoäng) successivt har ökat under perioden. Under 2014 var 86 % av programstudenterna registrerade på treåriga program, jämfört med 82 % året före. Tabell 13: Andel helårsstudenter i procent inom olika programtyper på grundnivå 2014 2013 2012 Andel helårsstudenter inom program om 180 hp 86 82 76 Andel helårsstudenter inom program om 120 hp 12 13 15 Andel studenter inom övriga program på grundnivå 2 5 9 Källa: Ladok Utbildningsutbud - utbildning som leder till vissa yrkesexamina Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2014 om utbildning som leder till vissa yrkesexamina: - Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa uppgifter för antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade de senaste tre åren på utbildningar som leder till följande examina: - högskoleingenjörsexamen - sjuksköterskeexamen - specialistsjuksköterskeexamen Utbildning som leder till yrkesexamen inom områdena ingenjörsvetenskap och vård utgör en viktig och profilerad del i Högskolans utbildningsutbud. Inom ingenjörsvetenskap ges program inom automatiseringsteknik, byggnadsteknik, integrerad produktutveckling och maskinteknik. Programmet i byggnadsteknik, Byggingenjör, genomförs i samverkan med Högskolan i Jönköping. Inom vårdområdet erbjuds ett sjuksköterskeprogram samt två specialistsjuksköterskeprogram, för distriktssköterskor och skolsköterskor. Till viss del bedrivs också utbildning till barnsjuksköterska, dock inte i egen regi utan i samverkan med Högskolan i Jönköping. Vidare finns ett barnmorskeprogram vid Högskolan. Kvantitativa uppgifter för Högskolans ingenjörs-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningar framgår av tabell 14. Det som redovisas är antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade under de senaste tre åren. 16
Tabell 14: Antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter och antalet examinerade inom utbildning som leder till vissa yrkesexamina Högskoleingenjörsexamen* 2014 2013 2012 Antal programnybörjare 99 34 65 78 22 56 74 23 51 Antal helårsstudenter 150 46 104 125 36 89 140 49 91 Antal examinerade 29 11 18 32 10 22 34 13 21 Sjuksköterskeexamen Antal programnybörjare 180 162 18 197 173 24 163 140 23 Antal helårsstudenter 417 369 48 376 322 54 250 208 42 Antal examinerade 98 82 16 38 27 11 19 16 3 Specialistsjuksköterskeexamen** Antal programnybörjare 57 57 0 34 32 2 30 29 1 Antal helårsstudenter 46 45 1 39 37 2 26 25 1 Antal examinerade 54 52 2 12 12 0 9 8 1 * Uppgifter för studenterna inom programmet Byggingenjör ingår i redovisningen av antal programnybörjare och antal helårsstudenter. De ingår dock inte i redovisningen av antal examinerade då examen utfärdas av Högskolan i Jönköping. ** I de redovisade uppgifterna ingår utbildningen till distriktssköterska samt, från och med år 2014, även skolsköterskeutbildningen. Källa: Ladok Antalet programnybörjare har för samtliga utbildningar ökat under jämförelseperioden, i enlighet med de mål som funnits såväl lokalt som nationellt. Som framgår minskade dock antalet nybörjare inom sjuksköterskeutbildningen år 2014 jämfört med år 2013. Volymen behövde justeras ned något för att få en bättre anpassning till lokaler, studiegruppsindelning och platser för verksamhetsförlagd utbildning. 17
Det ökade antalet programnybörjare inom specialistsjuksköterskeutbildningen beror främst på att utbildningen för skolsköterskor från och med år 2014 leder till en specialistsjuksköterskeexamen. Denna utbildning ledde tidigare endast till en magisterexamen i omvårdnad. Utbildning på alla nivåer Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller utbildning på alla nivåer: - andelen utbildning på avancerad nivå har ökat från 8 % av helårsstudenterna år 2010 till 15 % år 2016 Det långsiktiga målet är att utbildningen på avancerad nivå ska öka i omfattning för att skapa bättre balans mellan de olika nivåerna. Tabell 15 visar dock att utvecklingen, på kort sikt, har varit den motsatta. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå var under år 2014 endast 5 % vilket är mindre än åren dessförinnan. Skälet till minskningen är främst införandet av studieavgifter för studenter utanför EES-området. Högskolans magister- och masterprogram har till stor del haft internationell antagning och rekryterat många studenter från så kallat tredje land (studenter som nu blivit betalningsskyldiga). Tabell 15: Antal helårsstudenter på olika nivåer 2014 2013 2012 2011* 2010* Förberedande nivå totalt 172 73 99 180 76 104 151 70 81 113 92 Grundnivå totalt 3 707 2 039 1 668 3 636 2 048 1 588 3 867 2 206 1 661 3 993 4 009 Avancerad nivå totalt 223 157 66 264 191 73 277 193 84 398 362 Utlandsstudier (ej nivåindelade) totalt 18 12 6 9 7 2 20 14 6 10 12 Antal helårsstudenter totalt 4 120 4 089 4 315 4 514 4 475 varav andel på avancerad nivå 5 % 6 % 6 % 9 % 8 % *Uppdelning på kön har inte gjorts för åren 2011 och 2010. Källa: Ladok För att vända trenden och skapa förutsättningar att nå målet om fler studenter på avancerad nivå är utveckling och marknadsföring av internationellt attraktiva magister- och masterprogram ett område som prioriteras högt i Högskolans verksamhet. För att öka attraktiviteten startade hösten 2014 flera nya magister- och masterutbildningar inom biovetenskap. Under året har även utveckling skett av nya utbildningar på avancerad nivå inom informationsteknologi och ingenjörsvetenskap. Hösten 2015 kommer totalt fyra nya program att erbjudas inom dessa områden. Planering av fler nya magister- och masterprogram, inför år 2016, har även skett under året. En mer detaljerad redogörelse för Högskolans arbete med att attrahera internationella studenter lämnas i avsnittet om internationalisering. 18
Under året har också särskilda insatser genomförts för att öka övergången till magister- och masterprogram från Högskolans egna utbildningsprogram på grundnivå. Ett exempel på detta är en undersökning om behov och önskemål gällande utbildning på avancerad nivå som gjorts bland studenter på grundnivå inom informationsteknologi. Undersökningen gjordes i form av en enkätstudie och resultatet användes som underlag vid utarbetandet av nya magister- och masterprogram inom området data science. Redovisning som rör den tredje nivån, utbildning på forskarnivå, görs i avsnittet om utbildning på forskarnivå. Excellens inom utbildningen Enligt Högskolans utvecklingsplan ska en excellent lärmiljö vara utmärkande för Högskolans utbildning. Den excellenta lärmiljön ska uppnås genom utveckling av intern kvalitetssäkring, lärarkompetens, bildning, internationalisering, jämställdhet och mångfald samt studentinflytande. Redovisning av mål som rör lärarkompetens görs i avsnittet om personal. Utvecklingen av internationaliseringsarbetet presenteras i särskilt avsnitt. Förutom de avsnitt som nämns ovan innehåller detta avsnitt även redovisning av arbetet med hållbar utveckling inom Högskolans utbildning. Intern kvalitetssäkring Mål i Högskolelagen om kvalitet: - Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. (1 kap 4 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om excellens och kvalitet: - begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet tydliggörs inom Högskolans samtliga utbildningar - det nya systemet för lokal utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå är implementerat - samtliga utbildningar som utvärderas av Högskoleverket 1 har godkänts och minst hälften har fått högsta betyg Högskolan har under flera år bedrivit ett målmedvetet kvalitetssäkringsarbete inom utbildningarna vilket har gett ett gott utfall i Universitetskanslerämbetets nationella utbildningsutvärderingar. År 2014 presenterades rapporterna från utvärderingarna av utbildningarna inom biomedicin, omvårdnad och pedagogik. Sammanlagt åtta av Högskolans utbildningar ingick i utvärderingarna (se tabell 16). En av dessa utbildningar fick omdömet mycket hög kvalitet (högsta betyg), nämligen utbildningen som leder till specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska. Fem utbildningar fick omdömet hög kvalitet och två utbildningar fick omdömet bristande kvalitet. Under året har kvalitets- och utvecklingsarbete relaterat till de nationella 1 Högskoleverket lades ned den 31 december 2012. Ansvaret för de nationella utbildningsutvärderingarna har överförts till den nya myndigheten Universitetskanslersämbetet. 19
utbildningsutvärderingarna bedrivits inom olika ämnesområden. I januari färdigställdes självvärderingen för magisterutbildningen i pedagogik och i oktober lämnades en åtgärdsredovisning för utbildningen som leder till kandidatexamen i maskinteknik. Under hösten har också arbetet inletts med åtgärdsredovisningar för kandidat- och magisterutbildningarna i biomedicin. Tabell 16: Resultat i utbildningsutvärderingarna 2014 Utvärderad examen Barnmorskeexamen Biomedicin - kandidatexamen Biomedicin - magisterexamen Omvårdnad- kandidatexamen Omvårdnad - magisterexamen Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska Pedagogik - magisterexamen Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa magisterexamen Omdöme Hög kvalitet Bristande kvalitet Bristande kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Mycket hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Källa: Universitetskanslersämbetets webbplats, tjänsten Resultatsök Då Universitetskanslersämbetets fyraåriga utvärderingscykel nu har avslutats kan en summering göras av samtliga utvärderingar. Sammantaget har 28 av Högskolans utbildningar granskats. Av dessa har fem utbildningar (18 %) fått omdömet mycket hög kvalitet och 17 utbildningar (61 %) har fått omdömet hög kvalitet. Sex utbildningar (21 %) har fått omdömet bristande kvalitet. Av tabellen nedan framgår att detta resultat är mycket gott i ett nationellt jämförande perspektiv. Tabell 17: Nationell jämförelse av resultat i utbildningsutvärderingarna 2011-2014 Högskolan i Skövde Samtliga lärosäten Andel utbildningar som fått omdömet mycket hög kvalitet Andel utbildningar som fått omdömet hög kvalitet Andel utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet 18 14 61 59 21 26 Källa: Universitetskanslersämbetets webbplats, tjänsten Resultatsök och pressmeddelande 2014-11-05 Då de nationella utvärderingarna utgår från de allmänna examensmålen för högskoleutbildning berörs även utvecklingsplanens mål som relaterar till begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det sammantaget mycket goda resultatet i utvärderingarna ger därför även ett gott betyg för utbildningarnas förhållande till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessa begrepp kan dock ytterligare tydliggöras i utbildningarna och vid flera institutioner har särskilda insatser för detta gjorts under året. Ett nytt system för lokal utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå kommer att utformas. Systemet måste anpassas till det nya nationella systemet för utbildningsutvärderingar som är under utveckling och som träder i kraft tidigast i januari 2016. Under året har därför representanter för fakultetsnämnden nära följt utvecklingen av det nationella systemet. 20
Den nya fakultetsnämnden vid Högskolan i Skövde, som inledde sin mandatperiod i januari 2014, har under året arbetat med olika uppföljningsprocesser. Ett exempel på detta är den uppföljning av tvååriga utbildningsprogram (program omfattande 120 högskolepoäng) som har genomförts. Vidare har processerna för inrättande av nya huvudområden och utbildningsprogram utvecklats. Under år 2014 har också särskilt fokus lagts på rättsäkerhet för studenter. En särskild granskning har gjorts, utformad som en förberedelse för Universitetskanslerämbetets tillsynsbesök. Det som då följdes upp var bland annat handläggningstider för examensbevis och bedömning (rättning) av prov. I samband med detta arbete fastställdes även nya riktlinjer för tillgodoräknande av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Bildning Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om bildning: - inslag av bildning finns och tydliggörs inom samtliga utbildningar Bildningsperspektivet i utbildningen har under året uppmärksammats på olika sätt, såväl inom ramen för ämnesgruppernas kvalitetsarbete som centralt vid lärosätet. Som exempel kan nämnas att bildningsmålet ingick som tema vid en personaldag för lärarna inom området hälsa och lärande. En viktig aspekt inom bildningsperspektivet är etik och etikaspekter inom Högskolans olika utbildningar. Under 2014 har flera kurser inom området informationsteknologi fått explicita examinationsmoment som knutits till etiska aspekter. Etiska aspekter har dessutom förstärkts i förberedande kurser inför examensarbetet samt under själva examensarbetet. Även inom ingenjörsutbildningen har etiska frågor särskilt uppmärksammats under året. Som exempel kan nämnas att aspekter av ingenjörsetik har tagits upp i programmen. Ingenjörsetik innebär bland annat att det egna ansvaret för lösningar ska relateras till samhälleliga aspekter och potentiella konsekvenser. De öppna populärvetenskapliga föreläsningar som har anordnats varje månad främjar också bildningsperspektivet i verksamheten. Inom ramen för denna föreläsningsserie har det även hållits en särskild Nobelföreläsning där forskare vid Högskolan på ett lättillgängligt sätt beskrev årets nobelpris i ekonomi, fysik, kemi, litteratur och medicin. Jämställdhet och mångfald inom utbildningen Mål i Högskolelagen om jämställdhet och mångfald: - I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (1 kap 5 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om jämställdhet och mångfald: - planer för jämställdhets- och mångfaldsintegrering har utarbetats för samtliga utbildningar - utbildningar med ojämn könsfördelning har utvecklats mot en jämnare könsfördelning 21
Inom Högskolans samlade studentpopulation är könsfördelningen relativt jämn, med något fler kvinnor än män bland studenterna. År 2014 utgjorde kvinnorna 55 % av det totala antalet helårsstudenter. Könsfördelningen inom de olika utbildningsområdena är snedare än inom den samlade studentgruppen. Det finns en stor majoritet av kvinnor inom samhällsvetenskap, juridik, medicin, vård och undervisning. En motsatt situation finns inom teknik samt design och musik där männen är överrepresenterade. Områdena humaniora och naturvetenskap har en jämnare könsfördelning. Detta gäller särskilt den naturvetenskapliga utbildningen där fördelningen år 2014 var helt jämn med 50 % män och 50 % kvinnor. Som framgår av tabell 18 är den ojämna könsfördelningen inom vissa utbildningsområden relativt konstant under jämförelseperioden. Den positiva ökningen av andelen män inom området undervisning förklaras av det skifte i inriktning som skett inom lärarutbildningen. Lärarprogrammen som riktade sig mot förskola och tidigare år har ersatts av ett yrkeslärarprogram. Tabell 18: Andel män och kvinnor i procent av helårsstudenter inom utbildningsområden Utbildningsområden 2014 2013 2012 M K M K M K Naturvetenskap 50 50 49 51 44 56 Teknik 69 31 67 33 66 34 Samhällsvetenskap och juridik 27 73 26 74 26 74 Medicin och vård 10 90 11 89 12 88 Undervisning 35 65 22 78 17 83 Humaniora 42 58 41 59 45 55 Övriga områden (design och musik) 64 36 62 38 65 35 Totalt 45 55 43 57 42 58 M= män K= kvinnor. Källa: Ladok I tabell 19 redovisas andelen män och kvinnor inom de olika utbildningsprogrammen, räknat i helårsstudenter. Den utveckling av könsfördelningen som visas genom fördelningen på utbildningsområden märks även i programmen. Såväl positiva som negativa trender framgår av tabellen. Inom dataspelsprogrammen noteras en utveckling mot en något jämnare könsfördelning. Andelen kvinnor har successivt ökat under jämförelseperioden, från 14 % år 2012 till 18 % år 2014. Även när det gäller lärarprogrammen ses en tydlig utveckling mot en jämnare könsfördelning, med 34 % män år 2014 jämfört med 17 % föregående år. Som framgår ovan förklaras detta främst av en förändrad inriktning inom utbildningsutbudet. Inom ingenjörsutbildningen har andelen kvinnor ökat något i förhållande till år 2013, från 26 % till 28 %. För utbildningsprogrammen inom informationsteknologi syns dock en fortsatt negativ trend där de redan underrepresenterade kvinnorna ytterligare minskat i andel. Kvinnorna utgör där endast 16 % år 2014. 22
Tabell 19: Andel män och kvinnor i procent av helårsstudenter inom program Utbildningsprogram 2014 2013 2012 M K M K M K Dataspelsprogram 82 18 83 17 86 14 Program inom ekonomi 31 69 31 69 29 71 Ingenjörsprogram 72 28 74 26 68 32 Program inom informationsteknologi 84 16 83 17 78 22 Lärarprogram 34 66 17 83 14 86 Program inom naturvetenskap 33 67 34 66 38 62 Program inom vård och hälsa 9 91 12 88 12 88 Övriga program 44 56 44 56 39 61 M=män, K=kvinnor. Källa: Ladok I syfte att få en könsmässigt jämnare rekrytering till ingenjörsutbildningarna har det under årets inletts ett arbete för att skapa ett nätverk för kvinnor inom dessa utbildningar. Nätverket har arbetsnamnet INGA och utvecklingen sker i samarbete med Studentkåren, samarbetespartner inom industrin samt ett befintligt nätverk för kvinnor som studerar vid olika Teknikcollege i Skaraborg. Målet är att minst 40 % av alla nya studenter på ingenjörsprogrammen hösten 2016 ska vara kvinnor. Inom dataspelsutbildningen finns sedan flera år tillbaka ett nätverk för kvinnor, Donna. Nätverket, som har som mål att inspirera och bana väg för kvinnor som spelskapare, har varit aktivt under året. Inom området nätverks- och systemadministration, som har mycket låg andel sökande som är kvinnor, startades år 2014 ett projekt för att analysera varför kvinnorna i så stor utsträckning tackar nej till en erbjuden utbildningsplats. Ett av projektets mål är att forma rekryteringen så att fler kvinnor attraheras. Ytterligare satsningar och åtgärder krävs under kommande år för att motverka den ojämna könsfördelningen inom utbildningarna. Arbetet med planer för jämställdhets- och mångfaldsintegrering, som under året pågått vid institutionerna, är en del av detta. Hållbar utveckling Mål i Högskolelagen om hållbar utveckling: - Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. (1 kap 5 ) Under år 2014 har aspekter som rör hållbar utveckling utvecklats och förstärkts inom flera av Högskolans utbildningar. Inom företagsekonomi har en ny kurs utvecklats inom området CSR (Corporate Social Responsibility). Med CSR avses ett företags samhällsansvar, dvs. att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Samtliga studenter inom ekonomiprogrammen kommer att läsa denna kurs. Även inom ingenjörsutbildningen har mer fokus lagts på undervisning om hållbar utveckling, bland annat genom specifika föreläsningar inom ramen för utbildningarnas examensarbeten. Flera projekt som rör hållbar utveckling har också under året genomförts inom IT- 23