Avledande av avloppsvatten i havet i Vasa stad

VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors Översättning TILLSTÅNDSBESLUT Nr 34/2006/1 Dnr LSY 1999 Y 106 Givet efter anslag 28.12.2006 ÄRENDE Avledande av avloppsvatten i havet i Vasa stad SÖKANDE Vasa stad PB 3, 65101 VASA ANSÖKAN OCH ANHÄNGIGGÖRANDET Vasa stad tillställde 30.3.1999 Västra Finlands vattendomstol (från 1.3.2000 Västra Finlands miljötillståndsverk) en ansökan om att få tillstånd enligt vattenlagen för avledande av Vasa stads och Korsholms kommuns avloppsvatten från Påttska reningsverket ut i havet på det nuvarande utsläppsstället. TIDIGARE BESLUT Västra Finlands vattendomstols beslut nr 107/1985/3 Västra Finlands vattendomstol beviljade 6.3.1986 genom sitt beslut nr 107/1985/3 Vasa stad tillstånd att avleda avloppsvatten från Påttska reningsverket ut i Storviken i Kråkfjärden, från Sundomområdet via Ådrandiket ut i Södra Stadsfjärden samt från Företagarcentralen i Gamla Vasa ut i det öppna diket Grundfjärdsbäcken och därifrån vidare via Toby å ut i Södra Stadsfjärden tills vidare, dock högst tills det beslut vinner laga kraft som skall ges på den nya tillståndsansökan som bestämts bli inlämnad före slutet av år 1992. I tillståndsbestämmelserna var, med bräddningar och förbirinningar medräknade, de såsom kvartalsmedelvärden beräknade maximihalterna för avloppsvattnets BOD 7ATU värde och fosfor, och de minimireningseffekter som skall uppnås för dessa, följande: BOD 7ATU, O 2 Fosfor, P till 30.6.1990 från 1.7.1990 mg/l % mg/l % 20 90 15 90 1,5 85 1,0 90 Ledandet av Företagarcentralens avloppsvatten till Påttska reningsverket skulle inledas senast 1.7.1988.

2 Vasa stad skulle före 30.6.1988 förlänga Påttska centralreningsverkets utloppsrör ut i Kråkfjärden till ca 150 m avstånd från strandlinjen (nuvarande utsläppsställe) För att bevara fiskbeståndet ålades Vasa stad att årligen från år 1987 utplantera 30 000 gösyngel och 2 000 havsöringsyngel. I fråga om skadorna och de ersättningar som skall betalas med anledning av dem, samt i fråga om de åtgärder som avses i 11 kap. i vattenlagen, bestämdes att ärendet skall behandlas vid en syneförrättning i enlighet med 18 kap. i vattenlagen, vid vilken skulle utredas även de skador och men som eventuellt orsakats av det avledande av avloppsvatten som genomförts med stöd av det tillstånd som hade beviljats år 1979. Västra Finlands vattendomstols beslut nr 84/1994/3 Efter att ovannämnda syneförrättning hade avslutats gav Västra Finlands vattendomstol 7.12.1994 beslut nr 84/1994/3 om ersättning och kompensation för skador, men och andra förluster av förmåner till följd av avledandet av Vasa stads avloppsvatten i havet. Vasa stad ålades att betala ersättning till ägare eller innehavare av strandfastigheter för den försvårade användning för rekreationsändamål som orsakats av avledandet av avloppsvatten fram till slutet av år 1994, till ägare av vattenområden för den nedgång i avkastningen från fisket som orsakats av avledandet av avloppsvatten likaså fram till slutet av år 1994, samt till yrkesfiskare för fiskekostnader, förlängda resor, tilläggsarbete och fångstminskning som orsakats av avledandet av avloppsvatten fram till slutet av år 1992. Ersättandet av de skador som åsamkats eller åsamkas yrkesfiskarna efter år 1992, eller av andra skador som orsakas efter år 1994 bestämdes bli behandlade senare samtidigt. För att kompensera de fiskeriekonomiska skador som orsakas av avledandet av avloppsvatten ålades Vasa stad att årligen från år 1995 utplantera 30 000 i genomsnitt minst 7 cm långa gösyngel och 60 000 i genomsnitt minst 10 cm långa ensomriga sikyngel. De i förpliktelsen ingående fiskarterna kan bytas ut genom en gemensam överenskommelse mellan fiskelagen, landsbygdsnäringsdistriktet och Vasa stad, eller om det anses behövligt kan en motsvarande penningsumma enligt överenskommelse användas till andra nödvändiga åtgärder för att förebygga eller minska de skador som åsamkas fiskbeståndet eller fisket. Vattenöverdomstolen vidmakthöll vattendomstolens beslut genom sitt beslut nr 91/1996, givet 20.6.1996. Högsta förvaltningsdomstolen beviljade inte besvärstillstånd i ärendet.

Västra Finlands vattendomstols beslut nr 35/1995/3 3 Västra Finlands vattendomstol beviljade 31.5.1995 genom sitt beslut nr 35/1995/3 Vasa stad det nuvarande, tills vidare gällande tillståndet att avleda avloppsvatten i havet från Påttska centralreningsverket ut i Storviken i Kråkfjärden och från Sundomområdet via Ådrandiket ut i Södra Stadsfjärden. I fråga om BOD 7ATU värdet och fosforn bibehölls maximihalterna och minimireningseffekterna oförändrade i kraven för avloppsvattenbehandlingen (BOD 7ATU : 15 mg O 2 /l och 90 %, fosfor: 1,0 mg P/l och 90 %). Dessutom förutsätter beslutet en så effektiv oxidering av ammoniumkvävet som möjligt under årets varma månader. Avloppsvattnen från Sundomområdet skulle man enligt beslutet börja leda till Påttska centralreningsverket före 1.7.1997. Vasa stad skulle före slutet av år 1996 tillställa Västra Finlands miljöcentral en utredning om avledandet av avloppsvatten längre ut i havsområdet, och före slutet av år 1997 en utredning om ändring av reningsverket till ett sådant att det uppfyller kraven i statsrådets beslut (365/94). I utredningen skulle uppmärksamhet fästas särskilt vid kvävets betydelse i havsområdet utanför Vasa och vid hur det bl.a. med beaktande av klimatfaktorer är behövligt och möjligt att minska kvävebelastningen. Vasa stad ålades att betala förhandsersättningar för tiden 1995 1999 till ägare eller innehavare av strandfastigheter för den försvårade användning för rekreationsändamål som orsakas eller har orsakats av avledandet av avloppsvatten, och till ägare av vattenområden för den nedgång i avkastningen från fisket som orsakas eller har orsakats av avledandet av avloppsvatten. Förpliktelsen om utplantering av fisk bibehölls oförändrad. Tillståndshavaren skulle före slutet av mars år 1999 lämna in en ansökan om översyn av tillståndsbestämmelserna och om bestämningen av slutliga ersättningar för de till följd av avledandet av avloppsvatten orsakade skadorna, menen och andra förmånsförluster, inklusive de förluster som åsamkats yrkesfiskarna efter år 1992. Vattenöverdomstolen vidmakthöll vattendomstolens beslut genom sitt beslut nr 92/1996, givet 20.6.1996. Högsta förvaltningsdomstolen beviljade inte besvärstillstånd i ärendet. Österbottens arbetskrafts och näringscentrals beslut Dnr 498/871/97 Österbottens arbetskrafts och näringscentral ändrade 17.6.1998 genom sitt beslut Dnr 498/871/97 förpliktelsen om fiskutplanteringen på så sätt att sik och havsöring utplanteras årligen i en mängd som motsvarar den av vattendomstolen bestämda utplanteringsförpliktelsens värde i markbelopp. Förpliktelsens värde i pengar beräknas en

4 ligt priset på 30 000 i genomsnitt minst 7 cm långa gösyngel och 60 000 i genomsnitt minst 10 cm långa ensomriga sikyngel. SYNEFÖRRÄTTNING Vattendomstolen bestämde 9.4.1999 att ansökan skall behandlas vid en syneförrättning enligt 18 kap. i vattenlagen och förordnade 24.5.1999 äldre ingenjör Matti Seppälä från Västra Finlands miljöcentral till förrättningsingenjör. Vattendomstolen förutsatte att syneförrättningen är slutförd före 31.12.2000. På Västra Finlands miljöcentrals framställan återkallade Västra Finlands miljötillståndsverk 13.11.2000 det förordnande som utfärdats för Matti Seppälä och förordnade diplomingenjör Tommi Muilu från Tavastlands miljöcentral till ny förrättningsingenjör. Samtidigt förlängde miljötillståndsverket den tidsfrist som reserverats för genomförandet av syneförrättningen till 31.12.2001. Förrättningsingenjören bad 8.12.2000 sökanden komplettera sin ansökan med en i 42 i vattenförordningen avsedd en beräkning av den nytta och de men och andra förluster av förmåner som företaget medför. Sökanden kompletterade ansökan 28.1.2004. Förrättningsingenjören bad 23.5.2001 Västra Finlands miljöcentral med stöd av 18 kap. 1 3 mom. i vattenlagen, till förrättningen förordna en sakkunnig i frågor som gäller vattenkvalitet och status samt fiskerihushållning Vid de överläggningar som hölls 17.9.2001 i Västra Finlands miljötillståndsverk kom man som ny tidsfrist för förrättningen överens om slutet av år 2003. Miljötillståndsverket förlängde 8.1.2004 tidsfristen till 28.2.2005. Förrättningsingenjören kallade 11.3.2004 med stöd av 18 kap. 1 2 mom. i vattenlagen Erik Risberg och Mikael Höglund från Vasa stad till gode män. Det i 18 kap. 3 i vattenlagen förutsatta synesammanträdet hölls i Vasa 3.6.2004. Västra Finlands miljöcentral förordnade 16.9.2004 med stöd av 18 kap. 1 3 mom. i vattenlagen överinspektör Riitta Ikäheimo från Nylands miljöcentral till sakkunnig vid syneförrättningen. På basis av synesammanträdet och den sakkunniges utredning bad förrättningsingenjören 15.12.2004 sökanden komplettera ansökan närmast i fråga om kontrollresultat, fastigheter inom det område som påverkas, yrkesfiskare och yrkesfisket.

5 Västra Finlands miljötillståndsverk beviljade 30.9.2005 förrättningsingenjören tilläggstid till 15.2.2006 för slutförandet av syneförrättningen. Förrättningsmännen har genom besök på platsen gjort sig förtrogna med projektets verkningar och förhållandena på det sätt som vattenlagen förutsätter. Förrättningsmännen har tillsammans satt upp syneinstrumentet med beaktande av förpliktelserna i vattenlagen och vattenförordningen. I syneinstrumentet har beaktats även till de brev som kommit till förrättningsingenjören per post före synesammanträdet och efter det. Förrättningsingenjören har på det sätt som bestäms i 18 kap. 9 a i vattenlagen (553/94) genom att kungöra ärendet i Vasa stad och Korsholms kommun berett parterna tillfälle att framställa anmärkningar, yrkanden eller påpekanden till miljötillståndsverket senast 3.4.2006. Kopior av ansökan, syneinstrumentet och ersättningsförslaget har varit offentligt framlagda i Vasa stad och Korsholms kommun 15.2.2006 3.4.2006. I tidningarna Pohjalainen och Vasabladet har 10.2.2006 annonserats om att handlingarna hålls framlagda. PROJEKTBESKRIVNING OCH FÖRRÄTTNINGSMÄNNENS FRAMSTÄLLAN Avloppsvattnen och behandlingen av dem Påttska reningsverket Avloppsverksamheten inklusive avloppsvattenbehandlingen sköts i Vasa av det av staden ägda Vasa Vatten i form av ett från stadens bokföring åtskilt affärsverk. Påttskas aktivslamanläggning blev färdig år 1971. Simultanfällning av fosfor togs i bruk vid reningsverket år 1975. Som fällningskemikalie användes till att börja med ferrosulfat, numera ferrisulfat. Under den varma årstiden har ammoniumkvävet i mån av möjlighet oxiderats genom nitrifiering. Reningsverket har utvidgats och verksamheten har förbättrats flera gånger. Vid reningsverket togs år 1998 en flotationsenhet i bruk, som är avsedd för behandlingen av förbehandlade avloppsvatten som leds förbi reningsverkets aktivslamsteg, och i exceptionella situationer också för förbättringen av aktivslamstegets resultat. Reningsverkets dimensionerande värden är enligt ansökan följande: medelflöde, Q med 40 600 m 3 /d dimensionerande flöde, q dim 2 550 m 3 /h BOD 7 7 820 kg O 2 /d

Avloppsslam 6 Som förbehandling av avloppsvattnet finns sand och fettavskiljning. Någon försedimentering finns inte. Aktivslamsteget omfattar fem linjer luftningsbassänger (10 bassänger, volym totalt 5 500 m 3 ) och sex par eftersedimenteringsbassänger (12 bassänger, volym totalt 7 625 m 3, yta 2 460 m 2 ). De två flotationsbassängernas volym är totalt 364 m 3 och yta 182 m 2. Avloppsvattnen leds från reningsverket ut i Storviken i Kråkfjärden utanför Brändö till ca 150 meters avstånd från stranden. Vid reningsverket uppkommer avloppsslam ca 12 000 14 000 m³/a som torkats till en torrsubstanshalt på i medeltal ca 17 %. Största delen av avloppsslammet har sedan år 1994 transporterats till Stormossens avfallsanläggning i Korsholm, där det utnyttjas i produktionen av biogas. I exceptionella situationer, då man inte kunnat förfara på så sätt, har slammet förts till avstjälpningsplatsen eller (år 2005) till Östermark för kompostering. Medelvärdena för avloppsslammets ph värde, torrsubstans, närings och tungmetallhalter var år 2005 (åtta undersökningsgånger) följande: Medelvärde Minst Störst Medelvärde Minst Störst ph Ka P N K Ca Mg Mn g/kg g/kg mv 7,0 155 23 49 2,9 16,5 2,2 0,32 6,9 130 19 45 2,3 13 2,1 0,23 7,1 180 26 54 4,5 21 2,7 0,41 As Hg Cd Co Cr Cu Pb Ni Zn mg/kg mv 3,0 0,6 0,8 9,5 22 205 20 22 620 1,8 0,2 0,6 8,2 14 170 10 17 540 4,1 1,3 1 11 41 240 49 28 700 Avloppsnätet och avloppsvattenbelastning som letts till reningsverket Vid Påttska reningsverket behandlas nu närmare 60 000 invånares avloppsvatten. Andelen industriavloppsvatten av den totala mängden avloppsvatten är ca 10 %. Vid reningsverket behandlas alla avloppsvatten från Vasa stads avloppsområde och största delen av avloppsvattnen från Korsholms kommuns avloppsområde. Avloppsvattnen från Sundomområdet, som inte är detaljplanerat, har letts till reningsverket från år 1997, avloppsvattnen från Solfområdet i Korsholms kommun från år 1998 och avloppsvattnen från Veikars Tobyområdet från år 2001. Den avloppsvattenmängd som behandlas vid reningsverket är nuförtiden i medeltal ca 7 milj. m 3 /a. Mängden varierar närmast beroende på dag och läckvattnen. Vid sidan av byggandet av nya avlopp har gamla avlopp sanerats årligen. Saneringarna har varit inriktade på en omändring av det gamla kombinerade avloppssystemet till ett se

7 parat avloppssystem och på andra objekt som konstaterats vara viktiga i de läckageutredningar som Vasa stad och Korsholms kommun låtit göra. Avloppens totala längd var 464 km i slutet av år 2003. Årsmedelvärdena för det till reningsverket ledda avloppsvattenflödet, för bräddningen vid reningsverket samt för reningsverkets BOD 7ATU, fosfor och kvävebelastningar, beräknade med bräddningar medräknade, är för åren 1991 2005 följande: År 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Flöde, m 3 /d Inkommande belastning, kg/d Totalt Bräddning BOD 7ATU, O 2 Fosfor, P Kväve, N 18 700 79 3 600 134 770 20 600 90 3 200 132 700 19 300 155 2 900 125 810 18 100 265 3 100 127 850 18 000 30 3 400 134 910 17 200 18 200 19 800 17 300 19 000 19 100 17 100 18 200 17 300 17 800 79 10 1 0 0 0 0 0 0 0 4 300 4 400 5 000 5 500 5 300 4 800 4 700 4 500 4 900 4 500 140 138 154 161 153 142 135 148 157 163 870 930 920 1 020 990 1 030 1 020 1 020 1 110 1 080 Reningsresultat och utsläpp i havet Hittillsvarande situation Årsmedelvärdena för de i havet avledda BOD 7ATU, fosfor och kväveutsläppen, för haltvärdena i det i havet avledda avloppsvattnet och för reningseffekten är för åren 1991 2005 följande: År 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 BOD 7ATU, O 2 Fosfor, P Kväve, N kg/d mg/l % kg/d mg/l % kg/d mg/l % 230 12 94 11,0 0,6 92 480 26 38 250 12 93 12,6 0,6 91 520 25 26 250 13 91 11,8 0,6 91 560 29 31 260 15 92 11,8 0,6 91 600 33 29 270 16 92 13,4 0,7 90 660 37 27 280 250 230 250 240 280 260 130 190 16 14 12 14 13 15 15 7 11 93 94 95 95 95 94 94 97 96 10,9 11,7 12,4 9,5 11,6 13,3 10,0 5,9 8,8 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,7 0,6 0,3 0,5 92 92 92 94 92 91 93 96 94 610 610 580 590 660 610 590 610 630 36 33 29 34 35 32 35 34 37 30 34 37 43 33 41 43 40 43

8 2005 230 13 95 9,4 0,5 94 670 38 37 Reningsverkets centrala drifts och utsläppskontrollresultat, beräknade som kvartalsmedelvärden, var år 2005 följande: Period Månader I 1 3 II 4 6 III 7 9 IV 10 12 I IV 1 12 Flöde Totalt m 3 /d 18 500 19 100 16 700 17 000 17 800 BOD 7ATU, O 2 Inkommande Ut i havet Inkommande Ut i havet Reningseffekt COD Cr, O 2 Inkommande Ut i havet Inkommande Ut i havet Reningseffekt Fosfor, P Inkommande Ut i havet Inkommande Ut i havet Reningseffekt Kväve, N Inkommande Ut i havet Inkommande Ut i havet Reningseffekt NH 4 N Ut i havet Ut i havet Nitrif. grad Susp.substans Ut i havet Ut i havet Reningseffekt Lösl. P 1) Slamhalt Slambelastning Ytbelastning 4) Temperatur 5) kg/d kg/d mg/l mg/l % kg/d kg/d mg/l mg/l % kg/d kg/d mg/l mg/l % kg/d kg/d mg/l mg/l % kg/d mg/l % kg/d mg/l % mg/l 2) 3) m/h o C 4 600 260 250 14 94 10 100 1 770 550 96 83 160 9,7 8,6 0,52 94 1 150 710 62 39 38 470 25 59 360 20 94 0,25 4,0 0,21 0,34 4 700 290 250 15 94 10 700 1 860 560 97 83 190 9,5 9,7 0,49 95 1 080 760 56 40 29 480 25 55 270 14 96 0,26 4,4 0,20 0,33 3 900 200 230 12 95 9 100 1 290 550 77 86 140 7,9 8,2 0,47 94 1 040 620 62 37 40 150 9 85 250 15 95 0,11 4,2 0,18 0,27 4 900 180 290 10 96 11 200 770 660 45 93 8,8 11,7 18,0 1) Fosforhalten i ett filtrerat prov av behandlat avloppsvatten 2) Aktivslamhalt i luftningsbassängerna, kg MLSS/m 3 3) kg BOD 7ATU x kg MLSS 1 x d 1 170 10,4 9,9 0,61 94 1 030 600 61 36 41 220 13 79 190 11 98 0,27 4,5 0.20 0,28 12,8 4) Eftersedimenteringsbassängernas hydrauliska ytbelastning 5) Det behandlade avloppsvattnets (aktivslamprocessens) temperatur 4 500 230 250 13 95 10 300 1 420 580 80 86 163 9,4 9,1 0,53 94 1 080 670 60 38 37 330 19 69 270 15 96 0,22 4,3 0,20 0,30 12,8

9 Medelvärdena för de tungmetallmängder och halter (zink, krom, nickel och koppar) som letts till reningsverket och därifrån ut i havet var år 2005 (åtta undersökningsgånger) följande: Inkommande Ut i havet Inkommande Ut i havet kg/d kg/d mg/l mg/l Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Koppar, Cu 5,9 0,14 0,40 1,88 8,1 < 0,05 0,33 1,43 0,35 0,008 0,023 0,11 0,47 < 0,003 0,019 0,08 Effektivering av avloppsvattenbehandlingen Kadmium, bly och cyanidhalterna låg år 2005 under bestämningsgränsen. Vasa stad ledde till juni år 1997 från Sundomområdet 220 240 invånares avloppsvatten, som behandlats i slamavskiljare, till det i Södra Stadsfjärden utmynnande Ådrandiket, vilket dessutom belastas av uppskattningsvis 500 invånares avloppsvatten som avleds från fastighetsvisa avlopp. De av sökanden i Ådrandiket under åren 1994 1997 avledda BOD 7ATU, fosfor och kväveutsläppen har beräknats ha varit i medeltal ca 3 kg O 2 /d, 1 kg N/d ja 0,3 kg P/d. De punktutsläpp som belastar åarna med utlopp i Södra stadsfjärden är små, varför de har räknats med i den diffusa belastningen. Utvecklingen av avloppsverksamheten är under de närmaste åren huvudsakligen inriktad på att förbättra avloppsnätets funktion och minska mängden läckvatten. Kontrollen av industriavloppsvatten och andra avvikande avloppsvatten effektiveras. Vid reningsverket har man från mitten av 1980 talet gjort flera investeringar som ökar reningsverkets effekt och funktionssäkerhet, och reningsverkets drift har kontinuerligt utvecklats genom försök och undersökningar. Sökanden har för avsikt att fortsätta att utveckla reningsprocesserna med reglerings och optimeringsåtgärder samt genom att förnya och modernisera den äldsta tekniken. Förrättningsmännen har ansett att avloppsvattenbehandlingen skall effektiveras i fråga om biologisk och kemisk syreförbrukning, fosfor, kväve och suspenderad substans före 1.7.2009. I sin motivering har förrättningsmännen hänvisat till Helsingforskommissionens rekommendation (15.3.1995) om minskning av de utsläpp till Östersjön som kommer från land, statsrådets principbeslut (19.3.1998) om målen för skydd av vattnen fram till år 2005, det av miljöministeriet 30.3.2000 godkända handlingsprogrammet för att uppnå målen i statsrådets beslut, statsrådets principbeslut (26.4.2002) om åtgärder för att skydda Östersjön (Finlands program för skydd av Östersjön) samt till det motiverade yttrande i enlighet med artikel 226 EG, som Europeiska gemenskapernas kommission gett till Finland om tillämpningen av artikel 5 i rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, vilket emottagits av statsrådet 1.4.2004.

10 De maximivärden för halten i det avloppsvatten som avleds i havet och de minimivärden för behandlingseffekten som förrättningsmännen har föreslagit som reningskrav för avloppsvattnet och använt som grund för utsläppskalkylerna i skadeberäkningen, är följande: Utsläppsparameter Till 30.6.2009 1) Från 1.7.2009 Halt, mg/l Effekt, % Halt, mg/l Effekt, % BOD 7ATU, O 2 15 (10) 90 (95) 10 95 COD Cr, O 2 125 (75) 75 (80) 75 80 Fosfor, P 0,8 (0,5) 92 (95) 0,3 95 Kväve, N ( ) ( ) 70 Susp.subst. 35 (15) 90 (95) 15 95 1) Värdena inom parentes är målvärden Ändring av avloppsvattnets utsläppsställe Ovannämnda värden för halten och behandlingseffekten beräknas för kvävets del som årsmedelvärden och till övriga delar som kvartalsmedelvärden, med förbitappningar och bräddningar som sker vid reningsverket och från det tillhörande avloppsnätet samt andra exceptionella situationer medräknade. Dessutom har förrättningsmännen ansett att till följande tillståndsansökan bör bifogas en plan om minskningen av menliga mikrober som finns i det avloppsvatten som avleds i havet. För ammoniumkvävets del har förrättningsmännen ansett att det nuvarande reningskravet för avloppsvattnet är tillräckligt. Om man förfar i enlighet med de reningskrav för avloppsvattnet som förrättningsmännen har föreslagit, skulle de fosfor och kväveutsläpp som avleds i havet minska till ungefär hälften av de nuvarande, på så sätt att från 1.7.2009 skulle det genomsnittliga fosforutsläppet vara högst 5,5 kg P/d och det genomsnittliga kväveutsläppet högst 290 kg N/d. I de utredningar om avledandet av avloppsvattnet längre ut i havet som har gjorts enligt Västra Finlands vattendomstols beslut nr 35/1995/3 har man närmare granskat fyra alternativ till utsläppsställen. I alternativen 1 3 förutsätter avledandet av avloppsvatten pumpning. Alternativen och de av dem förutsatta byggkostnaderna utan muddringskostnader är i 1999 års prisnivå följande: Alternativ Utloppsrörets längd, m Byggkostnader totalt, 0, Nuvarande 180 0 1, Kråkfjärdens mellersta 1 500 970 000 del 2, Farleden, ca 1,5 km 4 200 2 220 000 från spetsen av Vasklot 3, Farleden, ca 3 km från spetsen av Vasklot 5 300 2 650 000

11 Utsläppsstället i alternativ 1 ligger mitt i Kråkfjärden. Vattendjupet i området är 4 5 m. Utspädningsförhållandena är måttliga. Utsläppsställena i alternativen 2 och 3 är belägna i Korshamnsfjärden. Vattendjupet är vid båda utsläppsställena 8 9 m och strömmarna späder ut avloppsvattnet effektivt. Förrättningsmännen har utrett verkningarna på de ovannämnda tre nya utsläppsställena av avledandet av avloppsvatten som har behandlats enligt de reningskrav de har föreslagit som börjar gälla från 1.7.2009, och jämfört dem med verkningarna på det nuvarande utsläppsstället. Antalet bebodda eller för rekreationsändamål använda fastigheter och allmänna badstränder, som är belägna i de strandskadeområden som har uppskattats på nedan presenterade grunder, är för de olika alternativen till utsläppsställe följande: Alternativ 0 1 2 3 Skadeområden, över 5 % 1) Strandfastigheter, st. Badstränder, st. 80 5 10 0 2 0 Skadeområden, under 5 % 1) Strandfastigheter, st. Badstränder, st. Totalt Strandfastigheter, st. Badstränder, st. 70 1 260 2 100 0 10 0 150 0 150 6 270 2 100 0 160 0 1) Minskning av strandfastighetens rekreationsvärde som orsakas av sökandens avloppsvatten. De sammanräknade arealerna av de fiskeriekonomiska skadeområden som har uppskattats på nedan presenterade grunder, och totalbeloppen av de ersättningar som sökanden skall betala för fiskeriskadorna, är för de olika alternativen till utsläppsställe följande: Alternativ 0 1 2 3 Skadeområden totalt, ha 2 510 2 510 2 840 2 790 Årsersättningar totalt, /a 19 290 19 320 18 780 19 200 Förrättningsmännen har omfattat utlåtandet från den sakkunnige vid syneförrättningen och ansett utsläppsstället i alternativ 1 (Kråkfjärdens mellersta del) vara det bästa. Vid utsläppsstället i alternativ 1 är utspädningsförhållandena klart bättre än nuvarande. I framtiden skulle det bli omkring tio strandfastigheter som omfattas av ersättningarna. Det fiskeriekonomiska menet skulle annars hållas på samma nivå som vid användningen av nuvarande utsläppsställe, men skadorna för yrkesfiskarna skulle kunna bli kraftigare i Kråkfjärden. Kråkfjärden är emellertid inte något särskilt betydande fångstområde för yrkesfiskarna på grund av de nuvarande eutrofieringsolägenheterna.

12 Havsområdet utanför Vasa och användningen av det Allmän beskrivning och hydrografi Naturaområden Eutrofiering De största fjärdarna utanför Vasa är Storfjärden och Korshamnsfjärden. Närmare staden ligger Domarskärsfjärden, Kråkfjärden, Norra stadsfjärden samt Södra stadsfjärden, i vilken båda åarna i området, Toby å och Solf å, har sitt utlopp. Kråkfjärden och Domarskärsfjärden bildar en sammanhängande, ca 12 km 2 stor bassäng. Bassängen har ett medeldjup på ca 4 m och vattnet i den byts ut huvudsakligen via Strömsö sund samt mellan Vasklot och Domarskär. I närheten av farleden är vattendjupet 7 9 meter. Djup på 10 meter nås på fem kilometers avstånd från Vasklot. På ca 10 km avstånd från Vasklot västerut finns ett bälte av öar som begränsar vattenutbytet. Avloppsvatten som avletts från Påttska reningsverket bildar huvuddelen av punktbelastningen på havsområdet utanför Vasa. I framtiden accentueras den diffusa belastningens betydelse när avloppsreningsverkets effekt förbättras. I omedelbar närhet av avloppsvattnens verkningsområde finns inga områden som hör till nätverket Natura 2000. De närmaste Naturaområdena är Kvarkens skärgård (FI0800130) och Sundomfjärden (FI0800057). Båda är till sin områdestyp SCI och SPA områden. Man har börjat leda avloppsvattnen till det nuvarande utsläppsområdet redan länge innan Naturaområdena inrättades. Om man förfar i enlighet med de tillståndsbestämmelser som förrättningsmännen har föreslagit, minskar avloppsvattnens inverkan på havsområdet. Enligt den utredning som den sakkunnige vid syneförrättningen har gjort, som grundar sig på kontrollresultaten för vattenkvaliteten åren 1993 2004 i miljöförvaltningens Hertta system och på den klassificering av eutrofieringen som utvecklats för skärgårds och kustvattnen i sydvästra Finland (Turun vesi ja ympäristöpiiri 1985, Alanne 2003), är eutrofieringsnivåerna i delområdena utanför Vasa beräknade utifrån a klorofyllhalten följande: Delområde Eutrofieringsnivå som motsvarar a klorofyllhalten Storviken och Norra stadsfjärden Eutrof Kråkfjärden och Domarfjärden Lindrigt eutrof/eutrof Strömsö sund, Gerby skärgård och Lindrigt eutrof Kråkfjärdens västra del S. stadsfjärden och Korshamnsfjärden Eutrofieras/lindrigt eutrof Storfjärden Eutrofieras

13 Fosforhalterna i Södra och Norra stadsfjärden har under åren 1993 2004 legat på en nivå som motsvarar värdena för lindrigt eutroft vatten. På grund av den utfällning av fosfor som orsakats av sura avrinningsvatten har fosforhalterna varit relativt låga jämfört med kvävehalterna. Avloppsvattnets inverkan på näringshalterna i Kråkfjärden och Storviken har varit tydlig. Medelvärdet för totalfosforhalten, som varierat tämligen kraftigt i Storviken och vid avloppsvattnets utsläppsställe på 2 3 meters djup, har legat på nivån för lindrigt eutroft och eutroft vatten. I Kråkfjärden har fosforhalterna varit lägre. I Storviken har kvävehalterna varit höga. Även ammoniumkvävehalten har på vårarna tidvis varit synnerligen hög. I Kråkfjärden har ammoniumkväve och totalkvävehalterna varit klart lägre. Ändå har ammoniumkvävehalterna på våren tidvis varit höga nära ytan. Förbirinningar vid reningsverket till följd av läck och smältvatten på våren har uppenbarligen medverkat till detta. I Kråkfjärdens västra del har totalfosforhalten legat på nivån lindrigt eutroft vatten. Totalkvävehalten har varit som högst på våren under smältvattentiden. I Domarskärsfjärden har totalfosforhalten legat på nivån för lindrigt eutroft vatten. Totalkvävehalten har varit klart lägre än vid provpunkterna i Storviken och Kråkfjärden. Halterna på våren under smältvattentiden har som mest kunnat vara mångfaldiga jämfört med de genomsnittliga värdena, varför medelvärdet har varit klart högre än medianvärdet särskilt i det ytnära vattnet. I Strömsö sund har den genomsnittliga totalfosforhalten legat på samma nivå som i Domarskärsfjärden. Totalkvävehalten har däremot varit klart lägre. Särskilt har de av smältvattnen orsakade maximihalterna i det ytnära vattnet varit klart lägre än i Domarskärsfjärden. I Korshamnsfjärden, Gerby skärgård och Storfjärden har totalfosforhalten legat på gränsen för nivåerna för kargt och lindrigt eutroft vatten. Enligt den sakkunnige vid syneförrättningen är både kväve och fosfor tillväxtbegränsande näringsämnen i havsområdet utanför Vasa. Kvävet har emellertid särskilt i ytterskärgården större betydelse än fosfor. Vasa stads miljölaboratorium gjorde år 1997 en utredning om det tillväxtbegränsande näringsämnet, i vilken man utifrån kontrollresultaten för vattenkvaliteten beräknade förhållandena mellan totalnäringsämnena, förhållandena mellan mineralnäringsämnena och de balanserade förhållandena mellan näringsämnena, och granskade näringsämnenas betydelse för produktionen i olika områden och under olika tider. Utvärderat utifrån halterna av totalfosfor och kväve ansågs inte kvävet i nämnvärd grad begränsa produktionen utanför

14 Vasa. Däremot utvärderat utifrån halterna av mineralfosfor och kväve på sommaren, och särskilt utifrån det balanserade förhållandet mellan näringsämnena, ansågs kvävet begränsa produktionen i avsevärd grad. Vattnets hygieniska kvalitet Vattnets övriga kvalitet Några klart förhöjda bakteriehalter konstaterades inte i nämnvärd grad på observationsplatserna i havsområdet under åren 1996 2004. Endast nära reningsverkets utsläppsställe, i Storviken och vid Pappersbron i Metviken har bakteriehalterna varit höga. Förhöjda halter har dessutom observerats på observationsplatserna i Norra stadsfjärden, oljehamnen, nordväst om Vasklot och i farleden. I kontrollerna av vattenkvaliteten vid badstränderna konstaterades under åren 1990 1998 några bakteriehalter som överskred gränsvärdena, särskilt vid badstränderna Storviken, Vikinga och Sandön. Under den regniga sommaren 1998 var bakteriehalterna högre än tidigare på grund av avrinningar som kommit från landområden, och vid badstränderna Gustavsborg, Sandön, Vikinga och Storviken överskreds gränsvärdena för hygienisk kvalitet 2 5 gånger under sommaren. Under åren 1999 2004 har bakteriehalterna (fekala koliforma eller fekala streptokocker) vid badstränderna sporadiskt överskridit gränsvärdena, varför man nästan årligen har varit tvungen att temporärt stänga badstränderna. Överskridningar har observerats mest vid badstränderna Storviken och Vikinga som är belägna vid stranden av Storviken, men också vid badstränderna på Smulterön, campingplatsen, Sandön, Abborrön, Gustavsborg och Paradisön. Orsaken till den försämrade badvattenkvaliteten i Storviken har varit dagvatten, utsläpp från avloppsreningsverket samt bräddning vid Storvikens pumpstation för avloppsvatten sommaren 2002. I Metviken har syret tidvis varit nära nog slut. I Södra stadsfjärden har det sporadiskt funnits en klar syrebrist på vårvintern. I Norra stadsfjärden har syrehalten sporadiskt varit klart försämrad. Också i Storviken, Kråkfjärden och Domarskärsfjärden har syrehalten sjunkit sporadiskt eller på sin höjd svagt. De lägsta syrehalterna i det ytnära vattnet har på en del av observationspunkterna uppenbarligen berott på avloppsvattentransporten. I de grunda skärgårdsområdena har syrehalten i det bottennära vattnet på sin höjd varit svagt försämrad. I djupområdena har syrehalten i det bottennära vattnet tidvis varit klart försämrad också längre ut i skärgården. På nästan alla observationspunkter har man tidvis i det ytnära vattnet observerat syreövermättnad som orsakats av kraftig algproduktion. Med undantag av Metviken är syrehalten inte en kritisk faktor för vattenkvaliteten i havsområdet utanför Vasa.

15 I Södra stadsfjärden har variationerna i ph värdet varit synnerligen stora. De låga ph värdena har orsakats av avrinningsvattnen från de sura alunjordarna i avrinningsområdena för Toby å, Solf å och Gamla Vasa kanal som utmynnar i Södra Stadsfjärden. I Norra stadsfjärden har ph variationerna varit avsevärt mindre. I Kråkfjärden och Storviken har ph tidvis stigit synnerligen högt. Högt ph, hög temperatur och ammoniumkvävehalt kan tillsammans medföra att halten av fri ammoniak stiger i reningsverkets utsläppsområde till en nivå som är giftig för fiskar, men detta är osannolikt, om det ammoniumkväveutsläpp som leds ut från reningsverket inte överskrider nuvarande nivå. Havsområdets nuvarande användbarhet för rekreationsändamål Vid syneförrättningen har man vid bedömningen av havsområdets användbarhet för rekreation använt vatten och miljöstyrelsens klassificeringsanvisning (1988), tillämpad på så sätt att man vid bedömningen, på grund av att havsområdet är kvävebegränsat, har flyttat prioriteringen från fosforhalten särskilt till a klorofyll och bakteriehalterna. I närområdet av avloppsvattnets utsläppsställe i Storviken är användbarheten för rekreation av klassen dålig (V). Användbarheten försämras av höga bakteriehalter och hög a klorofyllhalt samt av vetskapen om utsläppet av avloppsvatten. Totalfosforhalten är på nivån för nöjaktigt vatten, men totalkvävehalten är över den dubbla jämfört med Södra och Norra stadsfjärden. I övriga delar av Storviken hör användbarheten för rekreation till klassen försvarlig (IV). Användbarheten försämras av höga bakteriehalter. Eutrofieringsnivån är enligt a klorofyllhalten på nivån för försvarligt vatten. Totalfosforhalten är på nivån för nöjaktigt vatten, men totalkvävehalten är omkring den dubbla jämfört med Södra och Norra stadsfjärden. Norra stadsfjärden hör till klassen nöjaktig (III) i fråga om användbarhet för rekreation på basis av totalfosforhalten, bakteriehalten och a klorofyllhalten. Vattenkvaliteten i Norra stadsfjärden påverkas av den belastning som kommer från Metviken. Södra stadsfjärden hör till klassen nöjaktig (III) i fråga om användbarhet för rekreation. Tidvis förekommande surhet i Södra stadsfjärden och dess avrinningsområde fäller ut fosfor och sänker således totalfosforhalten och begränsar algtillväxten. Förhöjda bakteriehalter och totalkvävehalten visar emellertid att Södra stadsfjärden är föremål för en tämligen kraftig diffus belastning. Resten av innerskärgården utanför Vasa hör till klassen nöjaktig (III) i fråga om användbarhet för rekreation på basis av totalfosfor, bakterie och a klorofyllhalterna. I Strömsösund (Strömmen), vid Tistronskärsbådan och Boskär är vattenkvaliteten på gränsen mellan klasserna nöjaktig (III) och god (II) på basis av totalfosforhalten, eutrofieringsnivån och bakterie

16 halterna. Ytterskärgården hör till klassen god (II) i fråga om användbarhet för rekreation. Havsområdets framtida användbarhet för rekreation Fiskbestånd och fiske En effektivering av avloppsvattenbehandlingen i enlighet med vad förrättningsmännen föreslagit från 1.7.2009 förbättrar havsområdets tillstånd inom avloppsvattnens verkningsområde. Trots en klar minskning av närsaltsutsläppen förblir klassificeringen av användbarheten för rekreation emellertid densamma som nu inom hela det område som påverkas av avloppsvattnen. Belastningen i Storviken är med beaktande av vikens storlek fortfarande på en tämligen hög nivå. Klassificeringen av Storvikens användbarhet för rekreation är fortfarande försvarlig, nära gränsen till klassen nöjaktig. Genom att minska mängden bakterier som leds ut i viken skulle klassificeringen sannolikt förbättras från försvarlig till nöjaktig. Havsområdet utanför Vasa hör i huvudsak till Korsnäs Malax fiskeområde och till en del till Korsholms fiskeområde. Vasa stad samt Gerbys, Västerviks, Sundoms och Södra Jungsunds delägarlag äger vattenområden inom avloppsvattnens verkningsområde. Yrkesfisket är koncentrerat till områden som ägs av Sundoms delägarlag och Vasa stad. Också i Gerbys delägarlags område har det tidigare bedrivits yrkesmässigt fiske i någon mån, men på senare år har fiskelaget inte beviljat tillstånd för yrkesmässigt fiske i sina områden. För yrkesmässigt fiske som utförs inom Vasa stads vattenområde har det beviljats tillstånd för totalt ca 200 nätenheter. Förutom nät använder fiskarna i någon mån ryssjor och gäddsaxar (saxkrokar). Till sommaren flyttar fiskarna till andra områden på grund av nedsmutsningen av fångstredskapen. Den ökade förekomsten av björkna har börjat störa nätfisket på senare år. I Sundoms delägarlags område fiskas på våren och försommaren med strömmingsryssjor och året om med siknät samt i någon mån med sikfällor. Ryssjefisket efter strömming har fortlöpande minskat på grund av det låga priset på foderströmming. Fritidsfisket har utretts med hjälp av en fiskeriförfrågning, senast år 1996. Av svaren i förfrågningen att döma är fisket obetydligt i Södra stadsfjärden. Nedsmutsning av fångstredskapen beroende på avloppsvattenutsläpp och eutrofi har ansetts ha bidragit till att fritidsfisket har minskat också i Kråkfjärden. I Västerviks och Gerbys skärgård förefaller fisket ha ökat, uppenbarligen på grund av det rikliga antalet fritidsbostäder och närheten till staden.

17 Sikfångsterna har försämrats klart från de goda fångståren i början av 1990 talet i hela Kvarkenområdet. Beståndet av havslekande sik är fortfarande svagt. Stömmingsfångsten har varierat årligen i tämligen hög grad. Av fångsten är 10 20 % till sin storlek livsmedelsströmming och resten små foderströmmingar. I fritidsfisket var gädda och sik de vanligaste fångstarterna åren 1994 2003. Andra vanliga fångstarter var abborre och strömming. På senare år har också braxenfångsterna ökat. Braxenbeståndet i Södra stadsfjärden minskade drastiskt omkring år 1980 på grund av fiskdöd och upphörd yngelproduktion till följd av surhet åren 1970 och 1971. Resultat av ålagda utplanteringar av fisk Kontroll av verkningar De sättfiskar av vandringssik som använts i de ålagda utplanteringarna är av ett allmänt bestånd, som vandrar till Ålands hav för att äta och vidare till Bottenviken för att leka. En stor del av sättfiskarna vandrar eventuellt via öppna havet förbi havsområdet utanför Vasa. Dessutom utplanteras i Kaskö och Nystad årligen hundratusentals sikar som kan inverka på fångstmängderna ända i havsområdet utanför Vasa. Sikfångsterna förefaller inte ha ökat som ett resultat av utplanteringar. Siken är dock en fisk som det fångas rikligt av i havsområdet utanför Vasa, varför vattenkvaliteten lämpar sig för siken och utplanteringarna kan anses ha lyckats delvis. Gösbeståndet i området är sparsamt på naturlig väg. Gösutplanteringarna ökade det yrkesmässiga fiskets gösfångster, men fångsterna har avtagit sedan utplanteringarna upphört. Havsområdet utanför Vasa befinner sig vid den nordliga gränsen för gösens naturliga utbredning, men under goda år breder gösen ut sig ända upp till Jakobstad. Andelen havsöring i fångsten är liten både i yrkes och fritidsfisket. Också havsöring utplanteras i havsområdet. Avloppsvattnets inverkan på havsområdets tillstånd och vattenkvalitet har kontrollerats från år 1979 i form av en samkontroll för belastningskällorna. I ansökan föreslås att kontrollen skall hållas som förut. Också den fiskeriekonomiska kontrollen har genomförts i form av en samkontroll för belastningskällorna. Kontrollen grundar sig på ett program (242/871 93) som har godkänts av fiskets ansvarsområde vid Vasa landsbygdsnäringsdistrikt (numera Österbottens TEcentral). Till kontrollprogrammet hör en fiskeriförfrågan som görs årligen till yrkesfiskarna. Förfrågningen görs i början av det år som följer på kontrollåret. Havsområdet utanför Vasa har i förfrågningen indelats i

18 delområden, av vilka områdena 2 och 3 delvis ligger inom Påttska avloppsreningsverkets verkningsområde. I den fångstuppföljning (fiskebokföring) som gäller fritids och husbehovsfisket deltar personer som har löst fisketillstånd av fiskelagen och av Vasa stad, vilka i början av kontrollåret får uppföljningsblanketter. Havsområdet utanför Vasa är indelat i åtta delområden, av vilka områdena 1 4 antingen helt eller delvis ligger inom Påttska avloppsreningsverkets verkningsområde. I fångstuppföljningen deltar bara en del av dem som fiskat i området. Den fiskeriförfrågan som genomfördes år 1996 nådde ca 1 500 hushåll inom samma kontrollområde som fångstuppföljningen. Man fick ca 360 st. bearbetbara svar. Skador för användningen för rekreationsändamål och ersättning för dessa Vasa stads avloppsvatten orsakar för sin del sådana skadliga förändringar i vattenkvaliteten som försvårar användningen av strandfastigheterna för rekreationsändamål. Aktiviteter som lider men av förändringarna i vattenkvaliteten är till exempel fiske och badande. Sökanden har i enlighet med förrättningsingenjörens anvisning kompletterat sin ursprungliga ansökan med en skadeberäkning enligt vattenlagen och ett förslag till ersättning, vilket förrättningsmännen har korrigerat och kompletterat. Förrättningsmännen har beräknat de skador, men och förmånsförluster som avledandet av avloppsvatten orsakar och sedan år 1995 har orsakat för strandfastigheterna, och gjort ett förslag till ersättning för skadorna. De förhandsersättningar som har betalats med stöd av Västra Finlands vattendomstols beslut 35/1995/3 har i förslaget korrigerats med levnadskostnadsindex (koefficient 1,13) för att motsvara nuvarande prisnivå. Grunder för beräkningen av skador för användningen för rekreationsändamål Som grund för ersättningen av skadorna för användningen för rekreationsändamål har man använt det men som nedsmutsningen av vattnet åsamkar användningen för rekreationsändamål. Vid beräkningen av skadorna har förrättningsmännen använt den utredning som förrättningsingenjören har gjort om strandfastigheternas vattenanknutna rekreationsvärde utanför Vasa och utlåtandet av den sakkunnige vid syneförrättningen om verkningarna av avledandet av avloppsvattnen. För strandfastigheterna har med vissa begränsningar beräknats 1) de värden på tomten och byggnaderna som fastigheten skulle ha i en situation där vattenkvaliteten är god, 2) av de ovannämnda värdena de andelar av tomtens och byggnadernas rekreationsvärde som baserar sig på vattendraget/havet (kalkylmässigt värde) och 3) de andelar av tomtens och byggnadernas rekreationsvärde som ba

19 serar sig på vattenkvaliteten. Utifrån vattenkvaliteten har man fastställt det område där vattnet smutsas ned till följd av avloppsvatten jämte skadeområdena, och för dessa en skadeprocent som utvisar sänkningen av rekreationsvärdet. Av skadan ersätter tillståndshavaren en andel i enlighet med sin egen belastning. Den andel av det kalkylmässiga värdet för strandtomterna inom verkningsområdet för Påttska reningsverkets avloppsvatten som beror på vattenkvaliteten har beräknats vara 43 %. Som maximibelopp för det kalkylmässiga värdet för en strandtomt har man fått 60 000 (15 /m 2 ) i en situation där vattenkvaliteten är god. Av detta är den på vattenkvaliteten beroende andelen (43 %) 25 800. Vid skadeberäkningen har tomtens areal beaktats upp till storleken 5 000 m 2. Därtill har beaktas strandlinjens längd, strandens och tomtens beskaffenhet, färdförbindelser samt den genomsnittliga prisskillnaden mellan tomter vid en strand och på en holme. Den andel av det kalkylmässiga värdet för byggnaderna på strandtomterna som beror på vattenkvaliteten har beräknats vara 22 %. Byggnadernas kalkylmässiga nuvärde i en situation där vattenkvaliteten är god har man fått till maximalt 68 180, av vilket den på vattenkvaliteten beroende andelen således är 15 000. Ersättningarna har bestämts med stöd av läget vid bedömningstidpunkten, varför eventuella framtida nya former av användning för rekreationsändamål inte har beaktats. Fastigheter som används för stadigvarande boende och för rekreationsändamål har behandlats på samma sätt. För en obebyggd fastighets del har ersättning föreslagits då en klar användning av stranden till exempel som båt, badeller grillplats har kunnat konstateras. När samma person äger flera fastigheter har de behandlats såsom en helhet. Till arrendatorn av en fastighet har någon ersättning inte föreslagits, eftersom menet har antagits ha blivit beaktat i arrendebeloppet. Ersättningarna för den av avloppsvattnen orsakade försvårade användningen av strandfastigheterna har beräknats i en situation där avloppsvattnen behandlas i enlighet med de krav som föreslagits i syneinstrumentet. Ersättningsskyldigheten börjar när beslutet vinner laga kraft. Om något annat inte framkommer i ärendet, betalas ersättningen till den som vid betalningstidpunkten påvisar sig besitta lägenheten eller området med stöd av äganderätt eller annan laglig rätt. Nedgången i försäljningsvärdet föreslås inte bli ersatt, eftersom föroreningen av vattnen inte är total eller bestående. Den nedgång i fastighetsvärdet som skall ersättas, som hänför sig till användningen för rekreationsändamål och som har orsakats av sökandens avloppsvatten, vilken skulle kunna ersättas genom engångsersättning om olägenheten kunde anses vara bestående, har ändrats till årsersättning genom att man använt den i rättspraxisen vedertagna räntesatsen 5 %. Årsersättningarna har föreslagits bli diskonterade med räntesatsen 6 % till betalningstidpunkten.

20 Vid bestämningen av den försämrade användbarheten för rekreationsändamål har den av Tellervo Kärmenniemi utarbetade klassificeringen för syneförrättningar använts. Ifall vattenområdet hör till klass I (utomordentlig) eller II (god), anses inte användningen för rekreationsändamål bli störd trots belastningen. I ett vattenområde som hör till klass III (nöjaktig) kan användningen för rekreationsändamål försvåras tidvis eller kontinuerligt, i klasserna IV V (försvarlig dålig) försvåras användningen för rekreationsändamål kontinuerligt och i klass VI (olämplig) helt och hållet. Fördelningen av skadorna mellan de olika belastningskällorna grundar sig på näringsbelastningen, eftersom avloppsvattnen medför närmast eutrofieringsolägenhet. Den av avloppsvattnet orsakade syreförbrukningen har inte någon nämnvärd inverkan på havsområdets tillstånd utanför Vasa. Vid fördelningen har man använt kväve och fosforbelastningens medelvärde på så sätt att kvävet har viktats med faktorn 0,6 och fosforn med faktorn 0,4. I Storviken har beaktats även den hygieniska olägenhet som orsakas av sökandens avloppsvatten. I Västra Finlands vattendomstols beslut 35/1995/3 har det för åren 1995 1999 bestämts förhandsersättningar också för sådana områden i Kråkfjärden och Domarskärsfjärden (skadeområde V) som hamnar utanför det nu uppskattade skadeområdet. Skador för användningen för rekreationsändamål som skall ersättas Skadeprocenterna för den försvårade användningen för rekreationsändamål per skadeområde (bilaga 1) och sökandens ersättningsandelar är under åren 1995 1999 enligt förrättningsmännens förslag följande: Skadeområde Skade Fördelnings Sökandens ersättningsandel, % % % Totalt Redan er Skall ännu er satts sättas I a 70 70 49 14 35 I b 11 38 II 40 50 20 11 9 III a 30 40 12 11 1 III b 6 6 IV a 20 30 6 6 0 IV b 0 6 V 6 0 De skador för användningen för rekreationsändamål som skall ersättas och sökandens ersättningsandelar är under åren 2000 2009 desamma som under åren 1995 1999. Förrättningsmännen har ansett att skadorna hålls oförändrade till slutet av år 2009 då gränsvärdena för utsläppen ändras 1.7.2009.

21 Skadeprocenterna för den försvårade användningen för rekreationsändamål per skadeområde och sökandens ersättningsandelar är under åren 2000 2009 enligt förrättningsmännens förslag följande: Skadeområde Skade % Fördelnings % I 70 70 II 40 50 III 30 40 IV 20 30 Sökandens ersättningsandel, % 49 20 12 6 Fosfor och kväveutsläppen i enlighet med de av förrättningsmännen föreslagna behandlingskrav för avloppsvattnet som skall börja iakttas från 1.7.2009, utgör ca 50 % av utsläppen åren 1993 2004. I skadeområdena I II hålls näringshalterna emellertid fortfarande kvar på en hög nivå, varför eutrofieringen antas minska svagare än vad belastningen går ner. Förutom av eutrofieringen minskas strändernas användbarhet för rekreationsändamål därtill fortfarande i områdena I II klarare än i andra områden av bakteriehalterna och av vetskapen om att avloppsvatten släpps ut. Den hygieniska olägenheten antas kvarstå på nuvarande nivå. På grund av minskningen av utsläppen blir det yttersta skadeområdet mindre jämfört med den tidigare skadeperioden. Skadeprocenterna för den försvårade användningen för rekreationsändamål per skadeområde (bilaga 2) och sökandens ersättningsandelar är från år 2010 enligt förrättningsmännens förslag följande: Skadeområde Skade % Fördelnings % I 65 50 II 35 40 III 20 30 IV 15 20 Sökandens ersättningsandel, % 33 14 6 3 På grund av den ändring av utsläppsstället som föreslagits bli genomförd senare har förrättningsmännen föreslagit betalning av årsersättningar till slutet av år 2014 i fråga om de skador som åsamkas användningen för rekreationsändamål efter år 2009. Fiskeriskador och ersättningen för dessa till ägare av vattenområden Förrättningsmännen har beräknat de skador, men och förmånsförluster som avledandet av avloppsvatten orsakar och sedan år 1995 har orsakat för vattenområdena. De förhandsersättningar som bestämts i Västra Finlands vattendomstols beslut 35/1995/3 har beaktats i skadeberäkningen. Tidigare betalda förhandsersättningar har korrigerats med levnadskostnadsindex (koefficient 1,13) för att motsvara nuvarande prisnivå.

22 Grunder för beräkningen av fiskeriskador Utplanteringarna av fisk har enligt förrättningsmännens beräkning kompenserat avloppsvattenskadorna under åren 1995 2004 i skadeområdena II och III på så sätt att man av utplanteringarna har fått så mycket avkastning som deras värde i pengar. I skadeområde I och i Södra stadsfjärden har utplanteringarna inte inverkat på den fiskeriekonomiska avkastningen på grund av vattnets dåliga kvalitet, varför utplanteringarna inte beaktas som något som minskar ersättningarna i dessa områden. Förrättningsmännen har förenat sig om sökandens framställan och ansett det vara ändamålsenligt att ersätta det nuvarande åliggandet om utplantering med en fiskerihushållningsavgift, och ansett att man med de åtgärder som bekostas med fiskerihushållningsavgiften kan kompensera de fiskeriekonomiska menen i skadeområdena II och III från år 2005. Avvikande från sökandens framställan har förrättningsmännen ansett att skadorna för åren 1995 2004 bör ersättas i pengar till ägarna av vattenområdena, eftersom en kompensation med en fiskerihushållningsavgift inte är möjlig i efterskott. I skadeberäkningen har som pris för fisken använts det genomsnittliga detaljpriset för en fångst som motsvarar yrkesfiskarnas artvisa fångstandelar i havsområdet utanför Vasa år 2003 multiplicerat med två. På så sätt räknat har man som pris fått 0,66 /kg. I skadeområdena II och III har man uppenbarligen inte minskat på fisket på grund av vattnets dåliga kvalitet, varför fiskekostnaderna inte har avdragits från ersättningarna för dessas del. De fiskeriekonomiska skadorna har fördelats mellan belastningskällorna utifrån näringsbelastningen på samma sätt som också strandområdesskadorna. Eftersom fosfor och kväveutsläppen från år 2009 är ca 50 % mindre än under åren 1993 2004 i genomsnitt, har det fiskeriekonomiska skadeområdet III för Vasa stads avloppsvatten beräknats minska. I de återstående områdena har fångstminskningen beräknats vara 90 % av nuvarande. Likaså har stadens andel av menen beräknats minska med 25 33 % från nuvarande. Dessutom har förrättningsmännen justerat skadeområdets lägenhetsvisa arealer. Förrättningsmännen har ansett att utöver det av sökanden framförda fiskeriekonomiska skadeområde som gäller skador som orsakats fram till år 1999, finns det i Södra stadsfjärden ett 100 ha stort område, i vilket de avloppsvatten som under åren 1995 1997 letts från Sundomområdet till Ådrandiket har orsakat men som skall ersättas. Den viktigaste faktorn i området som medfört men för fiskeriet är emellertid den försurning som försämrat levnadsmöjligheterna för fisken. Detta har beaktats i fördelningen. Förrättningsmännen har konstaterat att Sundom delägarlag äger ett vattenområde i skadeområde II, för vilket ersättningen med stöd av

23 den föregående förrättningen betalades enligt den skadeberäkning som hade gjorts för skadeområde III. Med stöd av miljöförvaltningens digitala strandlinjematerial har man som areal för vattenområdet i fråga använt 138 ha i stället för i ansökan nämnda 100 ha. Fiskeriskador som skall ersättas Den av sökandens avloppsvatten orsakade årliga fiskeriekonomiska skadan per skadeområde (bilaga 3) är för åren 1995 2009 enligt förrättningsmännens förslag följande: I II III S.stadsfjärd. Skadeområde Fångstkostnadernas andel, % 0,5 0,5 Fångstminskning kg/ha/a 20 55 45 10 Fördel nings % 60 40 20 10 Fiskens detaljpris, /kg 0,66 0,66 0,66 0,66 Sökandens andel /ha/a 3,96 14,52 5,94 0,66 Den av sökandens avloppsvatten orsakade årliga fiskeriekonomiska skadan per skadeområde (bilaga 4) är från år 2010 enligt förrättningsmännens förslag följande: I II III Skadeområde Fångst Kostnadernas andel, % 0,5 Fångstminskning kg/ha/a 18 50 41 Fördel nings % 40 30 15 Fiskens detaljpris, /kg 0,66 0,66 0,66 Sökandens andel /ha/a 2,38 9,80 4,01 De fiskeriskador som skall ersättas är för åren 1995 1999 enligt förrättningsmännens förslag följande: I Gerby 177 II Gerby 1 081 Västervik 315 Sundom 138 III Gerby SödraJungsund Västervik Sundom Sundom/ Ådran 1) 1) 1995 1997 1 117 8 572 1 034 100 3,96 14,52 5,94 Skade / vattenområde Vattenområde Skada ha /ha/a Förhandsersättning Kompensation Skall ännu ersättas 3 505 1 292 0 2 213 78 481 22 869 10 019 33 175 238 16 988 30 710 198 7 184 3 174 6 519 3 345 342 6 196 133 14 185 4 133 1 811 14 657 105 7 506 13 568 57 112 15 562 8 208 11 999 0 9 140 10 946 65

24 De årliga fiskeriskador som skall ersättas är för åren 2000 2004 enligt förrättningsmännens förslag följande: Skade / vattenområde I Gerby 177 II Gerby 1 081 Västervik 315 Sundom 138 III Gerby Södra Jungsund Västervik Sundom Skador som åsamkats yrkesfiskare Vattenområde Skada ha /ha/a /a 1 117 8 572 1 034 3,96 14,52 5,94 Kompensation /a Skall ännu ersättas /a 701 0 701 15 696 4 574 2 004 6 635 48 3 398 6 142 3 777 1 100 482 3 902 28 1 998 3 612 11 920 3 473 1 522 2 733 20 1 399 2 530 Efter år 2004 skall ersättning betalas bara i skadeområde I (Gerby, 701 /a under åren 2005 2009 och 421 /a under åren 2010 2014). I övriga skadeområden har förrättningsmännen ansett att fiskerihushållningsavgiften kompenserar skadan. Förrättningsmännen har med stöd av utlåtandet från den sakkunnige vid syneförrättningen beräknat de skador, men och förmånsförluster som avledandet av avloppsvattnet åsamkat yrkesfiskarna under åren 1993 2004, och föreslagit att ersättningar skall betalas till elva yrkesfiskare. Berättigade till ersättning ansågs de fiskare som lidit skada som fiskade i skadeområdet och som hade påbörjat det yrkesmässiga fisket före år 1996, före vilket de tillstånd till utsläpp av avloppsvatten som beviljats Vasa stad var tidsbegränsade, och fiskarna således kunde anta att utsläppet av avloppsvatten upphör på nuvarande plats och att olägenheterna försvinner. De som hade börjat fiska i skadeområdet under åren 1993 1996 ansågs berättigade till ersättningar från år 1996, då det senaste tillståndet vann laga kraft. Berättigade till ersättningar ansågs dessutom de fiskare som efter sin far fortsatte med ett fiske som uppfyller ovannämnda villkor. De skador som åsamkats yrkesfisket har beräknats genom att man intervjuat fiskare, utöver vilket man har fått kompletterande uppgifter från de förfrågningsblanketter för den obligatoriska kontrollen av havsområdet utanför Vasa som ifyllts av fiskarna. Som skada som skall ersättas ansågs tilläggsarbete som orsakats av ökad nedsmutsning av fångstredskapen, ökat slitage på fångstredskapen, förlängda fiskeresor och fångstförluster. Fångstförlust ansågs ha uppkommit i skadeområdet för ryssjefisket efter ström

Förrättningsmännens beslutsförslag 25 ming. Det kilopris för strömmingen som utgör grund för ersättningarna beräknades med hjälp av fiskarpriserna för åren 1995 2004, genom att priset på industriströmming viktades med faktorn 0,85 och priset på livsmedelsströmming med faktorn 0,15, varvid strömmingspriset blev 0,13 /kg. Förrättningsmännen har föreslagit att Vasa stad beviljas tillstånd med stöd av vattenlagen att fortsatta avledandet av Vasa stads och Korsholms kommuns avloppsvatten från Påttska reningsverket ut i havet på det nuvarande utsläppsstället med iakttagande av de tillståndsbestämmelser som förrättningsmännen har föreslagit. Tillståndsbestämmelserna gäller behandling av avloppsvattnet, avloppsanläggningens drift och skötsel, förbehandling av de avloppsvatten som leds till avloppsanläggningen, iståndsättning av avloppsnätet, behandling och deponering av avloppsslam, tillfälliga utsläpp, kontroller, fiskerihushållningsavgift och ersättningar. Vid behandlingen av avloppsvattnet skall det av förrättningsmännen föreslagna, ovan relaterade behandlingsresultatet uppnås och avloppsvattnets utsläppsställe skall senare flyttas till det i alternativ 1 nämnda stället mitt i Kråkfjärden. Ansökan om ändring av utsläppsstället skall göras i samband med ansökan om miljötillstånd för reningsverket före slutet av år 2013. Tillståndshavaren skall till Österbottens arbetskrafts och näringscentral betala en årlig fiskerihushållningsavgift under åren 2005 2009 på totalt 26 500 /a och från år 2010 på 13 000 /a, som skall användas för att förebygga skador och men som åsamkas fiskbeståndet och fisket inom det område som påverkas av avloppsvattnen. Tillståndshavaren skall betala i förrättningsmännens förslag nämnda, på ovan relaterade grunder bestämda ersättningar för de strand och fiskeriskador som orsakas och har orsakats samt för de skador som har åsamkats yrkesfiskarna. ANMÄRKNINGAR OCH ÅSIKTER SOM HAR TILLSTÄLLTS MILJÖTILLSTÅNDSVERKET 1) 1.1 och 1.2 (Fjällsol RNr 3:89, Björklid RNr 3:88 och Ahoranta RNr 3:87, Munsmo by) har meddelat att utöver lägenheterna Fjällsol och Björklid, som nämns i handlingarna, äger de också lägenheten Ahoranta. Alla tre fastigheter är kontinuerligt i bruk som sommarvilla för anmärkarna och deras två döttrars familjer. 2) 2.1 har meddelat att lägenheten Tunturi har övergått från 2.2:S ägo i 2.3:s ägo våren 2004. 3) 3.1 och 3.2 (Saarimaa RNr 3:156, Gerby) har yrkat att:

26 de av förrättningsmännen föreslagna skadeprocenterna (alla 0 %) för de olika perioderna och likaledes ersättningarna skall korrigeras så att de motsvarar verkligheten, den år 1996 felaktigt beräknade olägenhetskoefficienten 0,05 skall korrigeras till koefficienten 0,10 och utloppsröret skall förlängas till mera öppet vatten, till ett avstånd på minst 5 km och helst 10 km. Anmärkarna har konstaterat att havsområdet kontinuerligt är förorenat och eutrofierat efter det att avledandet av avloppsvatten från Påttska reningsverket började. Vid anmärkarnas strandfastighet i det smala sundet (mellan Domarskär och Boskär) finns en bakström, som samlar förorening mer än de öppnare strandvattnen. Till anmärkningen har bifogats ett brev från Västra Finlands miljöcentral 8.9.2004, enligt vilket miljöcentralen har undersökt ett prov som inlämnats till miljöcentralen och som tagits i strandvallen vid anmärkarnas fastighet, vilket bestått av trådformiga alger och brunalger samt rester av vattenväxter, och konstaterat att dylika strandvallar, som indikerar eutrofiering och som är mycket vanliga söder om Kvarken och i den egentliga Östersjön, har det inte alltid funnits i Vasa skärgård lika ymnigt som nuförtiden. Strandvallarna i fråga kan man enligt utlåtandet minska permanent bara genom att effektivera vattenskyddet (avlägsnande av näringsämnen). 4) 4.1 och 4.2 (Sockertoppen RNr 6:466, Gerby) har motsatt sig avledandet av avloppsvattnet mitt i Kråkfjärden (alternativ 1 till utsläppsställe) som ligger i omedelbar närhet av staden, och yrkat att avloppsvattnet skall avledas på ett alternativt utsläppsställe som ligger längre bort. I Kråkfjärden är vattenomsättnings och omblandningsförhållandena otillfredsställande på grund av de smala och grunda sunden, och belastningen på Kråkfjärden skulle varaktigt försämra livskvaliteten och användningen av stränderna för rekreationsändamål. Med konstaterande av att det inte är möjligt att på förhand beräkna de skador som skall ersättas har anmärkarna förbehållit sig rätten att senare yrka på förhöjning av den ersättning som nu betalas. De ersättningar som bestäms bli betalda senare skall motsvara det faktiska menet och vara indexbundna. 5) 5.1 (Tuomarlahti RNr 7:511, Gerby) har begärt undersökning av huruvida Sunnanviks bostadsområde är en trygg boendemiljö, av Påttska reningsverkets verksamhet under hela dess verksamhetstid och av ett dödsfall vid reningsverket. Enligt anmärkningen har det i marken, i Vasa stads avloppsnät, i reningsverket och i havet hamnat cyanidgifter och andra farliga ämnen i rikliga mängder. Anmärkaren har ansett att de uppgifter som lagts fram i ansökningshandlingarna är felaktiga och bristfälliga samt yrkat på en ny behandling av ansökan.

27 6) 6.1 (Fjällskär RNr 4:65, Munsmo) och 7) 7.1 (Granvik RNr 4:15, Munsmo) har framställt samma anmärkning som 4.1 och 4.2 (4). 8) 8.1 och 8.2 (Päivölä RNr 1:409, Gerby) har yrkat att avloppsvattnets utsläppsställe skall flyttas till Kråkfjärden till det ställe som nämns i alternativ 1, eftersom kravet på bästa teknik och minsta olägenhet bäst uppfylls genom att förfara på så sätt och genom att förbättra reningsverkets funktion. Dessutom har anmärkarna i ersättning för olägenheten för användningen för rekreationsändamål yrkat 400 /a för åren 2000 2009 och 200 /a för åren 2010 2014. Vid beräkningen av olägenheten för användningen för rekreationsändamål skall värdet både på marken (60 000 ) och på byggnaderna (68 180 ) beaktas. Skadeprocenten för användningen för rekreationsändamål är åtminstone 12. 9) 9.1 (Tuttula RNr 6:464, Gerby), 10) 10.1, 10.2 och 10.3 (Äppelviken RNr 3:30, Gerby), 11) 1.1 (Maj RNr 2:352 Gerby), 12) 12.1 och 12.2 (Sommarbo RNr 7:507, Gerby) har framställt samma anmärkning som 4.1 och 4.2 (4). 13) 13.1 (Gloudd RNr 1:82, Gerby), 13.2 (Granås RNr 1:83, Gerby), 13.3 (Oskars RNr 1:112, Gerby) ja 13.4 (Holmlund RNr 1:113, Gerby) har i sin gemensamma anmärkning yrkat att reningsverkets effekt och kapacitet skall förbättras och motsatt sig en förlängning av utloppsröret. Reningseffekten uppfyller inte reningskraven för avloppsvattnet och vid hårdare regn rinner nuförtiden orenat vatten ut i havet då reningsverket svämmar över på grund av för liten kapacitet. Om utloppsröret förlängs, förorenas skärgården mera än nu oberoende av alternativet till utsläppsställe. Om man vill sprida ut avfallet i större vattenmängder, måste utloppsröret dras utanför Storhästens fyr. Skadeområdena är helt felaktigt inritade i bilagorna II/1, 2, 3 (skadeområden för användningen för rekreationsändamål för de olika alternativen till utsläppsställe) och IV/1, 3 (de fiskeriekonomiska skadeområdena för de olika alternativen till utsläppsställe) till tilläggsutlåtandet av den sakkunnige vid syneförrättningen. I saken har inte beaktats att i tre sund, Sillhålet, Stadshålet, och Brandstaka hålet (sydväst om Granskär) och därtill i sundet Korvhålet, strömmar vattnet så starkt att sunden också på vintern kan hållas öppna. Det område som i bilaga IV/1 visats som skadeområde II borde höra till skadeområde I. Vattnets strömning skulle kunna förbättras genom muddring av två sund (Långgrund / Bengtskäret och Gloskäret / Granskäret) som märkts ut på en karta som bifogats till anmärkningen. 14) 14.1 (Tölli RNr 3:14, Västervik) har meddelat att han äger en strandfastighet på holmen Skadören och är missnöjd med förrättningsmännens ersättningsförslag i fråga om alternativ 1 till utsläppsställe). I den karta som finns bland handlingarna har gränsen för området med olägenhet omotiverat inritats vid mynningen av Revelsund. Situationen kunde vara i likhet med det framställda, om det

28 blåser enbart nordlig vind, men de på sommaren förhärskande sydliga vindarna medför strömning via Revelsund norrut. 15) 15.1 (Helgero RNr 7:35, Västervik) och 15.2 (Björudden RNr 7:52, Västervik) har förutsatt att skadeområde IV för användningen för rekreationsändamål åren 2000 2009 i bilaga VII/2 till sakkunnigutlåtandet vid syneförrättningen, och skadeområde III för användningen för rekreationsändamål i alternativ 1 till utsläppsställe i figur 21 i syneinstrumentet (punkt 8.3.1) skall anses sträcka sig också till deras vatten norr om Revelsund när skadeersättningarna bestäms. I den strömningsundersökning som gjordes i tiden spred sig det röda indikatorämnet med strömmen också till anmärkarnas stränder. Vattnets tillstånd är vid anmärkarnas stränder detsamma som på Strömsösidan. Eutrofieringen har ökat, fiskeredskapen blir smutsiga och vattnet är grumligt. Anmärkarna har ansett området i fartygsleden vara det bästa utsläppsstället. 16) 16.1 och 16.2 (RNr 3:369 och RNr 3:370), 16.3 och 16.4 (RNr 1:87), 16.5 och 16.6 (Drömvik RNr 1:164), 16.7 (Vikar RNr 3:358), 16.8 (Hallongrund RNr 1:65), 16.9 (Aakintorppa RNr 3:280), 16.10 och 16.11 (Stenvik RNr 1:66), 16.12:s dödsbo / 16.13 (Björkudden RNr 1:165), 16.14 och 16.15 (Aurinkokunnas RNr 3:181), 16.16 (Annila RNr 3:165), 16.17 (Eteläranta RNr 3:371) och 16.18 (Lepikko RNr 3:372) har i sin gemensamma anmärkning yrkat skadeersättning för sina villafastigheter som är belägna i Västervik by, undersökning årligen av vattnets renhet i viken utanför deras fastigheter, och avlägsnande av slamavfallet från stränderna genom Vasa stads försorg på ett sätt som man separat skall komma överens om. På grund av landhöjningen har det under decenniernas lopp bildats ett näs mellan holmarna Björklobbet och Horsskäret i Västervik by, till följd av vilket genomströmningen i viken vid Horsskäret är förhindrad och vikbottnen i den avsnörda viken blir smutsig, skräpig och slammig. Strandslammet som friläggs när havsvattnet sjunker medför bl.a. luktolägenhet. En mångsidig användning av viken för rekreationsändamål förhindras och villafastigheternas värde sjunker. 17) 17.1 och 17.2 (Gerbo, nuvarande RNr 4:253, tidigare RNr 4:125, Gerby) har meddelat att registernumret för deras lägenhet och uppgifterna om lägenheten har ändrats och bett att detta skall beaktas bl.a. i ersättningsgrunderna. Till anmärkarnas lägenhet har fogats ett 771 m 2 stort område, som anmärkarna genom en affär som ingåtts 21.4.2004 har köpt av den intilliggande lägenheten Kesäniemi RNr 4:10 som ägs av Vasa stad. Enligt köpebrevet finns det inga byggnader på det köpta området. Gerbo lägenhets nya areal är 2 555 m 2. Anmärkarna har förutsatt att reningskraven för avloppsvattnet i syneinstrumentet inte skall lindras och tidsfristerna för att genomföra dem skall inte förlängas. Ifall man ändå går så till väga, skall ersättningarna bestämmas på nytt. Med beaktande av den långa handläggningstiden för ansökan har anmärkarna ansett att inlämnandet av miljötillståndsansökan skulle tidigareläggas till år 2010. Anmärkarna har

29 ansett alternativen 2 och 3 till utsläppsställe vara de bästa, och förutsatt att ansökan angående förlängningen av utloppsröret görs i samband med reningsverkets miljötillståndsansökan år 2010. Med konstaterande av att en sänkning av ersättningsprocenten från 7 %, som nämns i ersättningsförslaget (4.12.2003) i ansökan, till 6 % inte är rätt, har anmärkarna yrkat att skadeprocenten för deras lägenhet skall ändras till 12 %. På den ersättning som betalas efter förfallodagen skall det betalas tillbörlig dröjsmålsränta, 1 % för varje begynnande månad. 18) 18.1 och 18.2 (Vätten RNr 6:472, Gerby) har förnyat det som de framfört vid synesammanträdet 3.6.2004, och konstaterat att det effektivaste sättet att hindra avloppsvattnens skadeverkningar är att utveckla reningsverkstekniken och iståndsätta avloppsnätet i tillbörligt skick. Alla de pengar som man skulle använda för att bygga utloppsröret längre ut i havet är bort från den tekniska förbättringen av reningsverket och skötseln av avloppsnätet. Anmärkarna har vid synesammanträdet motsatt sig en flyttning av utsläppsstället, och konstaterat att den på lång sikt leder till att den tekniska utvecklingen av reningsmetoderna blir anspråkslösare och därigenom till att avloppsvattnens skadeverkningar ökar och breder ut sig i ett större område än förut. 19) Korsnäs Malax fiskeområde har framfört att effektiveringen av reningsverket skall tidigareläggas. Fiskeområdet ställer sig tveksamt till en förlängning av utloppsröret, eftersom det yttre havsområdet har stor betydelse som lek och yngelproduktionsområde för ekonomiskt viktiga fiskarter, såsom sik och strömming, och eftersom övergödning skadar lekområdena En minskning av skadeområdet bör grunda sig på en undersökning och kan inte schematiskt göras endast ett år efter att reningen av avloppsvattnet har effektiverats. Åliggandet att utplantera fisk bör inte ersättas med en fiskerihushållningsavgift. 20) 20.1 (Garibaldi RNr 6:463, Gerby) har framställt samma anmärkning som 4.1 och 4.2 (4). 21) 21.1 (Ragnarstorp RNr 7:51, Västervik) har uppgett att hon har vistats på sin fastighet på holmen Revlarna från år 1961 och konstaterat att de avloppsvatten som avletts från Påttska reningsverket har medfört grumligare vatten, rikligare växtlighet, minskat fiskbestånd och sänkta försäljningspriser. Vid tidigare undersökningar av vattenströmningen med färgämne konstaterades färgat skum utefter hela västkusten av holmarna Revlarna och Bengtskär. En ändring av utsläppsstället till Kråkfjärden ändrar inte vattnets strömningsriktning. Ett slutet system vore bäst. Anmärkaren har ansett att om ersättningar betalas till tomtägare på Strömsösidan (Strömmen), borde ersättning betalas för samma olägenhet också på Bengtskärs och Revlarnas västkust.

30 22) 22.1 (Solbacken RNr 1:418, Gerby) har ansett att den minskning av avloppsvattenutsläppen från 1.7.2009 som föreslagits i syneinstrumentet är otillräcklig, och yrkat på betydligt effektivare åtgärder. Anmärkaren har inte i syneinstrumentet hittat något ställningstagande av förrättningsmännen till den skrivelse, daterad 28.5.2004, som anmärkaren adresserat till förrättningsingenjören, i vilken uppmärksamhet har fästs på den försämring av vattnens tillstånd som har orsakats av stadens avloppsvatten, bl.a. eutrofieringen, samt yrkats på en effektivering av reningsverket och en avsevärd minskning av de utsläpp som avleds i havet, en förlängning av utloppsröret i första hand enligt alternativ 3 och åtminstone enligt alternativ 2. Dessutom har i skrivelsen yrkats på en effektivering av kontrollen av havsområdet genom att lägga till en observationspunkt nära Torskäret och genom en kartläggning av strändernas och strandvattnens skick i verkningsområdet, som genomförs till exempel med tre års intervall av en opartisk sakkunnig, och genom en på kartläggningen grundad uppföljning av hur strändernas och strandvattnens skick och användbarhet utvecklas. Kontrollresultaten skall på begäran ges till ägarna av fastigheterna. Staden skall vid behov muddra eller på annat sätt iståndsätta anmärkarens strand. Anmärkaren har med tanke på holmen Torskäret och hennes där belägna fastighet ansett att alternativ 1 till utsläppsställe är mycket skadligt och sämst bland alternativen. 23) 23.1 (Toivola RNr 4:199, Toivola II RNr 4:41, Pekkala RNr 4:198 och Pekkala II RNr 4:45, Västervik) har ansett att förrättningsmännens ersättningsförslag är felaktigt både till sina grunder och sitt slutresultat, och yrkat att det rättas till och att ersättningarna höjs betydligt. De skador som hänför sig till användningen för rekreationsändamål kan inte i enlighet med förrättningsmännens förslag vara lika stora under alla tre perioder, 1995 1999, 2000 2004 och 2005 2009, eftersom redan den allmänna kostnadsnivån har stigit och stiger under 15 års tid i mycket väsentlig grad. Ärendets handläggningstid är mångdubbel jämfört med den rimliga handläggningstiden i Europeiska gemenskapens anvisningar. Förrättningsmännens framställan om att skadorna för användningen för rekreationsändamål minskar från år 2010 är inte korrekt. Den hygieniska olägenheten, som orsakas av bakteriehalterna, behålls åtminstone på nuvarande nivå, och strändernas användbarhet för rekreationsändamål förbättras inte alls. Utloppsröret skall förlängas väsentligt för att minska menen och skadorna. Ersättningarna har i sin helhet beräknats helt i underkant. Man har felaktigt avvikit från principen om full ersättning i enlighet med vattenlagen och i mycket väsentlig grad till skada för ersättningstagarna. Kvadratmeterspriset för en tomt är helt felaktigt och ogrundat och motsvarar inte alls den prisnivå som är rådande i området.

31 Det största felet har förrättningsmännen begått då de har behandlat alla fyra av anmärkaren ägda lägenheter såsom en. Eftersom lägenheterna Pekkala och Toivola används helt separat och eftersom helt olika byggnader är belägna på dem, har vardera lägenheten lidit sin egen skada. Ersättningarna är lägenhets och inte personvisa, varför de inte kan räknas samman. Dessutom har anmärkaren yrkat ersättning till fullt belopp jämte laga ränta för alla kostnader som ärendet medfört. 24) Delägarna i 24.1:s dödsbo 24.2, 24.3, 24.4 och 24.5 (Sandviken RNr 3:148, Gerby, Vasa) har framstället en anmärkning med samma innehåll som 23.1 (23), med undantag av förfarandet i en situation där skadan hänför sig till flera lägenheter med samma ägare. 25) Ådran, Bredsundsträsket jämte bigrenar dikningsbolag har konstaterat att Vasa stad har för tiden 1972 1994 till dikningsbolaget betalat den ersättning som bestämts i Västra Finlands vattendomstols beslut nr 84/1994/3 för den skada som orsakats av avledandet av avloppsvatten i Ådrandiket, och yrkat ersättning enligt motsvarande beräkningsgrunder också för senare tid fram till 1.7.1997, då utsläppet av stadens avloppsvatten i diket upphörde. Anmärkaren anser att den andel som staden har betalat av kostnaderna för den rensning av Ådrandiket som genomförts under åren 2002 och 2003 är för liten. Enligt anmärkningen är ärendet angående fördelningen av rensningskostnaderna anhängigt i Vasa förvaltningsdomstol. 26) Gerby Fiskargille har förutsatt att de maximiutsläppsnivåer som föreslagits av förrättningsmännen skall bibehållas, men avvikande från förrättningsmännens förslag ansett att avloppsvattnets utsläppsställe inte skall ändras. Dessutom har anmärkaren yrkat att de av förrättningsmännen föreslagna vattenområdesersättningar som skall betalas för den fiskeriekonomiska skadan och de strandområdesersättningar som skall betalas för olägenheterna för användningen för rekreationsändamål skall ändras. Anmärkaren har konstaterat att man som fördelningsgrund för skadorna har använt för stora värden för den luftburna fosfor och kvävebelastningen på vattenområdet, och yrkat att de i anmärkningen framförda nedfallsvärdena, som är betydligt mindre än dessa, skall användas. Dessutom är den areal för nedfallsområdet som använts i fördelningen för stor. Anmärkaren har beräknat sökandens andelar av skadorna med användande av nedfallsvärdena i sitt förslag och andra av förrättningsmännen använda grunder, och yrkat att ersättningarna skall korrigeras så att de motsvarar följande fördelningsprocenter i enlighet med anmärkarens beräkningar: Skadeområde/ Tidsperiod Av förrättningsmännen använda fördelningsprocenter, % Av anmärkaren föreslagna fördelningsprocenter, %

32 1995 2009 2010 1995 2009 2010 I 60 50 67 63 II 40 30 44 36 III 20 15 22 17 Anmärkaren har yrkat att de av förrättningsmännen föreslagna gränserna för de fiskeriekonomiska skadeområdena skall ändras, eftersom de föreslagna områdena inte motsvarar avloppsvattnets spridning, förekomsten av fiskyngel eller konstaterade lekområden. De fiskeriekonomiska skadorna beror på att fisken inte längre vandrar in till innerskärgården på grund av den försämrade vattenkvaliteten och de därav föranledda biotopförändringarna (utslagna lekplatser). Vid bedömningen av de fiskeriekonomiska skadorna bör man således beakta avloppsvattnets spridning och de förändringar det medför. De fiskeriekonomiska skadeområdena skall enligt anmärkningen ändras till följande: Skadeområde I skall omfatta det område där de från reningsverket avledda avloppsvattnen ökar totalfosforhalten med över 0,5 µg P/l. Området i fråga motsvarar det område där strömmingslarvernas täthet har minskat betydligt (under värdet 0,1 st./ m 2 ) och det område där lekområden har gått förlorade eller försvagats. Efter år 2009 skall området utgöra skadeområde I tills området enligt kontrollen åter producerar fiskeriekonomiskt viktiga fiskarter. Skadeområde II skall omfatta mellanskärgården. Under åren 1995 2009 motsvarar området i fråga det område där strömmingslarvernas täthet har minskat avsevärt (under värdet 0,1 st./m 2 ) och det område där fiske inte är möjligt på grund av att fisken inte längre vandrar in i innerskärgården. Efter år 2009 skall skadeområdet vara likadant. Skadeområde III skall omfatta yttre skärgården. Under åren 1995 2009 motsvarar området i fråga det område där fiske inte är möjligt på grund av att fisken inte längre vandrar in i innerskärgården. Från år 2010 skall skadeområdet vara likadant. Den fångstmängd som används i skadeberäkningen skall ändras till 75 kg/ha/a i skadeområde I under åren 1995 2009. Anmärkaren har motiverat yrkandet bl.a. med fångstuppgifter och med att konstatera att det inte finns några fiskbiologiska grunder för att fångsten skulle vara mindre i skadeområde I än i område II. Till ägare av vattenområden skall också i framtiden betalas ersättningar ( /ha), som beräknas utifrån fångstkostnaderna (0,5), fångstbortfallet (skillnaden mellan förväntad och erhållen fångst, kg/ha), fördelningen av skadeområdet och fiskens återförsäljningspris (dubbelt det pris som fiskaren får, /kg). Anmärkaren har ansett att sökandens framställan, enligt vilken utplanteringarna kan kompensera skadorna i skadeområde III, är motiverad eftersom detta är ett födoområde för fisken.

33 Anmärkaren har likaledes yrkat att fördelningen av strandområdesersättningarna skall ändras så att den motsvarar de värden för fosfor och kvävenedfallet som anmärkaren har framfört. Dessutom har anmärkaren yrkat att till markägarna skall för de i anmärkningen framförda fastigheternas del betalas ersättning enligt förslaget i anmärkningen för försämrad avkastning på arrende, och att i fråga om fastighet nr 54, båthamnen, skall ersättning betalas enligt tomternas största rekreationsvärde (25 800 ) och byggnadernas rekreationsvärde (18 300 ). Båthamnen med bryggor och byggnader som används i samband med båtlivet uppfyller kriterierna för tydlig användning för rekreationsändamål. 27) Gerby skifteslag och 28) Gerby Vattendelägarlag har framställt samma anmärkning som Gerby Fiskargille (26). 29) Yrkesfiskaren 29.1 har förutsatt att de av förrättningsmännen föreslagna skadeersättningarna inte minskas. Slitaget av fångstredskapen är i Storskärs Rönnskärsområdet större på grund av starka strömmar, steniga bottnar och den bottenväxtlighet som fastnar i alla fångstredskap. Rengöringen av fångstredskapen kräver allt mera arbete och också rengöringen sliter på redskapen. Dessutom har gråsälsbeståndet, som river sönder fångstredskapen, ökat på senare år. I fråga om kostnader som orsakats av förlängda fiskeresor har anmärkaren konstaterat att kostnaderna också ökas av att man inte längre ut på havet kan använda samma båtar och utrustning som inom skadeområdet. Kostnaderna ökas också av det ökande behovet av förvaring av fisken i is redan i båten och mindre möjligheter att beakta väderleksförhållandena. 30) 30.1 (Kiviranta RNr 8:151, Gerby) har för 30.2:s dödsbos del yrkat på en rättvis ersättning i förhållande till övriga strandägare för den obebyggda strandtomt som hon och de parter hon företräder tidigare, från år 1960, har ägt längst inne i Storviken i det av avloppsvattnen värst belastade området. Tomten har använts som badstrand och båthamn. Eutrofieringen har varit kraftig, bottnen är synnerligen gyttjig och illaluktande och man kommer inte med båt till stranden. Följden har varit att tomtens värde har sjunkit varaktigt. Först efter att tomten övergick till en ny ägare har den i omkring ett års tid använts som soptipp. 31) Sundom vattendelägarlag och 32) Sundom samfälligheter har framställt samma anmärkning som Gerby Fiskargille (26) med undantag av strandområdesersättningarna, som anmärkningarna inte gäller. 33) Palosaaren asukasyhdistys ry Brändö stadsdelsförening rf har yrkat att avloppsvattnen skall ledas till det ställe som anges i utloppsalternativen 2 eller 3. Att avleda avloppsvattnet i Kråkfjärden i

34 enlighet med utloppsalternativ 1 skulle jämfört med nuvarande situation vara ett steg mot det bättre, men avloppsvattnen skulle fortfarande medföra men i närområdena. Reningsverket som medför luktolägenheter för omgivningen är beläget i omedelbar närhet av stadens centrum i ett av de vackraste strandområdena. En utredning om flyttning av reningsverket till ett i fråga om miljöolägenheterna bättre område och om genomförande av en avloppsvattenbehandling med möjligast effektiva och slutna reningsprocesser borde påbörjas med det snaraste. 34) 34.1 (Strandbo RNr 4:150, Västervik) har konstaterat att situationen har försämrats i strandområdet. Överbelastningen och grumligheten i vattnet har ökat och fisknäten blir slammiga. Anmärkaren har poängterat vikten av att avloppsvattenbehandlingen effektiveras för att strandområdenas användbarhet för rekreationsändamål och möjligheten till fiske skall bibehållas. De har stor betydelse för livskvaliteten. I stället för att betala ersättningar bör Vasa stad använda pengarna till en effektiv rening av avloppsvattnet. 35) 35.1 (Tranquillo RNr 7:520, Gerby) har konstaterat att strändernas användbarhet för rekreationsändamål har försämrats särskilt från början av 1990 talet. De klart märkbara olägenheterna bl.a. i form av eutrofiering och grumling av vattnet har åtminstone vid anmärkarens brygga på Domarskärs västra strand i öns södra del ökat i den mån att de inte kan lämnas utan ersättning. Också bakteriehalterna är tidvis för höga. Anmärkaren har yrkat på en rättvis ersättning enligt skadeprocenten 7 jämte 6 % ränta åtminstone för samma tid som ersättning betalas även till andra fastighetsägare, åtminstone från år 1995 till år 2014 eller så länge som det beslut som nu ges är i kraft. Anmärkaren har förbehållit sig rätten att få rättvis ersättning också för den skada som orsakas efter att avloppsvattnets utsläppsställe eventuellt flyttas. Anmärkaren har ansett det vara oskäligt att enligt de utredningar som har lagts fram för parterna vid synesammanträdet 3.6.2004 är anmärkarens brygga belägen inom skadeområdet med olägenheter för användningen för rekreationsändamål, men skadeområdet har senare ändrats och någon ersättning har inte föreslagits. 36) Österbottens arbetskrafts och näringscentral har ansett att Vasa stad fortfarande kan beviljas tillstånd att avleda avloppsvatten på nuvarande utsläppsställe. Reningskraven för avloppsvattnet jämte övergångstider går i rätt riktning, men avloppsvattnets utsläppsställe bör inte ändras, eftersom avledandet av avloppsvattnet på utsläppsställe 1 skulle åsamka det allmänna fiskeriintresset större men än avledandet på det nuvarande utsläppsstället. Fritids och husbehovsfisket utanför Vasa har mest betydelse i Gerbys och Västerviks skärgård, och avledandet av avloppsvattnet i Kråkfjärden skulle störa detta område mera än avledandet på det nuvarande stället. En ändring av utsläppsstället i fråga skulle utvidga det fiskeri

35 ekonomiska skadeområdet och skulle också öka de men som åsamkas yrkesfisket. Bottnen på det nuvarande skadeområdet återställs inte i det tillstånd som rådde innan utsläppet av avloppsvatten började, utan menet i detta område är långvarigt eller till och med bestående. TE centralen har ansett att åtgärdsskyldigheten kan ersättas med en fiskerihushållningsavgift, men avgiften bör efter att de nya reningskraven trätt i kraft (1.1.2010) sänkas med högst 30 % från den som då gäller, i stället för med 50 % som förrättningsmännen föreslagit, eftersom menet för fiskeriet inte minskar samtidigt som de utsläpp som leds till havet minskar. Tillståndshavaren skall förpliktas att kontrollera avloppsvattnens fiskeriekonomiska verkningar på ett sätt som har godkänts av TEcentralen. Kontrollen kan genomföras i form av samkontroll. Ett förslag till kontrollprogram skall tillställas TE centralen inom tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft. 37) Sundom Fiskargille r.f. har yrkat att gillets fiskutplanteringsverksamhet skall beaktas när skadorna ersätts. Anmärkaren har ett fiskkläckeri i Långskärs fiskehamn och fyra odlingsbassänger i Sundom. Under åren 1993 2005 har genom anmärkarens försorg utplanterats totalt ca 19,3 miljoner lakyngel och 0,54 miljoner sikyngel. Deras sammanlagda värde är ca 50 600 euro enligt prisnivån i februari 2006. Verksamheten är inte kommersiell utan grundar sig på medlemmarnas frivilligarbete. Till övriga delar har anmärkaren hänvisat till det som blivit framfört vid synesammanträdet. Vid synesammanträdet har anmärkaren yrkat på effektiverad rening av avloppsvattnet i stället för flyttning av utsläppsstället, justering av gränserna för de fiskeriekonomiska skadeområdena I och II, av skadeprocenterna för de naturliga fiskfångsterna och strandfastigheterna, beaktande av vattenlandskapet, betalning av ersättningar också i skadeområde III och också i fråga om arrendetomter och tillandningsområden. 38) 38.1 och 38.2 (Pirkkola RNr 3:379, Västervik) har framfört att den i syneinstrumentet föreslagna minskningen före 1.7.2009 av de avloppsvattenutsläpp som leds ut i havet inte är tillräcklig, utan för att stoppa vattnets förorenings och eutrofieringsutveckling bör belastningen på havsområdet genast minskas med alla möjliga medel och före 1.7.2009 avsevärt mera än vad förrättningsmännen har förslagit. Anmärkarna har förbehållit sig möjlighet att framföra yrkande på ersättning senare. 39) Bottniska vikens sjöfartsdistrikt har anmärkt att utloppsröret inte kan placeras enligt alternativen 2 och 3 i den gällande farleden för handelssjöfarten och inte heller i någon annan utmärkt allmän farled. Farlederna och deras säkerhetsanordningar kräver iståndsättningsåtgärder varje år och farledshållaren kan inte svara för att röret hålls helt. I alternativ 3 har röret placerats att gå längs med farleden,

36 där det finns en avsevärd mängd olika flytande säkerhetsanordningar. Dessa servas och byts ut årligen genom att ett servicefartyg ankras vid kanten av farleden, varvid utloppsröret kan skadas. Om röret skall byggas tvärs över farledsområdet bör det placeras så vinkelrätt mot farledens riktning som möjligt och märkas ut på ett tillbörligt sätt. Eventuellt behövs också märken som utvisar ankringsförbud. Dessutom behövs tillstånd av miljötillståndsverket enligt vattenlagen för placeringen av röret. Eftersom sjöfarten och annan livlig sjötrafik är av väsentlig betydelse på havsområdet utanför Vasa, måste rörets placering bestämmas noggrant innan ett tillstånd beviljas. 40) 40.1 (Kosteikko RNr 3:322, Västervik) har förbehållit sig rätten att i framtiden återkomma till alla frågor som nämns i ansökningshandlingarna. Anmärkaren har ansett att det inte har framförts tillräckligt klart hur stor olägenheten för användningen för rekreationsändamål blir och hur stor ersättningen är. 41) 41.1 och 41.2 (Ainola RNr 2:260 och Päiväkumpu RNr 2:468, Västervik) har konstaterat att den av avloppsvattnen orsakade eutrofieringen har medfört olägenhet för användningen av deras fritidsbostäder för rekreationsändamål och ansett att de föreslagna åtgärderna inte minskar eutrofieringen. Avledandet av avloppsvattnet mitt i Kråkfjärden skulle snarare öka eutrofieringen av de vatten som gränsar till anmärkarnas fritidsbostäder och risken för höga bakteriehalter. Anmärkarna har yrkat ersättning med anledning av de men som orsakas och har orsakats, och förhöjning av de ersättningar som förrättningsmännen har föreslagit. 42) 42.1 och 42.2 (Ahoranta RNr 3:87, Björklid RNr 3:88 och Fjällsol RNr 3:89, Munsmo) har framställt samma anmärkning som 4.1 och 4.2 (4). 43) 43.1 (Suviranta Dunnanstrand RNr 3:83, Gerby) har konstaterat att de ersättningar som hittills har betalats har varit påfallande små jämfört med olägenheterna. Växtligheten har ökat kraftigt, brunt slam fastnar på båtar, trappsteg och bojar och fiskbeståndet har ändrats i hög grad. Förslaget enligt vilket skadeersättningarna inte skulle höjas för åren 2000 2009 förefaller märkvärdigt, i synnerhet när man beaktar de kraftigt stigande vatten och avloppsavgifterna. Helt oacceptabelt är det förslag enligt vilket det för åren 2010 2014 inte skulle betalas någon ersättning alls, fastän avloppsvattnen skulle avledas mitt i Kråkfjärden och således också närmare anmärkarens fastighet. Även om reningen av avloppsvattnet i någon mån skulle effektiveras, ökar mängden avloppsvatten i den grad att de utsläpp som leds ut i havet inte minskar. 44) 44.1 (Tallberget RNr 8:302, Gerby) har i egenskap av husbehovsfiskare och markägare yrkat full ersättning för förlorad fisk

37 fångst, förlorat rekreationsvärde, nedsmutsning av vattnen, överbelastning av vattnen och miljöförstöring. Anmärkaren har iakttagit kustvattnens tillstånd utanför Vasa, växtligheten, fiskbestånden och vattnens igenväxning från mitten av förra seklet och konstaterat de olägenheter som föroreningen och överbelastningen av vattnen har orsakat. Anmärkaren har påpekat att trots en förlängning av utloppsröret finns avloppsvattnens utsläppsställe fortfarande i Vasas inre skärgård. 45) 45.1 (Lampinen RNr 8:79, Gerby) har uppgett sig ha ägt lägenheten Lampinen från 5.1.2006 och fått uppgift om ansökan bara av grannarna. Anmärkaren har yrkat på tillbörlig ersättning för föroreningen av tillandningsmarken. Anmärkaren har 21.12.2005 av Vasa stad köpt de för bildande av tomten 905 38 1 10 behövliga, totalt 1 675 m 2 stora områdena. 46) Vasa stad har framfört att det är svårt att uppnå en 70 % kvävereduktionseffekt i enlighet med de krav för behandlingen av avloppsvattnet som framförts i syneinstrumentet, eftersom avloppsvattnets temperatur i reningsverkets biologiska process är under 12 o C. Därför borde kvävereduktionskravet ändras till ett temperaturbegränsat haltkrav i enlighet med Västra Finlands miljöcentrals förslag vid synesammanträdet, på så sätt att totalkvävehalten för varje 24 timmars blandprov som tagits av det avloppsvatten som letts ut i vattendraget skulle får vara högst 20 mg N/l då när vattnets temperatur i anläggningens biologiska process är minst 12 o C. Enligt de verksamhetsrapporter (den senaste från år 2004) för reningsverket som fogats till synehandlingarna var reningsresultatet exceptionellt gott för de senaste åren, varför resultaten inte ger en rätt bild av de genomsnittliga verksamhetsvärdena för det nuvarande reningsverket. Sökanden har också konstaterat att enligt PELAG IIIrapporten (1992 1995) är Kvarken en vattendelare i fråga om näringsbegränsningen i kustområdena på så sätt att söder om den är kvävet den tillväxtbegränsande faktorn i juni augusti, men på den norra sidan har nästan enbart fosforn betydelse. Sökanden har ansett att de i syneinstrumentet framförda tidtabellerna för effektiveringen av avloppsvattenbehandlingen är oskäliga och föreslagit att de skall ändras på så sätt att den plan som gäller effektiveringen av avloppsvattenbehandlingen skulle tillställas Västra Finlands miljötillståndsverk inom ett år efter att tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft, och effektiveringen av avloppsvattenbehandlingen skulle, med undantag av fosforreduktionen, genomföras inom tre år och effektiveringen av fosforreduktionen inom fem år efter att den tidsfrist gått ut som satts ut för inlämnandet av planerna. Det är nödvändigt att reningsverket effektiveras stegvis, eftersom det vore bra att få erfarenhet av en effektiverad kvävereduktion före byggandet av den efterbehandlingsenhet som en effektivering av fosforreduktionen förutsätter, så att en effektiverad reduktion av båda näringsämnena skulle kunna genomföras på tekniskt och eko

38 nomiskt bästa sätt. Ett alternativ som bör utredas efter effektiveringen av kvävereduktionen är en effektivering av reningsverkets nuvarande, för temporära störningar byggda flotationsenhet så att den lämpar sig för kontinuerlig behandling av hela avloppsvattenmängden. Sökanden har konstaterat att förrättningsmännen har ändrat de i ansökan nämnda ersättningsgrunderna för skadorna i den mån att totalersättningarna har ökat väsentligt, och framfört att ersättningsgrunderna skall behållas i enlighet med det som framförts i ansökan, med undantag av inflationsjusteringarna. Särskilt de fiskeriekonomiska menen och de ersättningar som skall betalas för olägenheterna för fiskeriet har i syneinstrumentet beräknats för högt. Frågan om avloppsvattnets framtida utsläppsställe borde avgöras först i nästa tillståndsbeslut, så att man när det slutliga utsläppsstället bestäms skulle kunna beakta erfarenheterna av de processändringar vid reningsverket som fordras för de krav på avloppsvattenbehandlingen som nu utfärdas. 47) 47.1 och 47.2 (Kaprera RNr 6:465, Gerby) har framställt samma anmärkning som 4.1 och 4.2 (4). SÖKANDENS FÖRKLARING Sökanden har 4.7.2006 tillställt miljötillståndsverket en förklaring med anledning av de anmärkningar och åsikter som har tillställts verket. I fråga om de yrkanden som gäller effektivering av avloppsvattenbehandlingen och påskyndande av effektiveringsåtgärderna, anmärkningarna 13, 17 19, 21, 22, 34 och 38, har sökanden hänvisat till det som han framfört i sin egen anmärkning (46) om vad som är realistiskt i fråga omfattningen och tidtabellen för effektiveringsåtgärderna för reningsverket. I fråga om de yrkanden som gäller ändring av ersättningsgrunderna och skadeområdena samt förhöjning av ersättningarna, anmärkningarna 3 5, 7 9, 13 17, 19 21, 23 32, 35, 37 och 40 45, har sökanden hänvisat till det som han framfört i sin egen anmärkning i fråga om ersättningsgrunderna och ersättningarnas storlek. Sökanden har omfattat den synpunkt som framförts i anmärkningarna 18 och 34, enligt vilken de medel som avsetts för betalningen av ersättningar hellre borde läggas på effektiveringen av avloppsvattenreningen. I fråga om de anmärkningar som gäller flyttning av utsläppsstället har sökanden konstaterat att bibehållandet av nuvarande utsläppsställe (alternativ 0) omfattas i anmärkningarna 13, 14, 18, 19, 26 28, 31, 32, 36, 41, 42 och 44, avledandet av avloppsvattnet mitt i Kråk

39 fjärden (alternativ 1) i anmärkning 9, avledandet av avloppsvattnet i farleden (alternativen 2 och 3) i anmärkningarna 4, 5, 7, 8, 10 12, 15, 17, 20 och 33 samt avledandet av avloppsvattnet i öppna havet eller väsentligt längre ut än i de undersökta alternativen i anmärkningarna 3, 13, 23 och 24. Också i fråga om yrkandena angående utsläppsstället har sökanden hänvisat till sin egen anmärkning. Yrkandet från Palosaaren asukasyhdistys ry Brändö stadsdelsförening rf 33, som gäller flyttning av reningsverket till ett nytt ställe, har sökanden inte ansett vara realistiskt, eftersom en flyttning av reningsverket skulle bli synnerligen dyrt och de tillståndsbehandlingar det kräver skulle räcka länge. FÖRRÄTTNINGSINGENJÖRENS UTLÅTANDE Förrättningsingenjören har tillställt miljötillståndsverket sitt utlåtande, daterat 30.9.2006, om ovan refererade anmärkningar och åsikter samt om den förklaring som sökanden har avgett med anledning av dem. Förrättningsingenjören har till sitt utlåtande bifogat det däri beaktade utlåtandet av den sakkunnige vid syneförrättningen med anledning av anmärkningarna 13, 19, 26 och 46, daterat 27.9.2006. 1.1 och 1.2:s (1) anmärkning har förrättningsingenjören ansett vara motiverad och befogad. Förrättningsmännen har inte känt till ägaren till lägenheten Ahoranta, varför lägenheten har behandlats som en separat fastighet och för den har en egen ersättning beräknats. Lägenheterna bör i ersättningskalkylen slås samman till en lägenhet. Förrättningsingenjören har framfört att förteckningen över ersättningar, som finns som bilaga 7 till syneinstrumentet, skall korrigeras så att för anmärkarnas ifrågavarande tre lägenheters del blir markens kalkylmässiga värde 29 355 och ersättningen därigenom för åren 2000 2009 (sökandens ersättningsandel 6 %) 27,80 /a. För åren 1995 1999 blir det ingen ersättning (skadan 189,00, förhandsersättningen 759,00 ), inte heller för åren 2010 2014 (sökandens ersättningsandel 0 %). Med anledning av 2.1:s (2) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarens lägenhet ligger inom verkningsområdet för alternativ 3 till utsläppsställe, och ägaren till fastigheten har således ansetts vara part. Förrättningsingenjören har föreslagit att miljötillståndsverket beaktar den ändrade uppgiften i förteckningen över parter. Med anledning av 3.1 och 3.2:s (3) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarnas lägenhet ligger i ett område där avledandet av avloppsvattnen inte åsamkar strandfastigheterna någon olägenhet vid användningen för rekreationsändamål. Det finns ingen orsak att ändra förrättningsmännens förslag med anledning av anmärkningen. Anmärkaren har berättat om virvlarna redan vid synesammanträdet och förrättningsmännen har beaktat saken

40 när de bestämde avloppsvattnens verkningsområde. I anmärkningen har inte framförts någon sådan ny information som skulle inverka på skadeområdet eller procenterna. Med anledning av 4.1 och 4.2:s (4) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarnas lägenhet ligger inom ersättningsområdet för skador som nuförtiden orsakas av avloppsvattnen (sökandens ersättningsandel 6 %). Även efter effektiveringen av reningsverket åsamkas lägenheten ett lindrigt men vid användningen för rekreationsändamål (sökandens ersättningsandel 3 %). Om utsläppsstället flyttas i enlighet med förrättningsmännens förslag till mitten av Kråkfjärden, åsamkas lägenheten ett något större men som skall ersättas än det nuvarande. Om avloppsvattnen medför större skada än vad man nu beräknat, kan den skadelidande yrka ersättning också senare. I anmärkningen har inte framförts någon sådan ny information som skulle inverka på saken. Förrättningsingenjören har ansett att det inte finns någon orsak att ändra förrättningsmännens förslag. Med anledning av 5.1:s (5) anmärkning, till den del som anmärkningen hänför sig till det ärende som nu behandlas, har förrättningsingenjören konstaterat att avledandet av avloppsvattnet inte åsamkar anmärkarens fastighet någon skada som skall ersättas. I anmärkningen har inte framförts någon sådan ny information som skulle inverka på saken. Anmärkaren har vid synesammanträdet kommit med ett inlägg som förrättningsmännen har svarat på i syneinstrumentet. Förrättningsingenjören har ansett att det inte finns någon orsak att ändra förrättningsmännens förslag. Med anledning av 6.1:s (6) ja 7.1:s (7) anmärkningar har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarnas lägenheter ligger inom ersättningsområdet för skador som nuförtiden orsakas av avloppsvattnen (sökandens ersättningsandel 6 %). Efter effektiveringen av reningsverket åsamkas lägenheterna inte något men vid användningen för rekreationsändamål. Om utsläppsstället flyttas i enlighet med förrättningsmännens förslag till mitten av Kråkfjärden, åsamkas lägenheterna en skada som skall ersättas som är hälften av nuvarande (sökandens ersättningsandel 3 %). Om avloppsvattnen medför större skada än vad man nu har beräknat, kan den skadelidande yrka ersättning också senare. I anmärkningen har inte framförts någon sådan ny information som skulle inverka på saken. Förrättningsingenjören har ansett att det inte finns någon orsak att ändra förrättningsmännens förslag. Med anledning av 8.1 och 8:2:s (8) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarnas lägenhet ligger inom verkningsområdet för alternativen 2 och 3 till utsläppsställe, varför fastighetsägaren har ansetts vara part. Användningen av fastigheten för rekreationsändamål åsamkas inte något men som skall ersättas, ifall behandlingen och avledningen av avloppsvattnen genomförs på det sätt som förrättningsmännen har föreslagit. Förrättningsingenjören har ansett att det inte finns någon orsak att ändra förrättningsmän

41 nens förslag. Kontaktuppgifterna för anmärkarens ombud bör beaktas i förteckningen över parter. Med anledning av 9.1:s (9), 10.1:s, 10.2:s och 10.3:s (10), 11.1:s (11) samt 12.1 och 12.2s (12) anmärkningar har förrättningsingenjören konstaterat att 9.1:s lägenhet ligger i Kråkfjärden, 10.1 och 10.2:s och 10.3:s lägenhet ligger i Kråkfjärdens norra del, 11.1:s lägenhet ligger i ett område där avledandet av avloppsvattnen inte åsamkar strandfastigheterna något men vid användningen för rekreationsändamål, och Pettersons lägenhet ligger i Kråkfjärdens nordöstra del. Till övriga delar har förrättningsingenjören hänvisat till det som han har framfört med anledning av 4.1 och 4.2:s (4) anmärkning. Med anledning av 13.1:s, 13.2.s, 13.3:s och 13.4:s (13) gemensamma anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarnas fastigheter inte ligger inom avloppsvattnens verkningsområde. Enligt vattenkvalitetsmodellen riktar sig inte strömmarna från utsläppsområdet till de sund som anmärkarna har avsett. I sunden kan finnas en strömning som håller dem öppna, men den inverkar inte på avgränsningen av områdena med skador för användningen för rekreationsändamål eller av områdena med fiskeriekonomiska skador. Med anledning av 14.1:s (14) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarens fastighet inte ligger i ett område där avloppsvattnen skulle åsamka strandfastigheterna skada som skall ersättas. Utifrån den modellgranskning som förrättningsmännen har anlitat är inte vattenföringarna genom Revelsund med de sommartid rådande vindarna sådana att avledandet av avloppsvatten skulle ha inverkan på användningen av anmärkarens fastighet för rekreationsändamål. I anmärkningen har inte framförts någon sådan ny information som skulle inverka på saken. Förrättningsingenjören har ansett att det inte finns någon orsak att ändra förrättningsmännens förslag. Med anledning av 15.1:s ja 15.2:s (15) gemensamma anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarnas fastigheter inte ligger i ett område där avloppsvattnen skulle åsamka strandfastigheterna skada som skall ersättas, och hänvisat till det som han har framfört med anledning av 14.1:s (14) anmärkning. Med anledning av 16.1 och 16.2:s, 16.3 och 16.4:s, 16.5:s och 16.6:s, 16:17:s, 16:18:s, 16.19:s, 16.10:s, 16.11:s och 16.12:s, 16.13:s dödsbos / 16.14:s, 16.15 och 16.16:s, 16.17:s, 16.18:s och 16:19:s (16) gemensamma anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarnas fastigheter inte ligger inom ett område, där avloppsvattnen skulle åsamka strandfastigheterna skada som skall ersättas, och hänvisat till det som han har framfört med anledning av 14.1:s (14) anmärkning. 17.1 och 17.2:s (17) anmärkning har förrättningsingenjören ansett vara delvis motiverad och befogad. Förrättningsmännen har inte

42 känt till ändringen av arealen på anmärkarnas lägenhet, varför den för lägenheten beräknade ersättningen är fel från och med år 2004. Förrättningsingenjören har framfört att förteckningen över ersättningar, som finns som bilaga 7 till syneinstrumentet, skall korrigeras så att det kalkylmässiga värdet för marken på anmärkarnas lägenhet från början av år 2004 blir 40 241 (därförinnan 29 713 ) och årsersättningen därigenom för åren 2004 2009 (sökandens ersättningsandel 6 %) 52,00 /a samt från år 2010 (sökandens ersättningsandel 3 %) 26,00 /a. Med anledning av 18.1 och 18.2:s (18) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarnas fastighet inte ligger inom ett område, där avloppsvattnen skulle åsamka strandfastigheterna skada som skall ersättas. Med anledning av Korsnäs Malax fiskeområdes (19) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att en flyttning av utsläppsstället till Kråkfjärden beräknas bara svagt öka de fiskeriekonomiska menen jämfört med det nuvarande utsläppsstället. Detta beror bl.a. på att vid det nuvarande utsläppsstället är utspädningen av vattnet svag och en stor del av verkningarna är redan nu inriktade på Kråkfjärden. I Kråkfjärden är utspädningsförhållandena för avloppsvattnet bättre än i Storviken, varvid det område där vattenkvaliteten påverkas starkast blir avsevärt mindre än vid användningen av det nuvarande utsläppsstället. Dessutom måste det beaktas att näringsbelastningen sjunker till omkring hälften från nuvarande, om man förfar i enlighet med de tillståndsbestämmelser som föreslagits i syneinstrumentet. Det har inte föreslagits att en lika stor belastning som den nuvarande skall avledas i Kråkfjärden. I de fiskeriekonomiska skadeområdena II och III är det utifrån vattenkvaliteten möjligt att kompensera det fiskeriekonomiska menet genom fiskutplanteringar eller andra åtgärder som bekostas med en fiskerihushållningsavgift. En fiskerihushållningsavgift är smidigare än en utplanteringsförpliktelse. Det är möjligt att beakta vattenägarnas åsikter om användningen av fiskerihushållningsavgiften. Dessutom hänvisar förrättningsingenjören till det som han har framfört med anledning av Gerby Fiskargilles (26) anmärkning. Förrättningsingenjören har ansett att förrättningsmännens förslag inte behöver ändras. Med anledning av 20.1:s (20) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarens lägenhet ligger i Kråkfjärden och hänvisat till det som han har framfört med anledning av 4.1 och 4.2:s (4) anmärkning. Med anledning av 21.1:s (21) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarens fastighet inte ligger i ett område där avloppsvattnen skulle åsamka strandfastigheterna skada som skall ersättas, och hänvisat till det som han har framfört med anledning av 14.1:s (14) anmärkning.

43 Med anledning av 22:s (22) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarens lägenhet ligger inom verkningsområdet för alternativen 2 och 3 till utsläppsställe, och fastighetsägaren har således ansetts som part. Avledandet av avloppsvatten på det nuvarande eller på det av förrättningsmännen föreslagna utsläppsstället i alternativ 1 åsamkar inte anmärkarens fastighet någon skada som skall ersättas. Det brev som anmärkaren har tillställt förrättningsingenjören före synesammanträdet har beaktats när syneinstrumentet avfattades, såsom nämns i bilaga 2 till syneinstrumentet. Brevet har fogats till det ursprungliga exemplar som har tillställts miljötillståndsverket. Med anledning av 23:s (23) anmärkning har förrättningsingenjören ansett att förrättningsmännens förslag inte behöver ändras. För de av anmärkarens fastigheter som är belägna inom avloppsvattnens verkningsområde har ersättningarna beräknats enligt vedertagen praxis. Skadorna har beräknats i nuvarande prisnivå och ersättningarna har ändrats till årsersättningar. På ersättningarna har det också föreslagits att det enligt vattenlagen skall betalas en årlig ränta på 6 %. Således har den långa ersättningsperioden beaktats vid beräkningen av ersättningarna. Ersättningarna har också föreslagits bli betalda i enlighet med principen om full ersättning i vattenlagen, och några som helst toleranströsklar har inte tillämpats på saken. Avledandet av avloppsvattnen orsakar inte något bestående men och således inte heller någon sänkning av fastigheternas försäljningsvärde. Av de i området genomförda fastighetsaffärerna att döma har avloppsvattnen inte inverkat på priset för tomterna ens i det mest belastade området Storviken. Avloppsvattnen har inte heller hindrat och hindrar inte heller i fortsättningen användningen av strandfastigheterna för rekreationsändamål. Det i ersättningskalkylen använda kvadratmeterspriset för en tomt motsvarar den genomsnittliga prisnivån i området. I ersättningskalkylen har man inte strävat efter att beräkna tomternas marknadsvärde utan respektive fastighets vattenanknutna rekreationsvärde. Således bör som kvadratmeterspris användas de genomsnittliga priserna för en strandtomt och en tomt på torra land. Förrättningsingenjören hade till sitt förfogande de faktiska köpeskillingarna för obebyggda tomter i Vasaområdet och i närkommunernas område från omkring fem års tid. Enligt den senaste köpeskillingsstatistiken över fastigheter (1.1 30.6.2006) som publicerats av lantmäteriverket har kvadratmeterspriset för en obebyggd tomt som gränsar till stranden varit 2,97 15,38 /m² i Vasatrakten. Det kvadratmeterspris som förrättningsmännen har använt för en bra strandtomt är också enligt detta av rätt storlek. Vid beräkningen av avloppsvattenskador är den vedertagna praxisen att ersättningarna är fastighetsvisa och förutsätter en i terrängen på tomten klart observerbar användning för rekreationsändamål (bygg

44 nad, brygga, badplats e.d.). En ägare kan ha flera fastigheter, men i princip kan han använda bara en åt gången för rekreationsändamål. Man kan inte i detalj utreda graderna av användning av varje fastighet och på så sätt till exempel för samma ägares alla fastigheter bestämma ersättning enligt användningsgraderna. Eftersom det ändå vore oskäligt att en ägare till flera fastigheter skulle få ersättning bara för en fastighets del, har alla fastigheter med samma ägare i skadeberäkningen slagits samman till en kalkylmässig helhet, enligt vilken ersättningen har beräknats. Själva fastigheten åsamkas inte några skador av avloppsvattnen, utan menet hänför sig till den vattenanknutna användning för rekreationsändamål som sker på fastigheten. Vid skadeberäkningen används enligt behov ett maximivärde för mark och byggnader, eftersom det är fråga om att beräkna rekreationsvärdet, inte priset på fastigheten. Fastighetens vattenanknutna rekreationsvärde stiger inte högre än ifrågavarande maximivärde, även om det på lägenheten också skulle finnas speciellt värdefulla byggnader. Sökanden har inte förfarit i strid med vattenlagen och anmärkaren har inte varit tvungen att vidta särskilda åtgärder för att bevisa att han vållas skada, men eller annan förlust av förmån. Således står han enligt 16 kap. 27 i vattenlagen själv för sina kostnader i miljötillståndsverket. Med anledningen av anmärkningen från delägarna i 24.1:s dödsbo 24.2, 24.3, 24.4 och 24.5 (24) har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarnas lägenhet ligger i Domarskärsfjärden och hänvisat till det som han har framfört med anledning av 23.1:s (23) anmärkning. Med anledning av anmärkningen från Ådran, Bredsundsträsket jämte bigrenar dikningsbolag (25) har förrättningsingenjören konstaterat att dikningsbolagets ärenden och rensningen av avloppet inte hör till de ärenden som det nu är fråga om, och ansett att förrättningsmännens förslag inte behöver ändras. Med anledning av Gerby Fiskargilles (26) anmärkning har förrättningsingenjören hänvisat till det till hans utlåtande bifogade utlåtandet, som den sakkunnige vid syneförrättningen har avgett med anledning av anmärkningen, enligt vilket fosfor och kvävenedfallen, bedömda utifrån de undersökningsresultat som anmärkaren har refererat, uppenbarligen har beräknats till för höga värden vid syneförrättningen i fördelningen av skadorna för användningen för rekreationsändamål och för fiskerihushållningen. Den kalkylmässiga fördelningsmetod som använts vid förrättningen är inexakt på havsområdet, eftersom havet, den största faktorn som späder ut utsläppen, inte är med i kalkylerna. Därför har fördelningskoefficienten korrigerats utifrån de kontrollresultat som gäller vattenkvaliteten, varvid också havsvattnets utspädande inverkan har blivit beaktad, och den fördelning som har använts i kalkylerna bör anses vara riktig.

45 Medelvärdena för totalfosfor och totalkvävehalterna vid de observationsstationer som är belägna i skadeområde IV norr om Vasklot (Vasklot 12) och i Strömsö sund (Strömsösund 10) och vid de referensstationer som är belägna utanför deras skadeområde i Korshamnsfjärden (Korshamnsfjärden 16) och i Gerbys skärgård (Boskär NW 30), samt skillnaderna mellan dessa, var enligt den sakkunniges utlåtande under åren 1993 2004 följande: Tot. P Tot. N Tot. P Tot. N Vasklot 12 Korshamnsfjärden 16 12 µg/l 10 µg/l 719 µg/l 517 µg/l Strömsösund 10 Boskär NW 30 13 µg/l 12 µg/l 545 µg/l 412 µg/l Skillnad 2 µg/l 202 µg/l Skillnad 1 µg/l 133 µg/l Ökning av halten 20 % 39 % Ökning av halten 8 % 32 % Viktat medelvärde (P 40 %, N 60 %) 31 % Viktat medelvärde (P 40 %, N 60 %) 23 % Avloppsvattnen har för sin del orsakat igenslamning av bottnen i havsområdet utanför Vasa som en följd av eutrofieringen, varför strömmingen har flyttat sig längre ut för att leka än tidigare. Igenslamningen beror också på andra faktorer, och avgränsningen av skadeområdet kan inte göras enbart på basis av strömmingens yngelproduktion. De fiskeriekonomiska skadeområdena och fördelningen av skadorna har beräknats utifrån både vattenkvaliteten och fångstuppgifterna. Enligt utlåtandet var medelvärdena för vattnets närings och klorofyllhalter i de fiskeriekonomiska skadeområdena I och II under åren 1993 2004 följande: Djup m Kråkfjärden 6 3,9 Storviken 7 4 Kråkfjärden 8 4,6 Domarskär 9 Strömsösund 10 4 7 Observationsstation Provdj., m NH 4 N µg N/l Tot. P µg P/l Tot. N µg N/l Skadeområde I 0,1 1,0 197 33 2 479 1,7 3,6 24 1 155 0,1 1,0 1 271 31 2 192 2,1 3,3 1 402 24 1 221 0,1 1,0 384 15 937 3,0 4,1 162 13 632 Skadeområde II 0,1 1,0 25 14 750 2,2 3,8 13 622 0,1 1,0 96 13 545 3 182 13 552 4,5 6,2 199 14 568 Klorof. a µg/l, 0 2 m 17,5 21,6 10,7 9,8 9,0 Vid observationsstationen Domarskär 9 var näringshalterna lägre än vid observationsstationen Kråkfjärden 8, fastän de hör till det område där ökningen av fosforhalten, orsakad av den från Påttska reningsverket avledda belastningen, enligt vattenkvalitetsmodellen är densamma (1 2 µg P/l). Vid observationsstationen Strömsösund 10 var halterna ännu lägre. Dessutom är vattendjupet i Strömsösund 7 m, då det i Kråkfjärden och Domarfjärden är 4 5 m, så därför har fisken lättare att röra sig i Strömsösund. Eftersom fisken således har bättre förutsättningar att vandra till skadeområde II än till skadeområde I, har avgränsningen av skadeområdena i utlåtandet ansetts vara rik

46 tig. I avgränsningarna av skadeområdena för användningen för rekreationsändamål behöver vattendjupet inte beaktas. Den i anmärkningen avsedda yrkesfiskaren har veterligen fått största delen av fångsten i Gerby delägarlags vattenområde, som till största delen ligger inom skadeområde II. Således kan inte fångstuppgifterna användas som jämförelsefångst för skadeområde I, och mängden naturlig fångst 25 kg/ha i skadeområde I behöver inte ändras. I de fiskeriekonomiska skadeområdena II och III är det möjligt att kompensera det fiskeriekonomiska menet med åtgärder som bekostas med en fiskerihushållningsavgift. Det är möjligt att beakta vattenägarnas åsikter vid användningen av fiskerihushållningsavgiften. Med beaktande av ovan refererade utlåtande av den sakkunnige vid syneförrättningen har förrättningsingenjören ansett att fördelningen av skadan både för användningen för rekreationsändamål och för fiskerihushållningen är riktig, trots de felaktiga nedfallsvärdena, eftersom fördelningen har korrigerats med användande av resultat från kontrollen av vattenkvaliteten och data från vattenkvalitetsmodellen. Likaså har förrättningsingenjören ansett avgränsningen av de fiskeriekonomiska skadeområdena vara riktig, eftersom man vid förrättningen har beaktat de omständigheter som anmärkaren har framfört: avloppsvattnets spridning, faktorer som inverkar på igenslamningen av bottnen och fiskens rörelser. Det finns ingen grundad orsak till att ändra fångstmängderna i skadeberäkningen. I fråga om ersättning för olägenhet vid användningen av båthamnen för rekreationsändamål har förrättningsingenjören konstaterat att avloppsvattnen inte försvårar båtlivet. I enlighet med vedertagen praxis har ersättningar inte betalats till hamnar för olägenheter vid användningen för rekreationsändamål. Inte heller har någon minskning av arrendeavkastningen konstaterats i avloppsvattnens verkningsområde. Med anledning av Gerby skifteslags (27) och Gerby Vattendelägarlags (28) anmärkningar har förrättningsingenjören hänvisat till det som han har framfört med anledning av Gerby Fiskargilles (26) anmärkning. Med anledning av 29.1:s (29) anmärkning har förrättningsingenjören ansett att det inte finns någon orsak till att ändra förrättningsmännens förslag. I anmärkningen har inte framförts någon sådan ny information som skulle inverka på saken. Med anledning av 30.1:s (30) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att han har gjort en inspektion på anmärkarens lägenhet i Storviken på grund av den anmärkning som gjordes vid synesammanträdet. Vid inspektionen på fastigheten observerades inte någonting som tyder på användning för rekreationsändamål. Dessutom har fastigheten 28.7.2004 sålts till Asunto Oy Vaasan Kiviranta. Förrättningsingenjören har ansett att det inte finns någon orsak till att

47 ändra förrättningsmännens förslag. I anmärkningen har inte framförts någon sådan ny information som skulle inverka på saken. Med anledning av Sundom vattendelägarlags (31) och Sundom samfälligheters (32) anmärkningar har förrättningsingenjören hänvisat till det som framförts med anledning av Gerby Fiskargilles (26) anmärkning. Med anledning av Palosaaren asukasyhdistys ry Brändö stadsdelsförening rf:s (33) yrkande har förrättningsingenjören konstaterat att ärendet har behandlats vid en syneförrättning som en ansökan i enlighet med vattenlagen. Således hör inte reningsverkets läge och därav eventuellt orsakade lukter till det ärende som nu behandlas. Med anledning av 34.1:s (34) och 35.1:s (35) anmärkningar har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarnas lägenheter ligger utanför avloppsvattnens verkningsområde. Dessutom gränsar 35.1:s fastighet inte till vattnet. Med anledning av Österbottens TE centrals (36) utlåtande har förrättningsingenjören förenat sig om det till hans utlåtande bifogade utlåtandet, som den sakkunnige vid syneförrättningen har avgett i fråga om TE centralens utlåtande, och konstaterat att en flyttning av utsläppsstället till Kråkfjärden beräknas bara svagt öka de fiskeriekonomiska menen i området jämfört med de men som orsakas vid användningen av det nuvarande utsläppsstället. En mycket stor del av avloppsvattenbelastningen är redan nu inriktad på Kråkfjärden. I alla alternativ till utsläppsställe har dessutom det fiskeriekonomiska skadeområdet till storleken beräknats vara ungefär lika stort. Yrkesfiske bedrivs i Kråkfjärden, men dess betydelse för yrkesfisket är relativt ringa jämfört med andra fiskeområden i havsområdet utanför Vasa. Då man beaktar även den nytta som tillkommer strandfastigheterna, medför flyttningen av utsläppsstället mera nytta än men. Till de delar som gäller fiskerihushållningsavgiftens belopp har förrättningsingenjören ansett att TE centralens utlåtande delvis är motiverat och befogat. I förrättningsmännens förslag har man inte i tillräcklig grad beaktat sättfiskens tillväxt till fångststorlek. Avvikande från syneinstrumentet har förrättningsingenjören förenat sig om det utlåtande som den sakkunnige har avgett om TE centralens utlåtande, och föreslagit att fiskerihushållningsavgiften, avvikande från förrättningsmännens förslag, sänks först efter fem år från det att de nya kraven för behandlingen av avloppsvattnet träder i kraft. Med anledning av Sundom Fiskargille r.f.:s (37) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att de saker som har framförts i den, har redan behandlats i syneinstrumentet. Med anledning av 38.1 och 38.2:s (38) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarnas lägenhet ligger utanför avloppsvattnens verkningsområde.

48 Med anledning av Bottniska vikens sjöfartsdistrikts (39) utlåtande har förrättningsingenjören konstaterat att i den ansökan som nu har behandlats ingick inte en av en flyttning av utsläppsstället förutsatt ansökan enligt vattenlagen. En ansökan som gäller placeringen och byggandet av utloppsledningen behandlas enligt förrättningsmännens förslag i samband med följande tillståndsbehandling. Med anledning av 40.1:s (40) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkaren har meddelat att hans fastighet ligger på Korsholmssidan, vart avloppsvattnens inverkan inte sträcker sig. För den händelse att anmärkaren har avsett fastighet 905 432 3 322 som ligger på Vasasidan, har förrättningsingenjören konstaterat att inte heller denna fastighet ligger inom avloppsvattnens verkningsområde. Med anledning av 41.1 och 41.2:s (41) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarnas lägenhet ligger utanför avloppsvattnens verkningsområde. Med anledning av 42.1 och 42.2:s (42) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarnas lägenhet ligger inom ersättningsområdet för skador som nuförtiden orsakas av avloppsvattnen (sökandens ersättningsandel 6 %). Efter effektiveringen av reningsverket åsamkas lägenheten inte något men vid användningen för rekreationsändamål. Om utsläppsstället flyttas i enlighet med förrättningsmännens förslag till mitten av Kråkfjärden, åsamkas lägenheten en lindrig skada som skall ersättas (sökandens ersättningsandel 3 %). Om avloppsvattnen medför större skada än vad man nu beräknat, kan den skadelidande enligt vattenlagen yrka ersättning för skadan också senare. Förrättningsingenjören har ansett att det inte finns någon orsak till att ändra förrättningsmännens förslag. I anmärkningen har inte framförts någon sådan ny information som skulle inverka på saken. Anmärkarnas fastighet har behandlats även i samband med anmärkning 1. Med anledning av 43.1:s (43) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarens lägenhet ligger inom ersättningsområdet för skador som nuförtiden orsakas av avloppsvattnen (sökandens ersättningsandel 6 %). Efter effektiveringen av reningsverket åsamkas lägenheten inte något men vid användningen för rekreationsändamål. Om utsläppsstället flyttas i enlighet med förrättningsmännens förslag till mitten av Kråkfjärden, åsamkas lägenheten ett lindrigt men som skall ersättas (sökandens ersättningsandel 3 %). Vid beräkningen av skadorna har man förutom vattenkvaliteten beaktat även avloppsvattenmängden. Förrättningsingenjören har ansett att det inte finns någon orsak till att ändra förrättningsmännens förslag. I anmärkningen har inte framförts någon sådan ny information som skulle inverka på saken.

49 Med anledning av 44.1:s (44) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkarens lägenhet ligger utanför avloppsvattnens verkningsområde. Med anledning av 45.1:s (45) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att anmärkningen är motiverad och befogad. Den strandfastighet som varit föremål för köp (RNr 4:6) var i Vasa stads ägo när skadeberäkningen gjordes. Således har det inte för lägenheten föreslagits någon ersättning för men vid användningen för rekreationsändamål. Anmärkaren har köpt en del av lägenheten i fråga i början av år 2006. Efter köpet står lägenheten Lampinen (RNr 8:79) i förbindelse med vattenområdet. Anmärkaren är berättigad till ersättning från år 2006. Förrättningsingenjören har framfört att förteckningen över ersättningar, som finns som bilaga 7 till syneinstrumentet, skall ändras så att det kalkylmässiga värdet för marken på den bebyggda fastigheten i fråga i skadeberäkningen är 42 131 (sammanlagd areal 2 675 m² för de lägenheter, RNr 8:79 och RNr 1:10, Gerby, som anmärkaren äger) och värdet för byggnaderna 68 180. Då sökandens ersättningsandel i området i fråga är 20 % under åren 2006 2009 och 14 % under åren 2010 2014, får man den årsersättning som skall betalas för anmärkarnas lägenheter till 331 /a under åren 2006 2009 och till 231 /a under åren 2010 2014. Med anledning av Vasa stads (46) anmärkning har förrättningsingenjören konstaterat att alla saker som sökanden har framfört har prövats redan under syneförrättningen, och det finns ingen orsak till att ändra förrättningsmännens förslag. Med anledning av 47.1 och 47.2:s (47) anmärkning har förrättningsingenjören hänvisat till det som han har framfört med anledning av 4.1 och 4.2:s (4) anmärkning. MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillståndet Miljötillståndsverket beviljar Vasa stad tillstånd att avleda Vasa stads och Korsholms kommuns i ansökan nämnda avloppsvatten från Påttska reningsverket till det nuvarande utsläppsstället i Storviken i Kråkfjärden utanför Brändö på ca 150 meters avstånd från stranden. I verksamheten skall nedanstående bestämmelser iakttas. Tillståndsbestämmelser som gäller verksamheten Avloppsvattenbehandling och utsläpp som leds till havet 1) Avloppsvattnen skall behandlas biologisk kemiskt eller på åtminstone motsvarande sätt så att det behandlingsresultat för av

50 loppsvattnet som nämns i tillståndsbestämmelse 3 uppnås i alla förutsebara situationer. 2) En plan för den effektivering av avloppsvattenbehandlingen som skall genomföras före 1.7.2010, som tillståndsbestämmelse 3 förutsätter, skall före 1.7.2008 tillställas Västra Finlands miljöcentral. 3) Värdena för halten i det avloppsvatten som avleds i havet och för behandlingseffekten skall fram till slutet av juni år 2010 uppfylla följande krav: Utsläppsparameter Maximihalt, mg/l Minimieffekt, % BOD 7ATU, O 2 15 92 COD Cr, O 2 125 75 Fosfor, P 0,7 92 Reningsverket skall under en sådan tid då vattnets medeltemperatur i aktivslamprocessens luftningsbassänger är 12 o C eller högre, i mån av möjlighet, utan att försämra resultatet av avlägsnandet av fosfor, drivas så att ett så gott resultat som möjligt uppnås också i oxideringen av ammoniumkväve och reduktionen av totalkväve. Värdena för halten i det avloppsvatten som avleds i havet och för behandlingseffekten skall från 1.7.2010 uppfylla följande krav: Utsläppsparameter Maximihalt, mg/l Minimieffekt, % BOD 7ATU, O 2 10 95 COD Cr, O 2 75 85 Fosfor, P 0,3 95 Kväve, N 70 Alla värden som framförts ovan i denna tillståndsbestämmelse beräknas med förbitappningar och bräddningar som sker vid reningsverket och från tillståndshavarens därtill hörande avloppsnät samt övriga exceptionella situationer medräknade, för totalkvävets del som årsmedelvärden och till övriga delar som kvartalsmedelvärden. Resultatet av behandlingen av avloppsvattnet skall dessutom uppfylla kraven i statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006) i fråga om BOD 7ATU och COD Cr värden, suspenderade partiklar, fosfor och kväve kontrollerat i enlighet med förordningen, för kvävets del dock först från 1.7.2010. Det avloppsvatten som avleds i havet får inte i menlig mängd innehålla hälso eller miljöfarliga ämnen eller mikrober. Reningsverkets och avloppsnätets drift och skötsel 4) Reningsverket och det därtill hörande avloppsnätet i sin helhet skall drivas och skötas så att de i havet avledda och de övriga av verksamheten orsakade menliga utsläppen i miljön blir så små som möjligt och inte medför risk eller olägenhet för hälsan.

51 Till reningsverket skall man försöka leda alla sådana avloppsvatten som uppkommer inom de till reningsverket hörande avloppsområdena, som det är ändamålsenligt att behandla tillsammans med andra avloppsvatten. Reningsverket skall ha en ansvarig skötare med tillbörlig kompetens, vars namn och kontaktuppgifter skall anmälas till Västra Finlands miljöcentral och till miljövårdsmyndigheten i Vasa stad. Avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten 5) Tillståndshavaren skall för sin del se till att skadligheten av industriavloppsvatten och andra från hushållsavloppsvatten väsentligt avvikande avloppsvatten och slam, som leds till det till reningsverket hörande avloppsnätet och till reningsverket, minskas i tillräcklig grad med hjälp av tillbörliga förbehandlings, utjämnings eller andra åtgärder och med iakttagande av avtalen och bestämmelserna i fråga. Sådana anläggningar, från vilka det i avloppsvattnen kan komma in olja, fett eller andra för reningsverkets eller avloppsnätets funktion menliga ämnen, skall förses med tillräckliga säkerhetsanordningar för att förhindra att sådana ämnen kommer in i avloppsnätet. När från hushållsavloppsvatten avvikande avloppsvatten och slam leds till avloppsnätet och när de levereras direkt till reningsverket skall bestämmelserna i 3 i statsrådets förordning (889/2006) om ändring av miljöskyddsförordningen och i statsrådets beslut 363/1994 beaktas. Tillståndshavaren skall vara på det klara med det ovan avsedda avvikande avloppsvattnets och slammets beskaffenhet, mängd och förbehandlingsåtgärder. Uppgifter om dessa och på begäran även kopior av ingångna anslutningsavtal skall tillställas Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Vasa stad i samband med rapporteringen av reningsverkets drifts och utsläppskontroll eller på annat sätt som avtalas med myndigheterna i fråga. Iståndsättning av avloppsnätet 6) Det till reningsverket hörande avloppsnätet skall iståndsättas så att mängden dag och läckvatten i avloppen för avloppsvatten samt risken för att grundvattnet förorenas blir så liten som möjligt. Tillståndshavaren skall årligen tillställa Västra Finlands miljöcentral, miljövårdsmyndigheten i Vasa stad och i fråga om åtgärder som genomförts inom Korsholms kommuns område miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun en utredning om åtgärderna för iståndsättning av avloppsnätet och om deras inverkan. 7) Vid alla förbitappnings och bräddningsställen i det till reningsverket hörande avloppsnätet skall det finnas åtminstone sådana anordningar som summerande registrerar hur länge förbitappningen och bräddningen varar.

52 Upplagring Riskhantering 8) Kemikalier, bränslen och smörjmedel samt avfall skall upplagras och hanteras inom anläggningsområdet så att de inte medför förorening av vatten. Lager, behållare och rörsystem skall kontrolleras regelbundet och behövliga reparationsåtgärder skall genomföras utan dröjsmål. 9) Tillståndshavaren skall före 1.7.2008 tillställa Västra Finlands miljöcentral samt miljövårdsmyndigheterna i Vasa stad och Korsholms kommun en justerad riskhanteringsplan som gäller reningsverksverksamheten och avloppshanteringen. Planen skall hållas ajour och väsentliga ändringar som gjorts i den skall anmälas till ovannämnda tillsynsmyndigheter. Tillfälliga utsläpp 10) Tillståndshavaren skall omedelbart underrätta Västra Finlands miljöcentral samt miljövårdsmyndigheterna i Vasa stad och vid behov även i Korsholms kommun, om det i havet eller annanstans i vattnen har runnit eller hotar att rinna ut olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp som till sin beskaffenhet, mängd eller till sina andra menliga egenskaper avviker från det normala, och omedelbart vidta tillbörliga åtgärder för att förebygga skadan, utreda dess omfattning och förhindra att händelsen upprepas. Om utsläppen kan medföra fara för hälsan, skall dessutom hälsoskyddsmyndigheterna i kommunerna i fråga omedelbart underrättas om utsläppen. Behandling och deponering av slam 11) Det avloppsslam som uppkommer vid avloppsvattenbehandlingen och annat avfall skall behandlas och deponeras så att de inte medför förorening av vatten. Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Vasa stad skall underrättas om förfarandet. Om slutdeponeringen av slammet skall en anmälan göras även till miljövårdsmyndigheten i den kommun där det deponeras. Drifts och utsläppskontroll 12) Verksamhetens drifts och utsläppskontroll, kontrollen av avloppsslammet medräknad, skall genomföras på ett sätt som åtminstone motsvarar den nuvarande kontrollen, men som till behövliga

53 delar justerats med beaktande av tillståndsbestämmelserna i detta beslut, och som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och analyser skall utföras med användande av standardmetoder och i enlighet med statsrådets förordning 888/2006 samt statsrådets beslut 282/1994. I kontrollen ingående, flödesproportionella ett dygns samlingsprover skall tas minst två gånger under varje kalendermånad. De utsläpp som avletts från något annat ställe från avloppsnätet ut i vattnen skall också utredas vid kontrollen. I reningsverkets inkommande belastning får inte reningsverkets interna belastning ingå. I kontrollen skall i tillämpliga delar ingå en uppföljning av de ämnen som nämns i bilaga 1 till statsrådets förordning 889/2006 (ämnen vilkas utsläppande i vatten eller i ett vattentjänstverks avlopp kräver miljötillstånd) och i statsrådets beslut 363/1994 (om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen). En justerad plan för drifts och utsläppskontrollen skall tillställas Västra Finlands miljöcentral inom tre månader efter att detta beslut har vunnit laga kraft. Kontroll av miljökonsekvenserna Journalföring 13) Avloppsvattnets inverkan på havsområdets tillstånd skall kontrolleras på ett sätt som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral, och avloppsvattnets inverkan på fiskbestånden och fisket på ett sätt som har godkänts av Österbottens arbetskrafts och näringscentral. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och provanalyser skall utföras enligt standardmetoder. Kontrollplanerna skall tillställas ovannämnda myndigheter inom tre månader efter att detta beslut har vunnit laga kraft. 14) Om mätningar, kalibreringar, provtagning och analyser för driftsoch utsläppskontrollen skall det föras en detaljerad driftjournal, till vilken fogas resultat från varje mätning och andra väsentliga uppgifter som gäller mätningen eller åtgärden, en utredning om sättet att beräkna utsläppen och en bedömning av resultatens representativitet. Likaså skall det föras journal om bl.a. följande saker: bräddningar vid reningsverket och avloppsvattenutsläpp som har varit inriktade på något annat ställe än reningsverkets utsläppsställe, användningen av reningsverket och avloppsnätet, energi och kemikalieanvändning medräknade, samt hantering och upplagring av kemikalier och bränslen, och säkerhetsåtgärder för upplagringen,

54 service och reparationsåtgärder i reningsverket och avloppsnätet, andra faktorer som inverkar på reningsverkets inkommande belastning, verksamhet och miljöutsläpp såsom avvikande avloppsvatten som letts till avloppsanläggningen, ursprung, beskaffenhet och mängd, leveranstidpunkter och transportörer i fråga om till reningsverket levererat flytande avfall och slam samt avloppsvatten som avviker från normalt avloppsvatten från tätbebyggelse, mängd, beskaffenhet, klassificering, hantering, upplagring, återvinning, deponeringsställen, transporttidpunkter och transportörer i fråga om avloppsslam och annat avfall som uppkommit i verksamheten, klagomål om verksamheten i fråga om lukt, buller eller andra miljöolägenheter samt eventuella exceptionella situationer och störningar, tidpunkterna för dessa, deras varaktighet, av dem orsakade utsläpp och åtgärder som vidtagits med anledning av dessa. Rapportering 15) Resultaten från samtliga kontroller skall lämnas in och rapporteras till Västra Finlands miljöcentral samt till miljövårdsmyndigheterna i Vasa stad och Korsholms kommun. Resultaten från den fiskeriekonomiska kontrollen samt den kontroll som gäller havsområdets tillstånd skall dessutom lämnas in och rapporteras till Österbottens arbetskrafts och näringscentral. Resultaten från kontrollerna skall på begäran läggas fram för sådana parter, vilkas rätt eller fördel så kräver. I årsrapporten över den kontroll som gäller utsläpp som avletts i havet skall det i fråga om de utsläppsparametrar som nämns i statsrådets förordning 888/2006 läggas fram värden för halten i det i havet avledda avloppsvattnet och för reningsverkets behandlingseffekt, kontrollerat i enlighet med beslutet i fråga. Till årsrapporterna över drifts och utsläppskontrollen skall i tillämpliga delar bifogas journalföringen eller ett sammandrag av den, och andra utredningar som är behövliga för övervakningen av tillståndsbestämmelsernas efterlevnad och bedömningen av kontrollresultatens representativitet och tillförlitlighet Årsrapporten över drifts och utsläppskontrollen skall tillställas tillsynsmyndigheterna senast före slutet av mars följande år och årsrapporterna över kontrollen av verkningarna senast före slutet av juni följande år.

Bestämmelser som gäller fiskerihushållningsavgift och ersättningar Fiskerihushållningsavgift 55 16) Tillståndshavaren skall till Österbottens arbetskrafts och näringscentral betala en fiskerihushållningsavgift, vars belopp är 26 500 /a under åren 2007 2013 och 13 000 /a från början av år 2014, som skall användas för att förebygga skador och men som åsamkas fiskbestånden och fisket inom det område som påverkas av avloppsvattnen. Avgiften skall betalas årligen före slutet av januari. Ersättningar för skador, men och förluster av förmåner 17) Tillståndshavaren skall för skadorna för strandfastigheterna vid användningen för rekreationsändamål under åren 1995 2018 betala ersättningar till rättsinnehavarna i fråga i enlighet med bilaga 5 till detta beslut. 18) Tillståndshavaren skall för fiskeriskadorna i vattenområdena under åren 1995 2018 betala ersättningar till rättsinnehavarna i fråga i enlighet med bilaga 6 till detta beslut. 19) Tillståndshavaren skall för tilläggsarbete till följd av den ökade nedsmutsningen av fångstredskapen, ökat slitage av fångstredskapen, förlängda fiskeresor och fångstförluster under åren 1993 2004 till yrkesfiskarna betala ersättningar i enlighet med bilaga 7 till detta beslut. 20) På ersättningarna enligt bestämmelserna 17 19 skall betalas en årlig ränta på 6 % från mitten av varje skadeperiod till förfallodagen i enlighet med bilagorna 5 7. Ersättningarna och räntorna skall betalas senast 1.4.2007 (förfallodag). På ersättningarna och räntorna skall i enlighet med räntelagen betalas en årlig dröjsmålsränta från förfallodagen. Dröjsmålsräntan är till storleken 7 procentenheter högre än den i 12 i räntelagen avsedda ränta som gäller vid tidpunkten i fråga. Till för stort belopp betalade förhandsersättningar behöver inte betalas tillbaka. Tillståndshavaren är ansvarig även för andra skador, men och förluster av förmåner som avledandet av avloppsvatten eventuellt medför för rättsinnehavaren i fråga. Bestämmelser som gäller ansökningar som skall lämnas in senare 21) Tillståndshavaren skall före slutet av år 2009 till Västra Finlands miljötillståndsverk lämna in en ansökan som gäller ersättandet av

56 skador som efter år 2004 har åsamkats yrkesfiskare i utsläppsområdet. 22) Tillståndshavaren skall före slutet av år 2012 till Västra Finlands miljötillståndsverk lämna in en ansökan om miljötillstånd för reningsverket, enligt vilken avloppsvattnen leds till mitten av Kråkfjärden till utsläppsstället i enlighet med alternativ 1. Om ansökan inte görs inom utsatt tid, kan tillståndet bestämmas förfalla. Till ansökan skall bifogas: en plan för byggandet av utloppsledningen till det i Kråkfjärden belägna utsläppsstället i enlighet med alternativ 1 jämte tidsplan för genomförandet, ett förslag till ersättning i ett för allt för skador som orsakas av avloppsvattnet jämte skadeberäkningar samt ersättningskalkyler per strandfastighet, vattenområde och yrkesfiskare, en plan för minskningen av skadliga mikrober som ingår i det avloppsvatten som avleds i havet, en plan för ytterligare minskning av andra utsläpp som avleds i havet och andra miljöutsläpp och olägenheter av verksamheten samt andra vid behandlingen av ansökan behövliga utredningar. MOTIVERING TILL AVGÖRANDET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Avledandet av avloppsvatten i havet i enlighet med tillståndsbestämmelserna äventyrar inte det allmänna hälsotillståndet, orsakar inte avsevärda och vittgående skadliga förändringar i omgivningens naturförhållanden eller i vattennaturen och dess funktion och försämrar inte i hög grad bosättnings eller näringsförhållandena på orten. Tillståndet är i överensstämmelse med Finlands internationella åtaganden och förpliktelser angående skyddet av vattnen och den marina miljön samt med Finlands nationella mål. Det men som avledandet av avloppsvatten orsakar är jämförelsevis obetydligt i förhållande till den förmån som fås, och det är inte på annat sätt till skäliga kostnader möjligt att förhindra att avloppsvattnet kommer ut i havet. Eftersom det utsläppsställe som ligger mitt i Kråkfjärden är väsenligt bättre än det nuvarande utsläppsstället som ligger nära stranden och stadens badstränder, kan tillståndet beviljas bara för den tid som behövs för att flytta utsläppsstället. Därför har den tidsfrist som har satts ut för att lämna in en ansökan om miljötillstånd för Påttska reningsverket innefattande avledande av avloppsvatten mitt i Kråkfjärden och en därtill hörande ansökan om byggande av utloppsledning, förkortats med ett år från det som nämns i syneinstrumentet.

Motivering till tillståndsbestämmelserna 57 En fiskerihushållningsavgift har bestämts i syfte att förebygga skador som åsamkas fiskbestånden och fisket. Skador, men och övriga förluster av förmåner, som har orsakats av vattnens förorening och som fortfarande ännu orsakas trots de i tillståndsbestämmelserna nämnda åtgärderna, har bestämts bli ersatta. Bestämmelser som gäller verksamheten Tillståndsbestämmelserna grundar sig på användningen av den ur miljösynvinkel bästa tillgängliga tekniken enligt 10 kap. 2a i vattenlagen. Kraven innebär en avsevärd effektivering av avloppsvattenbehandlingen. Om än behandlingen av avloppsvattnet skall effektiveras så fort som möjligt, har tidsfristerna för detta förlängts med ett år med beaktande av den tid som behövs för planeringen och genomförandet av utvidgningen och effektiveringen av reningsverket. Det är inte möjligt att flytta reningsverket till en annan plats, varför tillståndsbestämmelserna grundar sig på att behandlingen av avloppsvattnet fortsätter på nuvarande plats, men utsläppsstället flyttas till mitten av Kråkfjärden. Både fosfor och kväveutsläppen skall minskas väsentligt effektivare än för närvarande för att hindra eutrofieringen av havsområdet. Nuvarande reningsverk har inte innan det utvidgas möjligheter att effektivera avlägsnandet av kväve utan att samtidigt försämra fosforreduktionen. När gränsvärdet för totalkvävereduktionen blev satt såsom årsmedelvärde, beaktades den fördröjning av behandlingsprocessen och de styrproblem som hör samman med den temperatursänkning och flödesökning som orsakas av läck och dagvatten. Resultatet av avloppsvattenbehandlingen skall uppfylla kraven i statsrådets förordning 888/2006 även för fosforns och kvävets del, eftersom båda näringsämnena orsakar eutrofiering av utsläppsområdet. I och med den för avlägsnandet av kväve behövliga effektiva biologiska behandlingen och den för avlägsnandet av fosfor behövliga effektiva kemiska fällningen och sedimenteringen förbättras även det behandlade avloppsvattnets hygieniska kvalitet. Ett resultat i enlighet med tillståndsbestämmelserna vid avlägsnandet av fosfor innebär samtidigt en så liten halt av suspenderade partiklar i det behandlade avloppsvattnet att det inte är nödvändigt att särskilt ställa något krav för den, utöver det som förutsätts i statsrådets förordning 888/2006. Inte heller behövs någon bestämmelse som gäller ammoniumkvävet, eftersom mängden ammoniumkväve minskar i samband med avlägsnandet av totalkväve i enlighet med tillståndsbestämmelserna i en sådan grad att det inte medför en för stor syreförbrukning eller något men för fisken i Kråkfjärden.

58 Förfarandet enligt tillståndsbestämmelserna för drift och skötsel av reningsverket och avloppsnätet, avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten, iståndsättning av avloppsnätet, upplagring, riskhantering, tillfälliga utsläpp, behandling och deponering av slam samt för kontrollen, är behövligt för att begränsa utsläppen i vattnen så att de blir så små som möjligt i alla faser av verksamheten och för att förebygga situationer som medför risk för miljön och hälsan samt för efterlevnaden och övervakningen av tillståndsbestämmelserna. Bestämmelser som gäller fiskerihushållningsavgift och ersättningar Skada, men eller annan förlust av förmån som en åtgärd medför skall ersättas enligt vattenlagen. Försämringen av vattnets kvalitet och av utsläppsområdets tillstånd till följd av avledandet av avloppsvatten medför för strandfastigheterna en skada vid användningen för rekreationsändamål som skall ersättas på grund av den försvårade användningen av stränderna för rekreationsändamål, för vattenområdena en fiskeriekonomisk skada som skall ersättas på grund av de fiskeriekonomiska men som orsakas trots vårdåtgärderna för fiskbestånden, och för yrkesfiskarna en skada som skall ersättas på grund av det försvårade fisket. Bestämmandet av en fiskerihushållningsavgift i stället för en specificerad åtgärdsskyldighet är motiverat för genomförandet av så ändamålsenliga fiskeriekonomiska vårdåtgärder som möjligt. Vid bedömningen av avgiftens storlek har man beaktat de i tillståndsbestämmelserna nämnda utsläpp som avleds i havet och behovet av fiskeriekonomiska vårdåtgärder. Vid bedömningen av tidpunkten för minskning av avgiften har man beaktat den tid som förflyter från det att avloppsvattenbehandlingen effektiveras till dess att utsläppsområdets tillstånd förbättras, och sättfiskens tillväxthastighet. Miljötillståndsverket godkänner beräkningsgrunderna i syneinstrumentet för skadorna och för de ersättningar som skall betalas för dem och de av förrättningsmännen föreslagna ersättningarna, med undantag av korrigeringarna i enlighet med förrättningsingenjörens utlåtande, vilka med anledning av de till miljötillståndsverket lämnade anmärkningarna 1, 17 och 45 har gjorts i de lägenhetsvisa ersättningar som skall betalas för skador vid användningen för rekreationsändamål, samt med undantag av skadeperioden efter att avloppsvattenbehandlingen har effektiverats, vilken med beaktande av den tid som förflyter till dess att utsläppsområdets tillstånd förbättras har ändrats på så sätt att skadorna har beräknats minska till den i syneinstrumentet nämnda nivån från början av år 2012. Med beaktande av den minsta tid som förflyter till dess att utsläppsstället ändras och havsområdets tillstånd förbättras har miljötillståndsverket bedömt att de skador som från början av år 2012 orsakas av avledandet av avloppsvatten på det nuvarande utsläppsstället håller sig på den av förrättningsmännen beräknade nivån fram till slutet av år 2018. I stället för ersättningar som skall betalas årligen bestäms

59 också ersättningar i ett för allt för kommande skador till slutet av år 2018. Eftersom de tidigare betalda förhandsersättningarna för åren 1995 1999 för skador vid användningen av strandfastigheterna för rekreationsändamål för många fastigheters del överstiger den skada som skall ersättas enligt skadeberäkningen vid syneförrättningen, har ersättningarna i bilaga 5 beräknats på basis av de i syneinstrumentet nämnda, i enlighet med förrättningsingenjörens utlåtande justerade årsskadorna som skall ersättas, på så sätt att den med levnadskostnadsindex korrigerade (koefficient 1,13) förhandsersättningen har subtraherats från totalbeloppet för den skada som skall ersättas för hela ersättningsperioden 1995 2006, och på skillnaden har beräknats en 6 % ränta från mitten av perioden (1.1.2000) till förfallodagen (1.4.2007). I fråga om ersättningsperioderna 2007 2011 och 2012 2018 har årsskadorna diskonterats med en räntesats på 6 % till förfallodagen. I beloppen för de ersättningar i bilaga 6 som skall betalas för vattenområdenas fiskeriekonomiska skador och i ersättningsperioderna har i enlighet med förrättningsmännens förslag även vårdåtgärderna för fiskbestånden beaktats. Förhandsersättningarna, som med undantag för Södra Jungsunds delägarlag är avsevärt mindre än den skada som skall ersättas enligt skadeberäkningen vid syneförrättningen, har subtraherats från de skador som skall ersättas för ersättningsperioden 1995 1999. Med stöd av 11 kap. 21 i vattenlagen (453/1963) och med beaktande av omständigheterna och de obetydliga förhandsersättningar som har betalats till överbelopp anser miljötillståndsverket att det inte finns någon orsak att bestämma att de förhandsersättningar skall betalas tillbaka som överstiger de nu beräknade skadorna som skall ersättas. Flyttning av utsläppsstället Miljötillståndsverket förenar sig om förrättningsmännens uppfattning och anser det bästa utsläppsstället vara den mitt i Kråkfjärden belägna punkten i enlighet med alternativ 1 till utsläppsställe, där utspädningsförhållandena är klart bättre än nuvarande. I fråga om användningen för rekreationsändamål är verkningsområdet för de avloppsvatten som avleds mitt i Kråkfjärden något större än för de som avletts på nuvarande ställe, men avloppsvattnets inverkan är väsentligt lindrigare. I fråga om de fiskeriekonomiska verkningarna är det nuvarande och det i alternativ 1 nämnda utsläppsstället ungefär likvärdiga. Skadorna för yrkesfisket har beräknats vara något större för det utsläppsställe som ligger mitt i Kråkfjärden, men Kråkfjärdens betydelse för yrkesfisket är inte särskilt stor. I förhållande till den nytta som fås medför inte en flyttning av utsläppsstället till mitten av Kråkfjärden några oskäliga bygg och drift

60 kostnader. De utsläppsområden som är klart bättre än det som nämns i alternativ 1, ligger så långt borta i ytterkanten av skärgården att de av ekonomiska skäl inte kommer i fråga. SVAR PÅ ANMÄRKNINGAR Som svar på de yrkanden som framställts i anmärkningarna hänvisar miljötillståndsverket till tillståndsbestämmelserna och det som framförts i motiveringen till dessa. Med anledning av 23.1:s (23) yrkande på ersättning för de kostnader som ansökan har medfört konstaterar miljötillståndsverket att med stöd av 16 kap. 27 i vattenlagen svarar anmärkaren i princip själv för sina egna kostnader i miljötillståndsverket. Anmärkaren har inte heller blivit tvungen att vidta särskilda åtgärder för att bevisa att han vållas skada, men eller annan förlust av förmån. De ersättningar som skall betalas för olägenheten vid användningen för rekreationsändamål har korrigerats på det sätt som framförts i förrättningsingenjörens utlåtande i fråga om de lägenheter som avses i 1.1 och 2.2:s (1), 17.1 och 17.2:as (17) och 45.1:s (45) anmärkningar. Med anledning av de i den gemensamma anmärkningen från 13.1, 13.2, 13.3 och 13.4:s (13) nämnda muddringarna som bör utföras för att förbättra strömningen konstaterar miljötillståndsverket att stadens avloppsvatten inte har orsakat eller orsakar inte någon sådan olägenhet för vars avlägsnande staden skulle kunna åläggas genomföra muddringarna i fråga. Miljötillståndsverket lämnar anmärkningen från Ådran, Bredsundsträsket jämte bigrenar dikningsbolag utan prövning till den del som den gäller fördelningen av kostnaderna för den rensning av Ådrandiket som genomförts åren 2002 och 2003, eftersom den enligt anmärkningen är under behandling i Vasa förvaltningsdomstol. Vasa stads avloppsvatten har inte åsamkat dikningsbolaget någon sådan skada som hänför sig till förorening av vatten, som borde bestämmas bli ersatt. Med anledning av Gerby Fiskargilles (26) anmärkning och motsvarande andra anmärkningar anser miljötillståndverket med hänvisning till det som har framförts i förrättningsingenjörens utlåtande att det inte finns någon orsak att utöka Vasa stads andel av ersättningen för skadorna vid användningen för rekreationsändamål och för vattenområdesskadorna.

TILLSTÅNDETS GILTIGHET 61 Om en ansökan i enlighet med tillståndsbestämmelse 22 anhängiggörs inom utsatt tid, före slutet av år 2012, är detta tillstånd i kraft till dess att det beslut som ges på ansökningen vinner laga kraft. BESLUT SOM SKALL ERSÄTTAS Detta beslut ersätter Västra Finlands vattendomstols beslut nr 35/1995/3, givet 31.5.1995. LAGRUM 2 kap. 22 (553/1994), 10 kap. 2a (1416/1994), 24 (553/1994 och 1416/1994), 24a (467/1987, 553/1994 och 1416/1994), 24b (467/1987) och 24c (87/1993), 11 kap. 3 (264/1961 och 467/1987), 14 (553/1994), 14a (553/1994), 21 (453/1963) och 16 kap. 21 (467/1987 och 308/1990) i vattenlagen 4 1 mom. och 12 i räntelagen Lag om införande av miljöskyddslagstiftningen 12 Statsrådets beslut (282/1994) om användning av slam från reningsverk inom jordbruket Statsrådets beslut (363/1994) om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen Statsrådets förordning (888/2006) om avloppsvatten från tätbebyggelse Statsrådets förordning (889/2006) om ändring av miljöskyddsförordningen BEHANDLINGSAVGIFT OCH FASTSTÄLLANDET AV DEN Den behandlingsavgift som tas ut för detta beslut är 336,38 euro. Grunderna för avgiften är följande rättsnormer: Miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1416/2001) 5 Lag om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer.

62 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. BILAGOR 1) Skadeområden vid användningen för rekreationsändamål åren 1995 1999 (1995 2011). 2) Skadeområden vid användningen för rekreationsändamål åren 2012 2018. 3) Fiskeriekonomiska skadeområden åren 1995 2011. 4) Fiskeriekonomiska skadeområden åren 2012 2018 5) Ersättningar för skador för strandfastigheterna vid användningen för rekreationsändamål åren 1995 2018. 6) Ersättningar för fiskeriekonomiska skador i vattenområdena åren 1995 2018. 7) Ersättningar till yrkesfiskare för skador orsakade av försvårat fiske åren 1993 2004. 8) Besvärsanvisning. AINO TURPEINEN Aino Turpeinen MARKKU MÄKELÄ HANNU KOKKO Markku Mäkelä Hannu Kokko Översättningens riktighet bestyrker: Ort och tid som ovan. Auktoriserad translator Stina Hallman I avgörandet har deltagit direktör Aino Turpeinen samt miljöråden Markku Mäkelä och Hannu Kokko (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av miljörådet Markku Mäkelä. MM/sn

Bilaga 1 till Västara Finlands miljötillståndsverks beslut nr 34/2006/1 Skadeområden vid användningen för rekreationsändamål åren 1995 1999 (1995 2011)

Bilaga 2 till Västara Finlands miljötillståndsverks beslut nr 34/2006/1 Skadeområden vid användningen för rekreationsändamål åren 2012 2018

Bilaga 3 till Västara Finlands miljötillståndsverks beslut nr 34/2006/1 Fiskeriekonomiska skadeområden åren 1995 2011

Bilaga 4 till Västara Finlands miljötillståndsverks beslut nr 34/2006/1 Fiskeriekonomiska skadeområden åren 2012 2018