MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 28/2004/3 Dnr LSY-2002-Y-357 Helsingfors Givet efter anslag

Transkript

1 Översättning VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 28/2004/3 Dnr LSY-2002-Y-357 Helsingfors Givet efter anslag ÄRENDE SÖKANDE Miljötillståndsansökan för Skeppsholmens avloppsreningsverk, Ekenäs Ekenäs stad PB EKENÄS ANLÄGGNINGEN OCH DESS PLACERING Miljötillstånd söks för Skeppsholmens centralreningsverk i Ekenäs stad. Reningsverket är beläget i närheten av Ekenäs centrum på Skeppsholmen (Skeppsholmen RNr 427:1), som förenas med fastlandet genom en kort vägbank. ANSÖKAN OCH ANHÄNGIGGÖRANDET Ekenäs stad har lämnat in ansökan till miljötillståndsverket och kompletterat den med de tilläggsutredningar som miljötillståndsverket har begärt. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND 28 1 mom. i miljöskyddslagen 1 1 mom. 13 a)-punkten i miljöskyddsförordningen TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEFOGENHET 31 i miljöskyddslagen 5 1 mom. 8)-punkten i miljöskyddsförordningen NUVARANDE TILLSTÅND SOM GÄLLER VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGSSITUATIONEN FÖR OMRÅDET Tillstånd för avledande av avloppsvatten Västra Finlands vattendomstol har genom sitt utslag nr 54/1992/1, givet , beviljat Ekenäs stad tillstånd att avleda avloppsvatten från Skeppsholmens reningsverk i havet i Båssafjärden. Enligt tillståndsvillkor 1) i utslaget får avloppsvattnets BOD 7 -värde inte vara över 10 mg O 2 /l och fosforhalten inte över 0,5 mg P/l och reningseffekten skall för båda parametrarna vara minst 95 %. Ovannämnda värden räknas som

2 Planläggningssituationen 2 kvartalsmedelvärden. Från och med början av år 2000 skulle målet vid totalkvävereduktionen vara en reningseffekt på 60 % räknat som årsmedelvärde. Skeppsholmen har i detaljplanen fastställts för reningsverksverksamhet. PLATSEN FÖR RENINGSVERKSOMRÅDET SAMT MILJÖN Reningsverksområdets näromgivning Holmen Skeppsholmen ligger söder om Ekenäs centrum. På tomten finns ett rikligt trädbestånd. Norr om reningsverket finns ett småhusområde, som närmast på ca 300 meters avstånd från reningsverket. Mellan bostadsområdet och Skeppsholmen är en småbåtshamn belägen. I närheten av reningsverket finns inte något viktigt grundvattenområde. Skyddsobjekt Utsläppsstället för avloppsvattnen är beläget i ett Natura 2000-område, alldeles vid kanten av det (FI De skyddsvärda marina områdena i Ekenäs och Hangö skärgård och Pojoviken). I området skyddas havsbottnen, undervattensnaturen och vattenkvaliteten. Dessutom hör området till det av Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) föreslagna nätverket BSPA (Baltic Sea Protection Areas), och är därtill ett av miljöministeriets arbetsgrupp för specialskydd av vattendrag föreslaget havsområde som förutsätter speciella skyddsåtgärder. Allmän beskrivning av vattenområdet Båssafjärden, i vilken avloppsvattnen avleds, är mycket grund och näringsrik. I områdets östra del avgränsas Båssafjärden av Baggös vägbank, genom vars öppning området har förbindelse med den mycket näringsrika Dragsviksfjärden. Båssafjärdens viktigaste förbindelse med vattenområdena utanför är sunden i områdets västra del, av vilka det tämligen djupa sundet mellan holmen Söukan och Högholmen är det viktigaste. Genom det rör sig vattnet mellan Stadsfjärden och Båssafjärden. Den faktor som huvudsakligen inverkar på vattenomsättningen är variationen i havsvattenståndet. När strömningen går mot områdets yttre delar strömmar det också näringsrikt vatten från Dragsviksfjärden till Båssafjärdens område. Stadsfjärden är en mycket grund (ca 2 m) förlängning på Pojoviken. Belastningen från Ekenäs närområde kan tidvis, när vattenytan stiger inverka också på Pojoviken. Vattenomsättningen i Båssafjärden är tämligen långsam på grund av att det är grunt och av ovannämnda orsaker. Av att det är grunt följer å andra sidan att det inte i de grunda delarna förekommer några temperaturskiktningar och syresituationen är god året om. Genom att det är

3 Vattenområdets belastning 3 grunt är också ljusförhållandena goda och vattenväxtligheten är mycket riklig i hela området. Huvuddelen av Pojovikens och skärgårdsområdets belastning kommer i form av avrinning från land och största delen kommer via Svartån. Karis Billnäs avloppsreningsverk är en betydande punktbelastningskälla i Svartån. Gumnäs reningsverk i Pojo kommun släpper ut avloppsvattnen längst inne i Pojoviken. Det punktuella utsläppsstället närmast centralreningsverket har varit Rögrunds avloppsreningsverk som legat på den västra stranden av Stadsfjärden. Reningsverket har stängts i juni 2002, då avloppsområdet anslöts till Skeppsholmens reningsverk. IDO Oy som tillverkar porslinsprodukter släpper ut sina utsläppsvatten i Pojoviken ca 300 m³/d. Belastningssiffrorna för de viktigaste punktbelastningskällorna i Svartåns nedre lopp, Pojoviken samt Ekenäs havsområde år 2001: Belastningskälla vatten m 3 /d BOD 7 kg/d fosfor kg/d kväve kg/d suspenderade ämnen kg/d Karis-Billnäs , Gumnäs ,3 0, ,1 Skeppsholmen ,2 0, Rögrund ,3 0, Svartå 158 3,4 0,19 6,7 4,1 Lappvik 311 1,1 0,12 6,7 3 Tvärminne 12 0,08 0,018 0,58 0,46 IDO Koverhar ,22 0,19 0,98 62 totalt ,04 233,0 190 Punktbelastningen har för totalfosforns del klart minskat från början av 1990-talet och den största bidragande faktorn till denna utveckling har varit Skeppsholmens kontinuerligt förbättrade reningseffekt. Också fosforresultatet för Karis-Billnäs avloppsreningsverk förbättrades något från situationen i slutet av 1980-talet, men därefter har situationen hållits tämligen oförändrad. För totalkvävets del har belastningen hållits nästan oförändrad, fastän Skeppsholmens belastning klart har minskat som en följd av anläggningens sanering. Karis-Billnäs och i någon mån också Gumnäs reningsverks kvävebelastning har på 1990-talet ökat något. Vattenkvalitet Vattenkvaliteten i Båssafjärden varierar i någon mån beroende på årstiden. Beroende på att området är grunt har det inte förekommit några syreproblem vid kontrollpunkt 12 A. Näringsnivån i området är mycket hög redan på naturlig väg, och de högsta näringshalterna uppmäts i allmänhet på vintern under isen när vattnets omblandning är sämre. På

4 4 våren kan vattenmassan åter omblandas samtidigt som växtproduktionen sätter i gång och näringsresurserna minskar. Från år 1987 till år 2002 har vattnets totalkvävehalt i Båssafjärden hållits oförändrad, men för totalfosforhaltens del har en lätt sjunkande trend kunnat observeras med undantag för de allra senaste åren. När man granskar situationen i hela det havsområde som kontrolleras från Pojoviken till Tvärminne kan man konstatera att de högsta klorofyll-ahalterna i allmänhet uppmäts vid punkten (12 A) i Båssafjärden samt särskilt vid punkten (12 C) i Dragsviksfjärden. Klorofyll-a-halterna i Båssafjärden visar klart att området är eutrofierat. Växtlighet Utifrån den omfattande biologiska undersökning som gjordes år 2001 var biomassan stor både vid observationspunkterna 12 A och 12 C och i artbeståndet fanns det rikligt med arter som gynnas av eutrofiering. Vid båda provstationerna utgjorde blågrönalgerna nästan hälften av biomassan. Utifrån artbeståndet och biomassan är både Båssafjärden och Dragsviksfjärden klart eutrofierade. Vid växtlighetslinjeundersökningen indikerade Båssafjärden utifrån saprobieindexet nedsmutsning eller måttlig eutrofi. Bottnens beskaffenhet och bottenfauna Bottenfaunan i Båssafjärden bestod vid undersökningen år 2001 mestadels av talrika fjädermygglarver. Vid provstationen var en riklig växtlighet av makroalger dominerande. Någon klar förändring i bottenfaunan kan inte observeras i kontrollen under de senaste tio åren. Kadmium-, zink- och kvicksilverhalterna i Båssafjärden var högre än vid Skuru. En delorsak torde vara metallindustrins avloppsvatten som kommer med Skeppsholmens avloppsvatten. Fiskfauna Vattnen nära Ekenäs är mycket fiskrika och fångsterna är ofta stora. Nätfiske är förbjudet i en stor del av området, vilket medför problem för genomförandet av bokföringsfiske. Enligt fiskeförfrågningen år 2000 utgjorde abborre och gädda en stor del av totalfångsten. Gös och sik fattades nästan helt i fångsten och också andelen braxen var mycket liten. Eutrofieringen av området framgår av att andelen mörtfisk var klart större än i övriga delområden i undersökningen. Nedsmutsningen av fångstredskapen, algolägenheterna och den rikliga vattenväxtligheten upplevdes som en allmän olägenhet. Användningen av vattendraget Vid den organoleptiska kvalitetsbedömningen av fisken hösten 2001 varierade det allmänna vitsordet för abborrar som fångats i Skeppsholmens närområde mellan 3,38-3,67 (med skalan 1-5) dvs. fisken var av god eller ganska god kvalitet. I Båssafjärden eller i närområdet finns det inte några vattenintagsanläggningar som använder havsvatten; det havsvattenintag som är närmast centralreningsverket finns hos IDO Oy i Pojoviken. Ekenäs stad har i Båssafjärden och i dess närområden fyra badstränder.

5 5 RENINGSVERKETS VERKSAMHET Allmän beskrivning av verksamheten Reningsverket blev färdigt under senare hälften av 1960-talet. Det har utvidgats och effektiverats senast sommaren Reningsverket är en biologisk-kemisk efterfällningsanläggning, som innefattar förbehandling (trappgaller och sandavskiljning), försedimentering i två linjer (yta totalt 336 m³), simultanfällning i fyra linjer och ett aktivslamsteg med DNprocess (luftningsbassängernas volym totalt m³ och sedimenteringsanläggningarnas yta totalt 700 m²) samt en eftersedimentering i två linjer med flotationsmetoden (yta totalt 70 m²). Som fällnings- och hjälpkemikalier används ferrosulfat, aluminiumsalter, kalk och polymer. För slambehandlingen finns det två förtjockare och en centrifug. Det torkade reningsverksslammet levereras till Nylands Avfallshantering Ab:s komposteringsanläggning på Stormossen i Hangö för kompostering. Avloppsnätet är nuförtiden försett med ett separat avloppssystem. Staden har reparerat avloppsnätet under en längre tid och förbättringen fortgår alltjämt. Avloppsvatten som behandlas vid reningsverket samt slammet Vid reningsverket behandlas i avloppsnätet avlett avloppsvatten som uppkommer inom Ekenäs stads område, kloakvatten från fastigheter utanför avloppsnätet (slamavskiljare och slutna brunnar), slam från små avloppsreningsverk och smutsiga lakvatten från avstjälpningsplatsen i Österby. Av den nuvarande totala avloppsvattenmängden uppkommer ca 30 % i Rögrunds avloppsområde, som täcker stadens västra delar och Tenala. Rögrunds reningsverk togs ur bruk i juni 2002, då avloppsområdet anslöts till Skeppsholmen. Av denna orsak stiger också den belastning som leds till havet från centralreningsverket jämfört med åren 2001 och De vatten som behandlas på Skeppsholmen utgörs närmast av avloppsvatten från tätbebyggelse. Inverkan av industriavloppsvatten kan tidvis observeras, närmast i form av förändringar i det inkommande vattnets färg. Avloppsvattenmängden har på årsnivå minskat från storleksordningen m³/d under den första hälften av 1990-talet till nivån ca m³/d under åren Den inkommande belastningen har klart minskat under den nuvarande tillståndsperioden (till exempel BOD 7ATU -värdet från 800 till ca 600 kg O 2 /d) fram till år Skeppsholmens nuvarande inkommande belastning är för BOD 7 :s del totalt ca 750 kg O 2 /d med Rögrunds avloppsområde medräknat. Den inkommande belastningen i personekvivalent är över

6 Reningsverkets dimensionering Energi och bränslen 6 Den inkommande belastningen under åren har varit följande: år inflöde m 3 /d BOD 7 kg/d fosfor kg/d kväve kg/d , , , , Reningsverket är dimensionerat för ett flöde på m³/d och en BOD 7 -belastning på kg/d. Elförbrukningen var kwh år Luftningen i det biologiskkemiska behandlingssteget står för den mest betydande elförbrukningen. Lätt brännolja används för uppvärmning av fastigheten ca 8,5 m³/a. Kemikalier Kemikalier som används vid reningsverket: - ferrosulfat för simultanfällning 75 t/a - aluminiumbaserad Alf för efterfällning 70 t/a - fillerkalk för nitrifikation/alkalisering 5 t/a - polymer (anjonaktiv) för finjustering av resultatet 0,5 t/a - polymer (katjonaktiv) för torkning av slammet Bästa tillgängliga teknik Ferrosulfatet lagras vid reningsverket i en tät bassäng i form av en vattenblandning och doseras i lösningsform i processen. Alf och fillerkalk lagras i silon och startdoseringen sker i pulverform. Polymererna levereras och lagras i säckar, men doseras i lösningsform. Skeppsholmens reningsnivå representerar i sin nuvarande form en betydligt effektivare processlösning än basnivån i vårt land. Staden fortsätter också med att ytterligare utveckla driften av reningsverket och med åtgärderna för att minska mängden dagvatten särskilt i Rögrundsområdet. Kvävereduktionen och möjligheterna att effektivera den Årsmedelvärdet för kvävereduktionen var 68 % år 2001 och 69 % år Med stöd av dessa är det ändå inte motiverat att sätta tillståndsgränsen för kvävereduktionen till 70 %, eftersom Rögrunds vatten inte ännu år 2001 alls leddes till centralreningsverket och medelvärdet för år 2002 uppnåddes i en situation då Rögrunds avlopp först i juni anslöts till Skeppsholmen. Dessutom var slutet av år 2002 exceptionellt regnfattigt.

7 7 I januari-mars 2003 varierade effekterna av kvävereduktionen mellan %. Processtemperaturen var långa tider på nivån 5 ºC, vilket med tanke på kvävereduktionen är synnerligen lågt. De låga temperaturerna berodde bland annat på att överföringsledningen från Rögrund till Skeppsholmen ligger på havsbottnen. Dessutom sker uppkomsten av dagvatten huvudsakligen under den kalla hälften av året, vilket är till förfång för kvävereduktionen. Sökanden föreslår att effektgränsen 60 % för kvävereduktionen på årsnivå skulle behållas oförändrad. En eventuellt tillämpad högre effektgräns på 70 % borde begränsas att gälla enbart sådana tidpunkter då processtemperaturen är högre än 12 ºC. Dagvattnen utgör ett stort problem vid effektiveringen av kvävereduktionen. Man har erfarenheter bara från en kort tid av den kvävereduktionsprocess som nu är i bruk, så det kan behövas ytterligare utrednings- och försöksverksamhet för att ytterligare effektivera kvävereduktionen. De eventuella effektiveringssätten är följande: - användning av högre slamålder på vintrarna efter test vinterperioden , - ändring av mellanväggarna för anoxsteget så att inte syrerikt aktivslam kommer från nitrifieringssteget tillbaka till anoxsidan, - höjning av BOD/N-förhållandet i det försedimenterade avloppsvattnet genom att använda bara en sedimenteringsanläggning åt gången, - andra sätt efter genomförandet av de ovannämnda till exempel användning av en extern kolkälla. MILJÖBELASTNINGEN OCH INVERKAN PÅ MILJÖN Reningsresultat och utsläpp i vatten De ämnesmängder som från reningsverket avletts i havet har räknade som årsmedelvärden åren 1981, 1991, 2001 och 2002 varit följande: år avloppsvatten m 3 /d BOD 7 till havet fosfor till havet kväve till havet kg/d mg/l kg/d mg/l kg/d mg/l ,8 2, ,3 0, ,2 3,3 0,18 0, ,1 3,3 0,22 0, Räknat som kvartalsmedelvärden har reningsresultatet år 2002 varit följande: kvartal 1/02 2/02 3/02 4/02 BOD 7ATU halt mg/l 3,8 3,0 3,0 3,0 reningseffekt % fosfor

8 8 halt mg/l 0,13 0,05 0,07 0,05 reningseffekt % kväve halt mg/l reningseffekt % COD Cr halt mg/l reningseffekt % susp.ämnen halt mg/l 7,3 2,8 3,2 3,4 reningseffekt % Reningsverkets reningseffekt har på senare år stigit i jämn takt och i och med det har belastningen på vattendraget minskat. Den belastning som avleds i havet från Skeppsholmen stiger något jämfört med år 2001 på grund av det tillskott av avloppsvatten som kommer från Rögrund. Sammantaget minskar likväl den totalbelastning på havet som orsakas av Ekenäs renade avloppsvatten på grund av det effektivare reningsresultatet vid Skeppsholmen. Inverkan på ytvattnen och användningen av dem Eutrofieringen av den grunda Båssafjärden som fungerar som utsläppsområde avspeglas både i klorofyll-a-undersökningarna och de undersökningar av vattenväxtligheten och bottenfaunan som har gjorts med fyra års intervall. Eutrofieringssituationen har hållits tämligen oförändrad redan länge. Den minskade belastningen från Skeppsholmen kommer dock till synes i vattenkvaliteten. Klarast kommer den högre reningseffekten till synes i vattnets hygieniska kvalitet. Mängderna fekala indikatorbakterier har klart minskat på 1990-talet och de bakteriemängder som på senare år observerats i området har varit mycket små. Också i ammoniumkvävehalterna kan en klart nedåtgående trend observeras i Båssafjärdens område, och på senare år har halten i allmänhet legat under bestämningsgränsen. I fråga om totalfosforn har också en lätt nedåtgående trend kunnat observeras, men för totalkvävets del har situationen hållits oförändrad. Möjligheten att observera förändringar försvåras emellertid av den diffusa belastningens inverkan och av inverkan från de vatten som kommer från Dragsviksfjärden. Effektiveringen av avloppsvattenbehandlingen under en längre tid har förbättrat situationen också för fiskfaunans och fiskets del. Några direkta skadeverkningar som orsakas av att behandlat avloppsvatten avleds i havet kan inte observeras. I nuläget bedöms inte avledandet i havet medföra några men eller skador som skall ersättas. Utsläpp i luft Reningsverkets biologiska process alstrar koldioxid som går ut i luften. Egentliga utsläpp som hamnar ut i luften uppkommer vid den pannenhet som används för uppvärmning av reningsverksfastigheten i vilken lätt brännolja används. Utsläppen har inte uppmätts.

9 9 Några luktolägenheter har inte konstaterats vid hälsoövervakningens inspektion och det har inte framförts några klagomål om luktolägenheter. Buller och trafik Buller uppkommer närmast av kompressorenheten, som finns inomhus. Vid den bullermätning som gjordes av hälsoövervakningen stannade bullernivån under 50 db(a) på 325 och 500 m avstånd från reningsverket. Det har inte framförts några klagomål om olägenhet av buller. Avloppsslam och annat avfall Trafiken utgörs närmast av personalens arbetsresor, transporter av slam från slamavskiljare och slutna brunnar som levereras till reningsverket med tankbil (som mest gånger per dag) och borttransporter av torkat slam (ungefär en gång per dag). Vid reningsverket uppkom det ton torkat slam år Slammets beskaffenhet har undersökts två gånger om året; utifrån tungmetallhalterna lämpar sig slammet för jordbruksanvändning. Slammet lastas direkt i öppna containrar vid reningsverket och används för grönbyggande eller åkerodling efter den kompostering som sker i Hangö. Dessutom uppkommer det vid reningsverket galler- och sandavfall ca 50 t om året samt en mindre mängd torrt avfall. I fast form uppkommande avfall transporteras till avstjälpningsplatsen. KONTROLL AV ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET OCH AV DESS VERKNINGAR Till ansökan har bifogats ett reviderat, daterat program för drifts- och belastningskontrollen, ett daterat kontrollprogram för Svartån, Fiskarsån, Pojoviken och Ekenäs havsområde samt ett daterat fiskeriekonomiskt kontrollprogram för ovannämnda vattenområden. Driftskontroll Driftskontroll görs dagligen. Styrningen och kontrollen av processregleringen vid reningsverket grundar sig både på uppgifter som fås från processautomationen och på manuella mätningar. Genom kontinuerliga mätningar uppföljs det inkommande avloppsvattnets temperatur, det inkommande och behandlade avloppsvattnets ph-värde, luftningsbassängernas syrehalt och halt av suspenderade ämnen samt det behandlade avloppsvattnets nitrat- och ammoniumkvävehalt. Resultaten från driftskontrollen registreras i ett ADB-baserat rapporteringsprogram och i en driftjournal. Fjärrövervakningen av pumpstationerna i avloppsnätet innefattar pumparnas tekniska funktion, registreringar av mätningen av ytnivåerna och av eventuella förbirinningar samt larm.

10 10 Belastningskontroll Vattendragskontroll Prover för belastningskontrollen tas en gång i månaden. När eventuella exceptionella situationer inträffar görs vid behov tilläggsundersökningar. Samlingsprover för belastningskontrollen samlas in med automatiska provtagare av det till reningsverket inkommande avloppsvattnet, det försedimenterade vattnet, det mellansedimenterade vattnet och det behandlade vattnet. Av det behandlade avloppsvatten som avleds i havet bestäms - elektrisk ledningsförmåga - alkalinitet - ph - suspenderade ämnen - COD Cr - BOD 7 ATU - totalfosfor - löslig fosfor - totalkväve - ammoniumkväve - summan av nitrat- och nitritkväve - aluminium (syralöslig) - termotoleranta koliforma bakterier - fekala streptokocker Det torkade slammets beskaffenhet undersöks minst två gånger per år med iakttagande av statsrådets beslut 282/94 och andra myndighetsanvisningar. Drifts- och belastningskontrollen genomförs i samarbete mellan reningsverkets personal och ett vattenforskningsinstitut som är underställt offentlig övervakning. Observationsplatser inom programmet för samkontrollen av havsområdet som är belägna nära reningsverket är POJO-12A och POJO- 12B i Båssafjärden samt POJO-12 i Stadsfjärden. Kontrollen är en fysikalisk-kemisk och bakteriologisk uppföljning. Dessutom bestäms klorofyll-a-halten i vattnet för en del av punkterna 6 gånger under växtperioden. En mera omfattande biologisk undersökning, som innefattar undersökning av växtplankton, vattenväxtlighet och bottenfauna, görs vart fjärde år. Till undersökningen hör också en tungmetallundersökning av bottensedimenten. Över kontrollen avfattas årligen ett sammandrag och i samband med de mera omfattande biologiska undersökningarna görs en sammandragsrapport över utvecklingen under en längre period.

11 11 Fiskerikontroll Till den fiskeriekonomiska kontroll som genomförs i form av samkontroll hör fiskeförfrågning, bokföringsfiske och försök med slembildning på nät. Till kontrollen hör dessutom organoleptisk kvalitetsbedömning av fisk samt utanför Fundia Koverhar bestämning av tungmetaller i fisk. Kontrollprogrammet har godkänts genom försorg av Nylands fiskeridistrikt (numera TE-centralen) UTREDNING OM ANVÄNDNINGEN AV FISKERIHUSHÅLLNINGSAVGIFTEN Ekenäs stad har enligt vattendomstolens tillståndsutslag 54/1992/1 på jord- och skogsbruksministeriets konto betalat in en fiskerihushållningsavgift på mk per år. Av fiskerihushållningsavgiften har ca 60 % använts för utplantering av havsöring och ca 40 % för utplantering av yngel av vandringssik i Ekenäs havsområde. EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDSKAPEN INFÖR DEM Vid planeringen av verksamheten och arbetet vid reningsverket har hänsyn tagits till riskfaktorerna. Reningsverkets centrala utrustning och avloppspumpstationerna har anslutits till fjärrövervakningen. FÖRSLAG TILL JUSTERING AV TILLSTÅNDSVILLKOREN Sökanden föreslår att man skulle lätta på de nuvarande kraven på behandlingen av avloppsvattnet på så sätt att kraven på reningsgraden för BOD 7ATU och fosfor skulle bli 93 % i stället för nuvarande 95 % (räknat som kvartalsmedelvärden) och att det nuvarande kravet på en kvävereduktion på 60 % som räknas som årsmedelvärde skulle begränsas att gälla bara de perioder då processtemperaturen är minst 12 ºC. Enligt sökandens åsikt skulle en justering av reningsgraderna på ovannämnda sätt vara i linje med de nya tillståndsgränserna för andra reningsverk av samma storleksordning. BEHANDLING AV TILLSTÅNDSANSÖKAN Information om tillståndsansökan Ansökan har med stöd av 38 i miljöskyddslagen delgetts genom kungörelse vid miljötillståndsverket och i Ekenäs stad både på finska och svenska Kungörelsen har enligt 38 i miljöskyddslagen särskilt för sig delgetts de parter som man haft kännedom om. Utlåtanden Miljötillståndsverket har med stöd av 36 i miljöskyddslagen begärt utlåtanden om ansökan av Nylands miljöcentral, fiskerienheten vid Nylands TE-central och miljövårds- samt hälsoskyddsmyndigheterna i Ekenäs stad. 1) Nylands miljöcentral har i sitt utlåtande ansett att tillstånd kan beviljas tills vidare. I miljöcentralens utlåtande ingår också ett förslag till tillståndsvillkor.

12 12 I det avloppsvatten som avleds från reningsverket får BOD 7ATU -värdet vara högst 10 mg O 2 /l och totalfosforhalten högst 0,5 mg P/l och reningseffekten skall för bådas del vara minst 95 % räknat som kvartalsmedelvärden. För totalkvävets del får totalkvävehalten i varje 24 timmars samlingsprov vara högst 20 mg/l då processtemperaturen är över 12 ºC. Därtill skall reduktionsgraden vara minst 60 % räknat som årsmedelvärde. En reduktionsgrad på 70 % som årsmedelvärde skall sättas som mål för kvävereduktionen. Tillståndshavaren skall omedelbart underrätta Nylands miljöcentral samt miljövårdsnämnden i Ekenäs stad om det i vattendraget har runnit eller kan rinna ut olja, gift eller annat ämne som avviker från det normala. En ny tillståndsansökan skall göras före slutet av år 2010 och i den skall det läggas fram en plan för ytterligare minskning av belastningen. 2) Nylands arbetskrafts- och näringscentral har i sitt utlåtande konstaterat att med hänseende till havsmiljön och organismerna i havet är kväveutsläppen väsentliga, eftersom havsekosystemet i stor utsträckning har konstaterats vara kvävebegränsat. På grund därav avspeglas kvävebelastningen direkt i övergödningen i vattnet. Eftersom man inte kan vänta sig att de faktorer som är till förfång för fisket och fiskbeståndet skulle minska väsentligt, skall en fiskevårdsavgift på minst betalas till TE-centralen i syfte att minska de fiskeriekonomiska menen inom det område som påverkas av avloppsvattnen. En liten förhöjning är motiverad med tanke på höjningen av den allmänna kostnadsnivån. Dessutom skall sökanden årligen före utgången av januari till TE-centralen betala 500 för uppföljningen av ovannämnda åtgärders effekter. Sökanden skall likaså kontrollera avloppsvattnens effekter på fiskbeståndet och fisket på ett av Nylands TEcentral godkänt sätt. 3) Miljövårdsbyrån i Ekenäs stad har poängterat att recipienten, Båssafjärden, är mycket grund och näringsrik samt ett relativt slutet område. Reningseffekten för BOD 7ATU och fosfor har de senaste åren varit %. Eftersom en hög reningsgrad är viktig med tanke på recipienten är det inte motiverat att sänka kraven på rening till 93 % som sökanden har föreslagit. Miljövårdsmyndigheten i Ekenäs stad anser det vara motiverat att reningseffekten för kväve bör uppnå 70 % då vattentemperaturen överstiger 12 ºC och annars minst 60 %. Ledandet av Rögrunds avloppsvatten till reningsverket har minskat anläggningens reduktionsgrad för kväve särskilt vintertid. Med tanke på exceptionella situationer konstateras i utlåtandet att om olja eller annan främmande kemikalie observeras vid en pumpstation

13 Anmärkningar och åsikter Hörande av sökanden och bemötande 13 eller vid reningsverket skall vattenverkets chef och miljövårdsbyrån omedelbart underrättas om saken för att utsläppskällan skall kunna lokaliseras. 4) Tvärminne zoologiska station, Helsingfors universitet har i sin anmärkning poängterat att Pojoviken och skärgården utanför hör till stationens viktigaste forskningsområden. Områdena ingår också i flera skyddsprogram. Tillståndet i Pojoviken har försämrats under de senaste åren till följd av den ökade belastningen och i djupvattnen har det återkommande förekommit syrebrist. I samband med höst- och vinterstormar när vattennivån stiger strömmar det in vatten i viken också från Stadsfjärden och Båssafjärden. På så sätt kan belastningen från Skeppsholmens reningsverk inverka på vattenkvaliteten också i Pojoviken. Vanligtvis strömmar vattnet från Båssafjärden via Stadsfjärden utåt, mot den närliggande skärgården. Där utgör kvävebelastningen en avsevärd risk för vattenkvaliteten, eftersom kvävets roll som begränsande näringsämne ökar ju längre utåt man kommer. För att minska eutrofieringen i skärgården bör kväveutsläppen reduceras. Helsingfors universitets yrkande är att BOD 7ATU -värdet inte får överskrida 10 mg O 2 /l och fosforhalten får inte överskrida 0,5 mg P/l. Reningseffekten bör för båda vara 95 %. För kvävets del bör en 70 % reducering uppnås när temperaturen är över 12 ºC. Universitetet har ytterligare konstaterat att reningsverkets funktion är på en hög nivå och det kan anses vara en förebild för andra reningsverk i regionen. 5) Ekenäs-Snappertuna fiskeområde har anmärkt att den totala belastningen på vattendraget inte minskar trots förbättrad reningseffekt då mängden avloppsvatten ökar i motsvarande mån. Förekomsten av sutare som trivs i förorenade vatten ger uttryck för utsläppens inverkan. Fiskeområdet har yrkat att Ekenäs stad skall ersätta de men och skador som åsamkas vattenområdena och fiskbestånden med euro, som motsvarar det tidigare årliga beloppet ( mk). Sökanden har hänvisat till sina betydande investeringar vid reningsverket under de senaste tio åren. Under de närmaste åren ämnar man göra insatser för att minska läckvattenmängderna genom att sanera avloppsnätet och bygga separata regnvattenavlopp. Av denna orsak och med hänvisning till reningskraven för andra reningsverk i närområdet upprepar staden sitt till förslag till justering av tillståndsvillkoren för reningseffektens del.

14 MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillståndet Tillståndsvillkor 14 Miljötillståndsverket beviljar miljötillstånd för Skeppsholmens avloppsreningsverk i Ekenäs stad. Tillstånd beviljas för att vid reningsverket behandla det avloppsvatten och slam som avses i ansökningsplanen samt för att avleda det behandlade avloppsvattnet i Båssafjärden i Finska viken. Verksamheten medför inte någon sådan skada som kan uppskattas på förhand, som hänför sig till förorening av vatten, för vilken det nu borde bestämmas ersättningar. Sättet för avloppsvattenbehandlingen 1) Avloppsvattnen skall behandlas åtminstone enligt ansökningsplanen biologiskt-kemiskt eller på motsvarande sätt så att utsläppen i havet och i den övriga miljön blir så små som möjligt. Tillståndshavaren skall sörja för att reningsverkets kapacitet är tillräcklig. Effekten av avloppsvattenbehandlingen och utsläpp i havet 2) Det behandlade avloppsvattnets haltvärden skall räknat som kvartalsmedelvärden med eventuella förbirinningar, bräddningar och exceptionella situationer medräknade vara högst följande, och effekterna av avloppsvattenbehandlingen räknat på motsvarande sätt minst följande: Haltvärde Behandlingseffekt högst minst BOD 7ATU 10 mg O 2 /l 95 % COD Cr 60 mg O 2 /l 90 % Fosfor 0,3 mg P/l 95 % Suspenderade ämnen 10 mg Totalkvävereduktionen skall fram till slutet av år 2007 vara minst 70 % då vattentemperaturen överskrider 12 ºC och minst 60 % räknat som årsmedelvärde med eventuella förbirinningar, bräddningar och exceptionella situationer medräknade. Från början av år 2008 skall av totalkvävet reduceras minst 70 % räknat som årsmedelvärde med eventuella förbirinningar, bräddningar och exceptionella situationer medräknade. Haltvärdena i det avloppsvatten som avleds i havet och de procentuella värdena för behandlingseffekten skall dessutom för alla ovannämnda parametrars del uppfylla de gränsvärden för halten och behandlingsef-

15 Utsläpp i luft 15 fekten som nämns i statsrådets beslut 365/1994 (ändrat 757/1998), kontrollerade på det sätt som förutsätts i beslutet. Det avloppsvatten som släpps ut i havet får inte i menlig omfattning innehålla tungmetaller eller andra hälso- eller miljöfarliga ämnen. 3) Vid verksamheten skall man sträva efter att det uppstår så litet menliga utsläpp i luften som möjligt. För att undvika luktolägenhet skall de arbetsmoment utomhus som medför luktutsläpp i mån av möjlighet göras under sådana tidpunkter att den olägenhet som åsamkas bosättningen är så liten som möjligt. Buller 4) Alstring av störande buller skall undvikas. De arbetsmoment som alstrar buller och den trafik som hänför sig till verksamheten skall man försöka koncentrera till sådana tidpunkter då bullret förorsakar minst olägenhet. Det buller som orsakas av reningsverkets verksamhet får inte på de närmaste ställena som störs på dagen kl överskrida ekvivalentbullernivån 55 db (L Aeq ) och inte nattetid kl ekvivalentbullernivån 50 db (L Aeq ). Avloppsnätets och reningsverkets drift och skötsel 5) Tillståndshavaren skall sörja för att verksamheten inte medför hälsofara eller sanitär olägenhet. Reningsverket och avloppsanläggningen i sin helhet skall drivas och skötas så att ett så gott reningsresultat som möjligt uppnås och så att de men som orsakas av avloppsvattnen och reningsverksamheten blir så obetydliga som möjligt. Reningsverksområdet skall hållas i ett ur landskapssynpunkt acceptabelt skick. Till reningsverket skall man försöka leda allt avloppsvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet för den avloppsanläggning som hör till reningsverket och som det är ändamålsenligt att behandla tillsammans med avloppsvatten från tätbebyggelse. Reningsverket skall ha en ansvarig skötare med tillbörlig kompetens, vars namn och kontaktuppgifter skall anmälas till Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Ekenäs stad. Iståndsättning av avloppsnätet 6) Det till reningsverket hörande avloppsnätet skall utvecklas och iståndsättas så att man så effektivt som möjligt hindrar dag- och läckvatten från att komma in i avloppen för avloppsvatten. Tillståndshavaren skall årligen tillställa Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Ekenäs stad en utredning över de åtgärder som har vidtagits för att minska läck- och dränvattnen.

16 16 Vid alla förbirinnings- och bräddningsställen i det till reningsverket hörande avloppsnätet skall det finnas åtminstone sådana anordningar som summerande registrerar hur länge förbirinningen och bräddningen varar. Förbehandling av avvikande avloppsvatten 7) Tillståndshavaren skall för sin del se till att skadligheten av de industri- och andra från hushållsavloppsvatten väsentligt avvikande avloppsvatten som leds till avloppsnätet minskas i tillräcklig grad med hjälp av tillbörliga förbehandlings-, utjämnings- eller andra åtgärder. Sådana anläggningar, från vilka det i avloppsvattnen kan komma in olja, tungmetaller eller andra för reningsverkets funktion menliga ämnen skall förses med tillräckliga säkerhetsanordningar för att förhindra att sådana ämnen kommer in i avloppsnätet. Tillståndshavaren skall vara på det klara med de ovan avsedda avvikande avloppsvattnens beskaffenhet, mängd och förbehandlingsåtgärder. Uppgifter om dessa skall tillställas Nylands miljöcentral samt miljövårdsmyndigheten i Ekenäs stad i samband med rappor-teringen av resultaten från reningsverkets drifts- och utsläppskontroll. De avtal som gäller ledande av industriavloppsvatten till den till reningsverket hörande avloppsanläggningen skall uppfylla bestämmelserna i 7 i statsrådets beslut 365/1994. Vid utsläpp av avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten skall dessutom bestämmelserna i statsrådets beslut 363/1994 beaktas. Behandling och återvinning av avloppsslam och annat avfall 8) Den fortsatta behandlingen av det torkade avloppsslammet skall utföras vid en anläggning, i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen eller i motsvarande beslut behandling av slammet i fråga har godkänts. Tillståndshavaren skall för sin del sörja för att avloppsslammet i mån av möjlighet levereras för återvinning. Nylands miljöcentral samt miljövårdsmyndigheten i Ekenäs stad och i den kommun där slammet deponeras skall om förfarandet tillställas de uppgifter som de anser vara behövliga. 9) Övrigt återvinnbart avfall skall insamlas separat och levereras för återvinning. Endast avfall som är odugligt för återvinning kan levereras till en avstjälpningsplats som uppfyller kraven i statsrådets beslut om avstjälpningplatser och i vars miljötillstånd eller motsvarande beslut mottagandet av avfallet i fråga har tillåtits. 10) Problemavfall skall levereras för behandling vid en anläggning i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen eller i motsvarande beslut mottagandet av sådant avfall har godkänts.

17 17 Upplagring 11) Kemikalier, bränslen och avfall skall upplagras samt hanteras inom anläggningsområdet så att de inte medför osnygghet, nedskräpning, dammbildning, luktolägenhet, risk för förorening av mark eller yt- eller grundvatten och inte heller någon annan olägenhet för miljön. Störningssituationer och andra exceptionella situationer Riskhantering 12) Om det i miljön eller i avloppsnätet har runnit eller hotar att rinna ut olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp som till sin beskaffenhet eller mängd avviker från det normala, skall tillståndshavaren utan dröjsmål göra en anmälan därom till Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Ekenäs stad och omedelbart vidta åtgärder för att förebygga skador och förhindra att händelsen upprepas. 13) Tillståndshavaren skall före slutet av år 2005 tillställa Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Ekenäs stad en justerad riskhanteringsplan rörande reningsverkets verksamhet och avloppsarrangemangen. Riskhanteringsplanen skall hållas ajour. Drifts- och utsläppskontroll 14) Drifts- och utsläppskontrollen av verksamheten skall genomföras på det sätt som har framförts i ansökan, justerat på det sätt som villkoren i detta tillstånd förutsätter. I kontrollen skall även ingå kontroll av de industriavloppsvatten och andra avvikande avloppsvatten som leds till avloppsnätet samt kontroll av avloppsslammets beskaffenhet. Av det avloppsvatten som kommer in till reningsverket samt av det som avleds i havet skall det tas minst 12 samlingsprover per år. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och analyser skall utföras enligt standardmetoder och de metoder som förutsätts i statsrådets beslut 365/1994 (ändrat 757/1998) och 282/1994. Provtagningsomgångarna i drifts- och utsläppskontrollen skall utökas, om det konstateras vara nödvändigt för att få ett tillförlitligt resultat eller för att styra reningsverkets drift. De med beaktande av tillståndsvillkoren i detta beslut justerade programmen för drifts- och utsläppskontrollerna skall tillställas Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Ekenäs stad för kännedom inom tre månader efter att detta beslut har vunnit laga kraft. Programmen för drifts- och utsläppskontrollerna kan preciseras på ett sätt som godkänns av miljöcentralen, förutsatt att ändringarna inte försämrar tillförlitligheten i resultaten, möjligheten att övervaka iakttagandet av tillståndsvillkoren eller gör kontrollen mindre heltäckande. Kontroll av miljökonsekvenserna 15) Avloppsvattnets inverkan på havsområdets tillstånd, vattenkvaliteten och organismerna skall kontrolleras på ett sätt som motsvarar åt-

18 18 minstone det i ansökan framlagda och som har godkänts av Nylands miljöcentral, och avloppsvattnets inverkan på fiskbeståndet och fisket skall kontrolleras på ett sätt som har godkänts av Nylands TE-central. Kontrollerna kan genomföras i form av samkontroller tillsammans med andra belastningskällor. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och provanalyser skall utföras enligt standardmetoder. Det buller som verksamheten orsakar skall på de närmaste ställena som störs mätas på ett sätt som har godkänts av Nylands miljö-central som engångsmätning inom ett år efter att detta beslut har vunnit laga kraft och vid behov också senare, i synnerhet om det i verksamheten sker ändringar som ökar bullret. En plan för kontroll av verkningarna på havsområdet skall tillställas Nylands miljöcentral för godkännande och en plan för kontroll av verkningarna på fiskbeståndet samt fisket skall tillställas Nylands TE-central för godkännande inom tre månader efter att detta beslut har vunnit laga kraft. Bokföring Rapportering 16) Över mätningarna, kalibreringarna, provtagningen och analyserna för drifts- och utsläppskontrollen och kontrollen av verkningar skall det upprätthållas detaljerad bokföring, till vilken fogas resultaten från respektive mätning och andra väsentliga uppgifter om mätningen eller åtgärden, en utredning om sättet att beräkna utsläppen och en bedömning av resultatens representativitet. Likaså skall det föras bok bland annat över: - reningsverkets och avloppsanläggningens drift inklusive reningsverkets energi- och kemikalieförbrukning samt serviceåtgärderna, - andra faktorer som inverkar på reningsverkets inkommande belastning, verksamhet och miljöutsläpp inklusive avvikande avloppsvatten som leds till avloppsanläggningen och förbehandlingen av dessa, - slammängderna, -behandlingen, slammets egenskaper, upplagringen och deponeringen av slammet, - avfallsmängderna och avfallets beskaffenhet, ursprung, lagring och deponering inklusive leveransställen, transporttidpunkter och transportörer samt över - eventuella exceptionella situationer och störningssituationer, tidpunkterna för dessa, deras varaktighet, av dem orsakade utsläpp och åtgärder som vidtagits med anledning av dessa. 17) Resultaten från samtliga kontroller skall rapporteras till Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Ekenäs stad samt i fråga om kontrollen av verkningarna på havet dessutom till Nylands TE-central. Över kontrollerna skall det upprättas årsrapporter. De skall tillställas ovannämnda myndigheter. Årsrapporten över drifts- och utsläppskontrollen skall lämnas in före slutet av februari följande år och årsrap-

19 19 porten över kontrollen av verkningarna före slutet av juni följande år, om inte något annat avtalas med myndigheterna. Årsrapporterna skall i tilllämpliga delar åtföljas av bokföringen, eller ett sammandrag av den, och övriga utredningar som behövs för att övervaka tillståndsvillkorens efterlevnad och kontrollresultatens representativitet och tillförlitlighet. Till övriga delar skall kontrollresultaten lämnas in och rapporteras till ovannämnda myndigheter på det sätt som avtalas med dessa och förutsätts i tillståndsvillkoren. I årsrapporten över den kontroll som gäller utsläpp som avletts i havet skall det i fråga om de parametrar som förutsätts i statsrådets beslut 365/1994 (ändrat 757/1998) läggas fram värden för halten i det i havet avledda avloppsvattnet och för reningsverkets behandlingseffekt, också kontrollerade på det sätt som förutsätts i beslutet. Fiskerihushållningsavgift OFÖRUTSEDDA SKADOR GRUNDERNA FÖR AVGÖRANDET 18) Tillståndshavaren skall årligen före slutet av januari till Nylands TEcentral betala en euro stor fiskerihushållningsavgift som skall användas för att förhindra den skada som vållas fiskbestånden och fisket inom det område som påverkas av avloppsvattnen. För skador som gäller förorening av havsområdet har den skadelidande rätt att ansöka om ersättning i den ordning som bestäms i 72 i miljöskyddslagen. Förutsättningarna för beviljande av tillstånd Med beaktande av tillståndsvillkoren och verksamhetens placering medför inte verksamheten i sig eller tillsammans med andra verksamheter i området olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av mark eller grundvatten eller försämring av speciella naturförhållanden, äventyrande av vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten, och inte något sådant oskäligt besvär som avses i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten är inte placerad i strid med detaljplanen. Verksamheten försämrar inte i sig eller i samverkan med andra projekt betydligt naturvärdena i området FI som införlivats i nätverket Natura Reningsverksamheten har inletts redan på 1960-talet och avloppsvattenbelastningens andel av totalbelastningen i området är tämligen liten och har minskat i och med effektiveringen av avloppsvattenbehandlingen.

20 Motiveringar till tillståndsvillkoren 20 Vid meddelandet av tillståndsvillkoren har man beaktat verksamhetens natur och egenskaperna hos det område där verksamhetens konsekvenser uppträder samt de tekniska och ekonomiska möjligheterna att genomföra åtgärderna. Tillståndsvillkoren grundar sig på i miljöskyddslagen samt på 19 i miljöskyddsförordningen utöver de bestämmelser som har nämnts separat i motiveringarna till respektive villkor. I tillståndsvillkoren 1) och 2) har man beaktat det av miljöministeriet godkända målprogrammet för skydd av vattnen som sträcker sig fram till år 2005 och kravet på att använda bästa tillgängliga teknik. Avloppsvattnen leds till ett område vars eutrofiering man på effektivaste sätt med tillgängliga åtgärder skall försöka begränsa. Särskilt gäller detta fosfor- och kvävereduktionen. Den efterfällningsanläggning som är i bruk möjliggör redan nuförtiden en effektiv fosforreduktion, men i syfte att förbättra möjligheterna att reducera kvävet skall iståndsättningen av avloppsnätet ännu fortsätta. Om reningsverkets inkommande belastning inte utvecklas avvikande från vad man nu har antagit, torde inte en effektivering av kvävereduktionen, i syfte att uppnå det resultat som krävs i tillståndsvillkor 2) från början av år 2008, förutsätta några särskilt betydande nya investeringar vid reningsverket. Tillståndsvillkoren 3) och 4) som gäller utsläpp i luft och buller grundar sig på 17 i lagen angående vissa grannelagsförhållanden, 8 3)- punkten i avfallsförordningen och på statsrådets beslut 993/1992 om riktvärden för bullernivå. Tillståndsvillkoren 5)-7), som gäller avloppsanläggningens och reningsverkets drift och skötsel, avloppsnätet och förbehandlingen av industrioch andra avvikande avloppsvatten, är behövliga på grund av användning av bästa tillgängliga teknik som förutsätts i 43 i miljöskyddslagen. Villkoret om förbehandlingen av industri- och andra avvikande avloppsvatten grundar sig också på 36 i miljöskyddsförordningen. Iståndsättningen av avloppsnätet för att minska mängden dag- och läckvatten behövs särskilt för att effektivera kvävereduktionen. Tillståndsvillkoren 8)-10) som gäller avloppsslam och annat avfall grundar sig på 6 i avfallslagen. Tillståndsvillkor 11) som gäller upplagring grundar sig på 7 och 8 i miljöskyddslagen, 6 och 19 i avfallslagen samt på 17 i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Tillståndsvillkoren 12) och 13), som gäller exceptionella situationer och riskhantering, är behövliga, eftersom eventuella funktionsstörningar i reningsverket och avloppsnätet samt upplagring och hantering av olja och kemikalier är förenade med risk för olycka och miljöskada. Den anmälningsskyldighet som gäller exceptionella situationer grundar sig på 62 i miljöskyddslagen och 30 i miljöskyddsförordningen. Skyldig-

21 21 heten att göra upp en riskhanteringsplan grundar sig på 5 i miljöskyddslagen. Tillståndsvillkoren 14)-17), som gäller kontroll, bokföring och rapportering, är behövliga för iakttagandet av tillståndsvillkoren samt för utredningen av resultaten och konsekvenserna av verksamheten. De krav som gäller bokföringen och rapporteringen grundar sig till de delar som gäller avfall på 51 och 52 i avfallslagen. Tillståndsvillkor 18), som gäller fiskerihushållningsavgiften, grundar sig på 44 i miljöskyddslagen, enligt vilken miljötillståndet skall förenas med behövliga villkor om fiskevårdsskyldighet eller fiskerihushållningsavgift, ifall utsläpp av avloppsvatten eller andra ämnen kan ha verkningar som avses i 2 kap. 22 i vattenlagen. För att förhindra menen för fiskbeståndet och fisket är det ändamålsenligt att bestämma en fiskerihushållningsavgift i stället för en fiskevårdsskyldighet. SVAR PÅ SPECIFICERADE YRKANDEN SOM FRAMFÖRTS I UTLÅTANDEN OCH ANMÄRKNINGAR Miljötillståndsverket har beaktat yrkandena av Nylands miljöcentral, miljövårdsbyrån i Ekenäs stad och Tvärminne zoologiska station vid Helsingfors universitet på det sätt som framgår av beslutet. Nylands TE-centrals och Ekenäs-Snappertuna fiskeområdes yrkande angående en fiskevårdsavgift har beaktats i tillståndsvillkor 18). Med beaktande av de skärpta kraven för behandlingen av avloppsvattnet anser miljötillståndsverket att den fiskerihushållningsavgift på euro som nu har bestämts är tillräcklig också för uppföljningen av resultaten av de åtgärder som har bekostats med avgiften. TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSVILLKOREN Beslut som skall ersättas och tillståndets giltighet Justering av tillståndsvillkoren Detta beslut ersätter vattendomstolens givna tillståndsutslag nr 54/1992/1, som gäller avledande av avloppsvatten i vattendraget. Tillståndet gäller tills vidare. Tillstånd krävs för väsentlig utvidgning eller ändring av verksamheten. Tillståndshavaren skall senast vid miljötillståndsverket göra en ansökan om justering av tillståndsvillkoren anhängig. Till ansökan skall bifogas ett sammandrag av de utförda drifts- och utsläppskontrollerna och av kontrollen av verkningarna, en bedömning av tillämpningen av bästa tillgängliga teknik i verksamheten, en utredning om användningen av fiskerihushållningsavgiften och om resultaten av vårdåtgärderna samt i tillämpliga delar de utredningar som nämns i 8-12 i miljöskyddsförordningen.

22 Iakttagande av förordning som är strängare än beslutet TILLÄMPADE RÄTTSNORMER 22 Om det genom en förordning utfärdas bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som är strängare än villkoren i detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Miljöskyddslagen 42-47, 55 och 56 Miljöskyddsförordningen 30, 36 och 37 Avfallslagen 6 Lagen angående vissa grannelagsförhållanden 17 Statsrådets beslut (363/1994) om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen Statsrådets beslut (365/1994, ändrat 757/1998) om rening av sådant avloppsvatten från allmänt avlopp och vissa industrisektorer som leds in i vatten samt rening av sådant avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp Statsrådets beslut (282/1994) om användning av slam från reningsverk inom jordbruket Statsrådets beslut (993/1992) om riktvärden för bullernivå BEHANDLINGSAVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV DEN i miljöministeriets förordning (1416/2001) om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer.