MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 45/2005/1 Dnr LSY-1998-Y-404. Översyn av bestämmelserna för avledande av avloppsvatten i havet, Jakobstad

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors Översättning BESLUT Nr 45/2005/1 Dnr LSY-1998-Y-404 Givet efter anslag ÄRENDE Översyn av bestämmelserna för avledande av avloppsvatten i havet, Jakobstad SÖKANDE Jakobstads Vatten Pietarsaaren Vesi PB JAKOBSTAD GÄLLANDE TILLSTÅND Västra Finlands vattendomstol har genom sitt beslut nr 102/1994/3, som vattenöverdomstolen genom sitt beslut nr 60/1996, och högsta förvaltningsdomstolen genom sitt beslut nr 0380, har vidmakthållit, beviljat staden Jakobstad ett tills vidare gällande tillstånd att avleda avloppsvatten i havet. Enligt beslutet skall avloppsvattnen behandlas så att avloppsvatten- belastningen är så liten som möjligt. Avloppsvattnens BOD 7ATU -belastning får vara högst 20 mg/l och fosforhalten högst 0,7 mg/l. Reningsverkan skall beträffande båda ovannämnda vara minst 90 %. Med gränsvärden avses kvartalsmedelvärden. Avloppsvattnen skall dessutom uppfylla minimikraven i tabell 1 och före i tabell 2 i bilaga 1 till statsrådets beslut (365/1994) med beaktande av klimatfaktorer och utvärderade så som det står i punkt D i ovannämnda bilaga. I beslutet har staden ålagts att betala ersättningar till ägarna av vat- tenområdet för nedgången i avkastningen från fisket för åren Enligt beslutet har sökanden varit ålagd att före slutet av år 1998 till vattendomstolen lämna in en ansökan för översyn av tillståndsbestämmelserna. ANSÖKAN OCH ANHÄNGIGGÖRANDET Staden Jakobstad har genom en ansökan som inkommit till Västra Finlands vattendomstol (från Västra Finlands miljötillståndsverk) anhållit om tillstånd att få fortsätta att avleda avloppsvatten i havet från stadens reningsverk enligt de gällande till- ståndsbestämmelserna för avledandet av avloppsvattnen.

2 2 SYNEFÖRRÄTTNING Vattendomstolen har bestämt att ansökan skall behandlas vid en syneförrättning enligt 18 kap. i vattenlagen tillsammans med den ansökan som gäller avledandet av UPM-Kymmene Oyj:s avloppsvatten. Också de skador och men som eventuellt orsakas av avledandet av Oy Alholmens Kraft Ab:s avloppsvatten och kylvatten har senare behandlats vid samma syneförrättning. Till förrättningsingenjör har förordnats ingenjör Heino Hir- som till gode män har kallat Lars-Ole Sunngren och Marlene vikoski, Fagerholm. Biolog Tommi Seppälä har förordnats till sakkunnig i fiskeriekonomiska frågor vid syneförrättningen. Synesammanträden har hållits i Jakobstad och Larsmo Syneinstrumentet har undertecknats Det har varit till allmänt påseende i Jakobstads stad och Larsmo kommun Den tid som reserverats för inlämnande av påminnelser och yrkanden har gått ut Sökanden har avgett sin förklaring med anledning av påminnelserna. Förrättningsingenjören har avgett sitt utlåtande med anledning av påminnelserna. SYNEINSTRUMENT Reningsverkets verksamhet Till staden Jakobstads avloppsreningsverk leds ca invånares hushållsavloppsvatten från Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo och Snellman Ab:s, Torp Frys Ab:s, Ekorosk Ab:s, Nyko Frys Ab:s, KWH Mirkas samt Milka mejeriandelslags industriavloppsvatten. Den största enskilda belastningskällan är i Jakobstad verksamma Snellman Ab:s köttförädlingsfabrik, vars organiska belastning utgör ca 30 procent av reningsverkets organiska belastning. Reningsprocessen vid stadens avloppsreningsverk består av tre steg och omfattar både mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den biologiska reningen sker genom aktivslammetoden och den kemiska reningen i form av efterfällning. Reningsverket har sedan det blev färdigt år 1979 fungerat på tillbör- sätt. Enligt uppgifterna från belastningskontrollen har tillstånds- ligt bestämmelserna uppfyllts bortsett från vissa undantag. I nuläget arbetar reningsverket vid de yttersta gränserna för sin kapacitet. År 1996 har man börjat leda Nykarlebys avloppsvatten, ca 0,3 milj. m³/år, till reningsverket, vilket har inneburit en språngartad ökning i reningsverkets avloppsvattenbelastning. Av denna orsak måste staden söka lösningar för att minska den avloppsvattenmängd som kommer in till reningsverket och för att effektivera reningen av av-

3 3 loppsvattnen. Den organiska belastning som kommer in till reningsverket kan inte ökas. Man måste effektivare än förut ta itu med det av fettet orsakade problemet. En utredning om läckvattnet har inletts år 1996 och en del saneringsåtgärder har vidtagits. Separeringen av ytvattnen från avloppsnätet har inletts i stadens sydvästra del och i planerna ingår att hindra ytvattnen i stadens centrum från att komma in i avloppsnätet. Utsläpp Den av staden Jakobstads avloppsvatten orsakade BOD 7 -belastningen har ökat sedan år 1995 och normalt varit under 100 kg/d (ca 3-4% av UPM-Kymmene Oyj:s belastning). Totalfosforbelastningen har också ökat och under de senaste åren varit av storleksordningen 3-5 kg/d (ca 10 % av UPM-Kymmene Oyj:s belastning), totalkvävebelastningen har varit av storleksordningen 300 kg/d (ca 50 % av UPM-Kymmene Oyj:s belastning) och belastningen av suspenderade ämnen har varit ca 200 kg/d (ca 10 % av UPM-Kymmene Oyj:s belastning. På grund av att kvävet är i löslig form och mängden tämligen stor i de behandlade avloppsvattnen kan kvävet ha en betydande inverkan på vattenkvaliteten, om än det tills vidare inte finns några exakta uppgifter om dess verkningar. Inverkan Staden Jakobstads andel av belastningen på havsområdet har varit och är fortfarande bara några procent av totalbelastningen på havs- området. Staden Jakobstads andel av vattenområdesskadorna, dvs. nedgången i avkastningen från fisket, har ökat från tidigare 5 % till 10 % i området nära avloppsvattnens utsläppsställe, dvs. i den fiskeriekonomiska skadezonen I. Avledandet av stadens avloppsvatten har enligt tidigare bedöm- inte åsamkat användningen för rekreationsändamål något ningar men som skall ersättas. Avledandet av stadens avloppsvatten medför inte heller i nuläget för användningen för rekreationsändamål något men som skall ersättas, och inte några förlängda fiskeresor för yrkesfiskarna och ökar inte heller nedsmutsningen av fångstredskapen i den mån att de ovannämnda skulle åsamka yrkesfisket men som skall ersättas. Förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser Eftersom fosforn är av stor betydelse i eutrofieringsutvecklingen i havsområdet utanför Jakobstad, har förrättningsmännen föreslagit att utsläppsgränsen för fosfor skall skärpas så att den tvingar staden att söka utvägar att minska fosforbelastningen. Detta kan uppnås genom att minska den belastning som kommer in till reningsverket, effektivera avloppsreningsverkets funktion, sanera avloppsnätet som delvis är i dåligt skick och effektivare än för närvarande hindra ytvattnen från att komma in i avloppsnätet.

4 4 Kvävebelastningens betydelse för havsområdets tillstånd utanför Ja- kobstad har man gått närmare in på i ansökan. Det finns inte några entydiga forskningsrön om kvävets inverkan på eutrofin i havsområdet utanför Jakobstad. Med stöd av utredningarna förefaller kvävet dock tidvis vara den faktor som reglerar eutrofin i havsområdet utanför Jakobstad. Därför skall man sträva efter att ytterligare minska kvävebelastningen i samarbete med UPM-Kymmene Oyj. Förrättningsmännen har av ovannämnda orsaker föreslagit följande skärpningar i tillståndsbestämmelserna: Tillståndsbestämmelse 1) Avloppsvattnen skall behandlas så att av- loppsvattenbelastningen är så liten som möjligt. Avloppsvattnens BOD 7ATU -belastning får vara högst 15 mg/l och fosforbelastning högst 0,5 mg/l. Reningsverkan skall för båda de ovannämndas del vara minst 90 %. COD Cr -belastningen får vara högst 100 mg/l och reningsverkan skall vara minst 75 %. Belastningen av suspenderade ämnen får vara högst 30 mg/l eller reningsverkan skall vara minst 90 %. Med gränsvärden avses kvartalsmedelvärden. Gränsvärdena skall uppnås från Tillståndsbestämmelse 2) Staden skall sörja för avloppsnätets skick så att så litet regn-, läck- och dränvatten som möjligt kommer in i avloppet. Staden skall utarbeta en reviderad utredning om avloppsnätets skick och om behövliga reparationsåtgärder. Utredningen med kostnadsberäkning och tidtabell för genomförandet skall tillställas Västra Finlands miljöcentral före Över de åtgärder som har vidtagits för att minska läckvattnen skall det årligen ges en utredning till miljöcentralen. Tillståndsbestämmelse 7) Staden skall senast tillställa Västra Finlands miljöcentral en utredning och en kostnadsberäkning om möjligheterna att minska avloppsvattnens mängd, den belastning de innehåller och de olägenheter som avloppsvattnen orsakar. Utredningen skall bland annat innehålla en utredning om möjligheterna att minska den mängd industriavloppsvatten som kommer till reningsverket. Före ovannämnda datum skall staden tillställa Västra Finlands miljö- central även en särskild utredning om det i avloppsvattnen ingående kvävets betydelse i havsområdet utanför Jakobstad och om hur kvävebelastningen kunde minskas. Utredningen skall göras i samarbete med UPM-Kymmene Oyj. Staden skall dessutom före ovannämnda datum i samarbete med UPM-Kymmene Oyj i syfte att minska de av avloppsvattnen orsakade menen göra en särskild utredning om de konkreta och individualiserade åtgärder med vilka man kan förbättra havsområdets tillstånd utanför Jakobstad. Till dessa åtgärder hör bland annat muddringar av vattenområdet och andra åtgärder som främjar vattenutbytet.

5 5 Förrättningsmännens beräkning av skador, men och förluster av förmåner som orsakas av avledandet av avloppsvattnen Vattenområdesskador A llmänna grunder för bestämningen och beräkningen av ersättningar Med vattenområdesskada avses minskning av avkastningen från fis- ket. Beräkningen av vattenområdesskadorna grundar sig på fiskeriekonomiska utredningar. Huvudprinciperna vid beräkningen är: fiskfångsten = fiskevattnets avkastning bestäms utgående från att avloppsvattnen inte inverkar i vattenområdet varvid utnyttjas uppgifter från ett referensområde, skadeområdet med skadezoner bestäms utifrån nedsmutsningen, den procentuella skadan bestäms för respektive skadezon, fiskens pris bestäms, fiskekostnaderna bestäms. Vattenområdesskadorna skall betalas till ägarna till vattenområdet. De i lagen om samfälligheter nämnda delägarlagen är ägare till vattenområdet. Ersättningen kan också bestämmas gå till fiskelagen, ifall delägarlagen inte är konstituerade. Förrättningsmännen har inte känt till att delägarlagen skulle ha konstituerats inom havsområdet utanför Jakobstad. Därför har det föreslagits att ersättningarna skall betalas till de av ägarna till vattenområdet bildade fiskelagen. Tidigare beräkning av vattenområdesskadorna Vattenområdesskadorna för åren hade beräknats enligt 1991 års prisnivå vid den syneförrättning som slutade i februari Vattendomstolens beslut i saken hade getts Vattendomstolen hade inte ändrat de ersättningsgrunder som förrättningsmännen hade använt. Med hjälp av fiskeriekonomiska undersökningar och jämförelseuppgifter hade den optimala fångsten utanför Jakobstad, dvs. fångsten utan avloppsvattnens inverkan, beräknats till 30 kg/ha/år. Skadeområdet hade delats in i två områden, skärgårds- och det öppna havsområdet, i vilka fångstfördelningarna hade avvikit från varandra. När vattenområdets värde beräknades hade man använt fiskens partipris, som man hade fått av Österbottens fiskarförbund r.f.:s producentpriser år 1990 genom att till dem lägga till 30 % för kostnader och täckning i partihandelsledet. Fiskekostnadernas andel hade ansetts vara 50 %.

6 6 Vattenområdets nettovärde hade man på ovannämnda grunder fått till 142 mk/ha inom skärgårdsområdet och till 158 mk/ha inom det öppna havsområdet. Utplanteringsmängderna hade beräknats på basis av fiskevattnets bruttovärde (skadeområde IV). De fiskeriekonomiska ersättningarna per skadezon från och med år 1992 hade varit följande: Skadezon Skadeprocent Ersättning mk/ha/år I ,60 II 50 71,00 III 25 39,50 IV 10 * 33,70 * (= bruttovärde) Staden Jakobstads andel av de fiskeriekonomiska ersättningarna hade begränsats till skadezon I och utgjort 5 % av ersättningarna. Skadan inom skadezon IV hade ansetts bli helt kompenserad med utplanteringar. Vattenområdesskador från och med år 1999 Med hjälp av fiskeriekonomiska undersökningar och jämförelseuppgifter har den optimala fångsten utanför Jakobstad, dvs. fångsten utan inverkan av avloppsvatten, beräknats till 30 kg/ha/år. Skadeområdet har indelats i fyra delområden. Vid beräkningen av vattenområdets värde har man använt fiskens partipris artvis, vilket man har fått av de fiskarpriser som har bestämts av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet genom att till dem lägga till 30 % för kostnader och täckning i partihandelsledet. Fiskekostnadernas andel har ansetts vara 50 %. Vattenområdets nettovärde har man på ovannämnda grunder fått till 34,5 /ha. Utplanteringsmängderna har beräknats på basis av fiskevattnets bruttovärde 69 /ha (skadeområde IV). De fiskeriekonomiska ersättningarna per skadezon från och med år 1999 har föreslagits vara: Skadezon Skadeprocent Ersättning euro/ha/år I 50 17,25 II 30 10,35 III 15 5,175 IV 8 * 5,52 * (= bruttovärde, ersätts med utplanteringar) Den vattenområdesskada som skall ersättas i pengar är i sin helhet /år. Staden Jakobstads andel av skadan inom skadezon I är 10 %. Ersättningen ( ) fördelar sig mellan ägarna till vattenområdena (fiskelagen) och dem som vållar skadan på följande sätt:

7 7 Ersättningstagare Staden Jakobstad UPM-Kymmene Oyj Totalt Larsmo fiskelag Vestersundby fiskelag Staden Jakobstad Kyrkby fiskelag Förrättningsmännen har i syneinstrumentet ansett att avledandet av avloppsvattnen inte har orsakat några andra skador, men eller förluster av förmåner som skall ersättas än nedgången i avkastningen från fisket. Förrättningsmännen har föreslagit att staden skall åläggas att betala ersättningar för åren till Larsmo fiskelag euro och till Vestersundby fiskelag euro för nedgången i avkastningen från fisket inom skadezon I. Ersättningarna har bestämts enligt prisnivån år UTLÅTANDEN OCH PÅMINNELSER ANGÅENDE ANSÖKAN 1) Staden Jakobstad har godkänt utlåtandena i ärendet både från stadens miljövårdsbyrå och Jakobstads Vatten. Förrättningsmännens förslag till de utsläppsgränser som skall bestämmas för staden kan godkännas på de grunder som förrättningsmännen har anfört. En skärpning av utsläppsgränserna är inte till någon nytta med tanke på havsområdets tillstånd utanför Jakobstad. Förrättningsmännen har fortfarande glömt bort den inverkan som de åvatten som rinner ut i havsområdet har på havsområdets tillstånd. Positivt har man ansett det vara att förrättningsmännen inte har föreslagit någon bestämmelse som gäller kvävereduktion. Den tidsfrist som förrättningsmännen har satt för att göra olika utredningar och iståndsättningsåtgärder är snäv. Den kan vara svår att uppnå. Staden har förhållit sig kritiskt till en utredningsförpliktelse i syfte att förbättra havsområdets tillstånd med hjälp av muddringar m.m., eftersom det ifrågavarande havsområdets tillstånd inte direkt beror på avloppsvattenbelastningen utan till exempel på landhöjningen. Utredningsförpliktelsen om kvävet är oskälig, eftersom man även i forskarkretsar fortfarande tvistar om saken. En höjning av stadens fiskeriekonomiska skadeandel från 5 % till 10 % inom skadeområde I är för stor och dåligt motiverad. 2) Västra Finlands miljöcentral har föreslagit att man efter första stycket i den för staden föreslagna tillståndsbestämmelse 1) skall lägga till stycket: Haltvärdena i det avloppsvatten som avleds i vattendraget och de procentuella värdena för reningseffekterna skall

8 8 dessutom uppfylla de halter och gränsvärden för reningseffekten som förutsätts i statsrådets beslut 365/1994 (757/1998), kontrollerat på det sätt som förutsätts i beslutet. Sista meningen i tillståndsbestämmelse 4) skall ändras till formuleringen: Uppgifter om dessa skall tillställas Västra Finlands miljöcentral i samband med rapporteringen av resultaten från reningsverkets drifts- och belastningskontroll och vid behov när de särskilt inbegärs. Sista meningen i tredje stycket i tillståndsbestämmelse 7) skall ändras på följande sätt: Utredningen skall grunda sig på en experimentell undersökning av det tillväxtbegränsande näringsämnet och den bör göras i samarbete med UPM-Kymmene Oyj. 3) Österbottens arbetskrafts- och näringscentral har inte framfört några individualiserade yrkanden angående avledandet av stadens avloppsvattnen. 4) Miljövårdsnämnden i Larsmo har yrkat att de utsläppsgränsvärden som förrättningsmännen har föreslagit skall skärpas. Nämnden har hänvisat särskilt till den utbredning av alger som orsakas av höjningen av vattnets temperatur. Nämnden har inte framfört några individualiserade yrkanden angående avledandet av stadens avloppsvattnen. 5) Norra Svenska Fiskeområdet har inte framfört några individualiserade yrkanden angående avledandet av stadens avloppsvattnen. Den fiskeriekonomiska kontrollen skall göras med tillämpning av principer och metoder i vilt- och fiskeriforskningsinstitutets guide för fiskeriekonomisk kontroll. 6) UPM-Kymmene Oyj har angående avledandet av stadens avloppsvatten framfört att kalkyleringsgrunderna i förslaget till ersättningar för nedgången i avkastningen från fisket i sin helhet och uppdelningen av dem mellan fabriken och staden inte är rättvis. När man känner till havsområdets belastningskällor och den belastning i kilo som kommer från dessa, skall den vållade skadan delas i proportion till belastningen. Kalkylen som gäller stadens och fabrikernas andelar är inte jämbördig i förhållande till deras näringsbelastning. Med beaktande av att stadens avloppsvattenmängd ökat på talet är det motiverat att kräva att stadens skadeandel i område I höjs till 31 %. Inverkan av stadens avloppsvatten skall också utsträckas till samma område som för UPM-Kymmene Oyj:s avloppsvatten. 7) Larsmo bys samfällda jordområdens delägarlag har inte i sin påminnelse framfört några individualiserade yrkanden angående avledandet av stadens avloppsvattnen. 8) AA ( ), 9) BB ( S) och 10) CC och DD ( ) har i sina påminnelseskrifter med

9 9 samma innehåll konstaterat att invallningen av Larsmosjön och de därigenom ändrade strömningarna har medfört uppslamning och snabb igenväxning vid deras stränder. Avledandet av UPM- Kymmene Oy:s och staden Jakobstads avloppsvatten medverkar starkt till dessa och Oy Alholmens Kraft Ab:s kyl- och avloppsvatten påskyndar dem. Påminnarna har offrat mycket mera pengar för att förbättra situationen än vad det har betalats ersättningar till dem. De har yrkat årsersättningar ända till dess att avloppsvattnen renas så effektivt att skärgårdens vatten är tolerabelt. Vattenområdet mellan Svinön Risöhäll Furuholmen Hästgrundet Hällön skall muddras och vid sydöstra delen av bron mellan Hästgrundet och Lilla Furuholmen skall en bakslagsventil byggas, eftersom det naturliga vattenutbytet är förhindrat på grund av regleringen av Larsmosjön. 11) EE ( C och U) har konstaterat att avledandet av avloppsvattnen i havet har medfört att sandbottnen i havet framför villan har förändrats så att den blivit dyig och växtligheten ökat, varför man ständigt har varit tvungen att rensa stranden. Påminnaren har yrkat på ersättning för extra arbete samt på muddring av farleden. 12) FF ( ) har yrkat att försämringen av isförhållandena vid de holmar som hör till lägenheten skall beräknas och förlusterna ersättas till fullt belopp. Skogsarealen på FF:s lägenhet är 23 ha och det bedrivs aktivt skogsbruk på den. Utsläppen inverkar på isens tjocklek, vilket hindrar användningen av tunga fordon i skogsbruket. 13) Storströmmens båtklubb r.f. har yrkat på ersättning för minskat rekreationsvärde för det område båtklubben arrenderat. Underhållet av båtarna kräver avsevärda kostnader på grund av det smutsiga vattnet. Vattnet i området cirkulerar inte, utan det smutsiga vattnet är stillastående långa tider i området i fråga. Vattencirkulationen är förhindrad på grund av invallningen av Larmosjön. 14) Ådöfjärdens intresseförening r.f. har förnyat de yrkanden som föreningen framfört i sin skrivelse Man har då yrkat att miljötillståndsverket skall förordna att det görs en ny utredning av vattenströmningen utanför skärgården i Jakobstad, i vilken det kartläggs vad den ökade vattenväxtligheten och den ökade försurningen av vattnet beror på. Med stöd av utredningen skall olägenheterna minskas. Om ovannämnda yrkanden inte godkänns, skall det bestämmas att de fastigheter som nämns i skrivelsen ersätts för olägenhet vid användningen för rekreationsändamål. På grund av landhöjningen och den minskade vattenströmningen tolererar havsområdet inte längre utsläppen såsom tidigare. Utsläppen orsakar nu vidsträckt skada, som förstör skärgården på mycket kort tid. Dessa skador har på grund av att de varit oförutsebara inte kun-

10 10 nat behandlas vid tidigare behandlingar i vattendomstolen. Om ersättning för sådana skador bestäms i 72 i miljöskyddslagen. SÖKANDENS FÖRKLARING Sökanden har i sin med anledning av påminnelserna och yrkandena avgivna förklaring med anledning av Västra Finlands miljöcentrals utlåtande framfört att ifall det yrkade tillägget görs i tillståndsbestämmelse 1), måste man i det konstatera att till de delar som gäller näringsämnena tillämpas inte bestämmelserna angående totalkvävet beroende på de lokala förhållandena (variablerna i tabell 2 angående näringsämnena i statsrådsbesluten är alternativa). Staden har ifrågasatt ändamålsenligheten i yrkandet angående tillståndsbestämmelse 7) och tillståndshavarnas möjligheter att få till stånd något vettigt i detta sammanhang. Kvävefrågan är omtvistad också bland forskarna. FÖRRÄTTNINGSINGENJÖRENS UTLÅTANDE Förrättningsingenjören har i sitt utlåtande, som avgetts med anledning av påminnelserna och yrkandena angående ansökan, konstaterat att utredningarna i syfte att minska avloppsvattenmängden, belastningen och olägenheterna är behövliga. Utredningarna skall lämnas in till miljötillståndsverket före Det finns inget skäl till att ändra tidtabellen för åtgärder som främjar vattenutbytet och muddringar i vattenområdena, eftersom det är möjligt att göra utredningen före Om grunderna för utredningsförpliktelsen har förrättningsmännen i syneinstrumentet framfört bl.a. att även om både staden Jakobstads och UPM-Kymmene Oyj:s näringsbelastning har inverkat och alltjämt inverkar i någon mån också på eutrofieringen av det nu aktuella vattenområdet Ådöfjärden, har det inte vid de nu ifrågavarande stränderna vållats någon olägenhet för användningen för rekreationsändamål som skall ersättas. Det är inte fråga om oförutsedda skador eller men. Även om avloppsvattnen i någon mån har eutrofierat vattenområdet i fråga, är landhöjningen huvudorsaken till vattenområdets nuvarande tillstånd. Eftersom avloppsvattnen i någon mån har inverkan på eutrofieringen av vattenområdet och kostnaderna för utredningsförpliktelsen inte är orimliga, är utredningsförpliktelsen befogad. Vid syneförrättningen har den sakkunnige i fiskerifrågor beräknat den fiskeriekonomiska skada som orsakats av avledandet av UPM- Kymmene Oyj:s och staden Jakobstads avloppsvatten och den har i tillståndsbestämmelsen föreslagits bli ersatt. UPM-Kymmene Oyj:s yrkande på att staden Jakobstads andel av den fiskeriekonomiska skadan skall höjas till 31 % är obefogat. Förrättningsmännen har inom skadeområde I höjt stadens andel från

11 11 5 % till 10 %. Procentandelen har beräknats, såsom också tidigare, på basis av andelen fosforbelastning. Enligt förrättningsingenjörens uppfattning föreligger inga grunder för att ändra den tidigare godkända, på fosforbelastningsandelen baserade modellen för att bestämma stadens andel av den fiskeriekonomiska skadan, och det är inte heller motiverat att utvidga det fiskeriekonomiska skadeområde som orsakas av stadens avloppsvatten. De fiskeriekonomiska utredningarna bekräftar att det inte har skett några betydande ändringar i fiskbeståndet eller fisket sedan föregående tillståndsperiod. Det finns inga grunder för att ändra den tidigare bestämda och godkända fångstberäkningen 30 kg/ha. Verkningarna av värmebelastningen liksom också andra verkningar på vattendraget och fiskerihushållningen utreds enligt ett program för vattendrags- och fiskerikontrollen som har uppgjorts för åren och som har godkänts av miljöcentralen och arbetskrafts- och näringscentralen. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet är centralt med i genomförandet av den fiskeriekonomiska kontrollen, varför yrkandet om att i fiskerikontrollen tillämpa de principer och metoder som används av vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har beaktats. Programmet är tillräckligt för att få reda på verkningarna både av UPM-Kymmene Oyj:s och staden Jakobstads avloppsvatten och av Oy Alholmens Kraft Ab:s kyl- och avloppsvatten. I fråga om det yrkande som gäller rensning av vattenområdet har förrättningsmännen i syneinstrumentet föreslagit en utredningsförpliktelse som gäller muddringar av vattenområden och åtgärder som främjar vattenutbytet. Utredningsförpliktelsen lyder på följande sätt: Före ovannämnda datum ( ) skall tillståndshavaren i samarbete med UPM-Kymmene Oyj i syfte att minska de men som orsakats av avloppsvattnen göra en särskild utredning om de konkreta och individualiserade åtgärder med vilka man kan förbättra havsområdets tillstånd utanför Jakobstad. Till dessa åtgärder hör bland annat muddringar av vattenområdet och andra åtgärder som främjar vattenutbytet. Därvid blir muddringsbehovet och -möjligheterna utredda för det strandområde som nämns i skrivelsen. Efter att utredningen har blivit färdig finns det bättre förutsättningar att närmare bedöma var och hur muddringar o.a. åtgärder bör genomföras. Eventuella muddringar o.a. åtgärder bör genomföras i samarbete mellan de olika intressesfärerna för havsområdet utanför Jakobstad, eftersom nödvändigheten av åtgärderna inte beror enbart till exempel på avledandet av UPM-Kymmene Oyj:s avloppsvatten. Denna uppfattning får stöd även av den i skrivelsen framförda bedömningen att det aktuella vattenområdets nuvarande tillstånd i huvudsak beror på den väsentliga försämringen av vattenutbytet till följd av regleringen av Larsmosjön (ändringen av regleringen). Det är skäl att komplettera tillståndsbestämmelse 1) angående avledandet av stadens avloppsvatten i enlighet med miljöcentralens

12 12 förslag. I tillståndsbestämmelserna 4) och 7) är det också skäl att lägga till de kompletteringar som har föreslagits av miljöcentralen. TILLÄGGSUTREDNINGAR Miljötillståndsverket har gjort en inspektion vid reningsverket. Sökanden har vid inspektionen kompletterat uppgifterna om reningsverkets verksamhet och utsläppen. Sökanden har vid inspektionen meddelat att verksamheten vid stadens vatten- och avloppsverk enligt stadsfullmäktiges beslut , 157, har avskiljts till ett särskilt affärsverk med namnet Jakobstads Vatten Pietarsaaren Vesi. Nät Staden Jakobstads eget avloppsnät är ca 180 km långt. Pumpstationerna är 16 stycken. Största delen av avloppsnätet är ett kombinerat avloppssystem. Ytvattnen i stadens centrum har alltsedan våren år 2004 letts via en särskild pumpstation i en kanal som går genom staden. Den avloppslinje som kommer till reningsverket från Bosund i Larsmo kommun är ca 20 km lång. Avloppsledningen har förnyats från Bosund till Holm då svavelväte har frätt på den gamla betongavloppsledningen. Åtgärder i syfte att avlägsna svavelvätet är under planering. Avloppslinjen från Pedersöre från Esse till reningsverket är ca 20 km lång. Det avloppsvatten som kommer från Esse är vitt på morgnarna beroende på mejeriets tvättvatten och svart på kvällarna på grund av svavelväte. Den avloppslinje som kommer från Nykarleby till reningsverket är ca 25 km lång. Det avloppsvatten som kommer därifrån innehåller svavelväte. Dess beskaffenhet har delvis förbättrats tack vare tillsats av syre. Till avloppssystemet i Nykarleby har anslutits en ca 15 km lång avloppsledning från Jeppo. Avloppsvattnen från UPM-Kymmene Oyj:s socialutrymmen kommer till reningsverket via ett eget avloppsrör. Reningsverket och dess drift Reningsverkets dimensionerande värden är följande: Personekvivalent Flöde m 3 /h BOD 7 -belastning kg/d P-belastning 185 kg/d N-belastning ca 690 kg/d Processenheterna vid reningsverket är följande:

13 13 Förbehandling Rensavskiljning Vid centralpumpstationen maskinrensat galler 12 mm Vid avloppsanläggningen maskinrensat galler 3 mm I förbigångskanalen glest handrensat galler Sandavskiljning Volym 250 m 3, luftmängd ca 3 m 3 /min Biologisk rening Luftningsbassänger 5 st, parallella Totalyta 440 m 2 Totalvolym m 3 Mellansedimenteringsbassänger 5 st, parallella Totalyta 980 m 2 Totalvolym m 3 Kemisk rening Kemikaliesilo Volym 70 m 3 Snabbomblandningskärl Volym 1 m 3 Omrörningsbassänger parallella 4 x 2 st Totalvolym 570 m 3 Eftersedimenteringsbassänger parallella 4 st flotationsbassänger Totalyta 332 m 2 Totalvolym 668 m 3 Uppehållstid 0,5 h Dispersionskärl 2 st à 1,5 m 3 Hantering av slam Intjockning Omrörningsbassäng, yta 42 m 2, volym 240 m 3 Uppbevaringsbassäng, yta 42 m 2, volym 240 m 3 Avvattning Centrifug, 1 st, Alfa-Laval NX 4500 Silbandpress i reserv Polymerkärl, volym 5 m 3 Vid den biologiska reningen används inte några kemikalier. Som fällningskemikalie vid den kemiska reningen används ALF 30 utspätt med vatten ca mg/m 3. Slamcentrifugen är i gång 5 dagar i veckan, under vilken tid mängden pressat slam är m 3. Slammets torrsubstanshalt är %. Reningsverkets slam flyttas med en skruvtransportör över på öppna containrar, av vilka det finns 2 st à 13 m 3. Slammet transporteras till Himango till Vapo Oy:s avfallsbehandlingsanläggning. Reningsverket har manuell drift. För regleringen av luftventilerna sker mätning av syre i luftningsbassängerna. Vattenmängden mäts i en Parshall-ränna, varifrån uppgifterna går till en dator. Regleringar och automatik är relä- och klockstyrda. De 15 pumpstationerna i avloppsnätet övervakas med en dator. För ytvattenpumpstationen finns

14 14 en egen dator. Uppgifterna om grannkommunernas avloppsvattenmängd samlas i kontrollrummets dator. Reningsverkets verksamhet Mängden avloppsvatten som behandlats vid reningsverket har enligt uppgifterna i miljöförvaltningens register Vahti som medelvärden för de fem senaste åren ( ) varit följande: Q m 3 /d Medeltal Av de avloppsvatten som har behandlats vid reningsverket har under de fem senaste åren 76 % kommit från staden Jakobstads eget nät, 9 % från Nykarleby, 10 % från Pedersöre, 3 % från Larsmo och 2 % från UPM-Kymmene Oyj:s avloppsnät. Slamavskiljarslam har därtill årligen tagits emot under 1 % av avloppsvattenmängden. År 2003 var den behandlade vattenmängden som årsmedelvärde (Q med ) m 3 /d (336 m 3 /h), minst (Q min ) m 3 /d och mest (Q max ) m 3 /d samt momentant (Q max ) 600 l/s. Den ledda avloppsvattenmängden fördelade sig under år 2003 som följer: Jakobstad m 3 /d 75,3 % Pedersöre 803 m 3 /d 10,0 % Nykarleby 685 m 3 /d 8,5 % Larsmo 258 m 3 /d 3,2 % UPM - Kymmene 208 m 3 /d 2,6 % Slamavskiljarslam 36 m 3 /d 0,4 % Bland de enskilda belastningskällorna kom de mest syreförbrukande utsläppen år 2004 från en fabrik som tillverkar mink- och rävfoder (Torp Frys Ab) i Pedersöre, de därpåföljande från en köttförädlingsanläggning (Snellman Ab) i Jakobstad och från ett mejeri (Milka) i Nykarleby. Medelvärdena för de i havet avledda årsutsläppen, haltvärdena och reningseffekterna har för de fem senaste åren ( ) varit följande: Utsläpp Halt Reduktion kg/d mg/l % BOD 7ATU 91 9,4 96,3 COD Cr ,2 Fosfor 4,3 0,5 94,6 Kväve ,4 35,4 Suspenderad substans ,8 94,6

15 15 Reningsverkets behandlingsresultat var enligt kontrollresultaten (Vahti) räknat som kvartals- och årsmedelvärden följande år 2004: Period I II III IV I-IV Månader BOD 7ATU Inkommande kg O 2 /d Ut i havet kg O 2 /d Inkommande mg O 2 /l Ut i havet mg O 2 /l Reningsgrad % COD Cr Inkommande kg O 2 /d Ut i havet kg O 2 /d Inkommande mg O 2 /l Ut i havet mg O 2 /l Reningsgrad % Fosfor Inkommande kg P/d Ut i havet kg P/d Inkommande mg P/l 11 8, ,5 Ut i havet mg P/l 0,5 0,3 0,6 0,4 0,5 Reningsgrad % Kväve Inkommande kg N/d Ut i havet kg N/d Inkommande mg N/l Ut i havet mg N/l Reningsgrad % Ammoniumkväve, NH 4 -N Ut i havet kg N/d Ut i havet mg N/l Suspenderad substans Inkommande kg/d Ut i havet kg/d Inkommande mg/l Ut i havet mg/l Reningsgrad % ANTECKNING Västra Finlands miljötillståndsverk har i dag gett beslut nr 43/2005/1 (dnr LSY-1998-Y-398) och 44/2005/1 (dnr LSY-2003-Y-239), som gäller ersättningar till strandägare och till ägare av vattenområden för skador för användningen för rekreationsändamål och för fiskeriekonomiska skador som har orsakats av UPM-Kymmene Oyj:s avloppsvatten efter år 1998.

16 MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE 16 Miljötillståndsverket justerar genom detta beslut tillståndsbestämmelserna i Västra Finlands vattendomstols beslut nr 102/1994/3, , så att de lyder på följande sätt: Avloppsvattenbehandling och utsläpp i havet 1) Avloppsvattnen skall behandlas så att de reningskrav för avloppsvattnet som nämns i tillståndsbestämmelse 2) uppnås i alla förutsebara situationer. Den plan för utbyggnad och effektivering av reningsverket som tillståndsbestämmelse 2) förutsätter, som gäller den effektivering av avloppsvattenbehandlingen som skall genomföras senast , skall tillställas Västra Finlands miljöcentral senast ) Med förbitappningar och bräddningar som sker vid reningsverket och från det därtill hörande avloppsnätet samt övriga exceptionella situationer medräknade skall de beräknade värdena för halten i det avloppsvatten som avleds i havet och för reningseffekten fram till uppfylla följande krav (steg I): Halt Reningsgrad högst minst mg/l % BOD 7-ATU, O COD Cr, O Fosfor, P 0,5 90 Med förbitappningar och bräddningar som sker vid reningsverket och från det därtill hörande avloppsnätet samt övriga exceptionella situationer medräknade skall de beräknade värdena för halten i det avloppsvatten som avleds i havet och för reningseffekten från uppfylla följande krav (steg II): Halt Reningsgrad högst minst mg/l % BOD 7-ATU, O COD Cr, O Fosfor, P 0,3 95 Tot. kväve, N 60 Ovannämnda värden med undantag av kvävereduktionen beräknas som kvartalsmedelvärden. Kvävereduktionen beräknas som årsmedelvärde. Värdena för halten i det avloppsvatten som avleds i havet och för reningseffekten skall dessutom uppfylla de gränsvärden för halten och reningseffekten som förutsätts i statsrådets beslut 365/1994 (ändrat

17 17 757/1998), med fosfor och från början av år 2010 också med kväve medräknat, kontrollerat i enlighet med statsrådets beslut. Det avloppsvatten som avleds i havet får inte i menlig mängd innehålla tungmetaller och inte andra hälso- eller miljöfarliga ämnen. Reningsverkets och avloppsnätets drift och skötsel 3) Reningsverket och det därtill hörande avloppsnätet i sin helhet skall drivas och skötas så att de menliga utsläppen i havet blir så små som möjligt. Till reningsverket skall man försöka leda allt avloppsvatten som uppkommer inom de till reningsverket hörande avloppsområdena och som det är ändamålsenligt att behandla tillsammans med kommunalt avloppsvatten. Reningsverket skall ha en ansvarig skötare med tillbörlig kompetens, vars namn och kontaktuppgifter skall anmälas till Västra Finlands miljöcentral och till miljövårdsmyndigheten i Jakobstads stad. Iståndsättning av avloppsnätet 4) Det till reningsverket hörande avloppsnätet skall iståndsättas så att det i avloppen för avloppsvatten kommer in så lite dag- och läckvatten som möjligt. Tillståndshavaren skall årligen tillställa Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Jakobstads stad en utredning om de åtgärder för iståndsättning av det till reningsverket hörande avloppsnätet som har vidtagits för att minska läckoch dränvattnen, och om deras inverkan. Vid alla förbitappnings- och bräddningsställen i det till reningsverket hörande avloppsnätet skall det finnas åtminstone sådana anordningar som summerande registrerar hur länge förbitappningen och bräddningen varar. Avvikande avloppsvatten 5) Tillståndshavaren skall för sin del se till att skadligheten av de industri- och andra från hushållsavloppsvatten väsentligt avvikande avloppsvatten som leds till avloppsnätet och till reningsverket minskas i tillräcklig grad med hjälp av tillbörliga förbehandlings-, utjämnings- eller andra åtgärder och med iakttagande av avtalen och bestämmelserna i fråga. Sådana anläggningar, från vilka det i avloppsvattnen kan komma in olja eller andra för reningsverkets eller avloppsnätets funktion menliga ämnen, skall förses med tillräckliga säkerhetsanordningar för att förhindra att sådana ämnen kommer in i avloppsnätet. De avtal som gäller ledande av industriavloppsvatten till den till reningsverket hörande avloppsanläggningen skall uppfylla bestämmelserna i 7 i statsrådets beslut 365/1994. Tillståndshavaren skall för

18 Tillfälliga utsläpp 18 sin del se till att bestämmelserna i 3 i miljöskyddsförordningen och i statsrådets beslut 363/1994 beaktas när sådana avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten leds till avloppsnätet och när de levereras direkt till reningsverket. Tillståndshavaren skall vara på det klara med de ovan avsedda avvikande avloppsvattnens beskaffenhet, mängd och förbehandlingsåtgärder. Uppgifter om dessa skall tillställas Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Jakobstads stad i samband med rapporteringen av reningsverkets drifts- och utsläppskontroll eller på annat sätt som avtalas med myndigheten i fråga. 6) Om det i havet har runnit eller hotar att rinna ut olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp som till sin beskaffenhet eller mängd avviker från det normala, skall tillståndshavaren genast vidta tillbörliga åtgärder för att förebygga skador och förhindra att händelsen upprepas. Dessutom skall tillståndshavaren utan dröjsmål göra en anmälan om saken till Västra Finlands miljöcentral och till miljövårdsmyndigheten i Jakobstads stad. Behandling och deponering av slam Kontroll 7) Det slam som uppkommer vid avloppsvattenbehandlingen skall behandlas så att det inte medför förorening av yt- eller grundvattnen. Den eventuellt fortsatta behandlingen annanstans av slam från reningsverket och annat avloppsslam skall utföras vid en anläggning i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen eller i motsvarande beslut behandlingen av ifrågavarande slam har godkänts. Om behandlingen av slam skall det i samband med årsrapporteringen göras en anmälan till Västra Finlands miljöcentral och till miljövårdsmyndigheten i Jakobstads stad. 8) Tillståndshavaren skall kontrollera reningsverkets verksamhet samt avloppsvattnens mängd och beskaffenhet i enlighet med ett program som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral. I kontrollen skall dock till nödvändiga delar ingå en uppföljning av de ämnen som nämns i bilaga 1 till miljöskyddsförordningen (ämnen vilkas utsläppande i vatten eller allmänt avlopp kräver miljötillstånd) och i statsrådets beslut 363/1994 (om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen). Mätningar, kalibreringar, provtagningar och analyser skall utföras med standardmetoder. En framställan om justering av programmet för drifts- och utsläppskontrollen skall tillställas Västra Finlands miljöcentral inom tre månader efter att detta beslut har vunnit laga kraft. Programmet för driftsoch utsläppskontrollen skall också annars justeras på ett sätt som Västra Finlands miljöcentral godkänner eller anser vara nödvändigt, ifall det till övriga delar behövs för att uppnå ett tillförlitligt resultat,

19 19 styra reningsverkets drift eller utveckla avloppsanläggningens verksamhet. 9) Avloppsvattnets inverkan på havsområdets tillstånd och på vattenkvaliteten skall kontrolleras på ett sätt som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral samt avloppsvattnets inverkan på fiskbestånden och fisket på ett sätt som har godkänts av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. Kontrollerna kan genomföras i form av samkontroller tillsammans med andra belastningskällor. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och provanalyser skall utföras enligt standardmetoder. En framställan om justering av de nuvarande programmen för kontrollen av verkningarna skall göras till de behöriga, ovannämnda tillsynsmyndigheterna inom tre månader efter att detta beslut har vunnit laga kraft. Kontrollresultaten skall vid bestämda tidpunkter tillställas Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbetskrafts- och näringscentral samt miljövårdsmyndigheterna i Jakobstads stad och Larsmo kommun. Förhindrande och ersättande av skador och men 10) Tillståndshavaren skall senast (förfallodag) för den av avledandet av avloppsvattnen orsakade nedgången i avkastningen från fisket för tiden betala följande ersättningar och fram till förfallodagen beräknade räntor: Ersättningstagare Ersättningar Räntor Larsmo fiskelag Vestersundby fiskelag Om den egendom, till vilken den åtgärd hänför sig som det ovan fastställts ersättning för, utgör pant för fordran eller rätt att uppbära viss återkommande avkomst i penningar eller varor, skall ersättningen deponeras hos överexekutor och fördelas så som är stadgat om köpeskillingen för utmätt egendom. Om ersättningen likväl är femtusen (5 000) euro eller mindre eller om innehavarens av panträtten samtycke därtill, att ersättningen inte skall deponeras, företes, skall deponering inte göras. Tillståndshavaren skall från början av år 2006 årligen senast den sista dagen i januari (förfallodag) betala följande årsersättningar beroende på nedgången i avkastningen från fisket: Ersättningstagare Årsersättning euro Larsmo fiskelag Vestersundby fiskelag 524 Från förfallodagen skall det på ersättningarna i enlighet med räntelagen betalas en årlig dröjsmålsränta som är sju procentenheter

20 Tillståndets giltighet 20 högre än den i 12 i räntelagen avsedda ränta som gäller vid tidpunkten i fråga. 11) Tillståndshavaren skall senast till Västra Finlands miljötillståndsverk lämna in en miljötillståndsansökan angående reningsverket och de avloppsvatten som avses i detta beslut. Till ansökan skall bifogas ett sammandrag av resultaten från de utförda drifts- och utsläppskontrollerna samt från kontrollen av verkningarna, en bedömning av tillämpningen av bästa tillgängliga teknik i verksamheten, uppgifter om utsläpp som avleds i havet, förslag till ersättande av skador, och andra utredningar som förutsätts i 8-12 i miljöskyddsförordningen. Ifall miljötillstånd söks inom den utsatta tidsfristen, är dessa tillståndsbestämmelser i kraft till dess det beslut som ges om miljötillståndsansökan har vunnit laga kraft. För en väsentlig utbyggnad eller ändring av verksamheten skall miljötillstånd sökas. Om det genom en förordning utfärdas bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som är strängare än bestämmelserna i detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. MOTIVERING TILL AVGÖRANDET Tillståndsbestämmelser Eftersom personekvivalenten för reningsverket är över , har det vid utfärdandet av bestämmelserna om behandlingen av avloppsvattnet och om utsläppen i havet beaktats att de också för fosforns och kvävets del skall uppfylla både de krav som gäller för reningsverk med personekvivalenten över i statsrådets beslut (365/1994, ändrat 757/1998) om rening av sådant avloppsvatten från allmänt avlopp och vissa industrisektorer som leds in i vatten samt rening av sådant avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp, och kraven på att den ur miljösynpunkt bästa tillgängliga tekniken skall användas. Stadens utsläpp av avloppsvatten medför tillsammans med UPM- Kymmene Oyj:s utsläpp skador och men för fiskbestånden och fisket. Skadorna och menen beror i huvudsak på att avloppsvattnens näringsutsläpp har en eutrofierande inverkan. De fosforutsläpp som avleds i havet från stadens reningsverk utgör omkring en tiondedel av UPM-Kymmene Oyj:s fosforutsläpp och kväveutsläppen är av samma storleksordning som UPM-Kymmene Oyj:s kväveutsläpp.

21 21 Fosforn är i Bottenviken det viktigaste näringsämnet som reglerar eutrofieringen. Den nivå för fosforreduktionen som reningsverket haft som tillståndsbestämmelse motsvarar inte den ur miljösynpunkt bästa tillgängliga tekniken. Att enbart begränsa fosforutsläppet räcker inte till i förhindrandet av eutrofieringen, eftersom kvävet enligt den utredning som har gjorts tidvis i början av sommaren är det tillväxtreglerande näringsämnet i havsområdet utanför Jakobstad. Av denna orsak måste näringsutsläppen minskas. De nu gällande tillståndsbestämmelserna har från början av år 1999 innefattat minimikravet för kvävereduktion i statsrådets beslut (365/1994) med beaktande av klimatfaktorer. I praktiken är uppföljningen av hur kravet uppfylls problematisk. Man har emellertid inte i kvävereduktionen uppnått och kan inte heller utan tilläggsåtgärder uppnå kravet enligt statsrådets beslut. En effektivering av avloppsvattenbehandlingen så att den blir kvävereducerande förutsätter att reningsverket saneras. Den effektiva biologiska nedbrytningsprocess som en effektiverad reduktion av kväve förutsätter innebär att behandlingsresultaten förbättras också i fråga om andra miljöskadliga faktorer. Syresituationen i havsområdet förutsätter inte att ett krav angående ammoniumkvävet inkluderas i kraven för avloppsvattenbehandlingen utöver det krav som gäller totalkvävet. När man i reduktionen av fosfor uppnår det resultat som nämns i tillståndsbestämmelsen innebär det samtidigt även ett gott behandlingsresultat i fråga om suspenderad substans. Det krav som gäller totalkvävereduktionen har satts i form av ett årsmedelvärde beroende på problem med att hantera reningsprocessen vid reningsverket. Särskilt nitrifikationsprocessens effektivitet beror i hög grad på temperaturen, med anledning av vilken det blir väsentligt svårare att upprätthålla den behövliga aktivslammängden och i sin helhet ha kontroll över kvävereduktionsprocesserna under regnoch särskilt smältningsperioderna, då processtemperaturen är låg, avloppsvattenflödet stort och situationen snabbt varierar. Av denna anledning är det ändamålsenligt att sätta det värde för den reningseffekt som krävs för kvävets del i form av ett årsmedelvärde. I praktiken är reduktionen av kväve som bäst på sommaren, då kvävets eutrofierande inverkan är som störst. Kravet angående den procentuella reduktionen av kväve, utan krav angående resthalten, är tillräckligt för att begränsa mängden kväveutsläpp som avleds i havet och för att bestämma miniminivån för de åtgärder som skall vidtas för att minska kväveutsläppet. Reningsverkets ålder och kapacitet samt den tid som krävs för planeringen och genomförandet av saneringen, effektiveringens brådskande natur samt även verkningarna av utsläppen från verksamheterna i området har beaktats i den tidsfrist som gäller effektiveringen av avloppsvattenbehandlingen.

22 Tillståndets giltighet 22 Förfarandet enligt tillståndsbestämmelserna 3)-9), som gäller reningsverkets och avloppsnätets drift och skötsel, iståndsättning av avloppsnätet, avvikande avloppsvatten, tillfälliga utsläpp och hantering av slam samt kontroll, är behövligt för att begränsa skador och men så att de blir så små som möjligt samt för att upprätthålla och övervaka verksamheten enligt tillståndsbestämmelserna. Justeringen av bestämmelsen angående ersättningarna gäller tiden efter Inverkan av stadens avloppsvatten på nedgången i avkastningen från fisket begränsar sig till skadeområde I. I tillståndsbestämmelse 10) har det bestämts att nedgången i avkastningen från fisket skall ersättas. Vid bestämningen av ersättningarna har miljötillståndsverket godkänt de av förrättningsmännen tillämpade beräkningsgrunderna för nedgången i avkastningen från fisket i vattenområdet, sättet för genomförandet av beräkningen, den prisnivå som använts, skadområdets omfattning och skadeprocenten. Beräkningen grundar sig på tillförlitliga utredningar. Stadens avloppsvatten orsakar inga andra än skador än den som i ovannämnda bestämmelse har bestämts bli ersatt. De ersättningar för nedgången i avkastningen från fisket som i beslutet har bestämts för tiden har man fått genom att multiplicera den av förrättningsmännen föreslagna årliga ersättningen med antalet skadeår dvs. 7 år. På de årliga ersättningarna har det beräknats en 6 procents årlig ränta från slutet av januari varje skadeår fram till förfallodagen. De skador som orsakas efter denna tidpunkt har bestämts bli ersatta i form av årliga ersättningar före slutet av januari varje skadeår. Inverkan av staden Jakobstads avloppsvattenutsläpp, av annan belastning och av landhöjningen på havsområdets tillstånd och användbarhet har beaktats tillräckligt när skadeprocenten och stadens andel har bestämts. Miljötillståndsverket anser, avvikande från förrättningsmännens förslag, att tillståndshavaren inte kan åläggas att göra den i syneinstrumentet föreslagna särskilda utredningen om åtgärder genom vilka havsområdets tillstånd utanför Jakobstad kan förbättras, eftersom behovet av utredning och restaurering inte beror på avledandet av avloppsvatten utan i huvudsak på landhöjningen och regleringen av Larsmo- och Öjasjön. I tidsfristen för inlämnande av en miljötillståndsansökan som gäller avloppsreningsverket har man beaktat bland annat de tillståndsbestämmelser som nu har förelagts, som förutsätter en betydande effektivering av avloppsvattenbehandlingen, och att reningsverket inte har miljötillstånd samt tidpunkten för justeringen av UPM- Kymmene Oyj:s miljötillstånd.